j

ja

yes 125 times

Ja, ja

interjection; adjective, nominative, common gender, singular

• »Ja,» sade pojken, »det kan jag väl göra.»
• Ja, ett undrande skulle det bli över hela landet, och folk skulle komma både från Östra Vemmenhög och från Torp och från Skurup; från hela Vemmenhögs härad skulle man komma för att titta på honom.
• — »Ja, vi har så,» svarade gässen.

jag

I; me; my 2214 times

jag, Jag, mig, min, mina, mitt

pronoun, nominative, common gender, singular; pronoun, accusative, common gender, singular; pronoun, common gender, singular

This entry is really the possessive "mina" (plural agreement), mistagged under the lemma jag.

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• »Ja,» sade pojken, »det kan jag väl göra.»

jaga

to hunt; chased; hunted 43 times

jaga, jagade, jagar, jagat, jagas, jagades, jagad

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Smirre var en storrövare, som inte nöjde sig med att bara jaga råttor och sorkar på åkrarna, utan också vågade sig fram till gårdarna för att stjäla höns och gäss.
• Solstrålarna jagade fram i stora knippen för att se vad natten hade ställt till, och det syntes hur alla ting rodnade, som om de hade haft dåligt samvete.
• Men fler och fler strålknippen jagade genom rymden, och snart var all nattens hemskhet bortdriven.

jagad

hunted; chased 3 times

jagat, jagad

verb, active, supine; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• »Jag har en gång jagat en unghare, som var närapå fullvuxen.
• Men aldrig i hela sitt liv hade han blivit så kastad och rullad och jagad och snurrad, och han var så genomtrött, att han somnade, han också.
• »Annars har du i natt jagat för sista gången.»

jakt

hunting; hunt; chase 16 times

jakt, jakten, jakter

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Men all ångest, som Smirre hade erfarit under den jäktande jakten, var inte att jämföra med den, som han kände var gång han misslyckades att gripa en av vildgässen.
• Den stora jakten, som förföljde honom själv, kom allt närmare, och inne i rummet skrek gåskarlen allt ömkligare.
• Ingen av dem märkte Smirre, och han satt stilla och betraktade jakten, som gick från träd till träd.

jaktmark

hunting ground; hunting grounds 3 times

jaktmark, jaktmarker

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han förvisades från hustru och anförvanter, från jaktmark, bostad, viloplatser och gömslen, som han hittills hade ägt, och måste fresta lyckan i främmande land.
• »Förfäderna mina har hållit till i de här trakterna, allt sedan det började att växa skog i landet, och jag har ärvt jaktmark och betesmark och iden och gömställen av dem och har bott här i god ro i all min tid.
• Örnarna brukade draga ut på jakt en stund efter soluppgången, och under alla de somrar, som Akka hade bott i dalen, hade hon varje morgon på detta sätt väntat på deras utfärd för att se, om de skulle stanna i dalen och jaga där, eller om de skulle flyga bort till andra jaktmarker.

jarl

jarl 4 times

jarlen, jarl

the Norse-Swedish title, roughly 'earl'.

• Först var det bara fiskare och bondfolk, som slogo sig ner där, men också andra lockades dit, och så en vacker dag kommo kungen och hans jarl seglande fram genom Strömmen.
• Och jarlen menade, att här borde man sätta ett lås för farleden, som man kunde öppna och stänga efter behag: släppa in handelsfartygen och stänga ute rövarflottorna.
• »På den största av öarna, här, ser du, förde jarlen opp en borg med ett starkt huvudtorn, som blev kallat Kärnan.

Jarro

Jarro 79 times

Jarro

proper noun, nominative; noun, nominative, neuter, singular

Proper name (the wild duck), mistagged as a noun.

• På den tiden, då Nils Holgersson for omkring med vildgässen, fanns vid Tåkern en gräsand, som hette Jarro.
• En kväll, när han och de andra unga andrakarna roade sig med att sträcka fram och tillbaka över sjön, lossade en jägare av ett par skott efter dem, och Jarro träffades i bröstet.
• Han fick syn på Jarro och kom och lyfte upp honom.

Jaså

so; oh; I see 24 times

Jaså

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

Interjection mistagged as a noun; expresses mild surprise or acknowledgment and its English rendering shifts with tone.

• »Jaså, ni har kommit över i dag,» skreko somliga.
• »Jaså, står det till på det viset,» tänkte gåskarlen.
• — »Jaså, är det du, Gripe,» sade Smirre och blev glad, därför att han visste, att den här uttern var en djärv och kunnig simmare.

jäg

the hunters 6 times

jägarna

• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»
• När vi hade sett jägarna, fick vi lust att ta reda på villebrådet.
• ’Det fanns fullt med rävspår i skogen, men jägarna såg inte efter dem.

jägare

hunters; hunter 17 times

jägare

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; adverb

• Pojken var så munter efter framgången, att han till en början bara skrattade och gjorde narr av räven, men Smirre var ihärdig, som gamla jägare bruka vara, och pojken började frukta, att han skulle bli fast till sist.
• »Det förvånar mig ändå,» sade Smirre, »att en sådan jägare, som du är, nöjer sig med att jaga ekorrar, när det finns så mycket bättre villebråd inom räckhåll.»
• Han kände sig mycket förödmjukad och tyckte, att hela hans anseende som jägare stod på spel.

jämföra

to compare; be compared; compares 3 times

jämföra, jämföras, jämför

verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive; verb, present, indicative, active

• Men all ångest, som Smirre hade erfarit under den jäktande jakten, var inte att jämföra med den, som han kände var gång han misslyckades att gripa en av vildgässen.
• Jag vet nog, att den inte kan jämföras med de två andra, och om jag inte vore så gammal, skulle jag ha gjort om delningen, men det är omöjligt.
• »Jag undrar om någon går hit bort i ödemarken, räknar sina stackar och jämför dem med grannens,» sade han.

jämmer

lamentation; whining 4 times

jämmer

verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

Mistagged as a verb by the parser; it is the noun 'jämmer' (lament, wailing).

• Det var besynnerligt för den, som nyss trodde sig vara i himlen, att vakna upp till sådan skräck och jämmer.
• Hela luften var full av klagan och jämmer.
• — »Jo, det har varit stor jämmer bland måsar och änder här på skäret en tid, för var morgon i dagbräckningen kommer en främmande rovfågel och tar bort en av dem.»

jämmerlig

pitifully; mournful; more piteous 4 times

jämmerligt, jämmerlig, jämmerligare

adverb; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, comparative

• Hon tycktes inte riktigt kunna bruka ena vingen och flög jämmerligt illa och snett, så att hon nästan rörde vid marken.
• Men träkarlen svarade med jämmerlig röst: »Jag skulle underdånigst be att få stå kvar där jag står.
• Däremot hörde hon i morgonstillheten ett skrik, som ljöd både argt och jämmerligt och tycktes komma från örnnästet.

jämn

even/level; even/smooth; barely 43 times

jämnt, jämna, jämn

adverb; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Medan Akka flög sin raka väg med jämna vingslag, roade sig storken med en massa flygkonster.
• Vildgässen hade flugit högt uppe i luften, jämnt och utan brådska, i sträng ordning med Akka i spetsen och de övriga i två sneda rader bakom henne.

jämra

moaned; to lament; lamented 12 times

jämrade, jämra, jämrat, jämrar

verb, past, indicative, active; pronoun, neuter, singular; verb, active, supine

• Han hörde hur gåskarlen skrek och jämrade sig där innanför, men han kunde inte få upp dörren.
• Men värre olycka kunde knappast hända gåskarlen, och han skrek och jämrade sig av alla krafter.
• Han började på nytt igen, och lika illa gick det, så att alla småfåglarna jämrade sig: »I dag spelar du sämre, än du brukar, Tummetott.

jämt

constantly 9 times

jämt

• Barnen skrevo jämt och bådo, att hon skulle fara ut till dem, men det ville hon inte.
• När han fick höra, att Jarro hade återvänt till Tåkern och änderna, kunde han inte låta sig nöja med detta, utan tänkte jämt på hur han skulle få honom tillbaka.
• Men också de, som bodde nedanför skogen och aldrig vågade sig in i den, hade obehag av den, därför att björnar och vargar jämt och ständigt kommo ner från Kolmården och revo deras boskap.

Jämtland

Jämtland 14 times

Jämtland, JÄMTLAND

• Han visste inte om den hade härjat uppe i det riktiga Samelandet, där de nu befunno sig, men i Jämtland hade den farit fram så grymt, att bland Samefolket, som bodde där i skogar och fjäll, hade alla dött utom en gosse på femton år, och av svenskarna, som bodde i ådalarna, hade ingen lämnats kvar utom en flicka, som också var femton år gammal.
• Hon ville inte längre stanna i Jämtland, där det inte fanns annat än ödegårdar.
• Vad Nils Holgersson beträffar, så hade han haft bra nog väder, så länge som han var kvar i Lappland, men vildgässen hunno knappt ropa ut, att nu foro de in i Jämtland, förrän dimmorna tätnade omkring honom, så att han inte kunde se något av landet.

järn

iron; tools; because of iron 36 times

järnet, järn, järnets

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Jag hade hunnit ända fram till gässen och skulle just klättra opp till dem, när en liten parvel kom springande och högg mig i foten med något vasst järn.
• Här såg han hur vapensmeder hamrade ut tunna bröstharnesk, hur guldsmeder satte in ädla stenar i ringar och armband, hur svarvare förde sina järn, hur skomakare sulade röda, mjuka skor, hur gulddragaren tvinnade guldtråd, och hur vävarna slogo in silke och guld i sina vävar.
• Jag ser hur där resas hyttor och smedjor, och jag tror, att hela landskapet ska bli hedrat, därför att järn nu blir tillverkat inom dess område.’

Järn

iron 3 times

Järn

Common noun 'iron' mistagged as a proper noun.

• Järn var det i plogen, som redde upp åkern, i yxan, som byggde huset, i lien, som mejade säden, i kniven, som kunde brukas till allt möjligt.
• Järn var det i betslet, som styrde hästen, i låset, som stängde dörren, i spikarna, som höllo ihop möblerna, i plåten, som täckte taket.
• Järn klädde krigsfartygen, som han hade sett i Karlskrona, på järnskenor rullade lokomotiven fram genom landet, av järn var nålen, som sydde rocken, saxen, som klippte fåren, grytan, som kokade maten.

Järna

Järna twice

Järna

Place name in Dalarna.

• Den grävde ut Malung och Järna, och där lyckades den övertala Vanån att förena sig med den, fastän den var hela tio mil lång och hade grävt ut en så stor sjö som Vänjan på egen hand.
• På det sättet skred den från Järna till Nås och från Nås till Floda.

järnmalm

iron ore 4 times

järnmalm

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• »Han kan inte skilja järnmalm från gråsten. Han kan inte skilja järnmalm från gråsten.»
• Söder om älven, vid Dannemora, lade jag ner berggrunden, som jag hade fått av Värmland, och då märkte jag, att Värmland inte hade sett riktigt efter vad det hade skänkt bort, för berggrunden bestod av den bästa järnmalm.
• Vid sjöns södra ända reste sig en väldig bergklump, som hette Kirunavara, och som sades bestå av nästan idel järnmalm.

järnväg

railway; railways 13 times

järnväg, järnvägar, järnvägarna, järnvägen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• »Åar och åsar, vägar och järnvägar,» svarade vildgässen.
• »Åar och åsar, vägar och järnvägar.»
• Och detta var verkligen sant, för när gässen kastades mot öster, hade de först farit över Hedströmmen, som går fram mellan två åsar och ledsagas av en järnväg.

järnvägsstation

railway station; railway stations 7 times

järnvägsstation, järnvägsstationer, järnvägsstationen, järnvägsstationerna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Den stannar över varje gård, över statarstugor och slott, över köpingar och städer, över bondgårdar och järnvägsstationer, över fiskelägen och sockerbruk.
• Där pojken for fram högt uppe, tyckte han, att städer och gårdar, kyrkor och fabriker, slott och järnvägsstationer voro utsållade över den som små och stora smycken.
• Till sist kom en järnvägsstation farande.

järnvägståg

railway trains; a railway train; the railway train 4 times

järnvägståg, järnvägståget

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• I alla forsar snurrade hjul, elektriska ledningar ströko genom den tysta skogen, och ofantligt långa järnvägståg kommo rullande med sexti, sjutti vagnar, lastade än med malm och kol, än med järnstänger, plåtar och ståltråd.
• Där lågo gårdar, byar och kyrkor, där sådde bönderna sina tegar, där betade boskap, där grönskade ängar, där sysslade kvinnorna i sina små kålgårdar, där slingrade landsvägar, där brusade järnvägståg.
• Bland allt detta, som rörde sig och vandrade söderut, såg han bara en sak, som stod stilla, och det var ett järnvägståg.

järnverk

ironworks; the ironworks'; the ironworks 10 times

järnverk, järnverket, järnverkets, järnverken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, neuter, singular

• Det fanns gamla, övergivna smedjor, där pojken genom det sönderfallna taket kunde se ner på väldiga, järnbandade hammarskaft och klumpigt uppmurade ugnar, och det fanns stora, nyanlagda järnverk, där det arbetades och hamrades, så att marken skalv.
• Björnfar vandrade på, tills han kom fram till en backe i skogsbrynet, där han kunde se det stora järnverket.
• Det stora järnverket reste sig med många höga och stora byggnader vid randen av ett vattenfall.

jätt

giant; giant's 35 times

jätten, jättens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Hur sant detta är, det syns av de många öarna och skären, som ligger utanför Blekinges kust, och som inte är något annat än de många stora stenar, som jätten kastade.
• Men den där jätten är värd mycken tack och ära av Blekingsborna, därför att laxfiske i strömmarna och stenhuggeri i skärgården, det är arbete, som ger föda åt många av dem än i denna dag.»
• När jätten blev gammal och kände, att han skulle dö, kallade han döttrarna till sig för att dela sina egendomar mellan dem.

jätta

giants 6 times

jättar

jättar is the plural noun 'giants'; mistagged as a verb.

• På strandremsan nedanför berget stodo några stora jättar eller andra stentroll, eller kanske att det rent av var människor.
• På den tiden, då det ännu fanns jättar i Jämtland, hände det en gång, att en gammal bergrese stod på gården utanför sin bostad och ryktade sina hästar.
• »Vi jättar tycker om stora stugor,» sade hon, »och min husbonde brukar klaga över att det är trångt härinne.

jättarna

giants 3 times

jättarna

• Han fick nu på nära håll se de där jättarna, som hade skrämt honom förra natten.
• Människorna kunde inte leva någonstans inom hela det vida området, men jättarna trivdes där så mycket bättre.
• Säg nu vem du är, och vad du söker hos jättarna!»

jätte

giant 3 times

jätte

adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Utan det måste också sägas, att däroppe i Småland i det stora huset bodde en gång en jätte, som hade blivit gammal.
• Och de på land voro nog rädda, för han såg hur en stor jätte stod överst på toppen av ön och sträckte upp armarna liksom i förtvivlan över all den olycka, som skulle övergå honom och hans ö.
• För länge i världen sedan bodde här i Dalarna en jätte, som hade två döttrar.

jättedöttrarna

the giant's daughters 4 times

jättedöttrarna

• Den äldsta av jättedöttrarna var grym och vild, och hon lovade utan tvekan att lyda faderns vilja.
• — ’Jo, jag har frigjort berget genom min klokhet,’ sade bonden och berättade för dem om de båda jättedöttrarna och om brorslotten.
• Främlingarna ville inte sätta mycken lit till sagan om jättedöttrarna, men väl trodde de, att det kunde vara möjligt, att det fanns en mäktig malmåder någonstans i närheten, och de sökte efter den med stor iver.

jättekvinna

giantess; the giantess 11 times

jättekvinnan, jättekvinna

noun, nominative, common gender, singular; adverb

• När bonden tittade oppåt branten, såg han en stor, stark jättekvinna, som var i färd med att rulla ner ännu ett stenblock mot honom.
• — ’Nej, det vet jag nog,’ sade jättekvinnan.
• ’Är det säkert, att den andra jättekvinnan är farligare än den, som du råkade ut för?’ sade de.

Jättekvinna

the giantess 4 times

Jättekvinnan

• Jättekvinnan behövde inte vänta länge, förrän fasta steg hördes på gården och densamme vandraren, som jätten hade sett på vägen, ryckte upp dörren och trädde in i stugan.
• Jättekvinnan stod tyst under tiden, och hade gästen blickat upp till henne, torde han ha sett, att hon med häpnad och förskräckelse såg på arbetet.
• Jättekvinnan såg på under häpen tystnad, så länge som han arbetade.

Jätten

the giant 3 times

Jätten

• Jätten spratt opp ur sina tankar, reste sig halvt och drog svärdet ur skidan.
• Jätten grinade till en smula.
• Jätten hade dragit ihop pannan i allt djupare veck för vart svar han hade fått, och det märktes nog, att han var bra missnöjd med att människorna hade gjort sig till herrar över naturen.

Jens

Jens twice

Jens

Personal name.

• Men ändå var inte den här borgen rest i den allra vildaste krigstiden, utan Jens Brahe, som byggde den, hade också lagt sig vinn om att göra den till ett prydligt och rikt sirat hus.
• Om de finge se det stora, fasta stenhuset på Glimminge, som var uppfört bara en mansålder tidigare, skulle de lätt märka, att Jens Holgersen Ulfstand, som var dess byggherre, inte hade frågat efter annat än att bygga stort och fast och starkt utan att kosta en tanke på att få det vackert och bekvämt.

jo

well/yes; well 50 times

Jo, jo

interjection; verb, present, indicative, active

used to affirm or answer a question, often contradicting an implied doubt.

• »Jo, han heter Tummetott,» sade han till sist.
• »Jo, jag är just den rätte, jag, att hjälpa någon,» sade han.
• »Jo, därför att nästan alla svartråttorna i går kväll drog till Kullaberg,» sade storken, »eftersom de litade på att alla andra djur också skulle skynda dit. Men ni ser, att gråråttorna har stannat hemma, och nu samlar de sig för att intränga i borgen i natt, när den bara försvaras av några gamla stackare, som inte har orkat följa med till Kullaberg. De kommer nog att nå sitt mål, men i så många år har jag nu levat i grannsämja med svartråttorna, att det inte behagar mig att bo på samma ställe som deras fiender.»

Jockmock

Jokkmokk once

Jockmock

Historical spelling of modern Jokkmokk.

• På ena sidan om henne satt en liten herre med gulaktig hy, som skulle vara från Japan, och på den andra en skollärare från Jockmock.

Jon

Jon 13 times

Jon

• Se, Jon och jag, vi hade blivit go’vänsfolk i Stockholm.
• 1863 dog Jon, och jag stod ensam med fem små barn.
• Hon tänkte på hur det hade gått, när de hade kommit till Malmberget och frågat efter en arbetare, som hette Jon Assarsson, och som hade sammanvuxna ögonbryn.

jord

earth; earth's; soil 83 times

jorden, jord, jordens

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative; noun, genitive, common gender, singular

• Så snart hönsen sågo katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
• Då vildgässen sågo tamgässen, som gingo på gården, sänkte de sig mot jorden och ropade: »Kom med!
• Till sist tvang pojken sig ändå att kasta en blick åt jorden till.

Jordberga

Jordberga 6 times

Jordberga

proper noun, nominative; proper noun, genitive; adjective, nominative, common gender, singular

Estate name; appears in compound and possessive-like use.

• »Detta är Jordberga sockerbruk,» ropade tupparna.
• »Detta är Jordberga sockerbruk.»
• Så förlorade de Jordberga ur sikte och foro bortöver åt Svedala och Skabersjö och tillbaka över Börringekloster och Häckeberga.

jordbruk

agriculture 6 times

jordbruk

• Här ligger också de största åkerfälten, men folket har inte bara skogsbruk och jordbruk att leva av, utan det sysslar också med fiske och handel och sjöfart.
• Kolmårdsborna försökte sig med jordbruk, men utan stor framgång.
• Hela trakten är översållad av gamla bergsmansgårdar, men de, som bor på dem, får lov att ägna sig åt jordbruk eller skogshantering.

jordyta

surface of the earth 3 times

jordytan

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Och en natt vart hundrade år stiger den i all sin prakt upp ur havet och ligger på jordytan jämnt en timme.»
• Det är alltid ett tungt och svårt arbete att bryta berg, men därtill kom pinan av röken, som inte kunde leta sig ut i luften, och svårigheten att frakta malmen på branta stegar opp till jordytan.

Jönköping

Jönköping; Jönköping's 5 times

Jönköping, Jönköpings

proper noun, nominative; proper noun, genitive

Swedish city name.

• Tänk på den vackra sjön och de gula strandbergen och på Grenna och Jönköping med tändsticksfabriken och Munksjö, och tänk på Huskvarna och alla de stora anläggningarna där!»
• Lundar och höjder och taken och spirorna av Jönköpings stad, som skymtade fram på Vätterstranden, lågo omsvepta av ljust blått, som smekte ögat.
• Här på den smala landremsan mellan Munksjön och Vättern låg Jönköping med sina stora fabriksanläggningar.

Jösse

Jösse twice

Jösse

District (härad) name in Värmland.

• — »Jag är från Jösse härad,» sade en tredje, »och jag kan säga er, att där är det vackrare än både i Nordmarken och Fryksdalen.»
• Den nästa sonen, som de kom till — det var han, som var den femte i ordningen —, hade plöjt opp Jösse härad och sjön Glafsfjorden.

ju

after all; the; surely 169 times

ju, Ju

adverb; conjunction

• Det kunde ju inte vara så, att stugan hade vuxit.
• Därvid föllo hans blickar i spegeln, och då ropade han helt högt: »Se, där är ju en till!»
• »Den där är ju klädd alldeles som jag,» sade pojken och slog ihop händerna av förvåning.

jul

Christmas 3 times

jul

• Framemot jul brukade jag komma hem med så där en hundra riksdaler.
• Hon ville tala om för dem hur de hade firat jul och nyår och påsk och midsommar hemma hos henne, vad de hade haft för möbler och husgeråd, hur det hade sett ut i kök och visthusbod, i lagård och stall, i loge och bastu.
• Men den största brådskan skulle komma framemot jul.

juli

July 3 times

juli

• Men se, längre fram på våren fick jag arbeta i trädgårdarna i sta’n, och där stannade jag till i juli.
• I slutet av juli gick jag hem igen för att hjälpa till med skörden.
• En eftermiddag i juli regnade det alldeles förfärligt uppe vid Luossajaure, och lapparna, som annars inte voro mycket inne under sommaren, hade, så många som de voro, krupit in i ett av tälten och sutto kring elden och drucko kaffe.

just

just 148 times

just, Just

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Men just i detsamma hade gåskarlen kommit underfund med hur han skulle bära sig åt för att höja sig från marken.
• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.