v

vacker

beautiful; beautifully 162 times

vackert, vackra, vacker

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Det hade gått ofantligt framåt för dem, och de skulle ha vandrat nöjda och glada till kyrkan den vackra morgonen, om de inte hade haft sonen att tänka på.
• Det var förunderligt vackert väder.
• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.

vackr

most beautiful; more beautiful 14 times

vackraste, vackrare

adjective, nominative, superlative; adjective, nominative, comparative

• Ute var det allra vackraste vårväder.
• Därför finns här också de kostbaraste bostäderna och de vackraste kyrkorna, och kyrkbyarna har växt ut till köpingar och städer.
• Hon hade det vackraste lilla huvud, fjäderskruden var som mjukt siden, och ögonen voro milda och bedjande.

vad

what; seine; seines 490 times

vad, Vad, vaden, vadar

pronoun, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Medan han satt så och väntade, att tjuven skulle visa sig, började han undra vad det var för en svart skugga, som föll över kistkanten.
• I första ögonblicket visste pojken alls inte vad han skulle ta sig till med sin fångst.
• Och vad gick det åt stolen?

vada

wade; waded 5 times

vada, vadade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

• Pojken vadade fram mellan några vitsippstånd, som voro så höga, att de räckte honom ända upp till hakan, när han kände, att någon fattade honom bakifrån och försökte lyfta upp honom.
• Han blev trött också av att vada genom den djupa snön.
• Detta fortgick väl en halvtimme, men då voro de framme vid den långa Lungersudden och kunde lämna isen och vada i land.

Vadstena

Vadstena's 3 times

Vadstena

• Jag ska nu låta bygga opp ett nytt kloster på Vadstena gård, och det tör komma att bli det namnkunnigaste i Norden.
• Men han visste ju, att allting var förgängligt, och han undrade mycket vad som skulle kunna ge landet anseende, om Vadstena kloster en gång komme i vanrykte.
• ’Du är inte lätt att göra till lags,’ sade Ulvåsa-frun, ’men nog kan jag se så långt framåt, att jag kan säga dig, att innan Vadstena kloster har mist sin glans, kommer det att därinvid resas ett slott, som blir det präktigaste på sin tid.

vagn

carriage; wagons; cars 7 times

vagnar, vagnen, vagn

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Runt omkring lågo stora stenhögar, en ångmaskin flåsade i ett skjul, kvinnor och barn sutto i en ring på marken och sorterade stenar, på en smal hästbana rullade några vagnar, lastade med gråa stenstycken, och i skogsbrynet lågo små arbetarbostäder.
• I alla forsar snurrade hjul, elektriska ledningar ströko genom den tysta skogen, och ofantligt långa järnvägståg kommo rullande med sexti, sjutti vagnar, lastade än med malm och kol, än med järnstänger, plåtar och ståltråd.
• Vad som skedde med dem därinne, det kunde pojken inte se, men starkt rassel och dån hörde han, och från andra sidan av huset kommo små vagnar utlöpande, som voro fullastade med vita plankor.

vak

awake; open water; open patch 27 times

vaken, vak, vaket

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

All four examples in this chunk use "vaken" as the adjective (awake), not the noun "vak" (ice-hole); the primary gloss should be "awake" here, though the ice-hole noun sense also occurs elsewhere in the book under this same conflated surface.

• Hon tyckte, att det var en besynnerlig ofrid över djuret, men hon tänkte förstås, att det var det skarpa ljusskenet, som höll det vaket.
• Hon kallade fram Yksi från Vassijaure och befallde honom att föra gässen upp till Vombsjön, och när gässen gjorde invändningar, sade hon myndigt: »Jag tror, att det blir bäst för oss alla, att ni lyder mig. Jag måste flyga fram till det stora stenhuset, och om ni följer mig, kan det inte undgås, att gårdsfolket får se oss och skjuter ner oss. Den ende, som jag vill föra med mig på denna resa, är Tummetott. Han kan göra mig mycken nytta, därför att han har goda ögon och kan hålla sig vaken om natten.»
• Pojken låg alltjämt vaken.

vaka

to keep watch; watches over 9 times

vaka, vakar

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Tomten har sagt, att om pojken vakar över den tama gåskarlen, så att han kommer hem oskadd och...
• »Om jag bara vakar över gåskarlen, så att han kommer hem oskadd, så får jag bli människa.
• Gässen föllo genast i sömn, men pojken hade inte ro att sova, utan satt bredvid dem för att kunna vaka över gåskarlen.

vakna

woke up; woken; to wake 47 times

vaknade, vaknat, vakna, vaknar, Vakna

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; verb, active, infinitive

• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• Han hade tagit upp ur kistan en broderad smäck och satt och såg på det gammaldags arbetet med sådan andakt, att han inte märkte, att pojken hade vaknat.
• Då han vaknade upp igen, var han ensam i stugan.

vaksam

watchful; warily 3 times

vaksam, vaksamma, vaksamt

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• Om inte den gamla Akka hade varit så vaksam, skulle inte en enda av dem ha sluppit lyckligt undan.
• Han tyckte, att de hade grymma, snikna, vaksamma och djärva utseenden alldeles som bovar och landstrykare.
• Båda voro olika mot vad de hade varit för ett par timmar sedan, för Jon Assarsson såg mindre böjd och trött ut, och hans ögon blickade klara och goda, som om han nu hade fått svar på det, som så länge hade ängslat honom, och Åsa gåsapiga såg sig inte omkring så där klokt och vaksamt, som hon hade brukat göra.

vakt

watch 5 times

vakt

• Den gåsen, som stod på vakt, kastade sig genast upp i luften med smällande vingslag, för att hela flocken skulle höra, att det var fara å färde.
• År efter år, natt efter natt hade striden fortgått mellan angripare och försvarare, men svartråttorna hade hållit trogen vakt och kämpat med största dödsförakt, och tack vare det präktiga gamla huset hade de alltid segrat.
• Därutanför gick en av flottans matroser på vakt, men bronskarlen skred bara förbi honom och sparkade upp porten, utan att matrosen låtsade något därom.

vakta

to guard; watched over 7 times

vakta, vaktade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Men Smirre kunde inte stå ut med den smäleken att inte få makt med en så liten parvel, och han lade sig nedanför trädet för att vakta ut honom.
• Femtio kråkor ställde upp sig runt omkring pojken med näbbarna riktade mot honom för att vakta honom.
• Han gick på en stubbåker i Västra Vemmenhög och vaktade en gåsflock, och på fältet bredvid gingo de där Smålandsbarnen med sina gäss.

val

whales; choice; whale 3 times

val, valar

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det såg ut som valar och hajar och andra stora havsdjur, men pojken förstod, att det var havstrollen, som hade samlat sig kring ön och ämnade kravla sig upp på den för att strida med landtrollen, som bodde där.
• — »Det var ett gott val,» sade pojken och lyckönskade honom.
• — ’Inte just det,’ sade jätten, ’men jag kommer ihåg, att vi brukade gå ner till stranden, locka till oss en val och rida på hans rygg genom fjordar och kilar i skärgården.

vall

herded; ridges; herded cattle 9 times

vall, vallar, vallen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats, ett par barn, som hade gått vall med gäss på åkrarna liksom han själv.
• Mångenstans kommer landet ner mot havet med flacka, tuviga ängar, och havet möter landet med flygsand, som det lägger upp i vallar och drivor.
• De hade ju varit i lagården var dag, och om sommaren hade de gått vall med boskapen på mossen och i hagarna, så att den gamla kon hade väl reda på dem.

valla

to herd; tended; herded 5 times

valla, vallade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Förra sommaren, när han hade haft tjänst som gåsapåg hos en bonde i närheten av Jordberga, hade han nästan var dag råkat ett par fattiga Smålandsbarn, som också vallade gäss.
• De vallade korna, och de voro bra och präktigt folk.

vallhund

sheepdog 3 times

vallhunden, Vallhunden

• Vallgossen och vallhunden löpte hit och dit för att se efter, att intet djur vek av från rätta kosan.
• Vallhunden gick vid sidan av hjorden, men varken vallgosse eller vallpiga ledsagade den.
• Allra ömkligast såg vallhunden ut.

vals

roller; rollers 6 times

vals, valsarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

Industrial rolling-mill roller, not the dance.

• Där hämtade en arbetare ett kort och tjockt och vitglödande järnstycke ut ur en ugnsöppning och stoppade in det under en vals.
• Genast tog en annan arbetare fatt på det och stoppade in det under en trängre vals, som gjorde det än längre och smalare.
• Så fördes det från vals till vals, tänjdes och trängdes, och till sist ringlade det som en många meter lång, rödglänsande tråd bort över golvet.

van

used to; grown used 16 times

van, vant

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Allt eftersom han hade blivit van vid ritten och farten, så att han kunde tänka på annat än att hålla sig kvar på gåsryggen, började han att lägga märke till hur full luften var av fågelflockar, som flögo norrut.
• När vildgässen hade vant sig vid den skumma dagern i grottan, sågo de fåren mycket väl.
• Han var nu så van att rida, att han kunde både stå och ligga på gåsryggen.

vana

used to; used to do; habits 10 times

vana, vanor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Förut hade han enligt storkars vana stått med huvudet nerböjt och näbben tryckt emot halsen.
• Sådana, som äro vana att hålla till i vildmarken eller bo långt borta på landet, känna sig alltid ängsliga, när de komma in i en stad, där husen stå raka och stela och gatorna ligga öppna, så att var och en kan se den, som går där.
• Det var, som sagt, ingen fara för att de fåglar, som voro vana att färdas fram här, skulle låta narra sig åt galet håll.

vandra

wandered; wander; walking 95 times

vandrade, vandra, vandrande, vandrat, vandrar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative

Tagged as an adjective but is the past tense of vandra, 'to wander/walk'.

• Det hade gått ofantligt framåt för dem, och de skulle ha vandrat nöjda och glada till kyrkan den vackra morgonen, om de inte hade haft sonen att tänka på.
• Han lät blickarna vandra från liggsoffan till slagbordet och från slagbordet till spisen.
• När parveln hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han sakta vandra från gårdsplanen ut på landsvägen, och alla gråråttorna följde honom, därför att tonerna ur den där pipan ljödo så ljuvliga i deras öron, att de inte kunde stå emot dem.

vandrar

the wanderer 5 times

vandraren

Lemma is truncated; the word is vandrare/vandraren ("wanderer").

• Där finnas jättegrytor, som äro utsvarvade i klippan, och väldiga sprickor, som locka vandraren att våga sig in i bergets djup ända fram till Kullamannens håla.
• Den gamla bergresen hade inte förr fått syn på vandraren, än han började darra från huvud till fot på samma sätt som hästarna.
• Jättekvinnan behövde inte vänta länge, förrän fasta steg hördes på gården och densamme vandraren, som jätten hade sett på vägen, ryckte upp dörren och trädde in i stugan.

vandrare

wanderer; wanderers 10 times

vandrare, vandrarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och i mars månad är det inte mycket troligt, att någon vandrare skall förirra sig dit.
• Små backstugor i skogsbrynet, som alla fattiga vandrare äro glada att råka på, låtsade de inte heller om.
• Skogen fortfor dock att vara mäktig och farlig, ända tills en vacker dag en vandrare, som hade trängt långt in i skogsdjupet, råkade upptäcka, att det fanns malm i berggrunden, som den växte på.

vandrerska

woman wanderer; the wanderer's 3 times

vandrerska, vandrerskans, vandrerskan

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• När de båda barnen ännu voro små, hade sent en kväll en fattig vandrerska klappat på dörren och begärt husrum.
• Tiden efter den fattiga vandrerskans död stod för barnen som en svår dröm.
• Men om mor och far hade vetat detta, som barnen hade fått höra i kväll, så att de hade kunnat akta sig; om de hade bränt upp kläderna efter vandrerskan, om de hade skurat stugan väl ren och inte begagnat sängkläderna, hade de då kanske levat, alla de, som barnen nu sörjde?

vandring

journey 18 times

vandring, vandringen

• De nykomna voro varma och trötta, som om de skulle ha gjort en lång vandring.
• Det blev en långsam vandring.
• Det lät, som om själva den stora bronskarlen uppe på torget hade givit sig ut på vandring.

vanlig

usual; ordinary 43 times

vanligt, vanliga, vanlig

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

Appears in the fixed phrase 'som vanligt' (as usual).

• Kistlocket var stängt, och flughåven hängde på sin vanliga plats i fönstret.
• För hans skull flögo de också litet långsammare än vanligt.
• I flocken funnos tretton gäss av vanlig grå färg och en vit gåskarl, som bar på sin rygg en liten parvel, som var klädd i gula skinnbyxor, grön väst och vit toppluva.

vanligen

usually 4 times

vanligen

• Utmed stränderna stod vanligen en krans av träd, därinnanför lågo åkerlappar, och uppe på toppen av de små kullarna togo träden vid på nytt.
• Under denna tid blev vanligen mer än hälften av dem bortsnappad.
• Men det är kanske därför, att den vanligen visar sig så vänlig och mild, som det blir sådant spektakel, när den ibland om vårarna lägger av den leende minen och visar, att den kan bli farlig på allvar.

vann

gained; won; met with 5 times

vann

• Men pojken sprang så fort, att han tyckte, att de tjocka bokarna gledo baklänges förbi honom, och han vann på Smirre.
• De vann stor ära vid Söderfors och stor ära vid Älvkarleby, och äntligen nådde de fram till havet.
• Mången vågade livet för att söka efter den, men vann ingenting därmed.

vapen

weapons 4 times

vapen

• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.
• »Det är skada, att du, som har fått sådana vapen, ska vara så feg, att du inte törs bruka dem.»
• De stodo med stora tallruskor, som de hade doppat i bäcken, och med dessa som vapen tycktes de ämna gå mot elden.

var

where; was; each 75 times

Var, var, vart

adverb; pronoun, common gender, singular; pronoun, neuter, singular

"var" is both the interrogative/relative adverb "where" and the past tense of vara ("was"); the parser conflated the two under one type.

• Men då sade alltid en gammal gåsamor: »Var nu inte galna!
• Äntligen kom han så mycket till sans, att han förstod, att han borde taga reda på vart gässen förde honom.
• Men denna natten voro inte vildgässen ensamma ute på isen, utan de hade en människa ibland sig, så liten hon än var.

vara

was; is; be 4521 times

var, är, vara, varit, vore, Är, varade, varor and 2 more

auxiliary verb, past, indicative, active; auxiliary verb, present, indicative, active; auxiliary verb, active, infinitive

the surface var here is the past tense of vara 'to be', not the pronoun.

• Det var en gång en pojke.
• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.

varandra

each other; one another's 71 times

varandra, varandras

pronoun, accusative, plural; pronoun

• Han kunde inte höra vad de sade, så skreko de över varandra.
• Där hade hon och tomten en lång överläggning med varandra.
• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.

varav

how; of which; the reason 4 times

varav

• Men varav kom det sig då, att han måste gå så många fler steg, än han brukade, för att komma fram till bordet?
• Han samlade ihop alla de lösa pappersbladen, varav handskriften bestod, och lade dem till rätta på bordet.
• Hon kunde rakt inte förstå varav det kom sig, men det var så i alla fall.

vardera

each 4 times

vardera

• Han blef stående helt rådlös med en unge i vardera handen.
• Den var ovanligt lång och tjock, men pojken såg strax, att den hade en vit fläck på vardera kinden, och blev stående stilla.
• Pojken hoppade ner i klyftan, tog ett musselskal i vardera handen och började kasta undan sanden.

vare

whether; either; thanks to 8 times

vare, Vare

conjunction; adjective, nominative, comparative; preposition

Appears in the correlative vare sig ... eller ... ("whether ... or ...").

• Allt, vad de hade velat ha honom att göra, vare sig det hade varit lek eller arbete, hade han bara tyckt vara tråkigt.
• Han var misslynt över att han inte skulle få se på trandansen och kunde inte förmå sig att säga ett ord vare sig till gåskarlen eller någon av de andra.
• Vare sig att de voro stora eller små, vare sig att de voro jämna som ängar eller fulla av klippor, syntes de lika svarta.

varelse

creatures; creature 6 times

varelser, varelse

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det måste erkännas, att så länge som svartråttorna voro vid makten, hade de varit lika avskydda av alla andra levande varelser, som gråråttorna äro nu för tiden, och detta med full rätt.
• Det kan ibland finnas något hos djur, som gör, att man undrar vad de äro för slags varelser.
• »Men när timmen är förbi, sjunker den ner i havet igen, om inte en köpman i Vineta under tiden har fått sälja något till en levande varelse.

varenda

every single 15 times

varenda

• För när vi kommer tillbaka, ska jag förhöra dig på varenda sida, och har du då hoppat över någon, så går det inte väl för dig.»
• De svävade hit och dit över hela Söderslätt, liksom voro de glada att vara i Skåne igen och ville hälsa på i varenda gård.
• De hade funnits i varenda källare, på varenda vind, i lador och logar, i visthus och bagarstugor, i ladugårdar och stall, i kyrkor och borgar, i brännerier och kvarnar, i varje av människor rest byggnad, men nu voro de fördrivna från allt detta och nästan utrotade.

varför

why 55 times

varför, Varför

• Och han började begripa varför den såg så mångfärgad och rutig ut.
• Det är nästan omöjligt att förstå varför inte svartråttorna samlade sig till ett stort, gemensamt härnadståg och tillintetgjorde gråråttorna, medan dessa ännu voro fåtaliga.
• »Varför just i denna natt, herr Ermenrich?» frågade Akka.

varg

wolves 16 times

vargar, vargarna

• Men också de, som bodde nedanför skogen och aldrig vågade sig in i den, hade obehag av den, därför att björnar och vargar jämt och ständigt kommo ner från Kolmården och revo deras boskap.
• Och bra besvärligt får han det med vargar och björnar, för de kommer säkert att hålla till i vildmarken.
• När folket satt vid kvällsvarden på Kårarvet den dagen, hördes ett förfärligt tjut av vargar borta från skogen.

vargare

wolves 9 times

vargarna

Lemma is normalized to 'vargare'; the modern headword is 'varg'.

• ’Det kan vara gott nog åt det där tjuvpacket att bli rivet av vargarna,’ sade husfolket.
• Bakom vargarna smög lodjuren omkring, styvbenta och klumpiga, lika stora, vanskapade kattor.
• »Jag har hört, att för länge i världen sedan skulle vargarna ifrån Sonfjället ha överfallit en karl, som var ute för att sälja laggkärl,» sade Bataki.

varhelst

wherever 3 times

varhelst

Mistagged as a noun; varhelst is a conjunction/adverb meaning 'wherever'.

• Gåskarlen såg han inte till, men varhelst han kunde ta miste om vägen, låg ett litet vitt dun och visade honom till rätta.
• De kunde inte stanna på land, därför att de blevo störda av Smirre räv, varhelst de slogo ner.
• Värmen och vårknoppningen hade lockat ut människor på vägar och gårdar, och varhelst några av dem voro samlade, höllo de på att leka.

varje

every 47 times

varje, Varje

• Bokskogen långt borta stod och liksom svällde och blev tätare för varje ögonblick.
• Och för varje ny vildgåsflock, som flög förbi, blevo tamgässen alltmer oroliga.
• Läraren stannade i varje ögonblick för att förklara och undervisa.

varken

neither 71 times

varken

• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• Det växer ingenting ätbart varken på mark eller träd i mars månad.
• De hade inte sett sig om varken efter gåskarlen eller gåsryttaren, utan genast rusat ner i vattnet.

varm

warm; warmer 24 times

varmt, varm, varma, varmare

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• »Där tänker jag att du ska ligga varmt och bra,» sade han och tryckte till med vingen.
• Pojken var så inbäddad i dun, att han inte kunde svara, men varmt och skönt låg han, och trött var han, och sov gjorde han inom ett ögonblick.
• Den första eldstaden inomhus hade varit en stenhäll mittpå stuggolvet med en rököppning uppe i taket, som släppte in både regn och vind, den andra hade varit en stor, murad ugn utan skorsten, och den hade nog gjort det varmt i stugan, men också fyllt den med rök och os.

varna

warned; to warn 7 times

varna, varnade, varnat

noun, nominative, common gender, plural; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Mistagged as a plural noun; surface 'varna' is the infinitive of varna (to warn).

• Om han gjorde sig till deras vän, så kunde de varna honom för faror, skaffa honom gömställen, och i stort nödfall kunde de slå sig tillsammans och försvara honom.
• Sirle, ekorren, skall ge honom nötter, de fattiga hararna skola leka med honom, rådjuren skola ta honom på sin rygg och fly undan med honom, när Smirre räv närmar sig, mesarna skola varna honom för sparvhöken, och finkar och lärkor skola sjunga om hans hjältebragd.»
• Han varnade till och med doppingarna, fastän han avskydde dem, därför att de tränga ut änderna från deras bästa gömslen.

varoa

are 6 times

äro

noun, nominative, common gender, plural; auxiliary verb, present, indicative, active

Mistagged as a plural noun; surface 'äro' is the archaic plural present of vara (to be).

• Åkrar finns det nog här och där, men de äro så obetydliga, att man knappt lägger märke till dem, och små gråa eller röda bondstugor finns det också, men de ligga gärna instuckna i något björkhult, nästan som om de vore rädda för att visa sig.
• De äro så små, som om de vore byggda för folk, som inte vore större än han, men de äro otroligt prydliga och nätta.
• De äro av alla upptänkliga slag: somliga äro lika slott med torn och flyglar, andra se ut som kyrkor och andra som kvarnar eller bondstugor.

Varpan

Varpan 3 times

Varpan

• Vid dalens norra ända ligger en klar och vacker liten sjö med grönskande, månguddiga stränder, som kallas Varpan.
• Vad Bataki angår, brukade han aldrig kasta en blick åt den östra stadsdelen och inte heller åt den vackra sjön Varpan.
• Det var vinter, och de vandrade till kyrkan över sjön Varpan.

vars

whose 5 times

vars

• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.
• Han blåste oupphörligt på sin pipa, som tycktes vara gjord av ett djurhorn, fast hornet var så litet, att det inte finns något djur i våra dagar, ur vars panna det kunde ha varit brutet.
• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.

vart

where; every 67 times

vart, Vart

adverb; pronoun, common gender, singular; pronoun, neuter, singular

• Han visste inte om de flögo högt eller lågt, eller vart det bar av med dem.
• »Vart i all världen är jag nu kommen?» undrade han.
• — »Det står dig fritt att flyga vart du vill,» sade förargåsen.

vartend

every single 7 times

vartenda

noun, nominative, neuter, singular; determiner, plural; pronoun, plural

Lemma should be 'vartenda'; determiner meaning 'every single one'.

• När pojken på fredagen kom in i parken, hörde han bofinkarna sjunga i vartenda snår om hur Sirle ekorres hustru hade av grymma rövare blivit bortförd från sina späda ungar och hur Nils gåsapåg hade vågat sig in ibland människorna och burit de små ekorrbarnen till henne.
• De har redan dödat vartenda får i de andra grottorna, och där fanns flockar, som var lika stora som min.»
• Det finns hela kråkfolk, som föra ett hederligt liv, det vill säga, att de bara äta frön, maskar, larver och redan döda djur, och det finns andra, som föra ett riktigt rövarliv, som kasta sig över ungharar och småfåglar och plundra vartenda fågelbo, som de få syn på.

varv

dockyard; revolution; round 13 times

varvet, varv

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Efter denna gåsen kom ännu en och så en tredje, en fjärde, en femte, ända tills varvet avslutades med den gamla isgråa och den stora vita.
• Till underrede hade det ett hjul, och däröver lågo flera varv kvistar och grästuvor.
• Men han fick bara se en skymt av tornen och befästningarna, som stängde inloppet till hamnen, och av de många byggnaderna på varvet, innan Akka slog ner på det ena av de platta kyrktornen.

vasch

hiss twice

vasch

An imitative hissing call.

• »Visch, vasch!
• Visch, vasch!» sade han.

vass

sharp; reed; sharper 22 times

vassen, vass, vassa, vasst, vassare

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Pojken kände hur klorna trängde genom västen och skjortan in i skinnet och hur de vassa hörntänderna kittlade strupen.
• Därpå sam han stolt in mellan vass och kaveldun.
• Så började det att dagas, och pojken blev glad, därför att allting blev sig likt igen, fast kölden kändes ännu vassare än förut under natten.

Vassijaure

Vassijaure 3 times

Vassijaure

• »Vet nu, gåskarl, att jag är Akka från Kebnekajse, och att den gåsen, som flyger närmast mig till höger, är Yksi från Vassijaure, och den till vänster är Kaksi från Nuolja!
• »Så mycket gråråttor ute!» sade Yksi från Vassijaure. »Det är inte något gott tecken.»
• Hon kallade fram Yksi från Vassijaure och befallde honom att föra gässen upp till Vombsjön, och när gässen gjorde invändningar, sade hon myndigt: »Jag tror, att det blir bäst för oss alla, att ni lyder mig. Jag måste flyga fram till det stora stenhuset, och om ni följer mig, kan det inte undgås, att gårdsfolket får se oss och skjuter ner oss. Den ende, som jag vill föra med mig på denna resa, är Tummetott. Han kan göra mig mycken nytta, därför att han har goda ögon och kan hålla sig vaken om natten.»

vassrugge

reed tussocks; reed tussock 4 times

vassruggarna, vassrugge

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Hör du inte hemma nere bland vassruggarna?»
• Då skulle också vassruggarna försvinna, där andungarna nu kan hålla sig dolda, ända tills de kan flyga.
• Men nu har ju doppingar och sothöns och andra fåglar, som inte är matnyttiga, inkräktat nära nog alla vassruggarna, och människorna tycker inte, att de behöfver hålla sjön vid makt för deras skull.»

vatten

water; waters 154 times

vattnet, vatten

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det fanns vatten i alla diken, och hästhovsörten stod i blom på dikeskanten.
• — »Inte ett löv på träden och kallt vatten i sjöarna,» kom det till svar.
• Den var redan landlös och hade runt omkring sig ett brett bälte av svart, blankt vatten.

vattendrag

watercourse; waterways; the watercourses 4 times

vattendrag, vattendragen

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Ronneby å är ju inte något stort eller mäktigt vattendrag, men den är likafullt mycket omtalad för sina vackra stränders skull.
• Så vackert, som det är, med alla blommor och slingrande vattendrag, så finns det ändå något annat, som han har mera nöje av, och det är alla de små lusthus och lekstugor, som äro uppsatta i trädgården.
• När de kom i närheten av sjön Runn, sög de den till sig och tvang alla vattendrag i närheten att förena sig med dem.

vattenfall

waterfall; waterfalls; the waterfalls 7 times

vattenfall, vattenfallet, vattenfallen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Över Djupadals herrgård och över Ronnebys mörka tak och vita vattenfall svävade hon fram utan att slå ner.
• Det stora järnverket reste sig med många höga och stora byggnader vid randen av ett vattenfall.
• Nu flög örnen med pojken över hela Uppland och stannade inte, förrän han kom till det stora vattenfallet vid Älvkarleby.

vattenpuss

puddles; puddle 5 times

vattenpussar, vattenpuss, vattenpussarna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det var en låg sandstrand med stenar och vattenpussar och en mängd uppkastad tång.
• »Men jag ska lossa din halslänk och öppna dörren för dig, så att du kan gå ut och dricka i en av vattenpussarna på gården, och så ska jag försöka klättra opp på höloftet och vräka ner hö i din krubba.»
• Han blåste omkull två gånger, innan han kom fram till boningshuset, och ena gången svepte vinden ner honom i en vattenpuss, som var så djup, att han höll på att drunkna.

vattenyta

water's surface; the water surfaces 7 times

vattenytan, vattenyta, vattenytorna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han dök helt hastigt och försvann under vattenytan.
• Nu orkade inte smålommen stanna längre under vattnet, utan han visade sig på vattenytan liten och svart och ondskefull.
• Allt lågland var bortgömt under vattenytan.

vääggn

turned 5 times

vände

Lemma is garbled; surface vände is the past tense of vända ("to turn").

• Svanorna störtade emot honom, men när de sågo vad det var för en liten stackare, vände de tvärt, liksom om de hölle sig för goda att bråka med honom.
• Spelmannen stoppade ner sitt inköp i en av sina vida fickor, vände tillbaka till Skansen och gick in i en av fäbodstugorna, där det varken fanns besökande eller vaktare.
• Medan pojken talade, såg han, att Gorgo vände bort blickarna och började stirra rätt ut i luften på samma sätt som förut.

väcka

to wake; woke; wakes 32 times

väcka, väckte, väckt, väcker, väcktes

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Tidigt en morgon väcktes vildgässen, som stodo och sovo på Vombsjöns is, av starka rop uppifrån luften.
• Det enda ställe, som de inte tänkte på att genomforska, var det stora storkboet på taket, där just vid denna tid ugglekvinnan väckte Akka och meddelade henne, att Flammea, tornugglan, hade bifallit hennes begäran och skickat henne det hon önskade.
• Det låg vildhet i den, men den känsla, som den väckte, var ändå en ljuv längtan.

väder

weather; weathers 20 times

väder

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det var förunderligt vackert väder.
• Det brukar alltid vara vackert väder denna dag.
• Så länge som vildgässen hade stannat kvar i trakten av Vombsjön, hade de haft vackert väder, men samma dag, som de anträdde färden norrut, började det att regna, och i flera timmar fick pojken sitta på gåsryggen genomvåt och huttrande av köld.

väderkvarn

windmills 6 times

väderkvarnar, väderkvarnarna

• Ja, till och med boningshus och kyrkor och väderkvarnar, som annars bruka vara vita eller röda, avtecknade sig svarta mot den gröna himlen.
• Sedan gick han omkring både nere på strandbrädden, som så småningom vidgade ut sig och blev så stor, att där fanns plats för åkrar och ängar och bondgårdar, och uppe på det platta höglandet, som intog mitten av ön, där det inte fanns andra byggnader än väderkvarnar, och där växtmattan var så tunn, att det vita kalkberget lyste fram under den.
• Han hade just suttit och vilat vid en av de många väderkvarnarna, som voro resta på högslätten, när ett par fårherdar hade kommit gående med hundarna vid sidan och en stor fårhjord i följe.

vädra

sniffed the air; test the air 7 times

vädrade, vädra

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, active, infinitive

• När de kommo längre in i grottan, stannade de och vädrade.
• Karr stannade och vädrade.
• Han vädrade omkring sig och gick därpå rätt mot jägarna.

vädre

the air; weather 5 times

vädret

• Svanorna blåste upp fjädrarna, höjde vingarna som segel och lyfte halsarna högt i vädret.
• Medan han låg där med näsan i vädret och tänkte på detta, fick han syn på något vackert.
• De lyfte mularna i vädret och bölade: »Vi gör mer nytta på en timme än sådana som ni i hela ert liv.»

vädret

the weather; the air 3 times

vädret, Vädret

• Pojken var i sitt trilska lynne den dagen, och när han hörde vad Akka sade, sträckte han på sig för att bli så stor han kunde och steg fram med händerna på ryggen och näsan i vädret och ämnade säga, att han visst inte ville vara med om att slåss med gråråttor.
• Det var rysligt bara att höra dem, där de sutto och klagade på vädret, och än värre var det att tänka på att om en enda av dem fick syn på honom, så var det ute med honom.
• Vädret var varmt, och det var lätt att få mat.

väg

way; roads 225 times

väg, vägen, vägar, vägarna, Vägen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• Därmed gick katten sin väg och såg lika slät och from ut som nyss, när han kom.

väga

hangs in balance; go about; partway 4 times

väger, väga, vägs

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, passive

• De gingo så försiktigt till väga, att gåskarlen inte kunde se en skymt av dem.
• När Karr skulle gå hem, följde Gråfäll honom till vägs.
• »Det står och väger, Larsson, det står och väger.

vägg

walls; wall 52 times

väggar, väggarna, väggen, vägg

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han såg upp till fars bössa, som hängde på väggen bredvid de danska kungligas porträtt, och på pelargonierna och fuksiorna, som blommade i fönstret.
• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.
• Det var en kringbyggd gård, och den blev så väl upplyst, att gumman kunde se sprickor och hål i rappningen på väggen mittemot.

Väggarna

the walls 3 times

Väggarna

• Väggarna voro strukna med ljus oljefärg, dörrar och fönsterkarmar lyste i blått och grönt eller till och med i rött.
• Väggarna voro så utsirade av bildhuggare, att där inte fanns en sten, som inte hade sin prydnad.
• Väggarna bestodo av bara ett par rader stockar; sedan tog taket vid.

vägkante

roadside 4 times

vägkanten

• Han förstod, att gåskarlen hade kastat det vid vägkanten för att visa honom åt hvilket håll han hade blivit buren, och därför fortsatte han sin färd.
• »Det är gott att inte behöva sitta ensam vid vägkanten och äta,» fortfor han.
• Han såg, att det stora bokträdet stannade, rådjuret och veteståndet blevo kvar vid vägkanten och likaledes björnbärsbuskarna, de stora gula smörbollarna, kastanjerna och rapphönorna.

vägvisare

guide; guides 3 times

vägvisare

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Vildgässen skulle inte få svårt att finna vägvisare.
• Det tog rätt lång tid att få dem väckta och ordnade, men äntligen voro de färdiga och tågade in på det snåla bondfolkets gård i en lång rad med pojken som vägvisare.
• När vildgässen hade nått Torsångs flottbro, vände de och foro mot nordväst utmed älven, som om de ville bruka den till vägvisare.

väl

surely; well; suppose 404 times

väl, Väl

• »Ja,» sade pojken, »det kan jag väl göra.»
• För när vi kommer tillbaka, ska jag förhöra dig på varenda sida, och har du då hoppat över någon, så går det inte väl för dig.»
• »Hur som helst så lär väl far och mor påstå, att det inte har varit annat,» tänkte han.

välbehag

pleasure 3 times

välbehag

• Ingen den minsta sträcka land ligger nedanför berget och skyddar det mot havsvågorna, utan dessa nå ända fram till bergväggarna och kunna nöta dem och forma dem efter sitt välbehag.
• Jarro hade hela tiden flaxat och kämpat för att komma loss, men när han nu förstod, att människorna inte ämnade döda honom, lade han sig med en känsla av välbehag till rätta i korgen.
• Han blev andlös av välbehag, när vattnet smög sig mjukt och kyligt omkring hans kropp.

välbehåll

safely; safe and sound 3 times

välbehållen

Adjective 'välbehållen' (safe and sound) used predicatively/adverbially.

• Och upp ur vattnet kom den lilla grågåsen frisk och välbehållen och berättade, att Tummetott hade dragit hennes vinge i led, och att hon var alldeles bra och redo att följa med på färden.
• Hög var den, men nog kom älven välbehållen utför den, och sedan gick det undan med besked.
• »Du vet, att det inte är så lätt att föra en gåskarl välbehållen genom landet,» hade Bataki sagt.

välde

dominion 4 times

väldet

• Detta tar det genast väldet över, sliter av allt grönt och gör det lika naket och grått, som det självt är.
• Men det är ovisst hur lång tid de få behålla väldet över vassruggar och dy-stränder, för människorna kunna inte glömma, att sjön breder ut sig över en myckenhet god och fruktbar jord, och gång efter annan kommer det upp förslag bland dem, att de skola torrlägga den.
• Så länge som ni gräsänder ännu hade väldet på Tåkern, ville de inte tappa ur den, för av er hade de ändå någon nytta.

väldig

huge; tremendous; enormous 36 times

väldiga, väldigt, väldig, väldigare, väldigaste

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Smirre gjorde ett väldigt hopp, och det felades bara en hårsmån i att han hade gripit henne, men också denna gåsen räddade sig.
• Det är inte mer än fyra våningar högt, men det är så väldigt, att ett vanligt boningshus, som står på samma gård, tar sig ut som en liten barnlekstuga.
• Under de gamla krigstiderna voro människorna lika så glada att få stänga in sig i ett sådant där starkt och väldigt hus, som man nu är att få krypa in i en päls i smällkall vinter, men när den goda fredstiden kom, ville de inte längre bo i den gamla borgens mörka och kalla stensalar.

välja

chosen; to choose; chooses 20 times

valt, välja, väljer, vald

verb, active, supine; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• »Ni är bra klok, som förstår att välja en så säker sovplats,» sade han.
• Men detta är en sed, som har följts sedan uråldriga tider, och man borde ha varit med, redan när den första havsvågen krossades till skum mot stranden, för att kunna förklara varför just Kullaberg blev valt till mötesplats framför varje annat ställe.
• Men när Smirre äntligen fick syn på det ställe, där gässen hade slagit ner, märkte han, att de hade valt en så väl skyddad plats, att han inte kunde komma åt dem.

välkommen

welcome; a welcome 3 times

välkommen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Ingen av dem vände sig om för att se på Akka eller hälsa henne välkommen.
• När Akka kom tågande, gingo Dunfins föräldrar emot henne och skulle just hälsa henne välkommen till ön, då Dunfin flög upp från sin plats sist i tåget och slog ner mittemellan föräldrarna.
• Pojken hade aldrig anat, att han skulle komma att hälsa Bataki med ett så glatt välkommen, som han nu gjorde.

välte

rolled; tipped over; tipped 4 times

välte

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• Då såg pojken framåt och märkte först inte annat än några ljusa töcken och dimmor, som välte fram över vattnet.
• De flesta hade långa och svåra vägar att färdas, och pojken såg hur de med stort besvär tågade över sanka mossar, hur de måste göra omvägar för att kringgå vindfällen, och hur det mången gång hände, att kärrorna stötte mot stenar och välte med allt, som fanns i dem.
• Den lilla vita rökpelaren hade vuxit till ett tungt, vitt moln, som välte ut över åsens kant och sjönk ner mot dalen.

välvde

arched 5 times

välvde

Mistagged as an adverb; this is the past tense of välva ("to arch/vault").

• Himlen var inte längre blå, utan den välvde sig över honom som en kupa av grönt glas.
• Gråfäll blev häpen över de väldiga lövträden, som välvde sina gröna kupor över honom.
• Marken var svart omkring dem, himlen välvde sig skönt mörkblå över masugnslågorna, forsen strök förbi dem vitskummande, och själva stodo de och sände ut ljus och rök och eld och gnistor.

välvilja

goodwill 6 times

välviljan, välvilja

• När hon nu besinnade den stora välviljan och människokärleken, som låg bakom allt detta, grep det henne så djupt, att hon hade velat gråta.
• När allt gavs av välvilja, då fick hon ju lov att bättre än hittills ta vara på det.
• Nu, sedan hon hade fått sina ögon befriade från dunklet, märkte hon överallt den stora, underbara välviljan.

vän

turned; friend; the loveliest 38 times

vände, vän, vänaste

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, superlative

Really the past tense 'vände' of the verb vända ('to turn'), mistagged here under lemma vän.

• Hon vände sig nu mycket högdraget till gåskarlen.
• Om han gjorde sig till deras vän, så kunde de varna honom för faror, skaffa honom gömställen, och i stort nödfall kunde de slå sig tillsammans och försvara honom.
• Ingen av dem vände sig om för att se på Akka eller hälsa henne välkommen.

väna

turned 56 times

vände

Past tense of vända (to turn); lemma should read vända.

• Genast vände både gässen och hönsen sina blickar mot pojken, och det blev ett förfärligt kacklande.
• De sparkade med bakbenen, skakade i sina halslänkar, vände huvudena utåt och måttade med hornen.
• De vände om och flögo sakta tillbaka för att se om han skulle komma.

vända

to turn; turned; turn back 61 times

vända, vänt, vänder, vänd, vändas

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, present, indicative, active

• Uthusen voro också små, och åkerlapparna voro så smala, att en häst knappast kunde vända sig på dem.
• — »Säg honom, att den, som inte orkar följa med flocken, kan vända om hem!» ropade förargåsen.
• Han flög sakta efter de andra, medan han överlade med sig själv om han skulle vända eller fortsätta.

vände

turned 15 times

vände

• Men när pojken senare på dagen ville följa rådet och vände sig till Sirle, ekorren, för att anhålla om hans bistånd, visade det sig, att denne inte ville hjälpa honom.
• Knappt hade han sagt detta, förrän Akka vände sig till storken och frågade om han trodde, att det var rådligt att föra Tummetott med till Kullaberg.
• När hon hade funderat en stund, vände hon sig till Tummetott.

vändea

turned 3 times

vände

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• »Hit måtte väl inte snoken kunna komma efter mig,» tänkte han, men när han väl var uppe och vände sig om, såg han, att ormen försökte följa efter honom.
• Örnen hörde detta och vände sig mot Akka med vreda blickar, som om han hade velat anfalla henne.

väner

Vänern 3 times

Vänern

Lake Vänern, Sweden's largest lake.

• ’Ni vet, att norr om den här lilltjärnen, som vi kallar Vänern, har vi en utmark, som är så full av tuvor och småsten, att vi inte har någon nytta av den.
• ’Inte är jag rädd för en sådan här liten vattenpuss,’ sade han om Vänern.
• Men så föresatte sig några älvar, att de skulle grusa sönder berget och föra ner det till Vänern.

Vänern

Lake Vänern; Vänern 4 times

Vänern

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

• »Det var en gång så,» sade finnen och slog sig med detsamma ner på en sten, »att landet, som låg norr om Vänern, såg alldeles anskrämligt ut.
• Men landet, som låg söder om Vänern, var gott och lättbrukat då för tiden, som det är än i dag.
• De for av som i sken, ända tills de kom ner till Vänern.

vänja

be accustomed; break; wean 4 times

vänja

• Men när människor bli gamla och ha fått vänja sig att vara nöjda med litet, då äro de mer glada åt det Visby, som finns, än åt ett grant Vineta på havsbottnen.
• Han skickade efter sin skogvaktare, sade honom, att det var omöjligt att behålla hunden, därför att man inte kunde vänja honom av med att jaga efter alla de får och höns, som han fick syn på, och bad skogvaktaren ta hunden med till skogen och skjuta honom.
• Hon försökte ge honom en god uppfostran och vänja honom av med hans vildsinthet och övermod.

vänlig

friendly; kindly; kinder 20 times

vänligt, vänlig, vänliga, vänligare

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Det var första gången på hela den dagen, som pojken hörde ett vänligt ord.
• Akka visade sig också mycket vänlig mot honom, strök sitt gamla huvud flera gånger mot hans arm och prisade honom, därför att han hade hjälpt dem, som voro i betryck.
• Han hälsade mycket vänligt på mården och lyckönskade honom till fångsten.

vänn

friends 14 times

vänner

• Detta tyckte pojken mycket om, och storken och han blevo goda vänner.
• De språkade om allt möjligt som gamla vänner.
• Efter detta blevo Cesar och han goda vänner, och Jarro låg var dag flera timmar och sov mellan Cesars tassar.

vänster

left 16 times

vänster, vänstra

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

the left side/direction.

• »Vet nu, gåskarl, att jag är Akka från Kebnekajse, och att den gåsen, som flyger närmast mig till höger, är Yksi från Vassijaure, och den till vänster är Kaksi från Nuolja!
• Och vet, att dessa, liksom de sex gässlingarna, som flyger sist, tre till höger och tre till vänster, alla är högfjällsgäss av bästa ätt!
• Det, som han bar i vänstra handen, lade han ner på stenläggningen, men det, som han höll i den högra, tog han med sig upp till buren.

vänta

to wait; expected; waiting 111 times

vänta, väntade, Vänta, väntar, väntat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

Parsed as a noun but functions as the imperative 'wait!' of the verb vänta in all examples.

• Medan han satt så och väntade, att tjuven skulle visa sig, började han undra vad det var för en svart skugga, som föll över kistkanten.
• »Om jag väntar ett par ögonblick, så blir jag nog människa igen.»
• Han öppnade dem först efter ett par minuter och väntade då, att det skulle ha gått över.

väntaa

expected; been waiting; waited 15 times

väntat

Supine of 'vänta': 'väntat' = 'expected' in most tokens but 'väntat på svar' = 'had been waiting for an answer' — genuinely polysemous (expect vs. wait).

• Han hade väntat, att de skulle vara mer lika tamgäss, och att han skulle känna mer släktskap med dem.
• Han hade väntat sig, att detta skulle vara något riktigt märkvärdigt.
• Detta var mer, än kråkorna hade väntat sig.

värd

worth; deserving of 9 times

värt, värd, värda

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Han hade gjort dem gott under många år, sade han, och var värd bättre medfart.
• »Inte är det värt, Nils Holgersson, att du är ängslig eller orolig för något, så länge som jag finns,» sade solen.
• Men den där jätten är värd mycken tack och ära av Blekingsborna, därför att laxfiske i strömmarna och stenhuggeri i skärgården, det är arbete, som ger föda åt många av dem än i denna dag.»

värde

value 3 times

värde

• Den där natten red prosten en häst, som han satte stort värde på.
• Inte förmådde de och hon sjunga så vackert, att någon kunde sätta värde på det.
• Men här, där en sådan gåva hade blivit given till en skola, här hade de väl visat, att de satte värde på skolfolk.

värdighet

dignity 3 times

värdighet, värdigheten

• Det gjorde säkert ont, och det värsta var, att de inte kunde bibehålla sin värdighet.
• Hon sade detta med en sådan värdighet, att pojken blev riktigt blyg.
• Om allt hade gått rätt till, borde han till och med ha varit anförare för hela flocken, därför att den värdigheten hade sedan urminnes tid tillhört den äldsta av Vitfjädrarna.

värka

ached; ache 3 times

värkte, värka

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Hjärtat värkte i hennes bröst.
• Men med detsamma började det svida och värka i bröstet på honom.
• Allt sedan han hade sett den första pilvallen och det första låga korsvirkeshuset, värkte hans hjärta av hemlängtan.

värld

world; world's; worlds 84 times

världen, värld, världens, världar, Världen

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han märkte, att han hade gett sig i lag med något, som var främmande och hemskt och inte hörde hans värld till, och han var bara glad att bli av med otyget.
• »Vad i all världen är detta?» sade pojken.
• »Det är då gott, att det finns rättvisa till i världen.»

värm

the warmth; the warmth's 5 times

värmen, Värmen, värmens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

Lemma should be 'värme'; the surfaces are inflected forms of that noun.

• I köket hade de för värmens skull ställt upp dörren, och genom den strömmade ett klart ljussken ut på gården.
• Då Vittskövle byggdes, hade människorna just hunnit så långt som till den öppna spiseln, som hade en vid skorsten för röken, men också lät det mesta av värmen följa med upp i luften.
• Värmen och vårknoppningen hade lockat ut människor på vägar och gårdar, och varhelst några av dem voro samlade, höllo de på att leka.

värma

to warm 5 times

värma

• Ja, var skulle han få mat ifrån, och vem skulle ge honom husrum, och vem skulle bädda hans säng, och vem skulle värma honom vid sin eld, och vem skulle skydda honom för vilddjuren?
• Han lade järnet på städet utan att först värma det i ässjan, hamrade det varmt och smidde spik på spik utan att behöva varken kol eller bläster.
• De skulle snart frysa ihjäl, om de inte finge värma sig vid jättens brasa, och de beslöt att våga sig fram till honom.

värme

warmth 6 times

värme

• Han hade haft den tanken, att ingenting kunde vara så bra för ett land som mycken värme.
• Då kände han, att en stark värme slog upp till honom från marken, och genast måste han titta ner för att få reda på vad detta kom sig av.
• »De här människorna har ingen rädsla för värme och lågor,» tänkte han.

Värmland

Värmland; Värmland's 17 times

Värmland, Värmlands

proper noun, nominative; verb, passive, infinitive

A Swedish province.

• »Först gick jag över till Värmland för att få veta av släktingarna i Ekshärad hur de hade det där i landet, men det var onödigt besvär.
• Värmland slängde till det en bit berggrund.
• Söder om älven, vid Dannemora, lade jag ner berggrunden, som jag hade fått av Värmland, och då märkte jag, att Värmland inte hade sett riktigt efter vad det hade skänkt bort, för berggrunden bestod av den bästa järnmalm.

värmlänning

Värmland man; Värmland men 3 times

värmlänningen, värmlänningar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Efter honom kom värmlänningen.
• När de, som skulle döma om tävlingen, såg detta, sade de till Härjedalssmeden, att det inte lönade sig för honom att försöka, för bättre än dalkarlen eller fortare än värmlänningen kunde han inte smida.
• Han fick snart reda på att de voro värmlänningar, som ämnade sig upp till Norrland för att söka arbete.

värre

worse 5 times

värre, Värre

• I stället sade hon i belåten ton: »Det vore väl dåligt, om den, som är så gammal som jag, inte skulle kunna reda sig ur värre svårigheter än denna. Om bara ugglemannen och ugglekvinnan, som kan hålla sig vakna hela natten, vill flyga bort med ett par budskap för min räkning, så tänker jag, att allt ska gå väl.»
• Värre var det för pojken.
• Och då tyckte han, att ingenting värre kunde hända honom, än att just de barnen skulle få se, att han hade blivit förtrollad.

värst

all that much; most; so very 4 times

värst

• »I fjol gjorde den inte så värst mycken skada i vår socken,» sade en annan, »men året förut tog den ifrån mig en full hölada.»
• När han gick och kände sig som värst modlös, fick han syn på Agar sändeduva, som hade slagit sig ner på en björkkvist.
• De hade varit fattiga förstås, men inte så värst ändå.

värsta

worst 3 times

värsta

• Det gjorde säkert ont, och det värsta var, att de inte kunde bibehålla sin värdighet.
• Men det värsta var, att sju stora ugglor sutto i rad på takåsen av boningshuset.
• På så sätt har det uppkommit en mängd stora och små öar, som bilda en skärgård, och denna får ta emot de värsta anloppen av storm och hav.

väsande

hissing; a hissing 3 times

väsande

adjective, nominative; noun, nominative, neuter, singular

• Halsen låg slak utefter marken, ögonen voro slutna, och andedräkten kom bara som ett svagt väsande.
• Det lät, som om någon med starka slag sökte att försvara sig mot ett väsande vilddjur.
• Och ur det ena ulvagapet kom vass köld, ur det andra kom väsande nordan, ur det tredje kom svart mörker.

väst

waistcoat; vest 4 times

väst, västen, väst-

noun, nominative, common gender, singular; noun, common gender

• Pojken kände hur klorna trängde genom västen och skjortan in i skinnet och hur de vassa hörntänderna kittlade strupen.
• I flocken funnos tretton gäss av vanlig grå färg och en vit gåskarl, som bar på sin rygg en liten parvel, som var klädd i gula skinnbyxor, grön väst och vit toppluva.
• Men pojken vände ut och in på både väst- och byxfickor, för att de skulle se, att han ingenting ägde.

västanvind

west wind 3 times

västanvinden, västanvind

• Härute voro de utan skydd mot västanvinden.
• Sedan de hade spisat frukost på åkrarna i Fellingsbro, var det deras mening att styra rätt norrut över Västmanland, men västanvinden tog till i styrka och vräkte dem i stället österut ända bort mot Upplandsgränsen.
• Det rådde stark västanvind nästan hela den dagen, då vildgässen foro över Bergslagerna, och så snart som de sökte styra norrut, blevo de kastade mot öster.

väste

hissed 13 times

väste

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, superlative

this is the past tense of the verb väsa ('to hiss'), not an adjective.

• Luften ven och väste emot honom, vingarna svingade, och det brusade i fjädrarna som en hel storm.
• Men han fick knappast tala till punkt, förrän en stor kråka väste åt honom: »Tig du bara!
• Han förstod, att Akka och de andra hade gett sig ut för att söka honom, men innan han hann att svara dem, väste den stora kråkan, som tycktes vara anförare för bandet, i hans öra: »Tänk på dina ögon!»

väster

west 26 times

väster

• Pojken kom österifrån, och solen hade börjat sjunka mot väster.
• Blickade man åt öster, åt söder eller åt väster, så var det nästan intet annat att se än ett fattigt högland med mörka granskogar, bruna mossar, istäckta sjöar och blånande bergåsar.
• Stränderna voro bortskymda av vassholmarna utom mot väster.

västerbott

Västerbotten 4 times

Västerbotten

proper noun, nominative; pronoun, accusative, common gender, singular

Swedish province name.

• Örnen och pojken voro ute i god tid nästa morgon, och Gorgo tänkte nog, att han skulle hinna långt uppåt Västerbotten den dagen.
• »Jag måste visst berätta en saga för dig, Klement, så att du får veta hur det ser ut i Västerbotten och Lappland, i det stora Samelandet, där du inte har varit,» sade han.
• Örnen hade sagt honom, att den jämna kuststräckan, som bredde ut sig under dem, var Västerbotten, och att de blånande åsarna långt i väster lågo i Lappland.

Västergötland

Västergötland; Västergötland's 23 times

Västergötland, Västergötlands

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• Uppland tackade och tog emot och gick sedan till Västergötland.
• ’Något land vill jag inte ge dig,’ sade Västergötland.
• Och den tröga ån, som jag hade fått av Västergötland, den ledde jag fram över slätten, för att den skulle få god förbindelse med Mälarfjärdarna.’

västerifrån

from the west 4 times

västerifrån

Actually the adverb 'västerifrån', mistagged as a noun.

• Det blåste visserligen en rätt stark vind västerifrån, men det var man bara glad åt, för den torkade vägarna, som voro alldeles uppblötta av det häftiga gårdagsregnet.
• Snart såg han en stor, mörk fågel komma västerifrån.
• Och här kommer en sjö västerifrån, som är uppfylld av öar: det är Mälaren.

västerut

westward; to the west 7 times

västerut

adverb; noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

Same adverb 'westward'; mistagged as noun.

• Utan att han hade märkt det, hade gässen lämnat det inre av ön och farit västerut mot kusten.
• Hon ville fördenskull inte fara åt det hållet, utan vände gång på gång och strävade mödosamt tillbaka västerut.
• En dag hörde Storån en älv brusa långt, långt västerut.

västgöt

Västergötland men; Västergötland man 4 times

västgötar, västgöten

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• ’Vi är västgötar båda två, om ni vill veta’t,’ svarade den äldste av sjömännen.
• ’Jag brukar inte tåla människor på mitt skär, men om ni är västgötar, är det en annan sak,’ sade jätten och stack in svärdet i skidan.
• — ’Ja, de har allt varit oss till stort bekymmer,’ sade västgöten.

västgöte

the man of Västergötland; a Västergötland man 4 times

västgöten, västgöte

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

Surface 'västgöten' is the definite singular noun, despite the plural morphology tag.

• Det skulle annars ha roat mig att veta hur en västgöte tar sig ut nu för tiden.
• — ’Det gör de nog,’ svarade västgöten, och för att visa jätten, att han förstod, att denne var en duktig karl, tillade han: ’Ni var kanske med om att resa opp ett eller annat av de bergen, ni far?’
• — ’Har ni varit med om att ställa i ordning det landet också?’ frågade västgöten.

Västmanland

Västmanland 8 times

Västmanland

• När vildgässen hade hjälpt Åsa gåsapiga och lille Mats över Hjälmaren, foro de rätt norrut, tills de kommo in i Västmanland.
• De började nu att i all vänlighet tvista om var i Västmanland det var bäst att bo.
• »Här i Västmanland bodde det långt tillbaka i tiden en gammal fru av jättesläkt, som var så rik, att hon ägde hela landet.

västr

western 3 times

västra

• Vildgässen hade råkat slå ner vid västra stranden, men när Akka såg var svanorna lågo, började hon genast simma fram emot dem.
• På västra stranden av Luossajaure, en liten sjö, som låg många mil nordligare än Malmberget, fanns ett litet lappläger.
• Bortom det svarta sågos i öster ljust blånande kullar, men längs hela västra synranden löpte en lång, skimrande båge av taggiga, mångformade fjäll, som buro en så ljuvlig och mild och strålande färg, att han inte kunde kalla den för röd och inte för vit och inte för blå.

Västra

western 11 times

Västra

used only as part of the place name Västra Vemmenhög.

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• I höstas blev jag såld till Holger Nilsson i Västra Vemmenhög, och där har jag varit alltsedan.»
• Det där långa rödbenet trodde, att han ingenting dugde till, därför att han var liten, men han skulle allt visa honom vad Nils Holgersson från Västra Vemmenhög var för en karl.

västra

western 10 times

västra

• Och så har sten och grus rasat ner från både östra och västra landborgen.
• Landet hade redan varit färdigt i norr och öster, när Sankte Per hade börjat arbetet, men södra och västra delen och hela inlandet hade han ensam fått skapa.
• Den smala Vättern har höga, branta sandstränder både på östra och västra sidan, men rätt i söder äro sandmurarna nerbrutna liksom för att ge rum för en stor port, genom vilken man når fram till sjön.

väta

wetness 4 times

väta, vätan

• Men uttern, som hade simhud mellan tårna, en styv svans, som var så god som en åra, och en päls, som var ogenomtränglig för väta, ville inte ha det sagt om sig, att det fanns en fors, som han inte kunde rå med.
• Det var en väta och en smuts och en trängsel på gårdsplanen, som voro förfärliga.
• Han måste förstå att tyda de tecken i luften, som båda hårt väder, och han får lov att kunna tåla köld och väta.

vätter

Lake Vättern; Vättern 3 times

Vättern

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Åt det hållet syntes idel vackra berg, mjuka dalar och slingrande åar ända fram till den stora sjön Vättern, som låg isfri och skinande klar och lyste, som om den inte vore fylld med vatten, utan med blått ljus.
• Det var just Vättern, som gjorde det så vackert att se mot norr, därför att det såg ut, som om ett blått skimmer hade stigit upp från sjön och brett ut sig också över land.
• Den smala Vättern har höga, branta sandstränder både på östra och västra sidan, men rätt i söder äro sandmurarna nerbrutna liksom för att ge rum för en stor port, genom vilken man når fram till sjön.

Vättern

Lake Vättern 5 times

Vättern

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

• — »Och minns du inte,» fortfor Åsa, »att skollärarinnan sa, att en så livlig och vacker trakt som den biten av Småland, som ligger söder om Vättern, finns inte i hela Sverige?
• Här på den smala landremsan mellan Munksjön och Vättern låg Jönköping med sina stora fabriksanläggningar.
• Och mitt i porten, med berg till höger och berg till vänster, med Munksjön bakom sig och Vättern framför sig, ligger Jönköping.

Vätterstranden

Vättern shore 4 times

Vätterstranden

• Lundar och höjder och taken och spirorna av Jönköpings stad, som skymtade fram på Vätterstranden, lågo omsvepta av ljust blått, som smekte ögat.
• Därnäst foro gässen fram över den vittberömda tändsticksfabriken, som ligger på Vätterstranden, stor som en fästning, och sträcker sina höga skorstenar mot himlen.
• Färden gick vidare framåt Vätterstranden, och om en stund kommo gässen till Sanna sjukhem.

växa

grew; to grow; grows 65 times

växte, växa, växer, vuxit, växande

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Allt det krattet, som växte på stengärdsgården, hade blivit brunt och blankt.
• De gulgråa rutorna voro stubbåkrar, där det förra sommaren hade vuxit säd, de brunaktiga voro gamla klövervallar, och de svarta voro tomma betland eller upplöjda trädesåkrar.
• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.

växt

plants; grown 17 times

växter, växt, växterna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

Actually the supine of the verb växa "to grow", mislabeled as a noun; all examples mean "has/had grown".

• »Nej, jag har bara några växter,» svarade eleven.
• Men så småningom, när gråråttorna hade växt till i antal, blevo de djärvare.
• Också vildgässen blevo glada åt regnet, som kom för att väcka växterna ur deras sömn och slå hål på sjöarnas istak.

växthus

the greenhouses 3 times

växthusen

Surface 'växthusen' is definite plural, despite the singular morphology tag.

• Ser ni inte gården, ser ni inte trädgården, ser ni inte växthusen, ser ni inte marmorbilderna?
• De hade flugit fram över de stora växthusen med de många främmande växterna, och de hade tittat ner på observatoriet, där den långa tuben stod riktad mot himlen.
• Talarstolen var rest på trappan framför de stora växthusen, och korpen hade satt ner pojken på växthustaket.

växtlighet

vegetation 4 times

växtlighet, Växtligheten

• Men än i dag finns det inte så mycken växtlighet på Alvaret, att berget blir riktigt skylt, utan det lyser fram både här och där.
• Växtligheten blev kargare, lövträden blevo sällsynta, tallarna togo väldet.
• De kolnade träden voro fällda och bortförda, och det stora brandfältet hade börjat beklädas med växtlighet i utkanterna, där det gränsade till den friska skogen.

vå

wet 3 times

vått

verb, active, supine; adjective, nominative, common gender, singular

• Och på eftermiddagen, när de hade slagit ner under en liten marig tall mitt ute på en stor mosse, där allt var vått och allt var kallt, där somliga tuvor voro täckta med snö och andra stucko upp nakna ur en pöl halvsmält isvatten, då hade han inte heller känt sig modlös, utan sprungit omkring i friskt humör och sökt efter tranbär och frusna lingon.
• Allting var drypande vått och fuktigt.
• Här är så vått, att jag inte kan sova, men där finner jag nog en torr plats att ligga på.»

våga

dared; dares; to dare 92 times

vågade, vågar, våga, vågat, vågor, vågats, vågorna

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• Han vågade inte röra sig, utan satt stilla och stirrade i spegeln.
• Men pojken var ändå inte så modig, att han vågade röra vid tomten med händerna, utan han såg sig om i stugan efter något, som han kunde stöta till honom med.
• Smirre hade sett vildgässen redan på kvällen, men han hade inte vågat hoppas att kunna komma åt någon av dem.

vågorna

the waves 11 times

vågorna

• De stodo i en lång rad på stranden, där den spolades av vågorna.
• »Jo, du får komma ihåg, att Öland har legat i havet i bra många år, och under tiden har allt sådant, som vräker omkring med vågorna, tång och sand och snäckor, samlat sig runt om det och blivit liggande.
• Men när de hade gungat på vågorna en stund, blevo de sömniga på nytt.

våld

power; the power 6 times

våld

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, singular

• Pojken tyckte inte, att detta var mycket bjudet, men det hade gått honom så, att sedan han hade fått tomten i sitt våld, hade han blivit rädd för honom.
• »Men i denna natt kommer Glimmingehus att falla i gråråttornas våld,» sade storken suckande.
• När denna våning var helt och hållet i deras våld, började de att med samma försiktighet bemäktiga sig den nästa.

vålla

caused; cause 13 times

vållat, vållade, vålla

verb, active, supine; verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Fast de aldrig förr hade varit inne i byggnaden, vållade det dem ingen svårighet att hitta.
• Fastän han visste, att detta var en stor heder, vållade det honom ändå mycken ängslan, därför att herr Ermenrich var en mästare i att flyga och satte av med helt annan fart än vildgässen.
• Smirre började genast jaga efter gässen, lika mycket av lust att få ett gott mål mat som för att hämnas på dem för all förtret, som de hade vållat honom.

våning

floor; stories 8 times

våningar, våningen, våning

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det är inte mer än fyra våningar högt, men det är så väldigt, att ett vanligt boningshus, som står på samma gård, tar sig ut som en liten barnlekstuga.
• De kunde knappt tro sin lycka, när de kommo upp i den första våningen utan missöden.
• När denna våning var helt och hållet i deras våld, började de att med samma försiktighet bemäktiga sig den nästa.

våningarna

the floors 3 times

våningarna

• För att väggarna skola få behålla sin styrka, är endast ett ringa antal fönster upptaget i de övre våningarna, och i den nedersta finnas inga alls, bara smala ljusöppningar.
• De letade mycket snart reda på de gångar i murarna, som svartråttorna hade betjänat sig av för att komma till de övre våningarna.
• De dolde alldeles husens grundvalar och nedre delar, men de övre våningarna, tak, torn, gavlar och frontespiser förblevo synliga.

Vånsjön

Vånsjön 5 times

Vånsjön

Name of a lake.

• Säg du till den, att Storån från Vånsjön är på väg till havet, och att jag ska ta mig an den och hjälpa den dit, ifall den vill slå följe med mig!’
• ’Jag kan väl aldrig ha farit så galet fram, att jag har kommit tillbaka till Vånsjön?’
• Men skogen, som fanns till hands överallt på den tiden, svarade genast: ’Ånej, inte har du kommit tillbaka till Vånsjön.

vår

spring; spring's 31 times

våren, vårens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• »Hur tror ni att det står till med våren?»

Vår

Our 18 times

Vår

Part of the fixed epithet 'Vår Herre' (Our Lord); mistagged as a standalone pronoun.

• »Jo, det var på den tiden, när Vår Herre höll på att skapa världen.
• ’Åja, det är inte så lätt heller,’ sa Vår Herre.
• Då blev Sankte Per ond och sa, att han trodde sig om att skapa lika bra länder som Vår Herre själv.

våras

last spring 3 times

våras

Fixed phrase 'i våras' means 'last spring'; mistagged as bare noun.

• »Men jag vill säga er, att jag inte ångrar, att jag följde med er i våras.
• I våras hade det funnits tre präktiga kreatur där, men nu stod där bara en enda ko.
• Den Nils Holgersson, som hade farit bort i våras, hade haft en tung och långsam gång och släpig röst och sömniga ögon, men den, som kom igen, var lätt och vig, rask i talet och ögon hade han, som lyste och blixtrade.

vårbäck

spring brook 3 times

vårbäck

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Barnen hade ett gott försprång, men pojken hade ingen svårighet att behålla dem i sikte, förrän han kom till en sänka i marken, där en vårbäck brusade fram.
• Den gick fram i nästan ständig fors och med starkt dån och kallade till sig allt, som strömmade och porlade i skogen, om det så bara var en vårbäck.
• I en liten glad vårbäck slamrade en rad av små hammarverk, och där i närheten fann pojken ett stämjärn.

vård

care 5 times

vård

• »Hur ska det nu gå med den vita gåskarlen, när jag inte kan ta vård om honom?» tänkte pojken och började ropa åt kråkorna, att de genast skulle föra honom tillbaka till vildgässen.
• ’Kom med hem till min stuga,’ sade han, ’så tar mor vård om dig!
• Han må vara glad, att en annan tar vård om det.»

vårda

tended; tend; take care of 7 times

vårdade, vårda, vårdar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Inte brydde hon sig om, att hon själv blev fattig, därför att hon inte vårdade sig om det, som var hennes.
• »Du tror, att de vårdar dig, därför att de tycker om dig,» sade Klorina.
• De lärde sig att vårda den och älska den.

vårdag

spring day 3 times

vårdagen, vårdag

• Nu råkade detta vara den första riktigt vackra vårdagen, som man hade haft i den här trakten.
• En vårdag fick hon höra, att den gamle herrn på Nääs var död.
• Det var nästan lika så vackert väder som den vårdagen, då vildgässen hade kommit över till Skåne.

vårfest

spring festival 3 times

vårfesten, vårfest

• »Var har du hållit hus, som inte kom på vårfesten?»
• — »Ack, har det varit vårfest?»
• Då kom studenten ihåg, att han hade bett henne, att hon skulle komma på vårfesten, för att han skulle få råka henne där, och nu hade han själv inte infunnit sig.

våris

spring ice 3 times

våris

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Den var stygg att se på, för den var nästan alldeles täckt av en isskorpa, som var svartnad och ojämn och full av sprickor och hål, såsom det brukar vara med våris.
• Morgonsolen göt sitt klara sken över isen, och den såg inte mörk och otrevlig ut, som våris brukar, utan lyste vit och lockande.
• De visste nog, att våris är farlig, men denna såg ju alldeles säker ut.

våt

wet 8 times

våt, våta

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• Pojken låg instoppad under gåskarlens vinge, men kunde inte sova, därför att han var kall och våt.
• Ja, det beslöt han att han skulle göra genast, och han reste sig upp och skakade på sig, för han var så våt som en hund, som har varit nere i en vattenpöl.
• Men det gjorde de inte, och han skyndade ut till vildgässen i den våta mossen, så fort som benen kunde bära honom.

veck

furrows; fold 3 times

veck

• Han satt där i en timme, i två timmar, och han tänkte, så att pannan lade sig i veck.
• Skinnet satt i skrynklor och veck, som om han hade fått på sig en päls, som inte var gjord åt honom.
• Jätten hade dragit ihop pannan i allt djupare veck för vart svar han hade fått, och det märktes nog, att han var bra missnöjd med att människorna hade gjort sig till herrar över naturen.

vecka

weeks; week; pleated 21 times

veckor, vecka, veckan, veckad

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Där lågo ett par gammaldags bondkvinnedräkter av rött kläde med kort liv och veckad kjol och pärlbesatt bröstsmäck.
• En hel vecka hade gått, sedan pojken hade blivit förtrollad, och alltjämt var han lika liten.
• Det är därför, som jag har varit snäll en hel vecka.»

ved

firewood 8 times

ved, veden

• Kaffepannan och grötgrytan stodo kvar i spisen, och det låg litet ved i spisvrån.
• Men detta hade inte behövt göra skogen allvarsam skada, om det inte hade varit så, att det gick åt en otrolig mängd ved och kol för bergshanteringen.
• Modern hade därpå gjort en liten, klen brasa, för där i huset brukade de inte ödsla med veden, och husbonden hade hängt sin rock på en stol och ställt den framför elden.

vek

turned off; turned aside 9 times

vek

verb, past, indicative, active; pronoun, common gender, singular

• Parveln vågade inte springa neråt den öppna allén, utan vek av åt annat håll.
• I stället för att gå rakt fram och försöka att komma ner till varvet vek pojken av på en gata, som ledde åt öster.
• Han vek av från gatan och kom in på kyrkogården.

veka

soft; give way; strayed 5 times

vek, veka

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• Kroppen var stor och knotig, men huvudet var litet, och ansiktet hade veka och milda drag.
• — »Det var rätt, att du vek undan,» sade Karr.
• Vallgossen och vallhunden löpte hit och dit för att se efter, att intet djur vek av från rätta kosan.

veko

gave way; turned off; folded 4 times

veko

This is the past tense of the verb 'vika' (to turn/fold/yield), mistagged as a noun.

• De veko emellertid av från vägen, gingo över åkern och närmade sig gåskarlen.
• Somliga slogo en lång rad av kullerbyttor, andra veko ihop sig och rullade framåt som hjul, en stod på ett ben och svingade runt, en gick på framfötterna.
• När elden kom utför sluttningen med dån och brak och olidlig hetta och kvävande rök, färdig att slunga sig över bäcken och lövträdsmuren och nå andra stranden utan att ens behöva stanna, veko människorna tillbaka i början, som om de inte kunde härda ut.

vela

wanted; wanted to 52 times

velat

verb, active, supine; auxiliary verb, active, supine; adjective, nominative, neuter, singular

lemma should be vilja 'to want'; velat is its supine form.

• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Pojken skulle allt ha velat veta om de gingo kvar här ännu.
• Men ingen hade ett sådant förakt för tamgäss som Akka och hennes flock, och gärna hade han velat visa dem, att han var deras jämlike.

vem

who; whoever 70 times

vem, Vem

pronoun, common gender, singular; conjunction; pronoun

• Gässen foro ihop i en tät klunga, stucko huvudena tillsammans och frågade: »Vem kan ha gjort det?
• Vem kan ha gjort det?»
• Jag ville bara, att du skulle veta vem av oss två det är, som nu har makten.»

Vemmenhög

Vemmenhög 10 times

Vemmenhög

• Ja, ett undrande skulle det bli över hela landet, och folk skulle komma både från Östra Vemmenhög och från Torp och från Skurup; från hela Vemmenhögs härad skulle man komma för att titta på honom.
• I höstas blev jag såld till Holger Nilsson i Västra Vemmenhög, och där har jag varit alltsedan.»
• Det där långa rödbenet trodde, att han ingenting dugde till, därför att han var liten, men han skulle allt visa honom vad Nils Holgersson från Västra Vemmenhög var för en karl.

Vemmenhögs

Vemmenhög's 5 times

Vemmenhögs

proper noun, nominative; noun; adjective, nominative, singular

• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• Ja, ett undrande skulle det bli över hela landet, och folk skulle komma både från Östra Vemmenhög och från Torp och från Skurup; från hela Vemmenhögs härad skulle man komma för att titta på honom.

ven

howled/whined 4 times

ven

Past tense of the verb 'vina' (to howl, of wind), mistagged as a noun.

• Luften ven och väste emot honom, vingarna svingade, och det brusade i fjädrarna som en hel storm.
• Varken måne eller stjärnor lyste, vinden ven, och regnet skvalade ner.
• Himlen stod jämngrå, vinden ven, och regnet piskade.

verk

works; work; in fact 14 times

verk, verket, verken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

the idiom i (själva) verket means 'in fact/actually', not literal 'work'.

• Allt detta var ålderns verk.
• Mården däremot, som med sin långsmala kropp, sitt fina huvud, sitt mjuka skinn och sin ljusbruna halsfläck tog sig ut som ett litet under av skönhet, var i själva verket bara en rå skogsbo, och han svarade honom knappast.
• Det syntes vara ett gott och behagligt verk att förvandla en sjö till åker och äng, men det finge väl vara en annan sjö än Tåkern, en annan sjö, som inte var hem för så många tusental av djur.

verklig

real 8 times

verkligt, verkliga, verklig

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Men det där, som till en början var skugglikt, blev allt tydligare, och snart märkte han, att det var något verkligt.
• De märkte nog, att fåren voro ängsliga, men de visste hur lättskrämda får bruka vara och trodde inte, att det var någon verklig fara å färde.
• Han såg tre rävar komma uppför branten, och så snart som han visste, att han hade något verkligt att göra med, blev han lugn igen och inte ett grand rädd.

verkligen

really 32 times

verkligen

• Han förstod nästan inte hur han hade burit sig åt, men han hade verkligen fångat tomten.
• Det kan låta märkvärdigt, men pojken hade verkligen fått ett slags respekt för den gamla förargåsen.
• Han vågade inte vända huvudet för att se efter om det verkligen var han.

verkstad

workshops; workshop; works 5 times

verkstäder, verkstad, verkstaden

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han visste, att de hade varit som stora verkstäder, fulla av alla slags arbetare.
• Stora verkstäder och fabriker lågo under bergväggarna, över dalbottnen utbredde sig arbetarbostäder, omgivna av trädgårdstäppor, och mitt i dalen lågo skolhusen.
• Något, som förvånade dem, var, att vinden kom med så starkt dån, som om den hade fört med sig bullret från en stor kvarn eller mekanisk verkstad.

verktyg

tools; tool 6 times

verktyg, verktyget

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.
• — »Ja, det kunde ju vara en möjlighet,» sade pojken, men på samma gång gäspade han och var så sömnig, att han knappt kunde hålla fast verktyget.
• Det behövdes flera verktyg däruppe, och ett par pojkar med långa ben skickades ner till bygden efter hackor och spadar.

vessla

weasel 3 times

vessla, vesslan

• Det kan ingen av oss stå till svars med att låta en sådan stackare reda sig på egen hand med vessla och räv nu i natten.»
• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.
• »Det är inte en ekorre, inte en kattunge, inte en vessla,» tänkte hon vidare.

Vet

do you know; know!; you know 7 times

Vet

• »Vet nu, gåskarl, att jag är Akka från Kebnekajse, och att den gåsen, som flyger närmast mig till höger, är Yksi från Vassijaure, och den till vänster är Kaksi från Nuolja!
• Vet också, att den andra högergåsen är Kolme från Sarjektjåkko, och den andra vänstergåsen är Neljä från Svappavaara, och att bakom dem flyger Viisi från Oviksfjällen och Kuusi från Sjangeli!
• »Vet du var Per Ola är?» utbrast hon därpå.

veta

knows; to know; known 212 times

vet, veta, vetat, veta’t

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• »Nog vet jag var tomten bor,» sade han med len röst, »men inte är det sagt, att jag vill tala om det för dig.»
• Jag ville bara, att du skulle veta vem av oss två det är, som nu har makten.»
• Pojken skulle allt ha velat veta om de gingo kvar här ännu.

vetaa

known 7 times

vetat

• Pojken åt upp dem med god aptit, men han undrade allt vad mor skulle ha sagt, om hon hade vetat, att han nu levde på rå fisk och gamla vinterståndna nypon.
• Vildgässen måtte inte ha vetat, att han var dem så nära, utan bara tillfälligtvis kommit att fara över denna skog.
• Han sade, att det var tydligt, att hunden hade vetat, att älgarna voro i nöd, och hade velat rädda dem.

vi

we; us; our 653 times

vi, oss, Vi, vår, vitt, våra, vårt, Våra

pronoun, nominative, common gender, plural; pronoun, accusative, common gender, plural; pronoun, common gender, singular

Mistagged as a pronoun under lemma vi; vår here is the possessive "our", not the pronoun "we".

• För när vi kommer tillbaka, ska jag förhöra dig på varenda sida, och har du då hoppat över någon, så går det inte väl för dig.»
• »Annars blir han till en olycka för både sig själv och oss.»
• Jag ville bara, att du skulle veta vem av oss två det är, som nu har makten.»

Vibyholm

Vibyholm 3 times

Vibyholm

• När gumman hade talat om historier från Eriksberg och Vibyholm och Julita och Lagmansö och flera andra håll, var det någon, som frågade om det aldrig hade hänt något sådant där besynnerligt på Stora Djulö.
• »Du kan få springa över till Vibyholm och se dig om, ifall du har lust,» säger han.
• Då hugger den gamle spaden i en sten med sådan kraft, att stenen klyves i tu, och säger med en röst, som kommer djupt nerifrån den allra förfärligaste förtvivlan: »Har Vita frun på Vibyholm fått vila och inte jag!»

vid

at; by; wide 394 times

vid, vida, Vid, vidare

preposition; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• I ett nu var hon borta vid vägghyllan, tog ner Luthers postilla och lade den på bordet framme vid fönstret med dagens predikan uppslagen.
• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• Men pojken var ändå inte så modig, att han vågade röra vid tomten med händerna, utan han såg sig om i stugan efter något, som han kunde stöta till honom med.

vida

wide; widely; far 6 times

vida, vitt

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Det syntes honom vida lämpligare, att laxen skulle komma opp till honom, där han bodde.
• På huvudet bar han en svart trähatt, på kroppen en brun trärock, kring livet ett svart träskärp, på benen hade han vida, gråa träknäbyxor och trästrumpor och på fötterna svarta träkängor.
• För detta blev hon vida beryktad, och det är lätt att förstå, att människor skulle komma både nära och fjärran ifrån och söka henne för att få veta vad de skulle ha att gå igenom av ont eller gott.

vidare

further 42 times

vidare

• Smirre gjorde ett högt språng efter henne, men han förfelade henne, och gåsen for vidare ner mot sjön.
• Portörlock springa ju alltid upp, och eleven tänkte inte vidare på saken, utan tryckte bara till det igen.
• Därpå flögo tranorna vidare, men vildgässen hörde dem länge, där de foro och ropade ut över varje fält och varje skogsbacke: »Trianut låter hälsa. I morgon står den stora trandansen på Kullaberg.»

vide

willow; the willow 3 times

vide, videt

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• På flera ställen tränger den fram mellan branta bergväggar, som stå lodräta upp ur vattnet och äro alldeles överväxta med kaprifolium och hägg, med hagtorn och al, med rönn och vide, och det finns inte mycket, som kan vara angenämare en vacker sommardag än att ro fram på den lilla mörka ån och se uppåt på allt det mjuka, gröna, som hakar sig fast vid de barska bergväggarna.
• Inga åkrar, inga ängar har mött mina blickar, men marker, som är täckta av vide, dvärgbjörk och renmossa.
• Här övergåvo henne renen, lappen och videt.

videbusk

willow bushes 3 times

videbuskar, Videbuskar

• Mitt i dalen låg en liten rund sjö, där det fanns gott om föda för de små gässlingarna, och på de tuviga sjöstränderna, som voro täckta av videbuskar och små förkrympta björkar, funnos de bästa häckplatser, som gässen gärna kunde önska sig.
• Videbuskar och en mängd annat småkratt sällade sig till tåget.
• De hade varken sprängt eller murat för att få god och jämn byggnadsgrund, utan sedan de hade valt ut åt sig en torr och behaglig plats nära sjön, hade de bara haft att hugga bort ett par videbuskar och jämna några tuvor för att få tomtplatsen i ordning.

vidga

widened; widen 5 times

vidgade, vidga

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Men så börja fjärdarna vidga sig och bryta sig.
• Sedan gick han omkring både nere på strandbrädden, som så småningom vidgade ut sig och blev så stor, att där fanns plats för åkrar och ängar och bondgårdar, och uppe på det platta höglandet, som intog mitten av ön, där det inte fanns andra byggnader än väderkvarnar, och där växtmattan var så tunn, att det vita kalkberget lyste fram under den.
• Mitt i den stora dalgången flöt en bred, präktig älv, som mångenstädes vidgade ut sig till sjöar.

vidsträcka

vast 6 times

vidsträckt

lemma should be 'vidsträckt'; surface is the neuter/adverbial form of that adjective.

• Så snart som de hade kommit in på varvet, sågo de framför sig en vidsträckt hamn, avdelad med pålbroar.
• Där Sunnerbo härad stöter mot Hallandsgränsen, finns en sandhed, som är så vidsträckt, att den, som står vid ena kanten, inte kan se över till motsatta sidan.
• Den var mycket vidsträckt, fast den till största delen bestod av mossar och steniga hagar.

vifta

wagged; wave; waved 3 times

viftade, vifta

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• I detsamma viftade han med svansen och upphävde ett glatt skall, för att ingen skulle tro, att han var ängslig och nedslagen.
• Det första han gjorde, sedan han hade kommit ner till marken, var att riva luvan av huvudet och vifta med den, för att den stora vita gåskarlen skulle se var han fanns.
• När han viftade med den lilla flaggan, sände lokomotivet upp ännu svartare rökvirvlar än förut och pep ängsligt liksom för att jämra sig över att det stod stilla.

vig

nimble; nimbly 5 times

viga, vig, vigt

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular; adverb

• De ämnade hela sommaren fröjda sig åt att se på dess viga rörelser, dess behändiga sätt att skala nötter och dess lustiga lek.
• Då rusade båda björnungarna efter honom, klättrade raskt och vigt uppåt berget, hunno honom och kastade honom ner på mossan som en boll.
• Pojken tyckte, att det var grant att se järnet, men än präktigare var det att se arbetarna, som viga och smidiga fattade de glödande ormarna med sina tänger och tvingade dem in under valsarna.

Viisi

Viisi 5 times

Viisi

Name of one of the wild geese (Finnish for "five").

• Där funnos då Akka, Yksi, Kolme, Neljä, Viisi, Kuusi, alla sex gässlingarna, gåskarlen, Dunfin och Tummetott, men Kaksi från Nuolja, den första vänstergåsen, var försvunnen, och ingen visste något om hennes öde.
• Och på toppen av Taberg stod Akka med Yksi och Kaksi, Kolme och Neljä, Viisi och Kuusi och alla sex gässlingarna och väntade på dem.
• Akka från Kebnekajse flög i spetsen, och efter henne följde Yksi och Kaksi, Kolme och Neljä, Viisi och Kuusi, Mårten gåskarl och Dunfin.

vik

bay; bays; an inlet 21 times

viken, vikar, vik, vikarna, vikens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; verb, present, indicative, active

In these examples 'vikar' is the plural noun 'bays', not the verb 'vika'; morphology tag is mistagged.

• Där finnas små uddar och små vikar och små kullerstenar, som rasslande sköljas upp och ner vid varje böljeslag.
• Där splittrar landet sönder sig i uddar och öar och holmar, och havet delar sig i fjärdar och vikar och sund, och det är kanske detta, som gör, att det ser ut, som om de skulle mötas i glädje och endräkt.
• Det blir också allt vänligare, ju längre inåt det kommer, rullar sina vågor mindre höga, dämpar sina stormar, lämnar grönska kvar i sprickor och rämnor, fördelar sig i små sund och vikar och blir till sist inne vid land så ofarligt, att småbåtar våga sig ut på det.

vika

give way; turns off; yielding 8 times

vika, viker, Vika, vikit, vikar

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; proper noun, nominative

• Men så händer det kanske, att han viker av från vägen, går ut mot bergets sidor och ser ner för branterna, och då finner han med ens så mycket sevärt, att han knappast vet hur han skall hinna beskåda det alltsammans.
• De gamla murkna fönsterbågarna gåvo vika, och Smirre stod i nästa ögonblick på fönsterbordet.
• En annan skulle ha fått dåligt namn om sig i hela skogen genom att vika utan motstånd, men sådant behöver inte bekymra dig, som ska flytta till utlandet.»

viktig

important; most important; more important 7 times

viktiga, viktigaste, viktig, viktigt, viktigare

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, superlative; adjective, nominative, common gender, singular

• »Detta är en viktig sak för mig, och jag får lov att ha tid att betänka mig.»
• Och de kände sig otroligt viktiga.
• Nu dröjde barnen en stund med nästa fråga, men de flyttade sig inte ur stället, för det, som de nu skulle få svar på, var det allra viktigaste.

vila

rest; rested; to rest 36 times

vila, vilade, vilat, vilar, vilan

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Hon såg också ekorrburen, som hängde just där ljusskenet föll allra klarast, och hon märkte hur ekorrhonan hela natten sprang från sin kammare ut i hjulet och från hjulet in i sin kammare utan att vila ett ögonblick.
• När vildgässen voro trötta på att leka, foro de ut på isen och vilade sig ett par timmar.
• Det har aldrig någon vila.

vild

wild; wilder; the wildest 34 times

vilda, vild, vildare, vildaste

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• — »Ja, det kan väl vara bra för en tamgås,» svarade den vilda.
• Nu kände pojken sig säker om att det skulle bli hemresa av, men besynnerligt nog fingo både han och den vita gåskarlen följa med de vilda på deras morgontur.

vilddjur

wild beasts; a wild beast; the wild beasts' 15 times

vilddjuren, vilddjur, vilddjurens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Ja, var skulle han få mat ifrån, och vem skulle ge honom husrum, och vem skulle bädda hans säng, och vem skulle värma honom vid sin eld, och vem skulle skydda honom för vilddjuren?
• Det var rent hjärtskärande att se, att vilddjuren hade kastat sig över fåren bara för ro skull, bara för att få jaga och riva ihjäl.
• Det var inte mången, som kom över skogen utan skada, men desto flera voro de, som halkade utför bråddjup eller redo ner i moras, som blevo plundrade av rövare eller jagade av vilddjur.

vildgäss

wild geese; wild geese's 47 times

vildgäss, vildgässens, vildgässen, Vildgäss

noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

surface 'vildgässens' is plural genitive (of the wild geese) despite the singular tag.

• Det var en ung gåskarl, som vildgässens rop hade gett en riktig reslust.
• Hon hade så stort anseende, att de bästa vildgäss, som funnos, brukade sluta sig till henne.
• »Vad är det då, som gör dig så stormodig, att du vill vara i lag med vildgäss?»

vildgässe

the wild geese; the wild geese's 261 times

vildgässen, Vildgässen, vildgässens

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative; noun, genitive, common gender, singular

attested only in the plural surface vildgässen; the collective noun for the wild-goose flock.

• De voro visst av många olika slag, men han kände inte igen några andra än vildgässen, som kommo flygande i två långa rader, som möttes i en vinkel.
• Då vildgässen sågo tamgässen, som gingo på gården, sänkte de sig mot jorden och ropade: »Kom med!
• Vildgässen foro inte så särdeles högt, därför att den nykomna reskamraten inte kunde andas i den allra tunnaste luften.

vildgässen

the wild geese 33 times

Vildgässen, vildgässen

proper noun, nominative; determiner, common gender, singular

• Vildgässen måtte i alla fall ha hört hans rop.
• Vildgässen lågo i sjön före honom.
• Vildgässen utmanade den vita gåskarlen till tävlan i all möjlig idrott.

vildgås

wild goose; the wild goose 22 times

vildgås, vildgåsen, Vildgåsen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, plural

• Vildgåsen, som Smirre räv släpade med sig, hörde slamret, när pojkens träskor slogo mot isen, och hon kunde knappt tro sina öron.
• Allt förblev oförändrat i skogen så lång tid ungefär, som en gås behöver för att äta sitt frukostmål, men just som morgonen höll på att övergå till förmiddag, kom en ensam vildgås flygande under det täta grentaket.
• Det dröjde inte länge, förrän en ny vildgås kom flygande.

vildgåse

the wild goose; wild goose 5 times

vildgåsen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Smirre blev så överraskad, att han lät sig dras baklänges ett par steg, och vildgåsen blev fri.
• Det finns inte mycket, som smakar bättre än att få beröm av sådana, som själva äro kloka och duktiga, och pojken hade visst aldrig känt sig så glad, som när vildgåsen och storken talade om honom på detta sätt.
• Innan den sista vildgåsen hade hunnit upp ur vattnet, voro sälarna så nära, att de nafsade efter hennes fötter.

vildgåsen

the wild goose 7 times

vildgåsen, Vildgåsen

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Vildgåsen kom nu närmare, men det syntes väl, att hon hade svårt för att betvinga sin fruktan.
• Vildgåsen undvek inte räven, utan flög ganska nära honom.
• Men tänk, att lika glad, som pojken hade varit, när vildgåsen började tala, lika bedrövad var han, när hon slutade!

vildgåsflock

flock of wild geese; wild-goose flocks; wild-goose flock 10 times

vildgåsflocken, vildgåsflock, vildgåsflockar, Vildgåsflocken

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• Flera vildgåsflockar hade redan farit förbi.
• Och för varje ny vildgåsflock, som flög förbi, blevo tamgässen alltmer oroliga.
• Det såg ut, som om hela vildgåsflocken hade farit förbi.

vildmark

wilderness 20 times

vildmarken, vildmark

• Men så kom kvällen, och mörkret sjönk ner så tätt, att inte en gång sådana ögon som pojkens kunde se igenom det, och vildmarken blev så besynnerligt hemsk och förskräcklig.
• Sådana, som äro vana att hålla till i vildmarken eller bo långt borta på landet, känna sig alltid ängsliga, när de komma in i en stad, där husen stå raka och stela och gatorna ligga öppna, så att var och en kan se den, som går där.
• Längs efter den östra kusten ligger den gamla schäferiängen, som är en fjärdedels mil lång, den största ängen på hela Öland, där djuren kunna beta och leka och tumla sig lika fritt som i vildmarken.

vilja

wanted to; want to; wanted 548 times

ville, vill, vilja

auxiliary verb, past, indicative, active; auxiliary verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• »Nej, jag vill inte somna,» tänkte han, »för då hinner jag inte igenom det här på hela förmiddagen.»
• Folk ville inte gå med sådant nu för tiden, och mor hade flera gånger tänkt på att göra sig av med de gamla sakerna, men så hade hon inte haft hjärta till det.

vilken

which; what; who 41 times

vilken, vilka, vilket

determiner, common gender, singular; determiner, neuter, singular; pronoun, plural

• Den, som blev förvånad, när han såg vilken spetsig nos och hörde vilken hes och arg röst den hunden hade, som han hade förföljt, det var allt pojken.
• Han märkte strax, att en av gässen var vit, och då visste han ju vilka han hade att göra med.
• Nedanför det vita fallet lågo några stenar, mellan vilka vattnet brusade bort i vild fors, och här slog Akka ner.

Vill

will; won't; do you want 14 times

Vill

• Vill du lova, att du gör det?»
• »Vill du inte smaka?»
• Vill ni tala med mor Akka?»

villa

villa; villas; throw off track 16 times

villa, villor, villan

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; verb, active, infinitive

• För att riktigt villa bort honom bör ni stanna ett par dar på Ölands södra udde.
• Alla visste mycket väl var de hade ön, men de gjorde sitt bästa för att villa bort varandra.
• Ett stycke längre bort funnos långa rader av arbetarbostäder, vackra villor, skolhus, samlingssalar och handelsbodar.

villebråd

game 3 times

villebråd

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• »Det förvånar mig ändå,» sade Smirre, »att en sådan jägare, som du är, nöjer sig med att jaga ekorrar, när det finns så mycket bättre villebråd inom räckhåll.»
• När de resande hade färdats en bit uppåt den norra skogstrakten, slog Gorgo ner på översta toppen av en kal bergshöjd, och då pojken hade hoppat ner på marken, sade örnen: »Här finns villebråd i skogen, och jag tror inte, att jag kan glömma fångenskapen och riktigt känna mig fri, förrän jag har fått dra ut på jakt. Du blir väl inte rädd, om jag far ifrån dig?»

villig

willing 4 times

villiga, villig

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Båda kattugglorna voro villiga, och Akka bad då ugglemannen, att han skulle fara och söka upp de bortresta svartråttorna och råda dem att genast skynda hem.
• Alla de andra voro villiga att fara, men den vita gåskarlen gjorde invändningar.
• Ja, det var skogvaktaren villig till, och på detta sättet kom Karr att flytta till skogvaktarbostället.

villkor

condition; terms 9 times

villkor, villkoret

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Åtminstone borde han då ha ställt upp det villkoret, att tomten skulle ha trollat predikan in i huvudet på honom.
• — »Det ska jag göra, bara ni först lovar att gå in på mina villkor,» sade han.
• Har du någonsin tagit riktigt reda på vad den där tomten, som förvandlade dig, har satt som villkor för att du ska bli människa?»

villorna

the villas 3 times

villorna

• De flesta villorna lågo nog så högt uppe på land, att de inte voro i någon fara, men det fanns ju båtbrygga och badhus vid var och en av dem, och dessa måste föras i säkerhet.
• Sedan började villorna kanta stränderna.
• Hon visade barnen Vänhem, där samlingssalen fanns, seminariet, där föreläsningarna höllos, villorna, där gymnastiklokalen och slöjdsalarna voro inrymda.

viloplats

resting places; resting place 3 times

viloplatser, viloplats

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han förvisades från hustru och anförvanter, från jaktmark, bostad, viloplatser och gömslen, som han hittills hade ägt, och måste fresta lyckan i främmande land.
• Förutom att där ännu finnas kvar hjortar av den gamla stammen och att harar och grav-änder och rapphöns älska att leva där, så utgör den på våren och sensommaren en viloplats för många tusental av flyttfåglar.
• ’De kunde väl åtminstone lämna oss kvar några viloplatser,’ sade han, och därmed tog han av sig sina stenskor och satte ner den ena långt i väster och den andra långt i öster.

vilse

astray 9 times

vilse

noun, nominative, common gender, singular; adverb

Used with 'gå' as 'go astray/lose one's way'.

• De flögo härs och tvärs för att locka varandra vilse.
• »De har ju lockat er vilse.
• Nu kände hon riktningen, och nu skulle ingen i världen kunna locka henne vilse.

vilt

wild; wildly 12 times

vilt

adjective, nominative, neuter, singular; adverb

• Aldrig förr hade han farit fram med så god fart, och att rida fort och vilt, det hade han alltid tyckt om.
• Men just då skrek det till gällt och vilt.
• Man skulle nästan kunna tro, att de vilda också hade en känsla av att på ett gammalt kronogods bör både vilt och tamt kunna räkna på huld och skydd, och att det är därför, som de i så stora skaror våga sig dit.

vimla

swarmed; swarming 3 times

vimlade, vimlande

verb, past, indicative, active; adjective, nominative

• På platsen framför porten vimlade det av människor.
• Ångbåtar och skutor vimlade, men nu kommo de österifrån och gingo åt väster fram mot staden.
• Det var vimlande fullt av arbetare, och bakom brädgården uppåt skogen lågo deras bostäder.

vind

wind; attic; wind's 49 times

vinden, vind, vindens, vindar, Vinden

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

vind is a true homograph: 'attic/loft' and 'wind' are unrelated words with identical form.

• Den första eldstaden inomhus hade varit en stenhäll mittpå stuggolvet med en rököppning uppe i taket, som släppte in både regn och vind, den andra hade varit en stor, murad ugn utan skorsten, och den hade nog gjort det varmt i stugan, men också fyllt den med rök och os.
• På taket bodde varje sommar ett storkpar i ett stort bo, på vinden levde ett par kattugglor, i lönngångarna hängde flädermöss, i spisen i köket bodde en gammal katt, och nere i källaren funnos några hundratal av de gamla svartråttorna.
• De hade funnits i varenda källare, på varenda vind, i lador och logar, i visthus och bagarstugor, i ladugårdar och stall, i kyrkor och borgar, i brännerier och kvarnar, i varje av människor rest byggnad, men nu voro de fördrivna från allt detta och nästan utrotade.

Vind-Ile

Wind-Ile 20 times

Vind-Ile

proper noun, nominative; adjective, nominative, common gender, singular; pronoun, accusative, common gender, singular

Name of the crow leader.

• Men långt innan Fumle-Drumle var född, hade makten gått ifrån hans släkt och innehades nu av en grym och vild kråka, som hette Vind-Ile.
• De stodo inte i längden ut med att föra en så sträng vandel, utan gjorde uppror mot Vitfjädrarna och gåvo makten åt Vind-Ile, som var den värsta boplundrare och rövare, som tänkas kunde, om inte hans hustru, Vind-Kåra, var än värre.
• Vind-Ile, Fumle-Drumle och ett par andra hade flugit ner i en stor grop, som befann sig i ena hörnet av heden.

vind-Ile

Wind-Ile 8 times

Vind-Ile

noun, common gender; adjective, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Några, som voro riktigt kloka, sade ibland, att det kanske var en lycka för Fumle-Drumle, att han var en sådan tafatt stackare, annars hade Vind-Ile och Kåra nog inte låtit honom, som var av den gamla hövdingaätten, stanna kvar vid flocken.
• — »De är väl inte så dumma heller,» sade Vind-Ile, men han tyckte nog om tanken, för sedan lät han pojken ropa, så mycket han ville.
• När Vind-Ile och kråkorna hörde detta, blevo de så onda, att de ämnade kasta sig över pojken och slita sönder honom.

Vind-Kåra

Wind-Kåra 4 times

Vind-Kåra

Crow character's name.

• De stodo inte i längden ut med att föra en så sträng vandel, utan gjorde uppror mot Vitfjädrarna och gåvo makten åt Vind-Ile, som var den värsta boplundrare och rövare, som tänkas kunde, om inte hans hustru, Vind-Kåra, var än värre.
• »Vad tror ni Vind-Kåra ska säga, om ni river sönder Tummetott, innan han har skaffat oss silverpengarna?»
• Vind-Ile sände en kråka i förväg för att berätta, att han hade haft framgång, och när det blev känt, lyfte Vind-Kåra med flera hundra kråkor från Kråkåsen för att möta de ankommande.

Vineta

Vineta 6 times

Vineta

• Men jag vill inte dölja för dig, att Bataki, korpen, som är den lärdaste av alla fåglar, en gång har berättat för mig, att på den här stranden förr i världen har legat en stad, som kallades Vineta.
• Till straff för detta, säger Bataki, blev staden Vineta översvämmad av en stormflod och nersänkt i havet.
• »Men när timmen är förbi, sjunker den ner i havet igen, om inte en köpman i Vineta under tiden har fått sälja något till en levande varelse.

ving

wings; wing 51 times

vingar, vingen, vingarna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• När pojken hade famnen full av torrt gräs, knep gåskarlen tag i hans skjortlinning, lyfte honom och for ut på isen, där vildgässen redan stodo och sovo med näbben under vingen.
• »Där tänker jag att du ska ligga varmt och bra,» sade han och tryckte till med vingen.
• Hon hade ena vingen sårad, så att hon knappast kunde bruka den, och därtill kom, att hon ingenting såg i nattmörkret i skogen, utan var så hjälplös som en blind.

vingarna

the wings 48 times

vingarna

lemma should be vinge 'wing'.

• Ett par gånger flaxade de med vingarna, som om de skulle ha haft lust att följa med.
• Han bredde ut vingarna och höjde sig i luften, men han var så ovan att flyga, att han föll ner till marken igen.
• Och inte var det en lätt sak heller att hålla sig kvar på den glatta ryggen mellan de två svängande vingarna.

vinge

wing; wings 9 times

vinge, vingarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Pojken gjorde så, och när han var färdig, grep gåskarlen honom än en gång vid skjortlinningen och stack in honom under sin vinge.
• »Detta vore just ett liv, som skulle passa mig,» tänkte pojken, när han kröp in under gåskarlens vinge.
• Och så kommo de gråa, skymningsklädda fåglarna med plymer i vingarna och rött fjädersmycke i nacken.

vingsköna

Vingsköna 5 times

Vingsköna

proper noun, nominative; noun; pronoun, plural

• Dunfin hade två systrar: Vingsköna och Guldöga.
• När vildgässen landade på skäret, gingo Vingsköna och Guldöga och betade på en liten grön plätt ett stycke från stranden och fingo genast syn på främlingarna.
• Men plötsligen avbröt hon sig och ropade: »Syster Vingsköna, syster Vingsköna!

Vingsköna

Vingsköna 13 times

Vingsköna

proper noun, nominative; noun; pronoun, plural

Proper name (a wild goose).

• »Se, syster Guldöga, sådana ståtliga vildgäss, som slår ner på ön!» sade Vingsköna.
• Men plötsligen avbröt hon sig och ropade: »Syster Vingsköna, syster Vingsköna!
• Med detsamma fick också Vingsköna ögonen på Dunfin och blev så häpen, att hon en lång stund stod med näbben öppen och bara väste.

vingslag

wingbeats; wingbeat 14 times

vingslag, vingslagen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han försökte att ta djupare andetag och slå snabbare vingslag, men i alla fall blev han flera gåslängder efter de andra.
• Den gåsen, som stod på vakt, kastade sig genast upp i luften med smällande vingslag, för att hela flocken skulle höra, att det var fara å färde.
• I hasselsnåren kunde han bli fångad av sparvhöken; skator och kråkor funnos överallt, och dem skulle han inte tro alltför väl, och så snart det blev skymning, skulle han hålla öronen spända för att lyssna efter de stora ugglorna, som flögo fram med så ljudlösa vingslag, att de kunde komma alldeles inpå honom, innan han märkte dem.

vinka

waved; beckoning; wave 8 times

vinkade, vinka

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular

• När han sprang framåt, fick han helt hastigt syn på en karl, som stod på en sandgång och vinkade till honom.
• »Det kan väl inte ha varit den där, som vinkade åt mig,» tänkte han, för han såg, att hela karlen var av trä.
• Men nu, när han gick gatan fram helt sakta, fick en av köpmännen syn på honom och började vinka åt honom.

vinna

win; won; pains 7 times

vinna, vunnit, vinn

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Men ändå var inte den här borgen rest i den allra vildaste krigstiden, utan Jens Brahe, som byggde den, hade också lagt sig vinn om att göra den till ett prydligt och rikt sirat hus.
• Den lilla stackaren flydde undan, allt vad han förmådde, men det tycktes ändå, som om människorna skulle vinna på honom.
• Det kunde tyckas, att de borde ha låtit den lilla skaran svartråttor besitta Glimmingehus i fred, sedan de själva hade vunnit hela det övriga landet, men detta föll dem visst inte in.

vinter

winter; winter's 30 times

vintern, vinter, vinterns

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• Och det såg ut, som om barrskogen skulle ha makt att binda vintern vid sig.
• Under de gamla krigstiderna voro människorna lika så glada att få stänga in sig i ett sådant där starkt och väldigt hus, som man nu är att få krypa in i en päls i smällkall vinter, men när den goda fredstiden kom, ville de inte längre bo i den gamla borgens mörka och kalla stensalar.

vintern

winter 3 times

Vintern

• Men tamgässen svarade: »Vintern är kvar i landet.
• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Vintern var slut.

virvla

whirled; whirl 3 times

virvlade, virvla

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Och det förargligaste var, att medan somliga trakter hade övernog av vatten, var det så ont om det på andra håll, att stora fält lågo som torra hedar, där sand och jord virvlade opp i skyar vid minsta fläkt.
• Det hade uppkommit ett starkt drag, och nu såg studenten de lösa bladen i handskriften virvla ut genom fönstret.
• Den virvlade upp i luften vid varje vind, och som höjden låg utsatt för blåsten, hade den ena hällen efter den andra blivit rensopad.

vis

way; the wisest; wise 7 times

viset, vis, visaste

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, superlative; adverb

In the phrase på det viset ("in that way"); distinct from the homograph adjective vis ("wise").

• »Jaså, står det till på det viset,» tänkte gåskarlen.
• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.
• Det kan nog hända, att mången tror, att allt, vad kråka heter, lever på samma vis, men detta är alldeles oriktigt.

visa

to show; showed; shown 160 times

visa, visade, visat, visar, visan, visor, Visa

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Medan han satt så och väntade, att tjuven skulle visa sig, började han undra vad det var för en svart skugga, som föll över kistkanten.
• Och kanske far och mor skulle ta honom med sig och visa honom på Kiviks marknad.
• Han kände sig bra förargad över att krafterna nu skulle svika honom, så att han inte fick visa de där landstrykarna, att också en tamgås kunde duga till något.

viska

whispered; whisper; be whispered 9 times

viskade, viskar, viskas

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, passive, infinitive

• Så slöt han ögonen och viskade: »Sis, sis, sis.
• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»
• viskade den, som gick först.

viss

certainly; certain/sure; surely 72 times

visst, viss, vissa

adverb; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

surface visst here is the adverb 'certainly/surely', not the adjective viss 'certain'.

• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.
• De voro visst av många olika slag, men han kände inte igen några andra än vildgässen, som kommo flygande i två långa rader, som möttes i en vinkel.
• Och det föll henne visst inte in att sakta farten, utan hon sträckte på som förut.

visserligen

indeed 6 times

visserligen

Concessive adverb, close to "it's true, but...".

• Människorna hade visserligen kämpat med svartråttorna, men de hade inte kunnat göra dem någon nämnvärd skada.
• Försvararnas huvudhär var visserligen borta, men hon antog, att de svartråttor, som funnos kvar i borgen, inte skulle ge sig utan strid.
• Den där pilten hade visserligen för avsikt att springa in på varvet och sticka sig undan där.»

vissna

withered; wither 4 times

vissna

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Han såg in över det trånga utrymmet, där han hade levat allt hittills, såg den tilltrampade marken, det vissna fodret, den lilla hon, där han hade druckit vatten, och det mörka skjulet, där han hade sovit.
• Han kunde ingenting svara, för tårarna kommo med ohejdbar fart, men han tog sin mors gamla vissna hand och klappade den.
• Den gamla vissna handen klappade han alltjämt.

visste

knew 146 times

visste

• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• I första ögonblicket visste pojken alls inte vad han skulle ta sig till med sin fångst.
• Pojken blev så huvudyr, att han inte visste till sig på en lång stund.

vit

white; white one; the white one 136 times

vita, vit, vitt, vite

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

Definite form used as a noun, referring to the white gander.

• Där funnos stärkta, vita huvudklutar och tunga silversöljor och kedjor.
• Han var mycket prydlig och fin med vita spetsar kring halsen och handlederna, spännen i skorna och strumpeband, knutna i rosetter.
• Det vita linhåret och fräknarna över näsan och lapparna på skinnbyxorna och stoppen på strumpan, alltsammans var sig likt, med undantag av att det hade blivit förminskat.

vita

White; the White Lady; white 4 times

Vita

adverb; adjective, nominative; proper noun, nominative

• »Men ta dig i akt för Vita frun!»
• Då hugger den gamle spaden i en sten med sådan kraft, att stenen klyves i tu, och säger med en röst, som kommer djupt nerifrån den allra förfärligaste förtvivlan: »Har Vita frun på Vibyholm fått vila och inte jag!»
• Vi tog in på ett Dalkvarter, som hette »Vita hästen» och låg vid Stora Badstugatan på Söder.

vite

white one; the white one; white gander 30 times

vite

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative; adjective, nominative, singular

Substantivized adjective 'vit' referring to the white gander.

• — »Den vite blir efter. Den vite blir efter.»
• — »Den vite sjunker till jorden. Den vite sjunker till jorden.»
• — »Den vite håller på att störta. Den vite håller på att störta.»

vitfjäder

white feather; Whitefeather; the Whitefeathers 5 times

vitfjädern, Vitfjäder, Vitfjädrarna

noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

• Den, som plockade trasan ur fönstret, var en kråkhanne, som hette Garm Vitfjäder, men aldrig kallades annat än Fumle eller Drumle eller rent av Fumle-Drumle, därför att han alltid bar sig dumt och oskickligt åt och inte dugde till annat än att göra narr av.
• De stodo inte i längden ut med att föra en så sträng vandel, utan gjorde uppror mot Vitfjädrarna och gåvo makten åt Vind-Ile, som var den värsta boplundrare och rövare, som tänkas kunde, om inte hans hustru, Vind-Kåra, var än värre.
• Det var Fumle-Drumle med vitfjädern i vingen, han, som hade burit honom.

Vittskövle

Vittskövle 13 times

Vittskövle

• En flock vildgäss kom en morgon och slog ner på en åker borta i östra Skåne, inte långt från den stora gården Vittskövle.
• De voro åtföljda av en lärare, och när de hade hunnit fram till portvalvet, bad denne, att de skulle vänta där en stund, medan han gick in och frågade om de finge bese den gamla borgen Vittskövle.
• Och sedan, hur länge hade de inte måst arbeta och sträva, innan de från timmerstugan med det enda rummet hade nått fram till att resa en borg med hundra rum sådan som Vittskövle!

Vombsjön

Lake Vomb 9 times

Vombsjön

• Och innan pojken och gåskarlen visste ordet av, stodo de på stranden av Vombsjön.
• Mitt i natten flyttade sig den landlösa isskorpan på Vombsjön, så att den på ett ställe kom att stöta intill stranden.
• Det förhöll sig nämligen så, att en ekorrhona hade blivit fångad i ett hasselsnår, som växte på stranden av Vombsjön, och buren till en bondgård, som fanns i närheten.

voro

were 459 times

voro

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular; pronoun, plural

Past plural of vara (to be); mistagged as an adjective.

• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.
• De voro ett fattigt husmansfolk, och deras ställe var inte mycket större än en trädgårdstäppa.
• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.

vov

woof 12 times

vov

• Ser ni inte så vackra väggar det har, ser ni inte så många fönster och så stora portar och en så präktig terrass det har, vov, vov, vov?
• Brukar kojorna ha en park, där det finns både bokskogar och hasselsnår och lövängar och ekdungar och granhult och en djurgård, som är full av rådjur, vov, vov, vov?
• Ni känner väl till många kojor, som har egen kyrka och egen prästgård, och som råder över herresäten och bondehemman och arrendegårdar och statarstugor, vov, vov, vov?

vräka

hurled; drifts; toss 8 times

vräkte, vräker, vräka

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• »Jo, du får komma ihåg, att Öland har legat i havet i bra många år, och under tiden har allt sådant, som vräker omkring med vågorna, tång och sand och snäckor, samlat sig runt om det och blivit liggande.
• Redan jagade den framför sig dammmoln, saltskum och småfåglar, nu ryckte den också med sig vildgässen, kastade dem över ända och vräkte dem ut mot havet.
• Den ena vräkte upp högre än den andra.

vräktes

was tossed; was dashing; been flung 3 times

vräktes

• Den vräktes fram och tillbaka i vågorna till en början, och sedan strandade den på några klippgrund utanför Småland.
• Med ens tyckte de sig förstå, att dånet, som de hörde, kom från vågor, som med skum och brus vräktes mot en strand, men detta var ju också omöjligt, eftersom sjön ännu låg täckt med is.
• Men nu stannade de för att undersöka det, som vräktes ut på isen, och de resande fick på nytt litet försprång.

vrå

corner; nooks 10 times

vrå, vrår

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• »Kära du Misse,» sade han, »du känner väl till alla vrår och smyghål här på gården?
• De gladde sig åt att ha funnit ett så präktigt natthärbärge, när en av dem fick syn på några glänsande, gröna punkter, som lyste fram ur en mörk vrå.
• Han såg hur de skyndade in i bodens doldaste vrå för att hämta det bästa, de hade att sälja, och hur deras händer darrade av brådska och iver, medan de lade fram det på disken.

vrån

the corner 4 times

vrån

• Matmodern bar korgen över golvet för att ställa den i vrån vid spisen, men redan innan hon satte ner den, hade Jarro slutit ögonen och sjunkit i sömn.
• »Jag såg i går, att råttorna hade gjort sig ett stort hål där i vrån, men jag hade så mycket annat att göra, att jag glömde att stoppa igen det.
• Sen kan ni lägga er i vrån vid spisen, så behöver ni inte frysa.»

vred

angry; wrung/twisted; turned 11 times

vred

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative; adverb

Past tense of the verb 'vrida' (to wring/twist), mistagged as an adjective.

• Men vad är ni för ena?» fortfor hon, i det att hon vred sig i båset för att få syn på nykomlingarna.
• Hon grät inte, men vred sina händer och ropade på sitt barn med hög, klagande röst.
• Han låg en stund och vred sig i sorg, men på en gång lyfte han huvudet.

vreda

angry; was turned 3 times

vreda, vreds

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, passive

• Men det kan också hända, att när landet kommer ner emot havet, reser det upp en mur av berg framför sig, som om havet skulle vara något farligt; och när landet gör så, går havet emot det med vreda bränningar, piskar och ryter och slår mot klipporna och ser ut, som om det ville slita sönder landbacken.
• Pojken hade hoppat upp i spisen och försökte att öppna luckan till bakugnen, när han hörde, att en nyckel stacks i låset och sakta vreds omkring.
• Örnen hörde detta och vände sig mot Akka med vreda blickar, som om han hade velat anfalla henne.

vrede

anger 6 times

vrede

• De kände ingen vrede mot varandra, dock lyftes överallt vingar, nackfjädrar restes, klor vässades.
• Detta gör han i största välmening, och helt förvånad blir han, när han hör, att trädgårdsmästaren ryter till i vrede bakom honom, stampar i marken och häftigt skakar i gallergrinden.
• Örnungen råkade i häftig vrede, när hon lade ner fisken framför honom.

vresig

cross; gruff; gnarled 4 times

vresig, vresiga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• — »Vad vill ni nu igen?» frågade förargåsen och lät fasligt vresig.
• I stället satt hon bedrövad och vresig i ett hörn av sin kammare, och stund efter annan gav hon till ett skarpt klagoskrik.
• Helt plötsligt ropade Bataki till dem med sin skarpa, vresiga röst: »Tyst, ni därute, och hör på mig!

vrida

to turn; wring; twist 7 times

vrida, vrider

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Då vrider de nacken av dig.
• Han kunde inte tänka sig, att matmodern skulle vilja vrida halsen av honom, och inte heller kunde han tro något sådant om hennes son, den lilla gossen, som brukade sitta i timtal bredvid hans korg och jollra och småprata.
• Bergen hade flyttat sig långt undan, och Fuluälv hade så lätt att komma fram, att den lade bort all brådska och började att lekfullt vrida sig i krokar och bukter, nästan som om den hade varit en liten ungbäck.

vuxen

grown-up; grown up 20 times

vuxna, vuxen

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• De vuxna kunde vara ungefär lika många som de själva, men dessutom fanns det några små lamm.
• Det var inte allenast barnen, som lekte, utan också de vuxna.
• Jag får goda dar, jag med, bara mina barn blir vuxna.

vuxo

grew once

vuxo

Vuxo is the historical plural past form of växa.

• Pilarna och alarna, som vuxo i strandbrädden, hade redan vattnet högt uppåt stammarna.