s

sa

said; their senses 40 times

sade, sans, sa

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

• Pojken ville säga dem, att han ångrade, att han hade varit stygg mot dem, och att han aldrig skulle bli annat än snäll, om de bara sade honom var tomten fanns.
• Äntligen kom han så mycket till sans, att han förstod, att han borde taga reda på vart gässen förde honom.
• Han var inte rädd för något annat, än att han skulle bli hemskickad, men inte heller på onsdagen sade gässen något om att han måste resa.

saa

said; was said 44 times

sade, sades, sa

verb, past, indicative, active; verb, past, indicative, passive

lemma should be säga 'to say'; sade/sa are its past-tense forms.

• »Det beror nog på att hon är rädd,» sade människorna i bondgården.
• — »Om vi stannar där vi nu är, kan vi få vänta ett helt månvarv,» sade då Akka.
• »Det är bäst, att ni lägger er ner på vattnet, tills dimman går sin väg,» sade anden.

sadäge

said 6 times

sade

• »Ja, vad tycker du själv?» sade lille Mats och såg så försmädlig ut, att Nils Holgersson kastade sig över honom för att slå honom.
• »Kanske att du skulle kunna sätta eld på hus och gård också?» sade björnfar.
• »Nå, vill du, eller vill du inte?» sade björnfar.

sade

said 22 times

sade

• Vi är inte mätta ännu på länge,» sade följesfolket.
• »Jag ska säga dig, Tummetott,» sade Bataki, »att jag har haft ett långt liv på jorden.
• »Jag ska nu hålla mitt löfte till dig, Tummetott,» sade Bataki mycket högtidligt, »och tala om för dig, att jag har sett brorslotten.

sadel

saddle 5 times

sadeln, sadel

• Han bar varken sele eller sadel, bara en gammal grimma, från vilken det hängde en halvrutten tågstump.
• Prosten sprang med all hast ur sadeln.
• Utan vidare dröjsmål ledde han den fram till en sten för att kunna stiga opp i sadeln.

sag

said 12 times

sagt

Lemma is a truncated form of säga; surface sagt is the supine, 'said'.

• Den vita gåskarlen har sagt mig, att ingen är så klok och så god som du.»
• Så snart han hade sagt detta, blev modern lugn, och hon tackade honom och berömde honom.
• Den tredje gick opp i sin vildmark, och han såg, att modern hade sagt sant, och att den mest bestod av bergklintar och småsjöar.

saga

tale; tales 12 times

sagor, saga, sagan

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Men i Sankte Pers Småland ser det allt så ut, som det står i sagan.
• Medan pojken red fram över slätten, kom han att tänka på en saga, som han hade hört någon gång för längesedan.
• Främlingarna ville inte sätta mycken lit till sagan om jättedöttrarna, men väl trodde de, att det kunde vara möjligt, att det fanns en mäktig malmåder någonstans i närheten, och de sökte efter den med stor iver.

sak

thing; things; matter's 79 times

saken, sak, saker, sakens, sakerna, Saken

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

Used chiefly in the fixed phrase 'för ... sakens skull', meaning 'for the sake of that matter'.

• Folk ville inte gå med sådant nu för tiden, och mor hade flera gånger tänkt på att göra sig av med de gamla sakerna, men så hade hon inte haft hjärta till det.
• Och inte var det en lätt sak heller att hålla sig kvar på den glatta ryggen mellan de två svängande vingarna.
• — »Aldrig har jag sett en tamgås springa, och aldrig har jag själv gjort det heller,» sade gåskarlen och gjorde saken värre, än den var.

sakna

missed; to miss; does without 6 times

saknade, saknat, sakna, saknar

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; verb, active, infinitive

• Därför fanns det nu ingen, som han saknade eller längtade efter.
• På den tiden, då Nils Holgersson drog omkring med vildgässen, fanns det alltså inga människor på Glimmingehus, men därför saknade det visst inte invånare.
• Hunden och katten funno tiden lång, när de inte hade honom att tvista om, och matmor saknade det glada snatter, som han hade låtit höra var gång hon kom in i stugan.

sakt

slowly 5 times

sakta

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• De flögo alla sakta och lågt.
• Vad djuren på Kullaberg däremot lägga märke till, är en och annan liten, mörk sky, som sakta drager fram över slättlandet.
• Pojken hade hoppat upp i spisen och försökte att öppna luckan till bakugnen, när han hörde, att en nyckel stacks i låset och sakta vreds omkring.

sakta

slowly; slackened; gently 33 times

sakta, saktade, saktat

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; adverb

sakta doubles as the adverb 'slowly' (flög sakta) and the verb 'to slacken' (sakta farten).

• De vände om och flögo sakta tillbaka för att se om han skulle komma.
• De flögo då fram helt sakta och ropade neråt: »Nu bär det till fjälls.
• Och hon saktade inte farten det minsta, utan sträckte på som förut.

sal

hall 3 times

sal

• Därpå kommo de in i en stor sal, som var uppfylld av tacklade och fullriggade småfartyg.
• Ingen människa rörde sig ute på gårdarna, men i en stor sal sutto unga arbeterskor och fyllde tändsticksaskar.
• En dag, när Ulvåsa-frun satt i sin sal och spann, såsom det var brukligt förr i världen, kom en fattig bonde in i rummet och satte sig på bänken långt nere vid dörren.

sam

swam 7 times

sam

Past tense of 'simma' (to swim), mistagged as an adjective.

• Därpå sam han stolt in mellan vass och kaveldun.
• Den grep han raskt, sam intill stranden med den och lade den framför pojken.
• Han sam fram i dödvatten, han kröp över stenar och kom så småningom närmare vildgässen.

Samefolket

the Sami people 4 times

Samefolket

• Han visste inte om den hade härjat uppe i det riktiga Samelandet, där de nu befunno sig, men i Jämtland hade den farit fram så grymt, att bland Samefolket, som bodde där i skogar och fjäll, hade alla dött utom en gosse på femton år, och av svenskarna, som bodde i ådalarna, hade ingen lämnats kvar utom en flicka, som också var femton år gammal.
• Nu är det vår, och mina renar drar västerut oppåt fjällen, och du vet, att vi, som hör till Samefolket, måste gå, dit våra renar för oss.’
• — »Nej,» sade Ola, »hon är inte någon av Samefolket.»

Sameland

Sameland 4 times

Samelandet

• »Jag måste visst berätta en saga för dig, Klement, så att du får veta hur det ser ut i Västerbotten och Lappland, i det stora Samelandet, där du inte har varit,» sade han.
• »Det hände en gång, Klement, att fåglarna, som bodde nere i Sverige, söder om det stora Samelandet, tyckte, att de var för trångbodda, och tänkte på att flytta norrut.
• Han visste inte om den hade härjat uppe i det riktiga Samelandet, där de nu befunno sig, men i Jämtland hade den farit fram så grymt, att bland Samefolket, som bodde där i skogar och fjäll, hade alla dött utom en gosse på femton år, och av svenskarna, som bodde i ådalarna, hade ingen lämnats kvar utom en flicka, som också var femton år gammal.

samla

gathered; to gather; gathers 39 times

samlade, samlat, samla, samlades, samlats, samlar, samlas

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; verb, active, infinitive

• »Jag ber dig nu bara, att du i all hast samlar ihop så mycket boss och gräs, som du kan bära.»
• Nästa morgon, när folket i bondgården samlades till frukosten, var det omöjligt för gumman att låta bli att berätta vad hon hade sett förra natten.
• Det är nästan omöjligt att förstå varför inte svartråttorna samlade sig till ett stort, gemensamt härnadståg och tillintetgjorde gråråttorna, medan dessa ännu voro fåtaliga.

samlingssal

the assembly hall; assembly halls 3 times

samlingssalen, samlingssalar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Ett stycke längre bort funnos långa rader av arbetarbostäder, vackra villor, skolhus, samlingssalar och handelsbodar.
• Därpå kom middagsrast med middagsätning och kaffedrickning i den stora, glada samlingssalen och så på eftermiddagen nytt slöjdande, sångövning och till sist lekar ute i det fria.
• Hon visade barnen Vänhem, där samlingssalen fanns, seminariet, där föreläsningarna höllos, villorna, där gymnastiklokalen och slöjdsalarna voro inrymda.

samma

the same 147 times

samma, Samma

• Men i samma stund, som pojken gjorde detta, fick han en så förfärlig örfil, att han trodde huvudet skulle springa i bitar.
• Och på samma sätt var det med bordet.
• I nästa ögonblick var katten så förändrad, att pojken knappt kunde tro, att det var samma djur.

samman

together 22 times

samman

adverb; preposition

• Och det allra harmligaste var, att han hade råkat samman med Akka från Kebnekajse.
• De störtade emot varandra med stor kraft, slogo dundrande samman hornen, så att taggarna hopflätades, och sökte tvinga varandra bakåt.
• Runt omkring på kullarna rådde andlös stillhet, medan de stridskunniga hjortarna drabbade samman.

samspråk

conversation 4 times

samspråk

• Härpå kommo han och de båda plöjarna i samspråk, och de fingo snart veta, att han var en gruvarbetare från Norbergs bergslag.
• Men kan jag inte i stället följa dig dit, där du är hemma?» sade hon, som brukade dikta sagor, och kände sig inte litet förvånad över att så där oförmodat ha råkat i samspråk med en av småfolket.
• Och det hade varit ett samspråk och en glättighet omkring de långa borden från första stunden.

samtal

conversation 10 times

samtal, samtalet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• De hade gett sig i samtal med trasten, och han hade visat dem åt vilket håll den där Kråkrövad hade farit.
• Det var märkvärdigt att ge akt på Cesars uppförande under detta samtal.
• När Karr svarade detta, slank ormen in under en trädrot och fortsatte inte samtalet, förrän han låg väl skyddad i ett trångt hål.

samvete

conscience 3 times

samvete

• Solstrålarna jagade fram i stora knippen för att se vad natten hade ställt till, och det syntes hur alla ting rodnade, som om de hade haft dåligt samvete.
• Men själv kunde man avgöra om man ville dö med ett gott samvete eller med ett dåligt.
• Far och mor är hederligt folk, och jag vet, att de hellre saknar min hjälp, än att jag skulle komma tillbaka till dem med dåligt samvete.»

sand

sand; true 22 times

sanden, sant, sand

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

lemma mislabeled 'sand'; the actual word is the neuter form of 'sann' (true).

• Och det var nog sant, för också han hade svårt att skilja sig från träkarlen.
• »Jo, du får komma ihåg, att Öland har legat i havet i bra många år, och under tiden har allt sådant, som vräker omkring med vågorna, tång och sand och snäckor, samlat sig runt om det och blivit liggande.
• De landade på en ödslig havsstrand, som var täckt med jämn, fin sand.

sandås

sand ridges 3 times

sandåsar

• Då passade den på och gick framåt med stor kraft, röjde undan sten och jord och grävde sig igenom sandåsar.
• Den steg då högt över skogstoppar och sandåsar, och där den hade gått fram, lämnade den efter sig en röjd dal.
• När Storån kom i närheten av Mjälgen i Gagnef, fick den se en älv, som kom flytande bred och praktfull med ljust och skinande vatten, och som sköt undan skog och sandåsar, som låg i vägen för den, så lätt, som om detta bara hade varit ett lekverk.

sandgång

sanded path 5 times

sandgången, sandgång

• När han sprang framåt, fick han helt hastigt syn på en karl, som stod på en sandgång och vinkade till honom.
• Men när han kom fram till karlen, som stod i kanten av sandgången på en liten pall, blev han helt bestört.
• »Se nu, Klement!» sade han och började rita ut en liten karta på sandgången framför dem, medan han talade.

sank

soggy 4 times

sank

Adjectival form 'soft and wet ground', despite the noun tag.

• — »Om en enda av de stora mossarna låge ofrusen och vore så sank och våt, att en räv inte vågade sig ut på den, så vore det också ett riktigt bra natthärbärge,» sade den andra.
• Älgar äro skickligare än andra djur i att gå på sank och farlig mark, och det såg ut, som om hon skulle komma lyckligt i land.
• Det såg gammaldags och inbjudande ut, och det var inte utan, att pojken drog en suck, när han for fram över gården, och undrade hur det skulle kännas att få stiga in på ett sådant ställe efter slutad dagsresa i stället för att hamna på en sank myr eller en kall isskorpa.

sanka

marshy 6 times

sanka, Sanka

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; verb, imperative, active

Adjectival form 'marshy/swampy', despite the noun tag.

• Men när snön äntligen töar bort i Sunnerbo i början av april, visar det sig, att det, som ligger gömt under den, inte är annat än torra sandhedar, nakna klipphällar och stora, sanka mossar.
• Stränderna ha blivit sanka och dyiga mader, och överallt ute i sjön sticka små dyholmar upp över vattenytan.
• Hon sökte inne mellan vass och säv, gick och gick på den sanka stranden utan att tänka på hur djupt hon sjönk med foten och hur våt hon hade blivit.

Sankte

Saint 15 times

Sankte

Title in Sankte Per, 'Saint Peter.'

• Medan han arbetade som bäst, kom Sankte Per gående förbi.
• ’Kanske att du behöver vila dig litet,’ sa Sankte Per, ’så kunde jag sköta arbetet åt dig under tiden.’
• Då blev Sankte Per ond och sa, att han trodde sig om att skapa lika bra länder som Vår Herre själv.

sankte

Saint 5 times

Sankte

Archaic title before a saint's name, e.g. Sankte Per = Saint Peter.

• Sankte Per stod kvar ännu en stund, och när han märkte hur lätt det gick att lägga ut det ena landet efter det andra, fick han lust att försöka sig, han också.
• När Sankte Per fick se Skåne, måste han erkänna, att om det landet var inte annat än gott att säga.
• När nu Vår Herre kom upp dit, där Sankte Per hade arbetat, blev han så förskräckt, att han tvärstannade och sa: ’Hur i all världen har du burit dig åt med det här landet, Sankte Per?’

sannerligen

truly 6 times

sannerligen

• »Ja, det är sannerligen vår,» tänkte de många djurfolken.
• »Du är sannerligen för god att vara lockfågel.
• »Han förtjänar sannerligen ett riktigt hårt straff.»

sanning

truth 7 times

sanning, sanningen

• Det är en sanning, att is alltid är trolös och ingenting att lita på.
• Hon talade så trovärdigt och bra, att de, som sutto och hörde henne, voro frestade att hålla allt för sanning.
• Men han skyndade sig att göra till sanning vad han hade sagt för nöds skull.

sant

true 25 times

sant

• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• Det var sant, att han inte hade förmått göra mycket ont, så liten som han var, men nog kunde han ha förstört många fågelbon och slagit sönder många ägg, om han hade haft lust.
• »De är på annat håll,» sade pojken, och detta var sant.

satte

sat down 85 times

satte

past tense of sätta; here reflexive satte sig 'sat down'.

• Han satte sig i prästgårdslänstolen och började läsa.
• Han satte sig ner, lade svansen prydligt i ring framför benen och stirrade på pojken.
• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.

sax

scissors 3 times

saxen

• Nu hade bara två pennor fallit för saxen, när dörren öppnades, och den lilla parveln stod på tröskeln.
• Hon kunde inte tro annat, än att det var självaste Goa-Nisse, och hon tappade saxen i förfäran, slog ihop händerna och glömde att hålla fast gåskarlen.
• Järn klädde krigsfartygen, som han hade sett i Karlskrona, på järnskenor rullade lokomotiven fram genom landet, av järn var nålen, som sydde rocken, saxen, som klippte fåren, grytan, som kokade maten.

säck

sack; sacks 9 times

säcken, säck, säckar

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Nu såg han tydligt, att molnen voro ofantliga forvagnar, som körde fram på himlen med skyhöga lass: några av dem voro lastade med väldiga, gråa säckar, några med tunnor, som voro så stora, att de kunde rymma en hel sjö, och några med stora kar och flaskor, som voro uppstaplade till en förfärlig höjd.
• Och när så många av dem hade kört fram, att de fyllde hela rymden, var det, som om någon hade givit ett tecken, för på en gång började det att ur kar, tunnor, flaskor och säckar flöda ner vatten över jorden.
• En vacker dag blev det så trött vid eländet, att det tog säcken på ryggen och staven i handen och begav sig ut för att tigga hos dem, som hade det bättre ställt för sig.

säd

grain 19 times

säd, säden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• De gulgråa rutorna voro stubbåkrar, där det förra sommaren hade vuxit säd, de brunaktiga voro gamla klövervallar, och de svarta voro tomma betland eller upplöjda trädesåkrar.
• Genast vid sitt inträde möttes gråråttorna av lukten från säden, som förvarades i stora bingar på golvet.
• Gråråttorna lyfte huvudena från säden, lyssnade oroligt, sprungo ett par steg, som om de ämnade lämna bingen, men vände därpå om och började äta på nytt.

säg

tell 14 times

Säg, säg, Säger

verb, imperative, active; verb, present, indicative, active; proper noun, nominative

Mistagged as a proper noun; it is the imperative of säga (to say/tell).

• — »Säg honom, att det går lättare att flyga fort än långsamt!» ropade förargåsen och sträckte på som förut.
• — »Säg honom, att det går lättare att flyga högt än lågt!» ropade förargåsen.
• — »Säg honom, att den, som inte orkar följa med flocken, kan vända om hem!» ropade förargåsen.

Säg

tell 7 times

Säg

proper noun, nominative; verb, imperative, active; noun, nominative, common gender, singular

• Säg, att hon inte har hört rätt!
• Säg, att det inte är sant, att människorna ämnar göra alla dessa hemlösa!»
• ’Säg du till Storån,’ hade älven svarat, ’att ingalunda vill jag ha hjälp!

säga

said; to say; says 1388 times

sade, säga, sagt, säger, sa, sägas, Säger, säg

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

Really the supine 'sagt' of the verb säga ('to say'), mistagged here as an adjective.

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• »Ja,» sade pojken, »det kan jag väl göra.»

sägga

said 3 times

sagt

Lemma normalized from archaic spelling; modern infinitive is säga.

• Han hade sagt till örnen, att han inte orkade sitta kvar på hans rygg längre, utan var tvungen att sova en stund.
• Hon påminde sig allt, vad lille Mats hade sagt och gjort, det ena efter det andra, och det var så mycket, att hon inte kom att lägga sig, utan satt uppe hela kvällen och en god del av natten.
• »Jag tycker, att det är märkvärdigt, mor Akka, att ni avskedar mig ur tjänsten och ger mig min lön, innan jag har sagt opp mig,» sade han.

sägn

legends; the legend 3 times

sägner, sägnen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Genast ville de allesammans höra vad det fanns för sägner om deras egen gård.
• Då började folk påminna sig den gamla sägnen om brorslotten och sade, att det säkert var denna, som drängarna hade funnit.
• För att hålla barnen vid gott mod under vandringen hade lärarinnan gått och berättat gamla sägner för dem.

säker

surely; sure; certain 86 times

säkert, säker, säkra, Säkert, säkrare

adverb; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

used adverbially, 'certainly/surely'.

• Han var alldeles säker på att han skulle få svindel, om han försökte.
• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• »Ni är bra klok, som förstår att välja en så säker sovplats,» sade han.

säkerhet

safety 3 times

säkerhet

• In i denna styrde gässen, och i nästa ögonblick voro de i säkerhet.
• Han drog redan en suck av lättnad vid tanken på att de snart skulle vara i säkerhet.
• De flesta villorna lågo nog så högt uppe på land, att de inte voro i någon fara, men det fanns ju båtbrygga och badhus vid var och en av dem, och dessa måste föras i säkerhet.

säkerligen

surely 7 times

säkerligen, Säkerligen

• »Säkerligen har barnen burit gåskarlen fram till herrgården och sålt honom där, och då är han nog redan slaktad,» sade han för sig själv.
• Hela torsdagen gick han och tänkte på att det säkerligen var för hans elakhets skull, som inte vildgässen ville ta honom med sig upp till Lappland.
• Om Nils Holgersson genast hade ropat på hjälp, skulle den vita gåskarlen säkerligen ha kunnat befria honom, men pojken ansåg väl, att han borde kunna reda sig ensam mot ett par kråkor.

säl

seals 4 times

sälarna, sälar

• Många krossades mot klippväggarna, och många blevo ett rov för sälarna.
• De skulle antingen bli krossade mellan isflaken eller ihjälbitna av sälarna eller skingrade av stormen.
• När fiskaren såg, att sälarna tycktes ämna krypa opp på land, lutade han sig ner för att söka reda på spjutet, som han alltid förde med sig i båten.

Sälar

seals 3 times

Sälar

• »Sälar!
• Sälar!
• Sälar!»

sälhamn

sealskin; the sealskins 9 times

sälhamn, sälhamnen, sälhamnarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural

Hamn here means an assumed animal form or skin, not a harbor.

• När han hade sett dem dansa en stund under träden, gick han ner till stranden, tog en av sälhamnarna, som låg kvar där, och gömde den under en sten.
• Snart såg han de unga jungfrurna komma ner till stranden för att ikläda sig sälhamnarna.
• Då tycktes de inte kunna stanna längre, utan de summo bort allihop, utom den, som var utan sälhamn.

sälja

to sell; to be sold 11 times

sälja, säljas

verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive

• Han såg hur de skyndade in i bodens doldaste vrå för att hämta det bästa, de hade att sälja, och hur deras händer darrade av brådska och iver, medan de lade fram det på disken.
• »Kan han mena, att han vill sälja allt detta för ett guldmynt?» undrade pojken.
• Och han var så ivrig att få sälja, att han ökade på sin hög med ett par stora, tunga silverbägare.

sällan

seldom 7 times

sällan

• Det visade sig nu, att det är sant, det, som säges, att en stork sällan kan öppna sin näbb utan att klaga.
• Det var sällan mer än några hundra larver, som undgingo förföljarna.
• Det var visst och sant, att hon sällan tänkte på annat än att ställa till förtret.

sällskap

company 16 times

sällskap, sällskapet

• Den stora tama gåskarlen, som hade följt med upp i luften, kände sig mycket stolt över att få fara fram och tillbaka över Söderslätt i sällskap med vildgässen och föra spektakel med tamfåglarna.
• Du ska inte ta oss för landstrykare, som slår sällskap med vem som helst, och du ska inte tro, att vi låter någon dela vår sovplats, som inte vill säga av vad för ätt han är kommen.»
• Slutligen gick ändå hela sällskapet in i borgen, men om parveln hade hoppats, att han skulle få något tillfälle att smyga sig ur portören, blev han bedragen, för eleven behöll den på sig, och parveln måste följa med genom alla rummen.

sällsynt

rarer; rare 4 times

sällsyntare, sällsynta

adjective, nominative, comparative; adjective, nominative, plural

• Men ju längre in i landet de kommo, desto sällsyntare blevo byarna och stugorna.
• De torra brödkanterna och den gamla ostskalken voro nog sällsynta läckerheter för honom.
• Växtligheten blev kargare, lövträden blevo sällsynta, tallarna togo väldet.

sämsta

worst 5 times

sämsta

• Det är, som om de båda tyckte så illa om varandra, att de bara vilja visa det sämsta de äga.
• Det var nära nog det sämsta natthärbärge, som pojken hade haft på hela resan.
• Och nu har jag ingen ro i min sista stund, därför att jag inte vet till vilken av er jag ska ge den sämsta lotten.

sän

sent 17 times

sände, sänt

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; adjective, nominative, plural

Lemma is a truncated form of sända; surface sände is the past tense, 'sent'.

• De sände Yksi och Kaksi dit för att kunskapa, men när de kommo tillbaka, sade de, att allt vatten var fruset och all mark snöbetäckt.
• Nu kom han också ner ur katedern, tog pekpinnen ifrån pojken och sände honom tillbaka till hans plats.
• — »Är det din mening att säga, att det är du, som har sänt emot oss både mården och uttern?» frågade Akka.

sända

to send; sends 16 times

sända, sänder

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Han tyckte sig märka, att förargåsen redan hade bestämt sig för att sända hem honom, och han brydde sig inte om hur han svarade.
• Pojken kunde rakt inte förstå vad som var orsaken till uppskovet, men så funderade han ut, att vildgässen inte ville sända bort gåskarlen på en så pass lång resa, innan denne hade fått äta sig väl mätt.
• De orkade inte hålla sig så allvarliga som hittills, utan de började sända lustiga rop ner över nejden.

säng

bed; beds; to bed 21 times

säng, sängen, sängar, sängs

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Ja, var skulle han få mat ifrån, och vem skulle ge honom husrum, och vem skulle bädda hans säng, och vem skulle värma honom vid sin eld, och vem skulle skydda honom för vilddjuren?
• I nästa rum, som läraren kom till, stannade han framför en gammal säng med hög sänghimmel och rika gardiner.
• Och genast började han berätta om forna tiders sängar och sängställ.

sänka

lowered; the hollow; lower 36 times

sänkte, sänka, sänkt, sänkan, sänkts

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

A homograph noun sänka ("hollow, dip in the ground") also occurs in the corpus and is unrelated.

• Då vildgässen sågo tamgässen, som gingo på gården, sänkte de sig mot jorden och ropade: »Kom med!
• Vildgässen sänkte sig, för att de skulle höras bättre, och ropade: »Kom med, så ska vi lära er att flyga och simma!»
• Men vildgässen sänkte sig än mer, så att de nästan snuddade vid marken, och sedan höjde de sig så blixtsnabbt, som om de hade blivit förfärligt skrämda.

sänkte

lowered 11 times

sänkte

• Just då de svävade fram över Smirre räv, sänkte de sig, alldeles som om de ville inbjuda honom att fånga dem.
• Då de noga hade förvissat sig om detta, sänkte de sig ner mot hundburen och ropade: »Vad är det här för en liten koja?
• Den, som satt på översta grenen, blåste upp fjädrarna, sänkte vingarna och slog upp stjärten, så att de vita täckfjädrarna syntes.

sänt

sent 3 times

sänt

• I början ville han inte höra talas om att bota dig, men jag har sänt bud på bud till honom och sagt honom hur väl du har uppfört dig bland oss.
• Hon var själv mycket förvånad över att de hade sänt efter henne, men hon höll det för en heder och ville inte ett ögonblick försumma att bistå dem.
• De fingo lov att säga honom, att mor och syskonen hade dött av en vanlig sjukdom, och att det inte var något särskilt, som hade blivit sänt över dem av en ond människa.

särdela

especially 5 times

särdeles

Old spelling of särdeles.

• Vildgässen foro inte så särdeles högt, därför att den nykomna reskamraten inte kunde andas i den allra tunnaste luften.
• Det var en lycka för skogen, att det inte fanns så särdeles mycket malm i Kolmårdsgruvorna, utan gruvbrytningen och bruksdriften minskades.
• De se inte så särdeles förnämliga ut, och pojken bryr sig inte om att gå in i dem.

särdeles

especially 20 times

särdeles

• Pojken blev bra förvånad att få se tomten, men så särdeles rädd blev han däremot inte.
• Fastän hon flög så långsamt och illa, att Smirre ansåg sig kunna fånga henne utan särdeles stor svårighet, var han nu rädd att misslyckas och ämnade låta henne flyga förbi oantastad.
• Han var inte så särdeles rädd för att dö, men han tyckte inte om att bli uppäten, och därför frågade han Akka vad han kunde göra för att skydda sig mot rovdjuren.

särskild

particular; separate; special 5 times

särskild, särskilda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Men djuren ställa ändå upp sig i särskilda flockar.
• Pojken tyckte, att det lät, som om han hade haft en särskild mening med vad han sade.
• Kunde han ha haft någon särskild mening med att han hade berättat den där historien för honom?

särskilt

especially 6 times

särskilt

• Där förvarade mor allt det, som hon hade ärvt efter sin mor, och som hon var särskilt rädd om.
• Gumsen gick först upp på bergtaket och visade pojken de goda betesmarkerna där, och denne fick lov att erkänna, att ön tycktes vara särskilt skapad för får.
• Det var något särskilt lustigt med den, när man såg den uppifrån, för i mitten stod en klunga höga stenhus, så präktiga, att det knappt fanns make till dem i Stockholm.

sätt

way; get up; climb up 150 times

sätt, sättet, Sätt

noun, nominative, neuter, singular; verb, imperative, active; noun, nominative, neuter, plural

Indefinite 'sätt' has identical singular/plural form; two of the three examples (ch03-p2-s3 'sätt att skala nötter', ch44-p66-s1 'på sitt ... sätt') are singular 'a way'/'his way', not plural 'ways'.

• Och på samma sätt var det med bordet.
• När Akka, förargåsen, talade på detta sätt, steg pojken hastigt fram.
• Hon kunde därför inte hjälpa pojken på något sätt, utan hon sökte sig upp genom ett hål i grentaket och flög ner till sjön igen.

sätta

to set/put; sat; put 77 times

sätta, satt, sätter, sättas

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

This form (satt) is actually the past tense of sitta 'to sit', not sätta 'to set'; glossed by its real sense.

• »Du får nog sätta dig att läsa genast, om du ska hinna igenom den.»
• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Han vågade inte röra sig, utan satt stilla och stirrade i spegeln.

så

so; as; then 2151 times

så, Så, sått

adverb; verb, active, supine

• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.

såägg

saw 4 times

såg

Past tense of 'se' (to see), despite the odd lemma spelling.

• Skogvaktaren hade inte annat att göra än att skynda efter, och när han kom fram till myren, såg han hunden stå ute på en tuva några meter från land och tjuta av all makt.
• »Nej, det väntar jag inte,» sade pojken och såg björnfar rakt in i ögonen.
• Efteråt kunde prosten inte riktigt förstå hur detta hade varit möjligt, men säkert är det, att så mörkt det var, såg han hästens ansikte alldeles tydligt och kunde läsa i det, som om det hade varit en människas.

såg

saw; see; did you see 425 times

såg, Såg, sågar

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, imperative, active

past tense of se, 'to see.'

• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.
• Nu såg pojken i spegeln alldeles tydligt, att locket till kistan stod öppet.

såga

saw; to saw 24 times

såg, såga

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

Mislemmatized: surface is 'såg', the past tense of se ('to see'/'looked'), in both examples ('såg han sig om' = 'looked around'), not a form of såga ('to saw'). Gloss corrected to 'saw' (as in 'he saw/looked').

• Då han kom ut i förstun, såg han sig om efter sina träskor, för inne i rummet hade han förstås gått i strumpsockorna.
• Nu var det förbi med det glada modet, som pojken hade känt, medan han var uppe i luften, och i sin ängslan såg han sig om efter reskamraterna.
• Parveln stod ännu kvar med fingret på näsan och tänkte, då han hörde steg bakom sig, och när han vände sig om, såg han en hel skara folk komma gående uppför allén.

sågo

saw 46 times

sågo

mistagged as present tense; this is the archaic plural past tense of se 'to see' (they saw).

• Så snart hönsen sågo katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
• Då vildgässen sågo tamgässen, som gingo på gården, sänkte de sig mot jorden och ropade: »Kom med!
• »Akka, Akka, Akka från Kebnekajse!» ropade då de, som flögo sist och sågo hur svårt han hade det.

sågoa

saw 36 times

sågo

Lemma/tag are corrupted; sågo is the plural past tense of se ("saw"), not a noun or present tense.

• På morgonen, när leken började, hade Smirre räv varit så grann, att gässen hade häpnat, när de sågo honom.
• Och när de voro uppflugna, sågo djuren Smirre räv stå på vildgässens kulle med en död gås i munnen.
• Sådan längtan efter det ouppnåeliga, efter det bakom livet förborgade, kände djuren bara en gång om året, och det var den dagen, då de sågo den stora trandansen.

sågos

were seen twice

sågos

Historical plural past passive of se, ‘to see’.

• Det tycktes, som om det där i trakten förut skulle ha funnits rörlig flygsand, som hade behövt bindas, för på flera håll sågos stora, planterade tallskogar.
• Bortom det svarta sågos i öster ljust blånande kullar, men längs hela västra synranden löpte en lång, skimrande båge av taggiga, mångformade fjäll, som buro en så ljuvlig och mild och strålande färg, att han inte kunde kalla den för röd och inte för vit och inte för blå.

sågverk

sawmills; sawmill 5 times

sågverk

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Han hade inte farit långt, förrän de sågo under sig ett sågverk, så stort som en småstad.
• Örnen rörde vingarna en smula, och genast sågo de ett nytt stort sågverk, som var ungefär likt det förra, med såghus, brädgård, lastkaj och arbetarbostäder.
• Örnen rörde vingarna sakta, for förbi ännu ett par sågverk och kom fram till en stor stad.

sågverke

sawmills 3 times

sågverken

• Likaså trängde husen ihop sig kring järnvägsstationerna och sågverken, som lågo här och där vid sjöar och älvar och voro lätt igenkännliga på brädstaplarna, som voro upplagda omkring dem.
• Där flottades timmer, där styrde ångbåtar från brygga till brygga, där rasslade sågverken, där lastades stora fraktfartyg, där fångades lax, där roddes, där seglades, där flögo en massa svalor, som hade sina bon i älvbrinken.
• Skogarna, husen, ängarna, gärdsgårdarna, älvarna, städerna, skärgårdsöarna, sågverken, allt var statt på vandring.

såla

sold 8 times

sålde, sålt

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Past tense of sälja ("to sell"); the given lemma "såla" is a tagging artifact.

• »Säkerligen har barnen burit gåskarlen fram till herrgården och sålt honom där, och då är han nog redan slaktad,» sade han för sig själv.
• Så började de att hämta timmer och plank ur skogen och sålde till slättborna, som redan hade gjort ända på sin skog.
• Far hade ingenting svarat, men ett par dar efteråt hade han rest in till Örebro med hästen och sålt honom.

såld

sold 5 times

såld

• I höstas blev jag såld till Holger Nilsson i Västra Vemmenhög, och där har jag varit alltsedan.»
• »Jag ville helst stanna, där jag är, men om jag är såld, måste jag väl härifrån.»
• Gorgo var bara tre år gammal och hade ännu inte tänkt på att skaffa sig hustru och bli bofast, när han en dag blev fångad av en jägare och såld till Skansen.

således

thus 4 times

således, Således

• Och således hade Nils Holgersson fått se studenterna, när de hade tågat bort till Botaniska trädgården, där festen skulle hållas.
• Således ser du, Klement, att de fyra holmarna, som så länge hade legat obemärkta, snart nog hade blivit starkt befästa.
• De hade således börjat undervisa barn i handaslöjd på Nääs, och de hade snart funnit, att detta var så nyttigt och gott för de små, att de önskade, att alla barn i Sverige kunde få liknande undervisning.

sålunda

thus 8 times

sålunda, Sålunda

• Men därför att han sålunda hade brutit lekdagens fred, fick Smirre ett så hårt straff, att han i alla sina livsdagar måste ångra, att han inte hade kunnat lägga band på sin hämndlystnad, utan försökt att på detta sätt äntligen komma åt Akka och hennes flock.
• Sålunda kom pojken att nästa dag fara fram över Blekinge.
• Några av de sjuka hade gått ut på en veranda för att fröjda sig åt vårluften och fingo sålunda höra gåskacklet.

sån

such; such a thing 293 times

sådan, sådant, sådana, Sådana

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

sån is a colloquial/older form of sådan, glossed to the modern sense.

• Folk ville inte gå med sådant nu för tiden, och mor hade flera gånger tänkt på att göra sig av med de gamla sakerna, men så hade hon inte haft hjärta till det.
• Han hade tagit upp ur kistan en broderad smäck och satt och såg på det gammaldags arbetet med sådan andakt, att han inte märkte, att pojken hade vaknat.
• Och han blev själv förvånad över en sådan tur, som han hade.

sång

song; songs 25 times

sång, sången, sånger

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De föllo alla i samma hänryckning under sin sång, och just detta verkade på de andra djuren som ett smittsamt rus.
• Men dessa fåglar fördjupa sig till den grad i sin sång, att de varken höra eller se.
• Det fanns så mycket sång och ljud i luften.

sånger

songs 3 times

sånger

• Pojken kunde aldrig sedan tänka på Gottland utan att på samma gång tänka på lekar och sånger.
• Det var alltsammans sånger om Dalarna.
• Och om nu denne, som låg sjuk, hade älskat att vara omgiven av ungdom och höra dess sånger och lekar...?

såsom

as; but 23 times

såsom, Såsom

adverb; conjunction; subordinating conjunction

• De flesta stugorna hade väl namn efter sina ägare, såsom det brukas i Skåne, men i stället för att svara, att detta var Per Matssons eller Ola Bossons, hittade tupparna på sådana namn, som de tyckte vara passande.
• Den var stygg att se på, för den var nästan alldeles täckt av en isskorpa, som var svartnad och ojämn och full av sprickor och hål, såsom det brukar vara med våris.
• De voro nu rätt nära Östersjön, och på åkern, där gässen hade slagit ner, var jorden sandblandad, såsom den brukar vara vid havskuster.

såväl

as well as 6 times

såväl

used in the pair 'såväl...som' (both...and).

• Han hade lagt märke till att såväl människorna som Cesar hade lugna ögon, som det gjorde en gott att se in i.
• Jag ska göra en sjö, jag såväl som Sörälven.’
• ’Du kan nog göra dig nytta av dem, eftersom du är hemma vid kusten, du såväl som jag.’

schäferiäng

sheepfold meadow 4 times

schäferiängen

• Längs efter den östra kusten ligger den gamla schäferiängen, som är en fjärdedels mil lång, den största ängen på hela Öland, där djuren kunna beta och leka och tumla sig lika fritt som i vildmarken.
• Framför allt är det på den sumpiga östra stranden nedanför schäferiängen, som flyttfåglarna slå ner för att beta och vila.
• När vildgässen och Nils Holgersson äntligen hade letat sig fram till Öland, slogo de som alla andra ner på stranden under schäferiängen.

se

see; seen; saw 861 times

se, sett, såg, ser, Se, sena

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, past, indicative, active

Archaic/poetic form of 'sen' (late), as in 'sena kvällen' (the late evening).

• Pojken tyckte, att han aldrig hade sett mor så fortfärdig.
• Men nu var det för andra gången alldeles så, som om far skulle ha kunnat se tvärsigenom honom.
• Pojken blev bra förvånad att få se tomten, men så särdeles rädd blev han däremot inte.

sed

custom; customs 7 times

sed, seder

noun, nominative, common gender, singular; adverb; noun, nominative, common gender, plural

• Men efter storkars sed hade han helt säkert inte gjort något för att förebygga olyckan.
• Men detta är en sed, som har följts sedan uråldriga tider, och man borde ha varit med, redan när den första havsvågen krossades till skum mot stranden, för att kunna förklara varför just Kullaberg blev valt till mötesplats framför varje annat ställe.
• Såsom det ständigt har varit sed på Kullaberg, var det kråkorna, som började dagens lekar och upptåg med sin flygdans.

sedan

then; since; for 269 times

sedan, Sedan

adverb; subordinating conjunction; preposition

Also glossed as preposition (since/for/ago), but example ch03-p30-s3 ('Han följde sedan barnen...') uses sedan adverbially to mean 'then/afterward', a sense the original senses list omitted.

• Pojken tyckte inte, att detta var mycket bjudet, men det hade gått honom så, att sedan han hade fått tomten i sitt våld, hade han blivit rädd för honom.
• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.
• Den såg inte ut att vara större nu än nyss förut, men han måste först stiga upp på slån mellan stolbenen och sedan klättra för att nå till sitsen.

segel

sail 5 times

segel

• Det fanns gamla linjeskepp med sidorna späckade av kanoner, med höga uppbyggnader i för och akter och masterna tyngda av ett virrvarr av segel och tåg.
• Svanorna blåste upp fjädrarna, höjde vingarna som segel och lyfte halsarna högt i vädret.
• Det var mycket vackert att se dem, där de lågo och spände upp vingarna som segel för att ta sig väl ut inför de främmande.

segla

sail; sailed 5 times

segla, seglade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Han hade varit road av fartyg i hela sitt liv, fast han inte hade haft att göra med andra än de galejor, som han hade låtit segla i landsvägsdiket.
• Det blir bara gott, att sönerna hans allt ifrån början får lära sig att fara från holme till holme, för det kommer att göra dem till goda sjöfarande, som kan segla till främmande land och skaffa sig rikedomar.
• Fiskaren hade bruden och modern i sin båt, och han seglade så väl, att han kom före alla de andra.

sekund

second 4 times

sekund

• En gång tog han pipan från munnen bara för en sekund för att kunna räcka lång näsa åt råttorna, och då såg det ut, som om de hade haft lust att kasta sig över honom och bita ihjäl honom, men så snart han blåste, voro de under hans makt.
• Skollärarens ansikte blev mörkare för varje sekund, som gick, och pojken tänkte på att läraren var mera noga med att de skulle kunna sin geografi än något annat.
• Han vände sig om för att se vad de voro för slags folk, men han hade inte betraktat dem en sekund, förrän han ilade emot dem och ropade: »Se goddag, Åsa gåsapiga!

seminari

the seminary; the seminary's 3 times

seminariet, seminariets

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular

• Här som i en vanlig skola hade dagen begynt med morgonbön och sång, sedan hade direktören, som förestod seminariet, talat litet om slöjd och gett några korta förhållningsorder, och så, utan att hon rätt visste hur det hade gått till, befann hon sig framför en hyvelbänk med ett stycke trä i ena handen och en kniv i den andra, och en gammal slöjdlärare försökte visa henne hur hon skulle tälja en blompinne.
• Den unge blev seminariets direktör.
• Hon visade barnen Vänhem, där samlingssalen fanns, seminariet, där föreläsningarna höllos, villorna, där gymnastiklokalen och slöjdsalarna voro inrymda.

sen

late; later; then 41 times

sent, sen, senare, sena, Sen

adverb; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Ett par dar senare tilldrog sig ännu en sådan där besynnerlig händelse.
• Såge de däremot sådana slott som Marsvinsholm och Snogeholm och Övedskloster, som hade kommit till ett eller annat århundrade senare än Vittskövle, så skulle de finna, att tiderna då hade blivit fredligare.
• Men när pojken senare på dagen ville följa rådet och vände sig till Sirle, ekorren, för att anhålla om hans bistånd, visade det sig, att denne inte ville hjälpa honom.

Ser

see 20 times

Ser

Present tense of se ('to see'); capitalized here as sentence-initial.

• »Ser du inte hur han har förtrollat mig?»
• Ser ni inte, att det är ett högt slott av sten?
• Ser ni inte så vackra väggar det har, ser ni inte så många fönster och så stora portar och en så präktig terrass det har, vov, vov, vov?

serka

Serka 3 times

Serka

Actually the surname of Ola Serka, a Lapp character; mistagged as a verb by the parser.

• Ola Serka själv, den förnämste bland lapparna, hade sagt, att han skulle gå och söka reda på Åsas far, men han gjorde sig inte bråttom, utan satt nerhukad framför kåtan och tänkte på Jon Assarsson och undrade hur han skulle framföra till honom budskapet, att hans dotter var kommen för att söka upp honom.
• — »Hon ska få goda föräldrar och goda syskon i kåtan,» sade Ola Serka envist.
• Den andre skyndade bara på stegen, och gamle Ola Serka var så belåten, att han hade velat storskratta.

Serka

Serka 3 times

Serka

Proper name (Ola Serka), mistagged as a verb.

• Medan Ola Serka funderade, sutto Åsa gåsapiga och Aslak, den unga lappgossen, som hade stirrat på henne förra kvällen, på platsen framför tälten och språkade.
• Med de orden slutade Aslak lappgosse sin historia, och i detsamma tog hans far, Ola Serka, pipan ur munnen och reste sig.
• Ola Serka gick ner till Luossajaure och följde stranden ett stycke, tills han stötte på en man, som satt på en sten och metade.

sex

six 8 times

sex

• Och vet, att dessa, liksom de sex gässlingarna, som flyger sist, tre till höger och tre till vänster, alla är högfjällsgäss av bästa ätt!
• Där funnos då Akka, Yksi, Kolme, Neljä, Viisi, Kuusi, alla sex gässlingarna, gåskarlen, Dunfin och Tummetott, men Kaksi från Nuolja, den första vänstergåsen, var försvunnen, och ingen visste något om hennes öde.
• Och på toppen av Taberg stod Akka med Yksi och Kaksi, Kolme och Neljä, Viisi och Kuusi och alla sex gässlingarna och väntade på dem.

sida

side; sides; aside 79 times

sidan, sidor, sida, sidorna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.
• För när vi kommer tillbaka, ska jag förhöra dig på varenda sida, och har du då hoppat över någon, så går det inte väl för dig.»
• »Predikan är fjorton och en halv sida,» sade mor liksom för att råga måttet.

side

silk 4 times

siden

• Själva fjäderskruden var vit, kring halsen buro de ett brett gult band, vingspegeln blänkte i grönt, rött och svart, vingspetsarna voro svarta, och huvudet var svartgrönt och skiftade som siden.
• Hon hade det vackraste lilla huvud, fjäderskruden var som mjukt siden, och ögonen voro milda och bedjande.
• Han såg fullt av folk stå framför de små bodarna, där köpmännen bredde ut över disken blommigt, styvt siden, tjockt guldtyg, skiftande sammet, lätta florsdukar och spindelvävstunna spetsar.

sig

himself; themselves; itself 3029 times

sig, sin, sina, sitt

pronoun, accusative; pronoun, common gender, singular; pronoun, plural

possessive reflexive sitt, agreeing with a neuter noun.

• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.
• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.

sikte

sight 5 times

sikte

• Så förlorade de Jordberga ur sikte och foro bortöver åt Svedala och Skabersjö och tillbaka över Börringekloster och Häckeberga.
• Barnen hade ett gott försprång, men pojken hade ingen svårighet att behålla dem i sikte, förrän han kom till en sänka i marken, där en vårbäck brusade fram.
• Han skyndade efter och kom snart ur sikte för gåskarlen, som låg kvar vid stranden.

Siljan

Siljan 5 times

Siljan

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

Lake Siljan in Dalarna.

• »Vi hade flugit ut, Yksi och Kaksi och jag, en morgon från Siljan i Dalarna och for över de stora gränsskogarna mellan Dalarna och Hälsingland.
• Den har nu fått till sig Skattungen och Orsasjön, och därför har den blivit så stormodig, att den har företagit sig att fylla hela Siljan.’
• Han förstod, att den, som var van vid att bo i ljus och grönska vid den skinande Siljan, inte kunde trivas härnere.

sill

herring 9 times

sill, sillen

• »Det är sillen, som har kommit till Marstrand.
• Det är sillen, som har kommit till Marstrand.»
• Där vattnet mörknade och krusade sig i små, korta böljor, visste fiskarna, att det fanns sill, och där lade de försiktigt ut långa vadar i vattnet, förde dem samman i rundel, snörpte ihop dem i bottnen, så att sillen låg som i en ofantlig säck, drogo och snörpte på nytt, tills utrymmet blev allt trängre och de glittrande fiskarna kunde håvas upp ur djupet av vaden.

silver

silver 5 times

silver

• »Tror du, att det kan vara silver?» sade de, och ögonen höllo på att trilla ur huvudet av lystnad, för så märkvärdigt det än kan låta, finns det ingenting i världen, som kråkor älska så mycket som silverpengar.
• Det fanns mest järn, men det var också gott om både silver och koppar där på hans egendom.
• När han red till gudstjänsten i Torsång, var hans häst skodd med silver, och när hans dotter skulle fira bröllop, lät han brygga öl av tjugo tunnor malt och steka tio stora oxar på spett.

silverpengarna

the silver coins 3 times

silverpengarna

• Men som lön för detta råd begärde han, att de skulle utlämna Tummetott till honom, så snart som han hade skaffat dem silverpengarna.
• »Vad tror ni Vind-Kåra ska säga, om ni river sönder Tummetott, innan han har skaffat oss silverpengarna?»
• När pojken hade kastat ut alla silverpengarna ur krukan, såg han upp.

simma

swim; swam; swimming 24 times

simma, simmade, simmande, simmar, Simma

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; adjective, nominative

• Vildgässen sänkte sig, för att de skulle höras bättre, och ropade: »Kom med, så ska vi lära er att flyga och simma!»
• De simmade i kapp, sprungo i kapp och flögo i kapp med honom.
• Dessa voro hemlösa, utsvultna stackare, som höllo till i själva hamnen, simmade omkring bland pålarna under bryggorna och åto avfall, som kastades i vattnet.

sinn

mind; minds 4 times

sinnet, sinnen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Appears in the idiom 'sätta sig i sinnet' (to set one's mind on something).

• ’Det kan nog så vara,’ sade bonden, ’men jag är en gammal man, och jag vet, att människors sinnen är ombytliga.
• Men nu har min friare satt sig i sinnet att kämpa med honom nästa morgon och driva bort honom.»
• Hustru min bad mig, att jag skulle ge honom fri, men jag hade satt mig i sinnet, att han skulle hit till Skansen.

sinne

heart; minds; liking 4 times

sinne, sinnen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Och jag var liksom litet fruktande i mitt sinne, när jag drog hem om åren, att Stockholmsjäntorna skulle vända hans tankar från mig.
• »Ja, nu är vi här igen,» sade de, och bygden sjönk bort ur deras sinnen med all sin oro, och skogen omslöt dem med sin tysta frid.
• Var det handlat efter ert sinne?»

sinnelag

nature 5 times

sinnelag

• »Måtte Gud bryta hans ondska och ge honom ett annat sinnelag!» sade mor.
• Den andra hade ett mera milt sinnelag, och fadern såg, att hon betänkte sig, innan hon gav löftet.
• De voro starka och kloka fåglar, men de hade inte en så mjuk och glänsande fjäderskrud som Dunfin och inte heller ett så milt och ljuvt sinnelag.

sinnes

in spirit; at heart; to heart 3 times

sinnes

Occurs in the fixed idiom 'till sinnes' (at heart); mistagged as a proper noun.

• Han gick med tunga steg och var fasligt dyster till sinnes.
• Han blev bitter till sinnes, när han påminde sig detta.
• Så tänkte hon på hur svårt karlarna alltid ha att komma sig för att tala om sådant, som går dem djupast till sinnes.

Sirle

Sirle 5 times

Sirle

Name of the squirrel character.

• Men när pojken senare på dagen ville följa rådet och vände sig till Sirle, ekorren, för att anhålla om hans bistånd, visade det sig, att denne inte ville hjälpa honom.
• »Inte må du vänta dig något gott av mig eller de andra smådjuren,» sade Sirle.
• Och när han fick höra på kvällen, att Sirle ekorres hustru hade blivit bortrövad, och att hans barn höllo på att svälta ihjäl, beslöt han sig för att hjälpa dem, och det är redan berättat hur väl detta lyckades honom.

sis

sis 5 times

sis, Sis

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

A soothing hissing/coaxing sound, not an ordinary noun.

• Så slöt han ögonen och viskade: »Sis, sis, sis.
• Sis, sis, sis.»

sist

last 106 times

sist, Sist

• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Allra sist föllo hans blickar på en gammal flughåv, som hängde på fönsterkarmen.
• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.

sista

last 50 times

sista

• Men ingen kom, och han trodde förvisso, att hans sista stund var inne.
• Hela tiden, som pojken åt, stod gåskarlen tyst bredvid honom, men när han hade sväljt sista biten, sade han med låg röst: »Det är så, att vi har råkat ut för ett morskt gåsfolk, som föraktar all tamfågel.»
• — »Vid vad tid brukar ni vildgäss ställa er att sova?» sade gåskarlen hastigt och försökte komma ifrån att svara på den sista frågan.

sitta

sat; to sit; sits 233 times

satt, sitta, sitter, sittande

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

själv

himself; herself; themselves 250 times

själv, själva, självt, Själv, Själva

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

Surface "själva" is the plural/emphatic form of själv and can mean "themselves" or intensify "the very."

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• »Annars blir han till en olycka för både sig själv och oss.»

sjö

lake; lakes 161 times

sjön, sjö, sjöar, sjöarna, Sjön

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• — »Inte ett löv på träden och kallt vatten i sjöarna,» kom det till svar.
• Han stod på en smal sandstrand, och framför honom låg en tämligen stor sjö.
• På andra sidan sjön tycktes det finnas öppen och ljus bygd, men där gässen hade slagit ner, låg en stor tallplantering.

sjöarna

the lakes 11 times

sjöarna

• Ju längre inåt landet de kommo, desto större blevo sjöarna, och desto rikare blevo de på öar och uddar.
• — »Om isen på en av de frusna sjöarna, som vi far förbi, vore landlös, så att en räv inte kunde komma ut på den, så skulle vi just ha funnit vad vi söker,» sade den tredje.
• Från all avröjd och öppen mark är snön borttöad, och mittpå dagen, då solen står högt på himlen, kan det kännas riktigt varmt, men det finns ännu djupa drivor kvar i skogarna, isen täcker sjöarna, och mot natten blir det ibland många grader kallt.

sjöbottn

lake bottom 6 times

sjöbottnen

• Men så tyckte människorna, att den täckte över en alltför stor del av den fruktbara slätten, och de försökte att tappa ut vattnet ur den för att komma åt att så och skörda på sjöbottnen.
• »Annars skulle du väl ha hört, att de karlarna, som i går var inne i stugan, talade om att allt vattnet skulle tappas ut ur Tåkern, och att sjöbottnen nästa år skulle ligga torr som ett stug-golv.
• Tänk, hur det skulle bli, om människorna torrlade Tåkern och förvandlade sjöbottnen till åker!

sjöfarande

seafarers; seafarer 4 times

sjöfarande

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; adjective, nominative

• Det blir bara gott, att sönerna hans allt ifrån början får lära sig att fara från holme till holme, för det kommer att göra dem till goda sjöfarande, som kan segla till främmande land och skaffa sig rikedomar.
• Men fjärdarna, som Sörmland hade skänkt mig, drog jag långt inåt landet, så att det öppnades för sjöfarande och kunde komma i umgänge med världen.
• Någon gång hände det, att en sjöfarande lade till vid en av dem och slog opp sitt tält där över natten.

sjöjungfrun

the mermaid 3 times

sjöjungfrun

• Både fiskaren och hans mor voro ofantligt goda mot den stackars sjöjungfrun, och hon tycktes trivas väl hos dem.
• Så redde man till bröllop, och när sjöjungfrun skulle kläda sig till brud, satte hon på sig den gröna, släpande klänningen och den skimrande pärlkronan, som hon hade burit, när fiskaren hade sett henne första gången.
• Han träffade säkert bättre, än han hade ämnat, för den stackars sjöjungfrun uppgav ett klagande skrik och försvann i djupet.

sjöman

sailor 4 times

sjöman, sjömannen

• Så snart som tomten hade kommit in på den stensatta gården, sprang han rakt fram till ekorrburen, och som den hängde så högt, att han inte kunde nå upp till den, gick han till redskapsskjulet efter ett spö, reste det mot buren och svingade sig sedan upp på samma sätt, som en sjöman äntrar uppför ett tåg.
• — ’Har ni haft er hand med i spelet där också?’ frågade sjömannen.
• När sjömannen hörde dessa ord, blev han en smula ängslig.

sjömann

the sailor 5 times

sjömannen

Only surface is definite 'sjömannen'; every example translates it 'the sailor'.

• ’Det är inte så lätt att svara på den saken,’ sade sjömannen, ’men jag får säga, att om älvar och jättar har varit så mäktiga i sina dar, så tycker jag, att jag får liksom ökad aktning för människorna, för nu är det ändå de, som har gjort sig till herrar över både slätten och bergen.’
• — ’Den forsar och dundrar, som den alltid har gjort,’ sade sjömannen.
• — ’Det är inte så lätt att veta,’ sade sjömannen.

sjömänn

the sailors 5 times

sjömännen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• ’Vi är västgötar båda två, om ni vill veta’t,’ svarade den äldste av sjömännen.
• ’Åja, jag känner, att det finns varmt blod i Sverige ännu,’ sade han helt förnöjd till de förbluffade sjömännen.
• ’Jag undrar hur det kan stå till med Skalunda hög nu för tiden?’ frågade han sjömännen.

sjöng

sang 9 times

sjöng

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Staren kom flygande med en rottåga, och bofinken sjöng i trädtoppen.
• Vad du är vacker!» sjöng han.
• Överst på väderflöjeln satt staren och sjöng så, att var ton hördes in till honan, som låg på ägg i holken i päronträdet.

sjöngo

sang 9 times

sjöngo

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular

Old plural past tense of 'sjunga' (to sing), mistagged as an adjective.

• »Vem är nu så firad i Övedsklosters park,» sjöngo bofinkarna, »som Tummetott, han, som alla fruktade på den tiden, då han var Nils gåsapåg?
• En var besatt med svarta korpar, som oupphörligen skreko, en med lärkor, som inte voro i stånd att hålla sig stilla, utan ständigt kastade sig upp i luften och sjöngo av glädje.
• Medan den första tjädertuppen ännu höll på med sisandet, började de tre, som sutto närmast under honom, att sjunga, och innan de hade gått igenom hela visan, började de tio, som sutto längre ner, och så fortsatte det från gren till gren, ända tills alla hundra tjädertupparna sjöngo och klunkade och sisade.

sjönk

sank 25 times

sjönk

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.
• Gåskarlen försökte nog att följa rådet och öka farten, men därvid blev han så utmattad, att han sjönk ända ner mot de klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar.
• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.

sjönko

sank; sank down 7 times

sjönko

verb, imperative, active; verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

• Flera mörka kroppar sjönko ner mot havet, och för var och en, som föll, höjdes höga jämmerskrik av de levande.
• Somliga blevo drivna ur sin kosa bort till fjärran land, där de dogo av svält, andra blevo så uttröttade, att de sjönko ner i havet och drunknade.
• Tre änder sjönko döda ner i vassen, och Cesar plumsade ut och fångade upp dem.

sjösänkning

draining of the lake 3 times

sjösänkningen

• Han visste, att bönderna, som bodde utmed Tåkern, hade täta överläggningar om sjösänkningen, och att de nära nog hade beslutat den.
• Hon tänkte på att det var nästa dag, som beslutet om sjösänkningen skulle fattas, och hon undrade om det var fördenskull, som hennes lilla gosse hade kommit bort just i dag.
• De ägde redan en stor gård, men om sjösänkningen komme till stånd, skulle en så vidsträckt del av sjöbottnen tillfalla dem, att deras egendom bleve nära nog fördubblad.

sjöstrand

lakeshore 4 times

sjöstranden, sjöstrand

• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.
• Och på en sjöstrand stod andraken och krumbuktade sig för andhonan.
• När Per Ola kom ner till sjöstranden, ropade han flera gånger efter Jarro.

sjöstränderna

the lakeshores 3 times

sjöstränderna

• ’Du är inte lätt att ställa tillfreds,’ sade Ulvåsa-frun, ’men nog kan jag se så långt framåt, att jag märker hur det utmed sjöstränderna byggs opp gårdar, stora som slott, av herrar, som har fört krig i främmande land.
• Ekar och lindar ha stått i utkanterna och i dalgångarna, björkar och alar kring sjöstränderna, tallar uppe på de branta avsatserna och granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i.
• Mitt i dalen låg en liten rund sjö, där det fanns gott om föda för de små gässlingarna, och på de tuviga sjöstränderna, som voro täckta av videbuskar och små förkrympta björkar, funnos de bästa häckplatser, som gässen gärna kunde önska sig.

sju

seven 13 times

sju

• Detta konststycke gjorde han om sju gånger, allt under det att pojken skrek och gässen ropade: »Vad tar ni er till, herr Ermenrich? Det är ingen groda. Det är en människa, herr Ermenrich.»
• Men det värsta var, att sju stora ugglor sutto i rad på takåsen av boningshuset.
• Vi brukade gå tre eller fyra mil om da’n, och till Stockholm kom vi på sju dar.

sjuk

sick; sick woman 31 times

sjuk, sjuka, sjuke

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, masculine, singular; adjective, nominative, plural

Used substantively ('den sjuka') to mean 'the sick woman'.

• Han kunde inte följa med de andra, när han visste, att hon låg ensam och sjuk och skulle svälta ihjäl.
• Matmor kom hit in i skymningen för att göra i ordning åt mig, som hon brukade, men hon kände sig så sjuk, att hon strax måste gå in igen, och hon har inte kommit tillbaka.»
• — »Du kan väl inte vara rädd för en gammal sjuk gumma,» sade kon.

sjukdom

sickness 19 times

sjukdom, sjukdomen

• Han såg apoteket och doktorsbostaden, och han tänkte på att människors makt var så stor, att de kunde kämpa mot sjukdom och död.
• — »Till det landet, där det varken finns sorg eller sjukdom,» svarade pojken.
• »Hälsa då Gråfäll,» sade han, »att om han vill dra bort från Fridskogen och inte stanna, förrän han kommer så långt mot norr, att det inte växer en ek i skogen, och inte komma tillbaka hit, så länge snoken Hjälplös lever, så ska jag sända sjukdom och död över alla dessa, som kryper och gnager på granarna!»

sjukdome

sickness 4 times

Sjukdomen, sjukdomen

• Sjukdomen spred sig hastigt från skogstrakt till skogstrakt.
• Nu trodde hon, att en tattarkvinna, som hade blivit ond på henne, hade sänt sjukdomen över henne.
• Sjukdomen hade i stället kommit över henne själv.

sjukhus

hospital 3 times

sjukhus, sjukhuset

• Där ligga de två kyrkorna, rådhuset, landshövdingens bostad, bergslagskontoret, bankhusen, hotellen, de många skolhusen, sjukhuset, alla vackra villor och boningshus.
• På den här, den större av holmarna norr om staden, inrättades ett Helgeandshus eller sjukhus, på den andra byggde idoga män en kvarn, och vid skären intill fiskade munkarna.
• Här långt bort i norr, oppe på själva åsen, byggdes ett sjukhus med en kyrka, som helgades åt Sankt Göran, och här nedanför åsen restes en kyrka åt Sankt Jakob.

sjuksköterska

nurse 8 times

sjuksköterskan

• Den första, som Åsa talade vid om begravningen, var sjuksköterskan.
• När sjuksköterskan trädde in i stugan, tänkte hon inte så mycket på lille Mats som på hans syster.
• Vid det stora gruvfältet, där sprängskotten gå alla dagar, visste ju varje arbetare, att han när som helst kunde träffas av en kringflygande sten eller få en lossnande berghäll över sig, och därför ville var och en gärna stå väl med sjuksköterskan.

Sjuksköterskan

the nurse 3 times

Sjuksköterskan

Common noun 'sjuksköterska' (nurse) mistagged as a proper noun.

• Sjuksköterskan tyckte, att om det stackars ensamma barnet kunde finna en tröst i att tänka på begravningen, så var det en riktig lycka.
• Sjuksköterskan gick från disponentvillan ner till kåkstaden för att säga Åsa, att hon inte kunde få det så ordnat, som hon önskade, men det var inte med lätt hjärta, för hon visste bäst vad den där begravningen betydde för det stackars barnet.
• Sjuksköterskan hade verkligen haft en svår stund med henne.

sjung

sing 4 times

sjung, Sjung

verb, active, infinitive; verb, imperative, active; proper noun, nominative

• Gå och sjung ut vad vi alla känner!»
• »Gå och sjung för honom!» viskade det omkring henne.
• Sjung mer för honom!

sjunga

to sing; sung; to be sung 19 times

sjunga, sjungit, sjungas

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, passive, infinitive

• När pojken på fredagen kom in i parken, hörde han bofinkarna sjunga i vartenda snår om hur Sirle ekorres hustru hade av grymma rövare blivit bortförd från sina späda ungar och hur Nils gåsapåg hade vågat sig in ibland människorna och burit de små ekorrbarnen till henne.
• Sirle, ekorren, skall ge honom nötter, de fattiga hararna skola leka med honom, rådjuren skola ta honom på sin rygg och fly undan med honom, när Smirre räv närmar sig, mesarna skola varna honom för sparvhöken, och finkar och lärkor skola sjunga om hans hjältebragd.»
• Medan den första tjädertuppen ännu höll på med sisandet, började de tre, som sutto närmast under honom, att sjunga, och innan de hade gått igenom hela visan, började de tio, som sutto längre ner, och så fortsatte det från gren till gren, ända tills alla hundra tjädertupparna sjöngo och klunkade och sisade.

sjunka

to sink; sinks; sunk 15 times

sjunka, sjunker, sjunkit

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• — »Den vite sjunker till jorden. Den vite sjunker till jorden.»
• Den stiger och sjunker, stiger och sjunker, men alltjämt klingar och kvittrar den.
• »Men när timmen är förbi, sjunker den ner i havet igen, om inte en köpman i Vineta under tiden har fått sälja något till en levande varelse.

sk

shone; light; beamed 8 times

sken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

The parser conflates the noun 'sken' ('light' or runaway motion) with the past tense 'sken' ('shone').

• Morgonsolen göt sitt klara sken över isen, och den såg inte mörk och otrevlig ut, som våris brukar, utan lyste vit och lockande.
• Den hade i stället gått så långt mot norr, att den nu sken honom rätt i ansiktet.
• Den rullade framåt vägen som ett stort, lysande huvud med hår av mångfärgade strålar och ett ansikte, som sken av munterhet och godhet.

ska

cut 8 times

skar

The backbone lemma/morphology are mistagged; surface 'skar' is actually the past tense of skära (to cut), not a form of ska (shall).

• Dessa skott voro inte väl avlossade, förrän den lilla parveln sprang i land, drog en liten kniv ur slidan och skar sönder Jarros grimma med ett par raska snitt.
• Där sköt Omberg upp högt och mörkt, mycket väldigare, än det brukade vara, och skar bort ett stort, trekantigt stycke av himlavalvet.
• Till sist slog han ut med vingarna och skrek till med en så gäll röst, att den skar i öronen: »Det är bestämt Hjälplös, snoken, som ligger här död.»

skada

harm; damage; damaged 24 times

skada, skadad, skadade, Skada

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive; adjective, nominative, common gender, singular

• »Det vore bra stor skada,» tänkte han, »om den stora gåskarlen skulle fara sin väg.
• Människorna hade visserligen kämpat med svartråttorna, men de hade inte kunnat göra dem någon nämnvärd skada.
• Hon var inte särdeles förvånad att se honom i Skåne så tidigt på våren, därför att hon visste, att storkhannarna bruka fara ditöver i god tid för att se efter, att boet inte har lidit skada under vintern, innan storkhonorna göra sig besvär att flyga över Östersjön.

skaffa

to get; got; get 46 times

skaffa, skaffade, Skaffa, skaffar

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, imperative, active

• De herrar, som hade byggt dessa ställen, hade inte försett dem med befästningar, utan hade endast bemödat sig om att skaffa sig stora och präktiga bostäder.
• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.
• Då finge han slå dank hela dagarna, och hans enda bekymmer skulle vara att skaffa sig något att äta.

skaffaa

obtained 7 times

skaffat

Lemma spelled with a doubled final vowel; the modern lemma is 'skaffa' (to get/obtain).

• Därpå talade läraren också litet om de många duktiga män och kvinnor, som hade bebott borgen, om de gamla Brahearna och de gamla Barnekowarna, om Kristian Barnekow, som hade gett konungen sin häst mittunder flykten, om Margareta Ascheberg, som hade varit gift med Kjell Barnekow och som änka hade styrt gården och hela trakten i femtitre år, om bankiren Hagerman, som var torparson från Vittskövle och hade blivit så rik, att han hade köpt hela gården, och om Stjernsvärdarna, som hade skaffat folket i Skåne bättre plogar, så att det hade kunnat överge de gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba.
• Men till allt detta hade han skaffat sig stora, svarta vingar, höga, röda ben och en lång, tjock näbb, som var för stor för det lilla huvudet och tyngde ner det, så att han fick något bekymrat och sorgset i sitt utseende.
• — »Ja,» sade Smirre, »det är jag, och jag vill nu fråga vad ni gäss tycker om den natt, som jag har skaffat er.»

skaka

shook; shakes; shaking 19 times

skakade, skaka, skakar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• »Så dum jag var, som gav honom fri!» tänkte han och började skaka håven, för att tomten skulle ramla ner igen.
• De sparkade med bakbenen, skakade i sina halslänkar, vände huvudena utåt och måttade med hornen.
• Han kunde inte hejda sig för att skaka av pojken, utan denne fick följa med upp i luften.

skam

shame 3 times

skam, Skam

• Skam och sorg över att han inte mer var människa överväldigade honom.
• »Det är ju en skam att se.
• ’Det är en skam att gå och tigga, när man har det så bra,’ sade de andra landskapen.

skams

ashamed 3 times

skamsen

Adjective 'skamsen' (ashamed); mistagged as a noun by the parser.

• Pojken var så skamsen, att han inte sade ett ord, utan bara skyndade till kostallet för att söka efter tomten.
• Då pojken väl var mätt, kände han sig allt skamsen över att han hade kunnat äta något rått.
• — »Inte vill jag gå, förrän jag har framfört mitt ärende,» sade den främmande, men han såg skamsen och nedslagen ut.

Skansen

Skansen; Skansen's 29 times

Skansen, Skansens

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• För några år sedan fanns på Skansen, den stora trädgården utanför Stockholm, där man har samlat ihop så mycket märkvärdigt, en liten gubbe, som hette Klement Larsson.
• Han var från Hälsingland, och till Skansen hade han kommit för att spela folkdanser och andra gamla låtar på sin fiol.
• Om förmiddagen brukade han sitta och vakta i någon av de präktiga bondstugorna, som hade flyttats till Skansen från alla delar av landet.

skapa

to create; created; made 24 times

skapa, skapade, skapat, skapad

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular

Past participle used adjectivally: 'created/made for'.

• Däremot tänkte han hela tiden på hur försmädligt han hade blivit mottagen av vildgässen förra kvällen, och han ville bra gärna visa dem, att en människa ändå är litet förmer än allt annat skapat.
• Gumsen gick först upp på bergtaket och visade pojken de goda betesmarkerna där, och denne fick lov att erkänna, att ön tycktes vara särskilt skapad för får.
• »Har du hört, Nils gåsapåg, hur det gick till, när Småland och Skåne blev skapade?» kunde han fråga, och om då Nils Holgersson sade nej, började han genast berätta den gamla skämtsagan.

skapnad

shape 5 times

skapnad

numeral, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

Mistagged as a numeral; it is a noun meaning 'form/shape'.

• Nils Holgersson hade inte haft förstånd på vad han förlorade, när han valde att förbli tomte, men nu blev han förfärligt rädd för att han kanske aldrig mer kunde få igen sin rätta skapnad.
• Han var en av de vackraste rävar både till färg och skapnad, som de någonsin hade sett.
• Den var lik en kråka till storlek och skapnad, men den var klädd i en vacker skrud av svarta, metallblänkande fjädrar.

skara

flock; crowds 27 times

skara, skaran, skaror, skarorna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Parveln stod ännu kvar med fingret på näsan och tänkte, då han hörde steg bakom sig, och när han vände sig om, såg han en hel skara folk komma gående uppför allén.
• Och när Malmö var taget, drogo de bort i små och stora skaror för att erövra hela landet.
• Det kunde tyckas, att de borde ha låtit den lilla skaran svartråttor besitta Glimmingehus i fred, sedan de själva hade vunnit hela det övriga landet, men detta föll dem visst inte in.

skarep

sharp 8 times

skarpa

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

Lemma is a variant spelling of 'skarp', sharp.

• Hon tyckte, att det var en besynnerlig ofrid över djuret, men hon tänkte förstås, att det var det skarpa ljusskenet, som höll det vaket.
• De båda ugglorna sutto och rullade med sina stora ögon, vredo på ögonkransarna och talade med hemska, skarpa röster om gråråttornas stora grymhet, och att de måste flytta bort ur sitt bo, därför att de hade hört om dem, att de varken skonade ägg eller dunungar.
• Men knappt hade gråråttorna sväljt de första vetekornen, förrän nerifrån gården hördes det skarpa ljudet av en liten gäll pipa.

skarp

keen; swift; sharp 3 times

skarp

• Han har ett strävt ansikte med stora mustascher, vasst pipskägg och skarp näsa.
• Då kom en fylking vildgäss i skarp flykt susande fram över dem.
• Det blev en skarp jakt inöver skärgårdshavet.

skata

magpie 4 times

Skatan, skata

• Han satte händerna för munnen som ett rör och ropade: »Skatan ska ta dem.
• Skatan ska ta dem.»
• Och så skrattade hon vilt och gäckande som en skata och yrde i väg, dansande och virvlande från det ena hörnet av slätten till det andra.

skatt

treasure; treasures; tax 10 times

skatten, skatt, skatter

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Men korpen var Akkas vän, och det var av honom, som hon hade fått veta, att Flammea ägde en sådan skatt.
• Han fick aldrig tid på sig att visa en annan var skatten var till finnandes i vildmarken.
• — ’Ja, det vill mycket folks arbete till, innan denna skatten är lyftad,’ svarade en av de främmande.

skäer

skerry 11 times

skäret

• Men därför att fiskaren var så god mot fåglarna, hade dessa flyttat ut till skäret i sådan myckenhet, att det började bli trångt om utrymmet.
• När vildgässen landade på skäret, gingo Vingsköna och Guldöga och betade på en liten grön plätt ett stycke från stranden och fingo genast syn på främlingarna.
• »Det var märkligt att se vildgäss landa här på skäret,» sade gåsbonden.

skäktor

swingles once

skäktor

A skäkta is a wooden tool used to dress flax.

• Sedan slogo de det med skäktor för att få fram de fina, vita tågorna ur de torra stjälkarna.

skäktorna

the swingles once

skäktorna

A skäkta is a wooden tool used to dress flax.

• Hela dagen slamrade skäktorna, och pratet gick, så att när man nalkades den gamla bastun, lät det, som om ett brusande oväder skulle ha hållit till där.

skäl

reason; reasons 11 times

skäl

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• När de äntligen stannade, sade Akka: »Du kan allt ha skäl till att undra på mig, Tummetott, som inte har sagt tack till dig för att du räddade mig från Smirre räv.
• Gåskarlen såg inte pojken, och denne ropade inte till honom, utan tyckte, att det var skäl att först ta reda på varför gåskarlen på detta sätt försvann gång på gång.
• Själv förteg han saken mycket noga och hade sina goda skäl därtill.

skälldea

barked 4 times

skällde

• Genast kom bandhunden ut ur buren, ond och rasande, och skällde uppåt luften.
• Cesar skällde glatt och kastade sig mot dörren.
• »Skulle jag fånga en räv?» skällde han till i vredesmod.

skällkon

bell-cow; the bell-cow's 3 times

skällkon, skällkons

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Först gick skällkon, sedan tjuren, så de andra korna och därefter ungkreatur och kalvar.
• Om det så var skällkon, skred hon framåt med hängande huvud och modlösa steg.
• Prosten kände igen skällkons klocka redan på långt håll, och det måtte också hästen ha gjort.

skälva

tremble 4 times

skälva

Infinitive 'to tremble', despite the noun tag.

• Men han fann ingen där, och då började han skälva av skräck.
• »Med förlov, Ers Majestät, jag har sett honom,» sade träkarlen, och pojken blev så rädd, att han började skälva, där han satt inkrupen under hatten och såg på bronskarlen genom en spricka i träet.
• Plötsligen började hans ansikte darra och skälva, och han fick tårar i ögonen, som han skyndade sig att torka bort.

skämma

be ashamed 4 times

skämmas

• När far själv i gården såg ungarna, sade han: »Det må vara hur det vill med detta, men visst är det, att vi här i gården har burit oss åt så, att vi får skämmas för både djur och människor.»
• »Jag tycker ni borde skämmas för att tala om all er elakhet.
• »Den där vita gåskarln borde åtminstone skämmas för att komma och visa sig bland oss svanor.»

skäms

are ashamed; is ashamed; shame on you 10 times

skäms, Skäms

adverb; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

Present tense of the reflexive verb 'skämmas' in 'skäms ni inte' ('aren't you ashamed'); mistagged as an adverb.

• »Vad är du för en hund, som inte skäms för att stjäla en hel gås?» sade han.
• »Det var en, som inte skäms för sig.
• »Skäms ni inte att sköta oxgöra?» ropade de till hästarna.

skämt

joke; joking 5 times

skämt, skämtet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• När pojken hörde detta skämt, skrattade han först, men så trängde sig en tanke på honom, som på en gång gjorde honom allvarsam.
• Men pojken tänkte på sorgfria dagar och lustigt skämt, på äventyr och frihet och färder högt uppe över jorden, som han skulle gå miste om, och han riktigt tjöt av bedrövelse.
• Om prostinnan i Glanshammar hade dukat kaffebordet ute i sin trädgård en sommarsöndag och det kom en vindil, som lyfte duken från bordet och kastade omkull både koppar och fat, då visste man vem som ställde till det skämtet.

skämta

joke; joked 3 times

skämta, skämtade

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• Då gjorde de sig ingen brådska, utan flögo från gård till gård och skämtade med tamdjuren.
• Kom mig bara inom räckhåll, ska du få lära att inte skämta med mig!»
• Han kunde inte mera varken skämta eller arbeta, utan han satt från morgon till kväll med huvudet lutat i händerna och bara funderade.

skänk

given; gift 4 times

skänkt, skänk

verb, active, supine; adjective, nominative, common gender, singular

• Söder om älven, vid Dannemora, lade jag ner berggrunden, som jag hade fått av Värmland, och då märkte jag, att Värmland inte hade sett riktigt efter vad det hade skänkt bort, för berggrunden bestod av den bästa järnmalm.
• Men fjärdarna, som Sörmland hade skänkt mig, drog jag långt inåt landet, så att det öppnades för sjöfarande och kunde komma i umgänge med världen.
• Det var skänkt, för att lärare och lärarinnor skulle få leva en lycklig tid på den vackra gården och sedan föra kunskaper och glädje med sig därifrån till sina skolbarn.

skänka

to give; gave; given 6 times

skänka, skänkte, skänkt

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Hans förnämsta rikedom bestod av några berg, som var fulla av koppar, och dessa ville han skänka till döttrarna.
• Korpen kunde ju inte bryta malm för egen räkning, och därför var det säkert hans avsikt att skänka upptäckten till Nils Holgersson.
• Östergötland skänkte det ett stycke av den vilda Kolmården, och Småland plockade säcken nästan full med mossar och stenrös och ljungbackar.

skär

skerry; skerries; pink 31 times

skär, skäret, skären, skärt, skära

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular

This is the noun 'skär' (skerry), mistagged as an adjective by the backbone.

• När det kommer in mot land, råkar det på det första skäret.
• Så möter det ännu ett skär.
• Men så komma skären allt tätare, och då förstår havet visst, att landet sänder emot det sina minsta barn för att beveka det till mildhet.

skära

skerries; cutting 4 times

skär

verb, present, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; noun, common gender

• Så kommer en havsvik, som skär långt in i den.
• Där fick det lov att plocka i sin säck så många nakna små skär, som det hade lust till.
• Och här kommer österifrån ett annat vatten, som knappt kan tränga sig fram mellan öar och skär: det är Östersjön.

skärgård

archipelago 17 times

skärgården, skärgård, Skärgården

• Men den där jätten är värd mycken tack och ära av Blekingsborna, därför att laxfiske i strömmarna och stenhuggeri i skärgården, det är arbete, som ger föda åt många av dem än i denna dag.»
• De voro ute i sena kvällen för att söka sig en säker sovplats i skärgården.
• När nu pojken red fram högt uppe i luften och såg på havet och skärgården, som bredde ut sig framför honom, tyckte han, att allting tog sig besynnerligt och spöklikt ut.

skärgårdsö

archipelago islands; skerry island 3 times

skärgårdsöarna, skärgårdsö

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Mitt i detta vita lågo de mångfaldiga skärgårdsöarna alldeles kolsvarta.
• Vildgässen foro ut på en skärgårdsö för att beta.
• Skogarna, husen, ängarna, gärdsgårdarna, älvarna, städerna, skärgårdsöarna, sågverken, allt var statt på vandring.

skärv

the last farthing once

skärven

Skärv here means a coin of very small value.

• Han hörde hur liv och blod hade vågats, hur den sista skärven hade offrats för att bygga krigsskeppen, hur snillrika män hade ansträngt all sin kraft för att förbättra och fullkomna dessa fartyg, som hade varit fäderneslandets värn.

skåda

behold 3 times

skåda

• När han hade sett den brun- och vitfläckiga hunden med det tandfyllda gapet komma vadande genom vassen, hade han trott sig skåda döden själv.
• Också örnungen, som låg mitt i allt detta, var motbjudande att skåda med sitt stora, gapande näbb, sin klumpiga, dunklädda kropp och sina ofärdiga vingar, där de blivande pennfjädrarna stucko fram som taggar.
• Detta var ett grant land att skåda ner på.

skål

bowl; the bowl 8 times

skål, skålen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det lilla huset, som hade både dörr och fönster, skulle ekorrhonan använda till matrum och sängkammare; därför lade de dit en bädd av löv och satte in en skål mjölk och några nötter.
• Så länge som jag sätter ut din mat i en vit skål, ska du stanna.
• Den morgonen, då han skulle resa, hade han likvisst tänkt på att sätta ut pysslingens mat i en blå skål, men till all olycka hade han inte kunnat finna någon.

Skåne

Skåne 52 times

Skåne

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• De flesta stugorna hade väl namn efter sina ägare, såsom det brukas i Skåne, men i stället för att svara, att detta var Per Matssons eller Ola Bossons, hittade tupparna på sådana namn, som de tyckte vara passande.
• De svävade hit och dit över hela Söderslätt, liksom voro de glada att vara i Skåne igen och ville hälsa på i varenda gård.

skånsk

Scanian; Skåne 4 times

skånska

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Då förstod han, att det stora, rutiga tygstycket var den platta skånska jorden, som han for fram över.
• Han kom ihåg, att första gången han hade farit fram uppe i luften, hade han tyckt, att den skånska jorden såg ut som ett rutigt tygstycke.
• På landsvägen kom en man, som drev framför sig en flock skånska grisar, som inte voro mer än några veckor gamla och skulle säljas uppåt landet.

ske

happened; happen; shone 14 times

skedde, skett, ske, sken

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; verb, active, infinitive

• Just som orrarna begynte tävla med tjädrarna, skedde något oerhört.
• Allt detta skedde, medan orrar och tjädrar höllo på med sin lek.
• »På Ulvåsa här i Östergötland,» fortfor han, och nu hördes det på tonen, att han talade om något, som han hade hört av andra och kunde utantill, »bodde för många år sedan en fru, som hade den gåvan, att hon kunde se in i framtiden och säga folk vad som skulle komma att hända dem, lika säkert och noggrant, som om det redan hade skett.

skeda

happened 3 times

skedde

• Åter ljöd pipan med stark och skärande klang, och nu skedde något märkvärdigt.
• Och på samma gång föll han i sådan hänryckning, att han inte mer visste vad som skedde omkring honom.
• »Hör på den, som är rädd för elden!» kvittrade bofinkarna, som bodde i skogsbrynet och hade väl reda på vad som skedde i grannskapet.

skepp

ship; ships; the ships' 9 times

skepp, skeppens, skeppen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Och Rosenbom, högbåtsman på Dristigheten, berättade så mycket han visste om skeppens byggmästare och om dem, som hade fört dem, och om de öden, som de hade haft.
• De voro stora, dristiga och vilda, fyllda av samma stolta anda, som hade utrustat de stora skeppen.
• Pojken såg gammaldags skepp med roddarbänkar mittöver och höga uppbyggnader i för och akter.

skicka

to send; sent; was sent 14 times

skicka, skickade, skickad, skickar, skickades

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, past, participle, common gender, singular, nominative

• Ugglekvinnan skickade hon till Flammea, tornugglan, som bodde i Lunds domkyrka, med ett uppdrag, som var så hemligt, att Akka bara med viskande röst vågade anförtro henne det.
• Akka visste nog, att får alltid äro blyga och besynnerliga, men de här tycktes inte alls ha något begrepp om hur de skulle skicka sig.
• Han skickade efter sin skogvaktare, sade honom, att det var omöjligt att behålla hunden, därför att man inte kunde vänja honom av med att jaga efter alla de får och höns, som han fick syn på, och bad skogvaktaren ta hunden med till skogen och skjuta honom.

skickaa

sent 6 times

skickat

• Jag har skickat bud till den där tomten, som har förtrollat dig.
• Det enda ställe, som de inte tänkte på att genomforska, var det stora storkboet på taket, där just vid denna tid ugglekvinnan väckte Akka och meddelade henne, att Flammea, tornugglan, hade bifallit hennes begäran och skickat henne det hon önskade.
• »Det är det folket, som vi är hos, som har skickat ut oss för att tigga.»

skickat

sent 7 times

skickat

• Jag trodde, att mor Akka hade skickat honom för att hämta mig.»
• Men Dagaklar, svankungen, har hört talas om den där parveln, som följer med vildgässen, och som kan råda bot för allting, och han har skickat mig för att fråga Akka om hon vill komma ner till Hjälstaviken med Tummetott.»
• Ingen av dem hade haft en tanke på att kalla en främmande till hjälp, och de hade inte en aning om att Smirre hade skickat efter vildgässen.

skicklig

more skillful; more capable 4 times

skickligare

adjective, nominative, comparative; adverb

• Där kunde alla märka hur mycket skickligare och djärvare de voro än han.
• Älgar äro skickligare än andra djur i att gå på sank och farlig mark, och det såg ut, som om hon skulle komma lyckligt i land.
• De voro skickligare än de svenska och blevo väl mottagna.

skida

skis; the sheath 5 times

skidor, skidan

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• De sköt sig framåt på skidor, de hade hundar i band och kniv i bältet, men inga bössor.
• Jägarna släppte hundarna lösa, och själva skrann de efter honom på sina skidor i så stark fart, som det var dem möjligt.
• Gossen lärde flickan att sno tråd av rensenor, att bereda hudar, att sy kläder och skor av skinn, att göra kammar och verktyg av renhorn, att löpa på skidor och färdas efter ren i ackja.

skifta

shimmered; shimmering; shifting 3 times

skiftade, skiftande

verb, past, indicative, active; adjective, nominative

• Själva fjäderskruden var vit, kring halsen buro de ett brett gult band, vingspegeln blänkte i grönt, rött och svart, vingspetsarna voro svarta, och huvudet var svartgrönt och skiftade som siden.
• Han såg fullt av folk stå framför de små bodarna, där köpmännen bredde ut över disken blommigt, styvt siden, tjockt guldtyg, skiftande sammet, lätta florsdukar och spindelvävstunna spetsar.
• Det var havet, som låg mjölkvitt och skiftade i rosenrött och himmelsblått, och när de svängde förbi strandklipporna, fingo de ånyo se solen, som hängde över det, stor och röd och färdig att dyka ner i vågorna.

skil

parted from; separated; was separated 3 times

skildes, skilt

verb, past, indicative, passive; verb, active, supine

• Gråfäll skildes från de gamla och vandrade vidare med Karr.
• Därpå lät de malmstyckena gå igenom den ena elden efter den andra, tills de fick fram den rena kopparn och hade skilt den från slaggen.
• De sanka ängarna omkring Gripsholm kommo under vatten, så att det stora slottet skildes från land inte bara av en smal grav, utan av breda sund.

skild

separated; different; various 9 times

skild, skilda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Han var skild från allting nu: inte kunde han leka med andra pojkar, inte kunde han överta torpet efter föräldrarna, och rakt inte kunde han få någon tös att gifta sig med.
• När vildgässen märkte, att ingen annan än Kaksi hade blivit skild från flocken, togo de saken lätt.
• Men sent omsider, när det hade blivit så mörkt, att det knappt fanns en strimma av dager kvar under himmelen, och de två, som behövde sova, färdades fram i halvsömn, råkade de på en bondgård, som låg ensam, långt skild från alla grannar.

skilde

separated; parted 4 times

skilde

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active

Past tense of the verb 'skilja' (to separate); mistagged as an adjective.

• Knappt hade han gått holmen runt, förrän han hörde ett plaskande i vattnet, som skilde holmen från land, och strax därpå såg han en ensam häst komma gående mellan buskarna.
• Runt om sjön, i det gula bältet, urskilde han den ena röda byn och den ena vita kyrkan efter den andra, och rätt i öster, på andra sidan av det smala sundet, som skilde ön från fastlandet, såg han en stad.
• Men när parveln skrek allt jämmerligare, grep hon raskt in och skilde de stridande åt.

skilja

be parted; tell; part from 17 times

skilja, skiljas, skiljer

verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive; verb, present, indicative, active

• Och det var nog sant, för också han hade svårt att skilja sig från träkarlen.
• Och så får man inte glömma den långa Ottenby mur, som går från strand till strand och skiljer Ottenby från den övriga ön, så att djuren kunna veta hur långt den gamla kungsgården sträcker sig och akta sig att ge sig in på annan mark, där de inte äro så väl fredade.
• När matmodern smekte honom, tänkte Jarro, att fastän han nu var så stark, att han kunde flyga ner till Tåkern när som helst, skulle han inte vilja skiljas från människorna.

skilling

shilling 4 times

skilling

Old Swedish coin, translated as 'shilling'.

• Tjugufyra skilling var hela reskassan.
• Nu var det bråttom, ska jag säga, att söka förtjäna något, för det var bara aderton skilling kvar av de tjugufyra, som jag hade hemifrån.
• Tjugufyra skilling fick jag i dagspenning, och maten skulle jag hålla mig själv.

skillnad

difference 7 times

skillnad, skillnaden

• Men på samma gång har det uppkommit en stor skillnad mellan de tre trappstegen.
• Men det var den skillnaden, att det låg flera lövängar mellan fälten här, och så voro inte gårdarna kringbyggda.
• Det var samma skillnad, som om man ena dagen finge

skimmer

shimmer 3 times

skimmer

• Det var just Vättern, som gjorde det så vackert att se mot norr, därför att det såg ut, som om ett blått skimmer hade stigit upp från sjön och brett ut sig också över land.
• Det lade sig ett milt skimmer över dem, så att de fingo en ljuvhet, som de inte förr hade ägt.
• Strimmor av guld lekte på de blanka, mörka vattenytorna, och över marken dallrade ett ljust, blekrött skimmer, varur gulvita björkar, klarröda aspar och rödgula rönnar stucko upp.

skimrande

shimmering 6 times

skimrande

• Dessa märkvärdiga bergväggar tillika med det vida, blå havet utanför dem och den skimrande, skarpa luften ovan dem är det, som göra Kullaberg så kärt för människor, att stora skaror av dem draga ditupp varje dag, så länge sommaren räcker.
• Det var en hög klippö, som var täckt med stora, kantiga block, och mellan de svarta blocken lyste det fram fläckar av klart, skimrande guld.
• Men de skimrande, genomskinliga töcknen bredde ut sig över detta, och de gjorde, att allting såg så stort och väldigt och underligt ut, att det nästan blev vackert.

skinande

shining 4 times

skinande

• Smirre älskade prakt, och hans päls var skinande röd, bröstet var vitt, nosen svart och svansen yvig som en plym.
• Jag ser frisk och skinande ut för målningens skull, men jag är gammal och murken och tål inte att röra mig.»
• Åt det hållet syntes idel vackra berg, mjuka dalar och slingrande åar ända fram till den stora sjön Vättern, som låg isfri och skinande klar och lyste, som om den inte vore fylld med vatten, utan med blått ljus.

skinn

skin; fur 6 times

skinnet, skinn

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Pojken kände hur klorna trängde genom västen och skjortan in i skinnet och hur de vassa hörntänderna kittlade strupen.
• Mården däremot, som med sin långsmala kropp, sitt fina huvud, sitt mjuka skinn och sin ljusbruna halsfläck tog sig ut som ett litet under av skönhet, var i själva verket bara en rå skogsbo, och han svarade honom knappast.
• Den skrapade bort håret och tog hål på skinnet, så att han pinades, var gång han satte ner foten.

skinnbyxor

leather breeches 6 times

skinnbyxor

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• För i spegeln såg han tydligt en liten, liten parvel, som var klädd i toppluva och skinnbyxor.
• Och när det hade lidit framåt natten en stund, såg gamla mor, att ur portvalvet kom sakta och försiktigt smygande in på gården en liten parvel, som inte var mer än en tvärhand hög, men gick i träskor och skinnbyxor som en annan arbetskarl.
• I flocken funnos tretton gäss av vanlig grå färg och en vit gåskarl, som bar på sin rygg en liten parvel, som var klädd i gula skinnbyxor, grön väst och vit toppluva.

skinnsäck

the knapsack 3 times

skinnsäcken

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• I skinnsäcken hade jag lagt in den andra maten, som jag fick med mig, och skickat den i förväg med en skjutsbonde jämte en omgång arbetskläder.
• Där fick jag dåligt kvarter, och råttorna tog både hättan och halsduken och åt hål på skinnsäcken min, så att jag måste laga den med ett gammalt stövelskaft, som jag fick.
• Hela vägen var vi tvungna att bära skinnsäcken på ryggen, för nu hade vi ingen skjuts.

skjortlinning

shirt collar 4 times

skjortlinning, skjortlinningen

• När pojken hade famnen full av torrt gräs, knep gåskarlen tag i hans skjortlinning, lyfte honom och for ut på isen, där vildgässen redan stodo och sovo med näbben under vingen.
• Pojken gjorde så, och när han var färdig, grep gåskarlen honom än en gång vid skjortlinningen och stack in honom under sin vinge.
• Han vände sig om och såg, att en kråka hade gripit tag i hans skjortlinning.

skjuta

shoot; fire; push 24 times

skjuta, skjuter, skjutas, skjutande, skjutit, skjuts

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; verb, passive, infinitive

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• Han började genast knuffa och skjuta på honom för att få honom ner till vattnet.
• Hon kallade fram Yksi från Vassijaure och befallde honom att föra gässen upp till Vombsjön, och när gässen gjorde invändningar, sade hon myndigt: »Jag tror, att det blir bäst för oss alla, att ni lyder mig. Jag måste flyga fram till det stora stenhuset, och om ni följer mig, kan det inte undgås, att gårdsfolket får se oss och skjuter ner oss. Den ende, som jag vill föra med mig på denna resa, är Tummetott. Han kan göra mig mycken nytta, därför att han har goda ögon och kan hålla sig vaken om natten.»

skjutit

shot; shot up; closed 5 times

skjutit

ch16-p5-s1 'skjutit till spjället' = 'closed the damper' — this is the separable-verb idiom 'skjuta till' (push shut), not 'to shoot'.

• Då fick han syn på en liten ungbok, som hade skjutit i höjden så smal som en sticka för att snart nå upp i fria luften ovan grentaket, som de gamla bokarna bredde ut över den.
• När människorna hade dragit bort från stugan, hade de skjutit till spjället, lagt på fönsterhakarna och låst dörren.
• Han trodde, att han skulle dö, men för att den, som hade skjutit honom, inte skulle få honom i sitt våld, fortsatte han att flyga, så länge som han möjligen kunde.

sko

shoes; shoe 9 times

skor, sko

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han undrade hur han skulle reda sig med de stora, klumpiga träskorna, men i detsamma såg han ett par små skor stå på tröskeln.
• Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.
• Här såg han hur vapensmeder hamrade ut tunna bröstharnesk, hur guldsmeder satte in ädla stenar i ringar och armband, hur svarvare förde sina järn, hur skomakare sulade röda, mjuka skor, hur gulddragaren tvinnade guldtråd, och hur vävarna slogo in silke och guld i sina vävar.

skog

forest; forests; forest's 305 times

skogen, skog, skogar, skogarna, skogens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• För nu var solen borta, och nu kom det köld från sjön, och mörker sjönk ner från himmelen, och fasa smög fram i skymningens spår, och i skogen började det att tassa och prassla.
• Räven begav sig nu in i en skog av stora, präktiga bokar, och pojken följde efter utan en tanke på att han kunde löpa någon fara.

Skog

forest 3 times

Skog

Common noun 'skog' (forest) mistagged as a proper noun.

• Skog och skogsmark var det mesta, som de flögo fram över, men det fanns förstås också både kyrkor och kyrkbyar och småkojor i skogsbrynet.
• Skog stod i vägen för den, om inte annat.
• Skog följde på mosse, och mosse följde på skog.

Skogen

the forest 4 times

Skogen

Sentence-initial capitalized 'skogen' (the forest), not a proper name.

• Skogen blev någorlunda vägad, och vid Krokek mitt i värsta obygden reste munkar ett kloster, där de resande funno en trygg tillflyktsort.
• Skogen, som stod runt omkring, kunde inte låta bli att göra sig lustig över ån.
• Skogen stod som vanligt färdig att svara.

skogen

the forest 7 times

skogen, Skogen

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Skogen fortfor dock att vara mäktig och farlig, ända tills en vacker dag en vandrare, som hade trängt långt in i skogsdjupet, råkade upptäcka, att det fanns malm i berggrunden, som den växte på.
• De glömde alldeles bort den gamla fiendskapen och ansågo skogen som sin bästa vän.
• Nästa vår kom Karr en morgon springande genom skogen.

skogig

wooded 4 times

skogiga, skogigt

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• Nog var det skogigt och fullt av bergåsar, men utmed åar och sjöar lågo odlade marker, och någon riktig ödslighet hade han inte råkat på.
• De foro alltså än en gång över den randiga slätten och fortsatte sedan inåt västra delen av landskapet, som bestod av skogiga bergstrakter.
• Det är fullt av fiskrika sund och skogiga uddar och öar.

skogsåker

forest field 3 times

skogsåkern

• Men skogsåkern skördades under vintern.
• »Skördemännen, som har mejat skogsåkern, har bott här,» ropade örnen genast.
• »Här bor skördefolket, som mejar av skogsåkern,» ropade örnen.

skogsås

wooded ridges; forest ridge 5 times

skogsåsar, skogsås

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Den består av flacka åkerfält med en och annan björkhage mellan dem eller också av långsträckta skogsåsar.
• När de hade flugit fram en stund över skogsåsar och småsjöar, fick pojken höra något, som gnisslade och liksom jämrade sig nere på marken.
• Åt höger, åt vänster och rätt fram fanns det ingenting annat än skogsåsar, som så småningom övergick till nakna fjäll, och nakna fjäll, som så småningom reste opp sig till höga bergstoppar.

skogsbacke

wooded hillside 4 times

skogsbacke

• Därpå flögo tranorna vidare, men vildgässen hörde dem länge, där de foro och ropade ut över varje fält och varje skogsbacke: »Trianut låter hälsa. I morgon står den stora trandansen på Kullaberg.»
• Han såg en hel hop människor, klädda i svart och rött, sitta i en skogsbacke och spela på gitarrer och mässingsinstrument.
• Ja, nu fanns det varken slott eller lustgård mer därborta, utan där de en gång skulle ha legat, var det nu bara en vanlig skogsbacke.

skogsbrand

forest fire 7 times

skogsbranden, Skogsbranden, skogsbrand

• På den breda bergsryggen, där Gorgo hade lämnat Tummetott, hade det gått fram skogsbrand för en tio år sedan.
• Folk undrade över att det gick så långsamt för bergshöjden att åter beklädas med skog, men man tänkte inte på att när skogsbranden hade gått fram där, hade marken varit utan fuktighet efter en lång torka.
• Skogsbranden stod som framför en mur och kunde inte komma vidare.

skogsbryn

edge of the forest 13 times

skogsbrynet

• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• Den lilla parveln, som hade ridit på hans rygg, satt på en tuva i skogsbrynet och plockade sönder en tallkott för att komma åt fröna.
• Skog och skogsmark var det mesta, som de flögo fram över, men det fanns förstås också både kyrkor och kyrkbyar och småkojor i skogsbrynet.

skogsdjur

the forest animals; forest animal 3 times

skogsdjuren, skogsdjur

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Men det var givet, att en skog, som fick stå så fredad, skulle bli ett kärt tillhåll för skogsdjuren, och de funnos där också i stora massor.
• Sedan dess brukade Karr hälsa på älgkalven var dag och tillbragte hela timmar hos honom för att slicka hans päls, leka och rasa med honom och undervisa honom om något av varje, som ett skogsdjur behöver ha reda på.
• Det blev stor glädje bland människorna, när de sågo dem dö, men än större bland skogsdjuren.

skogsmark

forest land; forest lands 9 times

skogsmarken, skogsmark, skogsmarker

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Allra bäst förstår man hur kargt och fattigt det är där, då man ser hur små åkerlapparna är, som är oppbrutna ur skogsmarken, och hur små stugor folket bygger åt sig, och hur långt det är mellan kyrkorna.
• Människorna togo upp gruvor, de reste hyttor och bruk på den gamla skogsmarken.
• Den gamla skogsmarken ville hellre bära jätteekar och storfuror än rovor och korn.

skogsrået

the forest spirit 11 times

skogsrået

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

skogsrå is a folklore forest-guardian spirit; used here as a noun (definite form).

• På den höga stenen i mitten stod nämligen skogsrået och höll i handen ett tallvedsbloss, som brann med hög, röd låga.
• Skällkon ledde tåget ända fram till skogsrået, som stod på stenen på bergets topp.
• Medan kreaturen drog förbi, såg prosten, att skogsrået sänkte sin tallvedsfackla över en och annan av dem och vände den neråt.

skogstrakt

woodland region; forest tracts 13 times

skogstrakten, skogstrakt, skogstrakter

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• En eftermiddag, då Smirre strök omkring i en ödslig skogstrakt i Mellanbygden, inte långt från Ronneby å, fick han se en flock vildgäss flyga fram genom luften.
• Han kom ihåg det där om vadmalsvåden, när han såg ner på Östergötland, därför att det bestod av en stor slätt, som låg inklämd mellan två bergiga skogstrakter, en i norr och en i söder.
• Sjukdomen spred sig hastigt från skogstrakt till skogstrakt.

skogsväg

forest road; forest roads 3 times

skogsväg, skogsvägar, skogsvägen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Nästa dag gingo brukspatronen och skogvaktaren framåt en skogsväg.
• Här och där löpte smala, krokiga skogsvägar, där folk under vintern hade kört timmer.
• När de foro fram över skogsvägen, hörde örnen, att pojken undrade vad som hade fraktats på en sådan väg.

skogvaktar

gamekeeper 29 times

skogvaktaren, Skogvaktaren

• Han skickade efter sin skogvaktare, sade honom, att det var omöjligt att behålla hunden, därför att man inte kunde vänja honom av med att jaga efter alla de får och höns, som han fick syn på, och bad skogvaktaren ta hunden med till skogen och skjuta honom.
• Skogvaktaren lade koppel på hunden för att leda honom till ett ställe i skogen, där alla uttjänta hundar från herrgården brukade skjutas och begravas.
• När skogvaktaren förde bort honom genom skogen, visste han mycket väl vad som förestod honom.

skogvaktarboställ

gamekeeper's cottage 4 times

skogvaktarbostället

• Ja, det var skogvaktaren villig till, och på detta sättet kom Karr att flytta till skogvaktarbostället.
• När det var lugnt på skogvaktarbostället, när inga steg hördes på vägen och husbonden gick och sysslade med sina trädplantor, som han drog upp på ett grönsaksland, brukade Karr använda tiden till att leka med älgkalven.
• Gråfäll hade levat fem somrar på skogvaktarbostället, då brukspatronen fick ett brev från en zoologisk trädgård i utlandet med förfrågan om den finge köpa älgen.

skogvaktare

gamekeeper; the gamekeeper's; forest rangers 6 times

Skogvaktaren, skogvaktare, skogvaktarens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han skickade efter sin skogvaktare, sade honom, att det var omöjligt att behålla hunden, därför att man inte kunde vänja honom av med att jaga efter alla de får och höns, som han fick syn på, och bad skogvaktaren ta hunden med till skogen och skjuta honom.
• Skogvaktaren bar hem kalven och stängde in honom i en kätte i lagården.
• Skogvaktaren började då berätta om älgarna, och Karr gjorde sig så liten han kunde och kröp ihop bakom skogvaktarens ben liksom för att gömma sig.

skola

would; will; should 1503 times

skulle, ska, skall, skola, Ska, skolan, Skall, skolorna and 2 more

auxiliary verb, past, indicative, active; auxiliary verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

Modal auxiliary 'ska', shall/will/going to.

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Och han tänkte förstås, att inte skulle han läsa mer, än han hade lust till.

Skola

would; could; should 9 times

Skulle

auxiliary verb, past, indicative, active; verb, past, indicative, active; auxiliary verb, present, indicative, active

• »Skulle jag kunna stanna på en sådan här slätt?» sade gubben och slog ifrån sig, som om något dylikt inte kunde vara tänkbart.
• Skulle du inte ha lust för sådant, du med?»
• Skulle flickan och hennes bror ha varit tvungna att vandra ensamma genom hela landet, om de hade haft en far i livet?

skolbarn

schoolchildren 9 times

skolbarn, skolbarnen

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Pojken låg högst belåten mitt i en stor tuva av grant blommande kabbelök och tittade uppåt himlen, då två små skolbarn kommo gående med böcker och matsäckskorgar på en liten stig, som slingrade sig fram utefter stranden.
• Studenterna i Uppsala sitta inte i klassrum och läsa många tillsammans som skolbarn, utan de studera var för sig hemma på sina rum.
• Men det var sig likt där på det sättet, att människorna gingo som förr och genomvärmdes av välvilja och kände hur det ställdes och styrdes, för att de skulle vara lyckliga och föra med sig inte bara kunskaper, utan också arbetsglädje, när de vände tillbaka till de små skolbarnen runt om i landet.

skolhus

schoolhouses; the schoolhouse 7 times

skolhusen, skolhuset, skolhus

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Stora verkstäder och fabriker lågo under bergväggarna, över dalbottnen utbredde sig arbetarbostäder, omgivna av trädgårdstäppor, och mitt i dalen lågo skolhusen.
• Ett stycke längre bort funnos långa rader av arbetarbostäder, vackra villor, skolhus, samlingssalar och handelsbodar.
• Där ligga de två kyrkorna, rådhuset, landshövdingens bostad, bergslagskontoret, bankhusen, hotellen, de många skolhusen, sjukhuset, alla vackra villor och boningshus.

skomakare

shoemaker 3 times

skomakare, skomakaren, Skomakaren

• Här såg han hur vapensmeder hamrade ut tunna bröstharnesk, hur guldsmeder satte in ädla stenar i ringar och armband, hur svarvare förde sina järn, hur skomakare sulade röda, mjuka skor, hur gulddragaren tvinnade guldtråd, och hur vävarna slogo in silke och guld i sina vävar.
• Det lät också, som ett helt regemente skulle ha marscherat fram, när vi vandrade på gatorna med våra högklackade skor, där skomakaren hade slagit in inte mindre än femton stora spikar.
• Skomakaren, som gjorde skodon åt hela hushållet, satt samtidigt borta på drängstu-kammaren och arbetade, och man kunde aldrig bli trött att se på hur han skar till lädret och sulade och klackade och satte in ringar i snörhålen.

skorsten

chimney; chimneys 15 times

skorstenen, skorsten, skorstenar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De kommo till ett ställe, där det stod några stora, tunga byggnader med höga skorstenar och runt omkring dessa en mängd mindre hus.
• Den första eldstaden inomhus hade varit en stenhäll mittpå stuggolvet med en rököppning uppe i taket, som släppte in både regn och vind, den andra hade varit en stor, murad ugn utan skorsten, och den hade nog gjort det varmt i stugan, men också fyllt den med rök och os.
• Då Vittskövle byggdes, hade människorna just hunnit så långt som till den öppna spiseln, som hade en vid skorsten för röken, men också lät det mesta av värmen följa med upp i luften.

skott

shot; shots 25 times

skott, skottet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»
• I detsamma hörde han ett par knallande skott och såg ett par små vita rökpelare stiga upp.

skön

beautiful; fine; beautifully 35 times

sköna, skönt, skön, skönaste, skönare

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Pojken var så inbäddad i dun, att han inte kunde svara, men varmt och skönt låg han, och trött var han, och sov gjorde han inom ett ögonblick.
• Då det inte fanns något träd, där de kunde ta plats, rusade de ner på lekfältet, där ljungen stod så hög, att bara deras skönt svängda stjärtfjädrar och deras tjocka näbbar syntes, och började att sjunga: »Orr, orr, orr.»
• Och mellan kyrkan och rådhuset, runt om hela torget, reste sig de sköna gavelhusen i mångfaldigaste utsmyckning.

skönare

more beautiful; more beautifully 3 times

skönare

adjective, nominative, comparative; noun, nominative, common gender, singular

• Men den, som ägde kjorteln, prydde vadmalsvåden med så mycket pärlor och ädla stenar, att den lyste skönare och dyrbarare än gyllentyget.
• Har du sett en skönare fågel?
• Jag tror, att den, som kommer till de långa, smala sjöarna i Nordmarken och på Dal, måste erkänna, att han sällan har sett något skönare.

skönaste

loveliest 5 times

skönaste

Studio translation renders 'skönaste' as 'loveliest' (3x) or 'fairest' (1x), never 'finest'; prefer 'loveliest' to match the wording actually used.

• Och gavlarna voro så utpyntade, att man kunde tro, att de ville tävla med varandra om vem som skulle kunna uppvisa de skönaste prydnaderna.
• Detta var återigen ett ställe, där land och hav möttes på ett sådant där vackert och stilla sätt och liksom sökte att visa varandra det bästa och skönaste de hade.
• Men när han reste sig, såg han inte mer några sälar, utan i stället stodo på stranden de skönaste unga tärnor, klädda i gröna, släpande sidenkläder och med pärlkronor på sina huvuden.

skönhet

beauty 9 times

skönhet, skönheten

• Mården däremot, som med sin långsmala kropp, sitt fina huvud, sitt mjuka skinn och sin ljusbruna halsfläck tog sig ut som ett litet under av skönhet, var i själva verket bara en rå skogsbo, och han svarade honom knappast.
• Han såg varken de trevliga kojorna vid bakgatorna med svarta väggar, vita knutar och röda pelargonier bakom de blanka fönsterrutorna eller de många, vackra trädgårdarna och alléerna eller skönheten hos de rankklädda ruinerna.
• »Ja, det är vackert här i Östergylln,» sade han, »men det bästa med landskapet är ändå inte skönheten.»

skörd

harvest 8 times

skörden, skörd

• I slutet av juli gick jag hem igen för att hjälpa till med skörden.
• Pojken tänkte på vad det var för en skillnad mellan de ljusa, gula rågåkrarna med sina veka strån, som sköto upp på en sommar, och den mörka barrskogen med de fasta stammarna, som behövde åratal för att mogna till skörd.
• »Det är på den här vägen, som skörden har förts till stacken,» sade örnen.

skörda

reap; be harvested; was harvested 5 times

skörda, skördas, skördades

verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive; verb, past, indicative, passive

• De ville dika ut den och så och skörda på den.
• Men så tyckte människorna, att den täckte över en alltför stor del av den fruktbara slätten, och de försökte att tappa ut vattnet ur den för att komma åt att så och skörda på sjöbottnen.
• ’Det är väl ingenting annat, som ligger dig om hjärtat, än att du ska få skörda mycket korn på din åker.

sköt

shot; pushed; thrust 19 times

sköt, skötet

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; noun, nominative, neuter, singular

Past tense of 'skjuta' (to shoot/push); mistagged as present tense.

• Akka sköt mot höjden så raskt hon kunde, och sedan satte flocken av med största möjliga fart.
• Då sköt Akka fram halsen, smällde hårt med vingarna och satte full fart.
• Men köpmannen sträckte upp ett finger och nickade och sköt fram mot honom hela högen av härliga varor.

sköta

to tend to; takes care of; managed 33 times

sköta, skötte, sköt, sköter

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

this type mixes two different verbs that share the past-tense surface sköt; skötte is unambiguously 'tended'.

• Med ens fingo de syn på Nils Holgersson, och då sköt den store vite ner ur skyn och hämtade honom.
• Men eljest sköter vi oss själva hela året om, och vi bor inte i hus med dörrar och lås, utan vi håller till i sådana här grottor.»
• ’Kanske att du behöver vila dig litet,’ sa Sankte Per, ’så kunde jag sköta arbetet åt dig under tiden.’

skötma

pushed; shot; shot up 4 times

sköt

• Björnhonan sköt med ramen pojken fram mot ungarna, och den ena av dem nappade honom till sig och sprang undan med honom.
• Den tunga kroppen sköt genom snåren som en båt genom vattnet.
• Den var så storväxt, att den sköt upp över de andra träden.

sköto

shot up; launched; shot 4 times

sköto

verb, active, supine; noun, nominative, neuter, plural

Actually the past-plural of 'skjuta' (to shoot/push); mistagged as a supine.

• Husbonden och hans drängar sköto genast ut båtarna och foro för att söka efter gossen.
• Svarta stubbar stodo kvar mellan hällarna som ett vittnesbörd om att här hade funnits stor och präktig skog, men inga unga trädtelningar sköto upp ur marken.
• Pojken tänkte på vad det var för en skillnad mellan de ljusa, gula rågåkrarna med sina veka strån, som sköto upp på en sommar, och den mörka barrskogen med de fasta stammarna, som behövde åratal för att mogna till skörd.

skrann

strode once

skrann

Skrann is a past-tense form of skrinna, here describing swift travel on skis.

• Jägarna släppte hundarna lösa, och själva skrann de efter honom på sina skidor i så stark fart, som det var dem möjligt.

skrapa

scraped; scrape 4 times

skrapade, skrapa

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

• Ryggen hade krökt sig, benen hade längt sig, klorna skrapade i marken, svansen hade blivit kort och tjock, öronen lade sig bakåt, munnen fräste, ögonen stodo vidöppna och lyste av röd eld.
• När Smirre var vildgässen helt nära, råkade han att halka, så att hans klor skrapade mot isen.
• Men nu hörde han en klo skrapa mot en sten.

skratt

laughter 7 times

skratt

• Hela tiden jagade människorna efter honom under skrik och skratt.
• Det var ett skrik och ett skratt och ett kacklande, så att det var märkvärdigt, att inte herrgårdsfolket hörde dem.
• Det är fullt av det hemskaste oväsen, det gräsligaste skrikande, det hånfullaste skratt och det mest olycksbådande kraxande.

skratta

laughed; laugh; am laughing 43 times

skrattade, skratta, skrattat, skrattar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Pojken kunde inte låta bli att skratta, när han såg hur rutigt allting var.
• Men när vildgässen hörde, att han skrattade, ropade de liksom bestraffande: »Fruktbart och gott land.
• »Att du kan skratta, du, som har råkat ut för det allra förskräckligaste, som kan hända en människa,» tänkte han.

skräck

terror 11 times

skräck, skräcken

• Men han fann ingen där, och då började han skälva av skräck.
• Pojken hade aldrig varit med om något sådant förut, och fastän han satt i ständig skräck, måste han erkänna för sig själv, att han inte förut hade vetat vad en god flykt ville säga.
• Och han hörde så mycket prassel och rassel och smygande steg och hotande röster, han kände en sådan skräck, att han inte visste vart han skulle ta vägen.

skräm

frightened 3 times

skrämt

adverb; verb, active, supine

• Han fick nu på nära håll se de där jättarna, som hade skrämt honom förra natten.
• Men detta tycktes ha skrämt pysslingen, och det var knappt sagt, förrän han gjorde tecknet.
• »Vad är det åt er, hästarna mina?» sade jätten och såg sig omkring för att ta reda på vad det var, som hade skrämt djuren.

skrämd

frightened 9 times

skrämd, skrämda

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, participle, common gender, singular, nominative; adjective, nominative, plural

• Pojken blev förfärligt skrämd.
• Detta kom sig inte bara därav, att han hade blivit skrämd, utan han ville nog inte, att skogvaktaren skulle bli ond på honom.
• Men så for han upp, som om han skulle ha blivit skrämd för något.

skrämde

frightened 3 times

skrämde

• Han tänkte just, att denna natt ville han hålla sig tapper och inte bli rädd, då han fick se något, som riktigt skrämde honom.
• Pojken stod och skrämde upp sig för de där trollen, så att han nästan glömde att spana efter rävarna.
• Hon lade sina ord mycket väl och skrämde upp den stackars Dunfin.

skrämma

to frighten; frightens 12 times

skrämma, skrämmer

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Pojken ville inte låta skrämma sig av en katt, utan tog än ett steg framåt.
• Men den vite hade tydligen föresatt sig att inte låta skrämma sig.
• »Res på er, far, så ska vi försöka att skrämma rävarna en smula!»

skräp

rubbish 3 times

skräp, skräpet

• De sökte sin föda i rännstenar och sophögar och höllo till godo med allt skräp, som svartråttorna inte gitte ta vara på.
• Och det här skräpet är allt, som är kvar av välfägnaden.»
• Vid södra ändan ligger en sjöliknande vik av Runn, som heter Tisken och har grunt, orent vatten och sumpiga, fula stränder, belamrade med allt möjligt skräp.

skred

strode; went gliding; made its way 6 times

skred

verb, past, indicative, active; verb, past, indicative, passive; adjective, nominative, common gender, singular

• Därutanför gick en av flottans matroser på vakt, men bronskarlen skred bara förbi honom och sparkade upp porten, utan att matrosen låtsade något därom.
• Karr suckade flera gånger, som om han hade missräknat sig på något, men Gråfäll skred fram med högt uppburet huvud och tycktes vara glad åt äventyret.
• Det var hård skare på snön, och de brydde sig inte om att följa de krokiga skogsvägarna, utan skred rätt framåt.

skrek

shrieked; screamed; cried out 36 times

skrek

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; adjective, nominative, plural

Past tense of 'skrika' (to scream/shriek).

• Hela hönshopen rusade emot honom, ställde sig runt omkring honom och skrek: »Ka, ka, ka, det var rätt åt dig.
• Han skrek på hjälp, allt vad han förmådde.
• Så kom en ny flock och skrek som de andra.

skreko

cried out; shrieked 22 times

skreko

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

Backbone mistags this as a noun; skreko is the archaic plural past tense of skrika, 'to shriek/screech'.

• Pojken försökte komma undan dem, men hönsen sprungo efter och skreko, så att han höll på att mista hörseln.
• Han kunde inte höra vad de sade, så skreko de över varandra.
• De flögo högt uppe, men han hörde ändå hur de skreko: »Nu bär det till fjälls.

skrevo

wrote once

skrevo

Historical plural past form of skriva.

• Barnen skrevo jämt och bådo, att hon skulle fara ut till dem, men det ville hon inte.

skrik

cry 14 times

skrik

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Hela tiden jagade människorna efter honom under skrik och skratt.
• Det var ett skrik och ett skratt och ett kacklande, så att det var märkvärdigt, att inte herrgårdsfolket hörde dem.
• Han gjorde det riktigt raskt och bra för att vara första gången, som han försökte sig på dylikt, men det måtte ha gjort mycket ont, för den stackars unggåsen utstötte ett enda gällt skrik, och sedan sjönk hon ner bland stenarna utan att ge ifrån sig ett livstecken.

skrika

scream; are shouting 6 times

skrika, skriker

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Han blev vred över intrånget och började skrika och väsnas för att väcka de sovande och driva ut dem.
• Åter hörde de gässen skrika över deras huvuden, och i gåskacklet urskilde de ett par ord: »Stå stilla, där ni ä’! Stå stilla, där ni ä’!»
• Bataki började skrika på hjälp och höll i därmed hela dagen.

skrikande

screeching 3 times

skrikande

adjective, nominative; noun, nominative, neuter, singular

• Det är fullt av det hemskaste oväsen, det gräsligaste skrikande, det hånfullaste skratt och det mest olycksbådande kraxande.
• Jag var knappt hunnen från land, förrän jag fick syn på några vildgäss, som kom österifrån under ett fasligt skrikande.
• Det var kråkor, och det var sparvar, och det var svalor, som hade skyndat till under häftigt skrikande, i tanke att örnen ämnade slå ner på någon fågel.

skriva

to write; wrote 9 times

skriva, skrev

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Nu ska jag skriva till barnen, att de kommer hem.
• Han stod nu och undrade om det låg någon Guds mening under detta, att Tåkern hade tagit sonen ifrån honom, dagen innan han skulle skriva kontrakt om dess torrläggning.
• »Hade han arbetat på boken i fem år och hade inte kraft att skriva om den?

skrivbord

desk 7 times

skrivbordet

• Så snart som han hade klätt sig och ätit frukost, satte han sig ner vid skrivbordet för att kasta en sista blick på sina böcker.
• Det var en student av helt annat slag än den, som satt vid skrivbordet.
• Han lovade, att han skulle läsa handskriften så snart som möjligt, och den andre lade den på skrivbordet framför honom.

skugga

shadow; shadows; shaded 14 times

skugga, skuggan, skuggor, skuggade

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, plural

• Medan han satt så och väntade, att tjuven skulle visa sig, började han undra vad det var för en svart skugga, som föll över kistkanten.
• Också hon for tätt förbi Smirre räv, och han gjorde ett så högt språng efter henne, att hans öron snuddade vid hennes fötter, men hon undkom honom oskadd och fortsatte tyst som en skugga sin väg mot sjön.
• De fortsatte obevekligt, fast de förstodo, att han knappt såg dem, att han gjorde språng efter deras skuggor.

skuld

blame; debt; the debts 3 times

skuld, skulderna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• När ett djurfolk dör ut, bruka människorna oftast vara skuld till det, men så var inte fallet denna gång.
• Men änkan hade stått i skuld hos hans far för några hundra kronor, och för att få ut sin fordran hade fadern låtit sälja hennes stuga.
• Jag vill göra mig fri från skulderna nu för det första, och sedan ska vi arbeta oss opp igen.

skull

sake 51 times

skull

only occurs in the fixed phrase för ... skull 'for the sake of'.

• »De kommer nog inte att göra något avdrag i predikan för tomtens skull.
• Jag ska låta dig slippa undan den här gången för matmors skull.
• För hans skull flögo de också litet långsammare än vanligt.

Skulle

would 5 times

Skulle

auxiliary verb, present, indicative, active; auxiliary verb, past, indicative, active

• »Skulle ni inte tycka om att bo på ett sådant här ställe?» skulle han då säga.
• — »Skulle du inte ha lust att bli en sådan, som kan bota sjukdomar?»
• — »Skulle du inte ha lust att bli en sådan, som vet allt, som har hänt i världen, som talar alla språk och kan säga vad sol, måne och stjärnor går i för banor över himlen?»

skum

foam; dim 10 times

skum

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Men när kvällen kom denna dagen, hängde Smirres päls i tovor, han badade i svett, ögonen voro utan glans, tungan hängde långt ut ur hans flämtande gap, och ur munnen flöt skum.
• Där finnas ståtliga klipp-portar, som äro välvda över vatten, där finnas vassa stenar, som ständigt översprutas av vitt skum, och andra, som spegla sig i svartgrönt, oföränderligt stilla vatten.
• Men detta är en sed, som har följts sedan uråldriga tider, och man borde ha varit med, redan när den första havsvågen krossades till skum mot stranden, för att kunna förklara varför just Kullaberg blev valt till mötesplats framför varje annat ställe.

skura

scour; scoured; scrubbed 4 times

skurar, Skura, skurade, skurat

verb, present, indicative, active; verb, imperative, active; verb, past, indicative, active

• — ’Han har sitt lynne för sig, den här bocken, och om jag skurar det röda av hornen, går han genast och skaffar dit nytt.’
• — ’Skura då av rödfärgen än en gång,’ sade bonden, ’så får jag se hur han bär sig åt!’
• Inte förr hade bocken fått hornen skurade, än han sprang till skogs.

skuro

cut twice

skuro

Historical plural past form of skära.

• Överallt gingo havsfjärdarna in och skuro sönder landet i öar och halvöar, i uddar och näs.
• Far gjorde i ordning själva stommen till skedarna, mor och stora syster verkställde bindningen, de mindre barnen hyvlade till tänderna och skuro ut dem.

skutor

sloops 3 times

skutor

• Fullastade pråmar och skutor, båtar och fisksumpar voro på väg österut och möttes eller gingos förbi av en mängd vackra, vita ångbåtar.
• Ångbåtar och skutor vimlade, men nu kommo de österifrån och gingo åt väster fram mot staden.
• ’Men jag tycker nästan, att det är en märkvärdigare bragd, att vi människor har kunnat dra fram en kanal utmed fallen, så att vi inte bara kan fara utför Trollhättan, som ni gjorde i er ungdom, utan också gå oppför den med skutor och ångbåtar.’

sky

cloud; clouds; skies 11 times

sky, skyar, skyarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• Vad djuren på Kullaberg däremot lägga märke till, är en och annan liten, mörk sky, som sakta drager fram över slättlandet.
• En av dessa skyar styr nu plötsligen utmed kusten av Öresund upp mot Kullaberg.
• Strax därefter drar ännu en sky fram över slätten.

skydd

shelter 17 times

skydd

• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»
• Allt detta står tomt och öde hela vintern, som alla fåglar nogsamt veta, och mångfaldiga äro de fågelskaror, som under hårda stormtider söka skydd på de övergivna byggnadernas altaner och verandor.
• Man skulle nästan kunna tro, att de vilda också hade en känsla av att på ett gammalt kronogods bör både vilt och tamt kunna räkna på huld och skydd, och att det är därför, som de i så stora skaror våga sig dit.

skydda

protected; sheltered; protect 17 times

skyddade, skyddad, skydda, skyddar, skyddas, skyddat

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; verb, active, infinitive

• Ja, var skulle han få mat ifrån, och vem skulle ge honom husrum, och vem skulle bädda hans säng, och vem skulle värma honom vid sin eld, och vem skulle skydda honom för vilddjuren?
• Han var inte så särdeles rädd för att dö, men han tyckte inte om att bli uppäten, och därför frågade han Akka vad han kunde göra för att skydda sig mot rovdjuren.
• Ingen den minsta sträcka land ligger nedanför berget och skyddar det mot havsvågorna, utan dessa nå ända fram till bergväggarna och kunna nöta dem och forma dem efter sitt välbehag.

skyldig

owing; owed 3 times

skyldiga, skyldig

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

In the idiom inte bli svaret skyldig, it means not to be at a loss for an answer.

• Men oxarna blevo inte svaret skyldiga.
• Korpen hade sagt, att han nog hade tänkt på att han var skyldig Tummetott någon ersättning, därför att han inte hade kunnat tala om för honom var brorslotten fanns, och därför kom han nu för att meddela honom en annan hemlighet.
• Och de gamla vildgässen blevo dem inte svaret skyldiga, utan de ropade till sina gässlingar: »Se på de där, som hellre ligger och sover halva året, än de gör sig besvär att vandra söderut!»

skymde

blocked; hid 3 times

skymde

Past tense of the verb 'skymma' (to block/obscure); mistagged as an adjective.

• Här och där stodo väldiga molnmassor, som hängde ända ner mot havsytan och skymde utsikten.
• De skränade i deras öron, de skymde utsikten för dem med sina vingar, de gjorde dem yra i huvudet med sitt fladdrande, de bragte dem ur fattningen genom att ropa: »Skäms, skäms, svanor! Skäms, skäms, svanor!»
• Det måtte ha varit så, att släden skymde bort dem för henne, och Hedebon förstod strax, att om han körde förbi utan att varna henne, skulle hon falla rätt i gapet på vilddjuren, och medan de slete sönder henne, kunde han själv hinna undan.

skymma

blots out; grow dusk; blotting out 4 times

skymmer, skymma

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• När den stannar över lekplatsen, skymmer den bort solen, och en lång stund måste det regna gråsparvar ner på en av kullarna, innan de, som ha flugit innerst i molnet, åter få se en skymt av dagsljuset.
• De där fårorna har det grävt opp till dalar, dalväggarna har det täckt med mylla, och sen har buskar och rankor och träd klängt sig fast vid dem så tätt och så rikt, att de nästan skymmer bort vattenströmmen, som går fram nere i djupet.
• När klockan är åtta, har det knappast börjat skymma.

skymning

dusk; dusk's 4 times

skymningen, skymningens, skymning

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• För nu var solen borta, och nu kom det köld från sjön, och mörker sjönk ner från himmelen, och fasa smög fram i skymningens spår, och i skogen började det att tassa och prassla.
• I hasselsnåren kunde han bli fångad av sparvhöken; skator och kråkor funnos överallt, och dem skulle han inte tro alltför väl, och så snart det blev skymning, skulle han hålla öronen spända för att lyssna efter de stora ugglorna, som flögo fram med så ljudlösa vingslag, att de kunde komma alldeles inpå honom, innan han märkte dem.
• Matmor kom hit in i skymningen för att göra i ordning åt mig, som hon brukade, men hon kände sig så sjuk, att hon strax måste gå in igen, och hon har inte kommit tillbaka.»

skymt

glimpse 8 times

skymt

• När den stannar över lekplatsen, skymmer den bort solen, och en lång stund måste det regna gråsparvar ner på en av kullarna, innan de, som ha flugit innerst i molnet, åter få se en skymt av dagsljuset.
• Men strax innan han hade kommit ner på mossen, hade han sett en skymt av en stor by, och ditåt styrde han nu sina steg.
• Men han fick bara se en skymt av tornen och befästningarna, som stängde inloppet till hamnen, och av de många byggnaderna på varvet, innan Akka slog ner på det ena av de platta kyrktornen.

skymta

came into view; appear faintly; glimpsed 11 times

skymtade, skymta

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; adjective, nominative, plural

• Vid slutet av allén skymtade gavlar och torn av rött tegel, prydda med ljusa ränder och sirater.
• De tänkte inte på annat än att stirra efter några långa, gråa linjer, som skymtade fram här och där på de vinternakna fälten.
• Och en sådan prakt, som skymtade fram genom den öppna porten, av gyllene kors och guldsmidda altaren och präster i guldskrudar!

skyn

the sky; the cloud 9 times

skyn

noun; adverb; adjective, nominative, neuter, singular

• Ni kan inte se en bit jord, där ni hänger i skyn, som inte lyder under den här kojan, vov, vov, vov.»
• Så snart han kom ut på öppna fältet, borde han ha ett öga på hök och vråk, på örn och falk, som svävade uppe i skyn.
• När skyn har kommit mittöver lekfältet, stannar den, och på samma gång börjar hela skyn att klinga och kvittra, som om den bara bestode av toner.

skynda

hurried; to hurry; hurry 87 times

skyndade, skynda, skyndat, skyndar, Skynda

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Pojken var så skamsen, att han inte sade ett ord, utan bara skyndade till kostallet för att söka efter tomten.
• Pojken skyndade genast efter för att ta gåsen från den där hunden.
• »Skynda dig bort och klaga för husbonden, för nu biter jag ihjäl gåsen!» sade han.

sla

swooped down; threw up; rose 5 times

slog

Lemma is a variant spelling of 'slå'; the particle verb's sense shifts with context.

• Han slog opp snö, så att det stod som ett yrväder omkring honom.
• Nu slog rök upp på många ställen av åsen.
• När sommaren var slut, flyttade de så långt neråt fjällen, att de nådde gränsen mellan barrskog och lövskog, och där slog de läger på nytt.

slag

kind of; kinds; kind 57 times

slag, slags, slagen

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Genitive 'slags' used in the fixed phrase 'ett slags'/'vad för slags' = 'a kind of'/'what kind of'.

• De voro visst av många olika slag, men han kände inte igen några andra än vildgässen, som kommo flygande i två långa rader, som möttes i en vinkel.
• Men det var liksom att flyga bort från bekymmer och sorger och förtretligheter av alla de slag, som tänkas kunde.
• Den store tame gjorde sitt bästa, men han blev alltid slagen av de snabba vildgässen.

slakta

slaughter 3 times

slakta

• Bara det var tal om att slakta en duva, kom han i misshumör.
• Men jag är rädd för att vi blir tvungna att slakta dem nu i kväll.
• — »Jag tycker, att det är rent synd att slakta gåskarlen, när han har kommit hem till oss med så stort följe,» sade Holger Nilsson.

slaktbänk

chopping block 3 times

slaktbänken

• — »Du vet inte, du,» sade kon, »att jag redan är dubbelt så gammal, som en ko brukar vara, innan hon läggs på slaktbänken.
• — »Det kan nog tyckas så,» sade korpen, »men den här gången tror jag att du blir tacksam mot mig för att jag säger dig, att tomtens ord lydde så, att du skulle få bli människa, om du kunde föra hem Mårten gåskarl, så att din mor fick lägga honom på slaktbänken.»
• Han dröjde inte därför, att han visste, att det skulle vara bra för honom själv, att gåskarlen bleve lagd på slaktbänken — det kom han inte en gång ihåg i det ögonblicket —, utan därför, att om han skulle kunna rädda gåskarlen, måste han visa sig för far och mor, och för detta hade han en stor motvilja.

slamra

clattered; clattering 3 times

slamrade, slamra

verb, past, indicative, active; adverb

• ’Jag hör hammare dåna i Motala och vävstolar slamra i Norrköping.’
• I en liten glad vårbäck slamrade en rad av små hammarverk, och där i närheten fann pojken ett stämjärn.
• Hela dagen slamrade skäktorna, och pratet gick, så att när man nalkades den gamla bastun, lät det, som om ett brusande oväder skulle ha hållit till där.

slant

coin; coins 6 times

slant, slanten, slantar

noun, nominative, common gender, singular; adverb; noun, nominative, common gender, plural

• Han visste nog, att han inte ägde en enda slant, men han kunde inte låta bli att känna efter.
• Och alla visade de honom, att vad de begärde i betalning var bara en enda liten slant.
• Och så kom han att tänka på den ärgiga slanten, som han nyss hade sett på stranden.

slantarna

the coins 3 times

slantarna

• Då böjde han sig och började kasta ut slantarna.
• Ända hittills hade kråkorna flaxat omkring honom i tät svärm och huggit efter honom, men när han kastade ut slantarna, glömde de med ens sin hämndlystnad och skyndade att plocka.
• Vill du göra mig den tjänsten att ta de här slantarna, köpa en blå skål för dem och sätta ut den i morgon med litet gröt och mjölk under trappan till Bollnässtugan?»

släcka

put out 5 times

släcka, släckte

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Han hade inte en gång hunnit släcka lampan, som brann på nattduksbordet bredvid honom, innan han somnade.
• »Se där, nu har jag glömt att släcka,» tänkte han och reste sig på armbågen för att skruva ner lampan.
• Han lade sig ner utan att släcka lampan och låg och betraktade parveln med halvslutna ögon.

släd

the sledge 5 times

släden

Only surface is definite 'släden'; every example translates it 'the sledge'.

• Det måtte ha varit så, att släden skymde bort dem för henne, och Hedebon förstod strax, att om han körde förbi utan att varna henne, skulle hon falla rätt i gapet på vilddjuren, och medan de slete sönder henne, kunde han själv hinna undan.
• Tog han opp henne i släden, var det ju troligt, att vargarna skulle hinna dem, och att både han och hon och hästen skulle bli dödade.
• Gråbenen var alldeles inpå släden.

släkt

family; related 7 times

släkt, släkten

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Men sedan de hade råkat i olycka, tycktes allt detta vara glömt, och ingen kunde låta bli att beundra de sista av släkten, som hade hållit ut så länge med sitt motstånd mot fienderna.
• De voro nog släkt med vanliga änder, för de hade som dessa en tung, satt kropp, bred näbb och simfötter, men de voro mycket praktfullare utstyrda.
• Men långt innan Fumle-Drumle var född, hade makten gått ifrån hans släkt och innehades nu av en grym och vild kråka, som hette Vind-Ile.

släkting

relatives 3 times

släktingar, släktingarna

• Den var rikligt försedd med sådana saker, som bruka finnas hos dem, som ha släktingar i Amerika.
• »Först gick jag över till Värmland för att få veta av släktingarna i Ekshärad hur de hade det där i landet, men det var onödigt besvär.
• Allt ifrån det, att de voro små gula gässlingar, hade också föräldrar och släktingar, ja, till och med den gamla fiskaren tydligt låtit dem märka, att de tyckte mera om Dunfin än om dem, och därför hade systrarna alltid hatat henne.

slänga

threw; tosses 10 times

slängde, slänger

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• »Kom hit, så ska du få känna på hur det smakade, när du slängde på mig träskon, som du brukade göra i somras!» röt Stjärna.
• Han hade en bleckportör hängande om halsen, och han tyckte visst, att denna hindrade honom, för han slängde den ner på marken.
• Han vände sig mot strömmen, och så snart som han hade fått syn på vildgässen, slängde han fisken ifrån sig och störtade utför den branta stranden ner i ån.

släpa

dragged; trailing; drag 11 times

släpade, släpande, släpa, släpat, släpades

verb, past, indicative, active; adjective, nominative; verb, active, infinitive

• Vildgåsen, som Smirre räv släpade med sig, hörde slamret, när pojkens träskor slogo mot isen, och hon kunde knappt tro sina öron.
• Då tog Vind-Ile honom vid armen och släpade honom fram över sanden till en lerkruka av gammaldags fason, som stod mitt i gropen.
• Nu lyfte skogvaktaren upp kalven och började släpa honom mot land.

släppa

let go; let loose; to let go of 15 times

släppa, släppte, släppt

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• »Kom hit, så ska du få betalt för getingen, som du släppte in i örat på mig!» vrålade Gull-Lilja.
• Innan han kom att tänka på att han borde släppa taget om gåskarlens hals, var han så högt uppe, att han skulle ha slagit ihjäl sig, om han hade fallit till marken.
• Han släppte helt hastigt taget om rävsvansen och klättrade uppför boken.

släppte

released; let 14 times

släppte

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Om nu pojken släppte lös honom, så skulle han ge honom en gammal speciedaler, en silversked och en guldpenning, som var lika stor som boetten på hans fars silverur.
• Då kände han, att katten drog in klorna och släppte taget om strupen.
• De buro sig åt så, som de brukade, när han släppte en främmande hund in till dem.

slät

smooth 10 times

slät, släta

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Därmed gick katten sin väg och såg lika slät och from ut som nyss, när han kom.
• Han såg på mården, som inte var en fullt så konstfärdig klättrare som ekorren, men ändå sprang uppför och utför trädstammar lika tryggt, som om de hade varit släta stigar i skogen.
• Den stora ön låg jämn och slät under dem.

slätt

plain; flat; plains 58 times

slätten, slätt, slätter, slätterna, slättens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• Håret låg slätt och blänkte i solskenet.
• När Akka förstod, att han inte ämnade lämna dem i fred, fattade hon raskt sitt beslut, höjde sig i luften och flög med flocken flera mil bort över Färs härads slätter och Linderödsåsens enbackar.
• Den består av ett enda högt, stort och starkt stenhus, som synes milsvitt över slätten.

slätta

plains 4 times

slätter

• Det var ett bördigt och lättodlat land med stora slätter, vart han såg, och knappt en tillstymmelse till berg.
• Det fanns inga stora slätter som i Skåne och Östergötland och inga stora, sammanhängande skogstrakter som i Småland, utan det var en blandning av allt möjligt.
• Det hade ju funnits många sköna slätter högre uppåt landet, men de hade alla legat inramade av träd.

slå

strike; killed; landed 181 times

slog, slå, slagit, slår, Slå

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

Light verb whose sense shifts with its particle (slog upp/ihop/omkull/sig ner).

• Hon slog också upp i evangelieboken och lade den bredvid postillan.
• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• »Den där är ju klädd alldeles som jag,» sade pojken och slog ihop händerna av förvåning.

slåss

fight 4 times

slåss

verb, active, infinitive; verb, present, indicative

• Pojken var i sitt trilska lynne den dagen, och när han hörde vad Akka sade, sträckte han på sig för att bli så stor han kunde och steg fram med händerna på ryggen och näsan i vädret och ämnade säga, att han visst inte ville vara med om att slåss med gråråttor.
• Och inte ville Nils Holgersson slåss med en tös, utan han vände dem ryggen och gick sin väg och såg sedan inte åt de där Smålandsbarnen på hela dagen.
• »En ungtjur, som bara har taggkrona, får akta sig att slåss med gamla älgar.

slicka

lick; licked 4 times

slicka, slickade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Han sade ingenting och började att slicka den ena framfoten.
• Än lutade han sig ner och slickade honom, än uppgav han häftiga tjut för att kalla på hjälp.
• Han hoppade runt omkring skogvaktaren, slickade hans händer och gnällde av belåtenhet.

slingra

wound; winds; winding 11 times

slingrade, slingrar, slingrande

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active

Past tense of the verb 'slingra' (to wind/wander); mistagged as an adjective.

• De hade en stund följt längsefter en gammal backig landsväg, som slingrade sig utmed klyftor och gick fram under vilda bergväggar, när pojken plötsligen gav till ett utrop.
• Så vackert, som det är, med alla blommor och slingrande vattendrag, så finns det ändå något annat, som han har mera nöje av, och det är alla de små lusthus och lekstugor, som äro uppsatta i trädgården.
• Oupphörligen slingrade sig nya röda trådar bort över golvet som fräsande ormar.

slingrande

winding 4 times

slingrande

• Och inte heller ett sådant vimmel av små dammar och slingrande kanaler, som han ser här på alla håll.
• De måste genom trånga schakt och långa, slingrande gångar arbeta sig in i jordens mörka innandömen för att lägga sina eldar och spränga sönder berget.
• Fanan fördes på slingrande stigar, och han satt och undrade vart den och de, som följde efter den, skulle styra kosan.

slippa

be spared/avoid; doesn't have to 14 times

slippa, slipper

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

'Slippa' = be spared from / not have to.

• Jag ska låta dig slippa undan den här gången för matmors skull.
• Pojken tänkte, att det kunde vara rätt så bra att slippa visa sig för föräldrarna än på en tid.
• Svälta och frysa, det trodde han, att han skulle få göra ofta nog, men till gengäld skulle han slippa både att arbeta och läsa.

slit

toil; strips; worn 4 times

slitet, sliter, slit

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Ja, det skulle bli annat än släpet och slitet därhemma.
• Detta tar det genast väldet över, sliter av allt grönt och gör det lika naket och grått, som det självt är.
• Köpmannen tog fram ett litet, slitet och dåligt mynt, det ringaste man kunde se, och visade det för honom.

slita

to tear; wears 9 times

slita, sliter

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• De bråkade så, att han blev rädd för att någon av dem skulle lyckas slita sig lös, och han tyckte, att det var bäst att smyga sig bort ur kostallet.
• Men det kan också hända, att när landet kommer ner emot havet, reser det upp en mur av berg framför sig, som om havet skulle vara något farligt; och när landet gör så, går havet emot det med vreda bränningar, piskar och ryter och slår mot klipporna och ser ut, som om det ville slita sönder landbacken.
• Och den var inte långt hunnen, förrän stormen kom emot den och började slita i vingarna.

sliten

worn 4 times

sliten, slitna

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Huvudet var större, benen voro grövre och fötterna mer slitna än någon annans.
• Han var liten, torr och väderbiten och hade en tunn och sliten rock på sig.
• »Det är ingen, som blir sliten i stycken. Det är järnet, som sprakar och fräser, när det lägges under hammaren.»

slog

threw; shot up; perched 5 times

slog

• Pojken slog i glädjen armarna om hans hals och bad honom, att han skulle ta sig till vara och inte gå ifrån de andra.
• Och det slog upp gnistor och sotflingor ur molnet, och ibland var det möjligt att se en röd låga inne i röken.
• Han fick en berguv bredvid sig i tallen, och alldeles över honom slog en duvhök ner på en gren.

slogo

landed; came down; settled down 22 times

slogo

verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

Archaic plural preterite of slå; tagged present but functions as past tense.

• Vildgåsen, som Smirre räv släpade med sig, hörde slamret, när pojkens träskor slogo mot isen, och hon kunde knappt tro sina öron.
• Där slogo de ner överst på den kullen, som var förbehållen åt vildgässen, och då nu pojken lät blickarna vandra från kulle till kulle, såg han, att över en av dem höjde sig kronhjortarnas mångtaggiga horn och över en annan de gråa hägrarnas nacktofsar.
• Somliga slogo en lång rad av kullerbyttor, andra veko ihop sig och rullade framåt som hjul, en stod på ett ben och svingade runt, en gick på framfötterna.

slogoa

came down; settled; crashed 11 times

slogo

verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

Past plural of slå ('to strike/land'); lemma mislabeled 'slogoa'.

• De slogo inte ner förrän i trakten av Vittskövle.
• De störtade emot varandra med stor kraft, slogo dundrande samman hornen, så att taggarna hopflätades, och sökte tvinga varandra bakåt.
• När vildgässen och Nils Holgersson äntligen hade letat sig fram till Öland, slogo de som alla andra ner på stranden under schäferiängen.

slogos

were flung open; broke 4 times

slogos

verb, past, indicative, active; noun, nominative, neuter, singular

• Och just som pojken gick förbi, slogos balkongdörrarna upp, och ett gult ljus strömmade fram genom fina, lätta gardiner.
• Nere vid dess fot slogos vågorna till högt uppsprutande skum.
• Dörrarna till fähusen, som i det här landskapet voro stora, högtimrade och hade skorsten och höga, breda fönster, slogos upp på vid gavel, och korna släpptes ut.

slott

castle; manor houses; castles 40 times

slott, slottet, Slottet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Såge de däremot sådana slott som Marsvinsholm och Snogeholm och Övedskloster, som hade kommit till ett eller annat århundrade senare än Vittskövle, så skulle de finna, att tiderna då hade blivit fredligare.
• Vildgässen foro fram över Övedsklosters herrgård, som låg i en härlig park öster om sjön och såg mycket präktig ut med sitt stora slott, sin vackra, stenlagda borggård, omgiven av låga murar och paviljonger, och sin fina, gammaldags trädgård med klippta häckar, täckta lövgångar, dammar, vattenkonster, härliga träd och rätskurna gräsmattor, där kantlisterna stodo brokiga av vårblommor.
• Ser ni inte, att det är ett högt slott av sten?

slöjd

handicraft; do handicraft 3 times

slöjd, slöjda, slöjden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Här som i en vanlig skola hade dagen begynt med morgonbön och sång, sedan hade direktören, som förestod seminariet, talat litet om slöjd och gett några korta förhållningsorder, och så, utan att hon rätt visste hur det hade gått till, befann hon sig framför en hyvelbänk med ett stycke trä i ena handen och en kniv i den andra, och en gammal slöjdlärare försökte visa henne hur hon skulle tälja en blompinne.
• Tänk, om lärare och lärarinnor från hela landet komme till Nääs och lärde att slöjda, och om de sedan gåve slöjdundervisning åt alla de barn, som de hade i sina skolor!
• Hon glömde bort att tänka på sig själv och mindes bara slöjden och det stora mål, som skulle uppnås genom den.

slöjdkurs

handicraft courses; the handicraft course 4 times

slöjdkurser, slöjdkurserna, slöjdkursen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Hon hade gått förbi det vackra och ståtliga stället flera gånger, och hon hade hört mycket beröm om slöjdkurserna, som höllos på den stora gamla herrgården.
• Det hölls fyra slöjdkurser varje år, och till dem alla anmälde sig fler lärjungar, än som kunde mottagas.
• Numera var det inte bara slöjdkurser, som drevos där, utan direktören ville också väcka upp folkets gamla seder och gamla glädjeämnen, och han inrättade därför kurser i sånglekar och i mångahanda andra slag av lekar.

slöjdseminarium

handicraft seminary 4 times

slöjdseminarium, slöjdseminariet

• Då lärarinnan hade varit i tjänsten några år, föreslog skolrådet, att hon skulle gå igenom Nääs slöjdseminarium, så att hon hädanefter skulle kunna lära barn att arbeta inte bara med huvudet, utan också med händerna.
• Tänk, om de i stället för att ge undervisning åt barn, skulle anordna ett slöjdseminarium för deras lärare!
• Det fanns inte något ställe i Sverige, som var så känt ute i världen som Nääs, och ingen svensk hade så många vänner över hela jorden som direktören för Nääs slöjdseminarium.

slöt

closed 7 times

slöt

• Han ställde sig framför spegeln och slöt ögonen.
• Så slöt han ögonen och viskade: »Sis, sis, sis.
• Därmed slöt hon ögonen och dog, och sedan bröderna hade satt ner henne i jorden, gick de för att bese var och en sin egendom.

slöto

fitted once

slöto

Historical plural past form of sluta.

• De kommo på den vita marken mellan de vitstammiga björkarna i snövita fårskinnskoftor, vita skinnkjolar, gula eller svart- och vitrandiga förkläden och vita hättor, som slöto tätt om det vita håret.

slumra

dozed off; doze off; slumbering 5 times

slumrade, slumra, slumrat, slumrande

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• Trots alla försök att stå emot, somnade den ena efter den andra, och själva Akka var mycket nära att slumra in, när hon plötsligen såg något runt, mörkt höja sig över toppen av en våg.
• Och genast stucko hon och de andra gässen sina huvuden under vingarna och slumrade in på nytt.
• Men, besynnerligt nog, slumrade han in, så snart han hade lagt ner huvudet på kudden.

slunga

hurled; was hurled; fling 6 times

slungade, slungades, slunga

verb, past, indicative, active; verb, past, indicative, passive; verb, active, infinitive

• Han slungade sig framåt, som om han hade varit kastad, grep en gås vid vingbenet och rusade tillbaka mot land igen.
• Därför gick han opp på taket av sitt stora hus, och där ställde han sig och slungade stora stenar ner i Östersjön.
• Den kastade gässen framför sig som bollar, och pojken, som hade suttit bekymmerslös och inte väntat någon fara, lyftes från gåsryggen och slungades ut i tomma rymden.

sluppi

escaped; broken loose 3 times

sluppit

verb, supine; verb, active, supine

• Han hade väl aldrig sluppit ifrån dem, om inte stugkatten hade kommit gående.
• Om inte den gamla Akka hade varit så vaksam, skulle inte en enda av dem ha sluppit lyckligt undan.
• ’Säg ingenting till Fuluälv om att jag har sluppit lös!’ sade ån till skogen, och skogen lovade, att den skulle tiga.

slut

end; over 65 times

slut, slutet

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative

• Vid slutet av allén skymtade gavlar och torn av rött tegel, prydda med ljusa ränder och sirater.
• Kråkorna voro mycket stolta över sin dans, men alla andra voro glada, då den tog slut.
• Vintern var slut.

sluta

stopped; finished; stops 46 times

slutat, slutade, sluta, slutar, slutit, Sluta

verb, active, supine; verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Han tyckte, att det var odrägligt, att hönsen inte ville sluta upp att säga, att det var rätt åt honom.
• Hon hade så stort anseende, att de bästa vildgäss, som funnos, brukade sluta sig till henne.
• Först när Smirre räv sjönk ner på en hög torra löv, alldeles kraftlös och matt, nästan färdig att ge upp andan, slutade de att gäckas med honom.

slutligen

finally 5 times

slutligen, Slutligen

• Slutligen gick ändå hela sällskapet in i borgen, men om parveln hade hoppats, att han skulle få något tillfälle att smyga sig ur portören, blev han bedragen, för eleven behöll den på sig, och parveln måste följa med genom alla rummen.
• Han följde dem mycket länge med ögonen, därpå började han väsa högt för sig själv, men slutligen somnade han in och tycktes då vara nöjd med det, som han hade tänkt ut.
• Han höll sig fast vid den, så gott han kunde, gled långa stycken mellan kvistknölarna och ramlade slutligen handlöst till marken.

sluttning

the slope; slopes 8 times

sluttningen, sluttningar, sluttningarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

Only surface is definite 'sluttningen'; examples translate it 'the slope'.

• Där finnas lodräta, nakna stup och mjuka, lövklädda sluttningar.
• Öster om dalen går en vacker höjdsträckning, som på toppen bär ståtlig tallskog och saftiga björkar och har hela sluttningen klädd med lummiga trädgårdar.
• Högst uppe är den bevuxen med fattig barrskog, och hela sluttningen är kal, naken, utan träd och gräs, som en riktig öken.

smaka

tasted; tastes; taste 12 times

smaka, smakade, smakar, smakat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

ch31-p27-s3 'det fick smaka i hungersnödens dagar' = 'it had to do in those days of famine' — idiomatic 'make do/suffice', not literally 'taste'.

• »Kom hit, så ska du få känna på hur det smakade, när du slängde på mig träskon, som du brukade göra i somras!» röt Stjärna.
• Det finns inte mycket, som smakar bättre än att få beröm av sådana, som själva äro kloka och duktiga, och pojken hade visst aldrig känt sig så glad, som när vildgåsen och storken talade om honom på detta sätt.
• »Vill du inte smaka?»

smal

narrow; thinner; narrower 53 times

smala, smal, smalt, smalare

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Klorna voro indragna, och ögonen voro jämngråa med bara en liten, smal springa mittpå.
• Uthusen voro också små, och åkerlapparna voro så smala, att en häst knappast kunde vända sig på dem.
• Han stod på en smal sandstrand, och framför honom låg en tämligen stor sjö.

smattra

pattered; crackled 3 times

smattrade, smattrat

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, active, supine

• Med detsamma som de första vårskurarna smattrade mot marken, höjdes sådana glädjeskrik av alla småfåglar i lundar och hagar, att hela luften genljöd av dem, och pojken hoppade högt, där han satt.
• Pojken kunde inte sova för dropparna, som ständigt smattrade ner på honom.
• Kvinnorna hade kommit ut på gårdarna och klappat i händerna, så att det hade smattrat som gevärssalvor, och karlarna hade rusat ut med bössa i hand.

smälla

clapped 8 times

smällde

• Knappt var han gömd, förrän den unge mannen lyfte upp portören, hängde den på sig och smällde igen locket.
• Strax därpå smällde det starkt i hårda vingar, och alla gässen lyfte under brådskande flykt.
• Strax därpå smällde det hårt i gässens vingar.

smälta

melt; melts; smelt 6 times

smälta, smälter

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• För man måste betänka, att när det regnar oppe på taket till det stora Smålandshuset, eller när snön smälter däroppe, får vattnet lov att ta vägen någonstans, och då störtar förstås en del utför den stora trappan.
• Nu var rösten så bedrövlig, att den kunde smälta en sten.
• Han tyckte sig så småningom begripa vad människor hade måst tänka och fundera, innan de hade hittat på hur de skulle smälta fram det ur malmen, och han tyckte sig se gamla svarta smeder stå lutade över ässjan och grubbla över hur de rätt skulle hantera det.

Små

small 3 times

Små

adverb; adjective, nominative, plural

• Små barn lekte en ringlek och sjöngo till.
• Små lätta dunstslöjor höjde sig på en gång ur sjön, ur åkrarna och ur skogen.
• Små bokomkransade slättsjöar blänkte fram här och där, prydda med var sin präktiga herrgård.

småberg

little hills 3 times

småbergen, småberg

• ’Men Kinnekulle och Billingen och de andra småbergen, som låg strödda över den stora slätten, de står väl ändå kvar?’ sade jätten.
• Alla de andra småbergen på Västgötaslätten blev också sparade för fars skull, och nu undrar jag just om det finns många karlar i Västergötland, som har så pass respekt med sig.’
• När unggässen hade sett Värmlands långa skogsåsar och de blanka sjöarna mellan dem eller Bohusläns klippvärld eller Västergötlands vackra småberg, hade de undrat och frågat: »Ser hela världen ut på det här sättet? Ser hela världen ut på det här sättet?»

smådjur

small creatures 3 times

smådjuren

• »Inte må du vänta dig något gott av mig eller de andra smådjuren,» sade Sirle.
• Gåskarlen hade berättat, att så snart som vildgässen hade märkt, att Tummetott var försvunnen, hade de frågat smådjuren i skogen efter honom.
• När hunden fördes genom skogen, tänkte han på vilken buse han hade varit för alla smådjuren, som bodde där.

småfåglarna

the little birds 5 times

småfåglarna

• Han började på nytt igen, och lika illa gick det, så att alla småfåglarna jämrade sig: »I dag spelar du sämre, än du brukar, Tummetott.
• »Nu får vi regn, regnet ger oss vår, våren ger oss blommor och gröna blad, gröna blad och blommor ger oss larver och insekter, larver och insekter ger oss mat; mycken och god mat är det bästa, som finns,» sjöngo småfåglarna.
• Återigen vände Vind-Ile huvudet mot pojken och befallde honom att tiga, men Fumle-Drumle, som bar honom, sade: »Låt honom prata, så tror småfåglarna, att vi kråkor har blivit kvicka och roliga fåglar!»

småfolk

the little folk; the small folk 9 times

småfolket, småfolken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• »Jag tror, att småfolken i skogen är missnöjda med mig, därför att det var jag, som rådde till att vi skulle söka hjälp av människorna.
• Han kom ihåg, att när han var barn i världen, hade mor brukat tala om småfolket, som bodde under stuggolvet.
• Men det måtte inte ha varit något påhitt av mor, för där i Åsbjörns kasse låg en av småfolket.

Småland

Småland 37 times

Småland

• Han visste inte rätt var i världen han befann sig, om det var i Skåne, i Småland eller i Bleking.
• Nästa dag ämnade vildgässen fara norrut genom Allbo härad i Småland.
• »Det är bättre att fara österut genom Blekinge och försöka om vi inte sedan kan komma över Småland genom Möre härad, som ligger nära kusten och har tidig vår.»

smålog

smiled 4 times

smålog

adverb; noun, nominative, neuter, singular

• Här avbröt han sig och nickade och smålog åt sig själv.
• Hon såg inte åt honom, utan gick och talade med en annan student och smålog mot denne så förfärligt vänligt.
• Han hade inte gått långt, förrän han stannade och smålog, därför att han såg något så vackert.

smålomm

the red-throated diver; the little loon's 3 times

smålommen, smålommens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Nu orkade inte smålommen stanna längre under vattnet, utan han visade sig på vattenytan liten och svart och ondskefull.
• Då dök smålommen på nytt och nöp dem i fötterna.
• När svanorna voro borta, blev det stor saknad efter dem, och de, som förut hade haft roligt åt smålommens tilltag, klandrade honom nu för hans oförsynthet.

småningom

gradually 15 times

småningom

Used in the fixed phrase så småningom 'little by little.'

• Han började så småningom begripa vad det hade att betyda, att han inte mer var någon människa.
• Men så småningom, när gråråttorna hade växt till i antal, blevo de djärvare.
• I början flöt det nog fram över hela trappan, så bred, som den var, men så uppstod det sprickor i den, och så småningom har nu vattnet vant sig att flyta utför den i några väl upparbetade fåror.

småsjöar

small lakes 6 times

småsjöar

• Men nu sänkte sig kråkorna, och med ens märkte han, att den stora mattan under honom var jorden, som här var klädd med grön barrskog och brun, naken lövskog, och att hålen och revorna voro blänkande fjärdar och småsjöar.
• För, ser ni, när jag hade lagt alla mina lövängar och beteshagar och ekbackar till den ena lotten och alla mina åkrar och nyodlingar till den andra och skulle börja samla ihop litet till den tredje, så märkte jag, att jag inte hade något annat kvar på egendomen än tallbackar och granskogar och bergåsar och klintar och gråstenshällar och magra ensnår och fattiga björklundar och småsjöar.
• Den tredje gick opp i sin vildmark, och han såg, att modern hade sagt sant, och att den mest bestod av bergklintar och småsjöar.

smed

smiths; smith; the smith's 7 times

smederna, smed, smeder, smedens

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Förr var det bara en brukspatron och ett par smeder, som bodde här, men nu är det så fullt med människor, att jag aldrig kan gå säker för dem.
• Björnen lät honom också se in i hyttan och i stångjärnssmedjan, och pojken blev allt mer och mer förundrad, när han såg hur smederna hanterade eld och järn.
• »När jag ser det här, måste jag tänka på smederna i Bergslagerna, som handskades med elden, som om den vore alldeles ofarlig,» sade pojken.

smedja

smithy; forges; smithies 6 times

smedjor, smedjan, smedja

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural; proper noun, nominative

• Jag ser hur där resas hyttor och smedjor, och jag tror, att hela landskapet ska bli hedrat, därför att järn nu blir tillverkat inom dess område.’
• Strax därefter pekar han på en byggnad, som är mycket enklare uppförd än de öfriga och mest av allt liknar en smedja.
• För att inte slätten ska bli vattensjuk, har jag dragit fram över den några stora diken, och i dem finns det ett och annat fall, där det går an att sätta opp kvarnar och smedjor.

smeka

stroked; stroke 9 times

smekte, smeka

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Lundar och höjder och taken och spirorna av Jönköpings stad, som skymtade fram på Vätterstranden, lågo omsvepta av ljust blått, som smekte ögat.
• Hon tog genast Jarro från drängen, smekte honom över ryggen och torkade bort blodet, som sipprade fram genom halsdunet.
• När matmodern såg, att han åt, kom hon fram och smekte honom och såg glad ut.

smida

forged; pounding; forge 4 times

smida, smidde

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Pojken går in och ser en ofantlig mängd hjul, som snurra, hammare, som smida, svarvar, som gnida.
• Han smidde ett dussin spikar, så jämna och vassa och glatta, att de inte kunde göras bättre.
• Också han smidde ett dussin spikar, som var alldeles förträffliga, och därtill kom, att han hade förfärdigat dem på hälften så kort tid som dalkarlen.

smirre

Smirre 47 times

Smirre

adjective, nominative, comparative; noun, nominative, common gender, plural; proper noun, genitive

Name of Smirre the fox; the parser lowercased and mistagged it as a comparative adjective.

• Det hände sig nu, att Smirre räv, som då för tiden bodde på östra sidan om sjön i Övedsklosters park, fick syn på det där stället, när han var ute på sin nattjakt.
• Smirre hade sett vildgässen redan på kvällen, men han hade inte vågat hoppas att kunna komma åt någon av dem.
• När Smirre var vildgässen helt nära, råkade han att halka, så att hans klor skrapade mot isen.

Smirre

Smirre 66 times

Smirre

adjective, nominative, comparative; noun, nominative, common gender, plural; proper noun, genitive

The fox character's name.

• Vildgåsen, som Smirre räv släpade med sig, hörde slamret, när pojkens träskor slogo mot isen, och hon kunde knappt tro sina öron.
• Smirre räv lämnade isen, där den stötte mot land, och just som han arbetade sig uppför strandsluttningen, ropade pojken till honom: »Lägg ner gåsen, din lymmel!»
• Smirre visste inte vem det var, som ropade, och tog sig inte tid att se sig om, utan bara ökade farten.

smirres

Smirre's 3 times

Smirres

proper noun, genitive; verb, present, indicative

• Men när kvällen kom denna dagen, hängde Smirres päls i tovor, han badade i svett, ögonen voro utan glans, tungan hängde långt ut ur hans flämtande gap, och ur munnen flöt skum.
• När Smirres harm hade nått en sådan höjd, hörde han ett raspande i en stor tall, som växte tätt bredvid honom, och såg en ekorre komma ner ur trädet, häftigt förföljd av en mård.
• Så snart jag hade fått veta detta, gick jag till Smirres bur och sade till honom: ’I morgon, Smirre, kommer människorna hit för att hämta ett par rävar.

smöga

crept/slipped; crept 16 times

smög

verb, present, indicative, active; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

Tagged as a noun but is 'smög', the past tense of 'smyga', crept/slipped.

• Så snart som Smirre räv såg henne, lämnade han sin plats under ungboken och smög emot henne.
• Han smög sig med största hast bakom en vattentunna, som råkade stå bredvid portvalvet, och gömde sig.
• Han smög sig hastigt ner i portören och gömde sig, så gott han kunde, under sippor och hästhovsört.

smögo

crept twice

smögo

verb, present, indicative, active; adjective, nominative, plural

Historical plural past form of smyga.

• Pojken satt på den gamla gumsens rygg och såg hur de smögo sig fram.
• De smögo ljusa och leende in mellan de mörka bergen, tills de så småningom trängdes samman av dessa och blevo så smala, att de inte kunde rymma mer än en liten bäck.

smör

butter 4 times

smör

• »Jag skulle också spisa frukost,» sade han, tog av sig sin ränsel och plockade fram smör och bröd.
• Vallhjonen följde med dem för att ta vara på mjölken och göra ost och smör.
• De hade fallenhet för handel, och de började snart att hos bönderna köpa upp ägg och smör, som de sålde till sockerbruksarbetarna.

smu

crept 3 times

smugit

Lemma is truncated; the word is 'smyga' (to creep/sneak).

• Han var rädd för att en tjuv hade smugit sig in i stugan.
• Under den långa väntan hade ålderdomen smugit sig över Karr.
• Både han och björnfar hade varit så upptagna av sitt, att de inte hade märkt, att en människa hade smugit sig tätt inpå dem.

smula

bit; a bit; a little 30 times

smula, smulor, smulan

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Den, som går på landsvägen, som löper fram mittöver berget, kan inte låta bli att känna sig en smula besviken.
• De blevo nedstämda av att se den och väntade ivrigt på något, som skulle ge dem en smula glädje.
• För första gången blev han en smula orolig över att han hade stängt sig ute från människorna.

smutsig

dirty 3 times

smutsiga

• Tårna och klorna voro smutsiga av fasttorkad jord, och det satt fullt med matrester i mungiporna.
• Det var ett par stackars tiggarflickor, trasiga och svultna och smutsiga, ett par små töser, som gingo krökta under påsar, som voro lika långa som de själva.
• Stora upplag av kol och bräder sträckte sig bakom höga plank, och framför svarta, smutsiga bryggor lågo klumpiga lastångare.

smycka

adorned 3 times

smyckade, smyckat, smyckad

adjective, nominative, plural; adjective, nominative; adjective, nominative, common gender, singular

• Gavelhusens väggar voro vitmenade och alldeles utan prydnader, men därför att pojken så nyss hade sett den sjunkna staden, tyckte han sig förstå hur de hade varit smyckade: somliga med bildstoder och andra med svart och vit marmor.
• Men nu visste han hur de en gång hade sett ut, att de hade varit täckta av bildverk och målningar, att koret hade ägt smyckat altare och gyllne kors, och att där hade rört sig präster, som hade varit klädda i guldskrudar.
• När han var hunnen så långt, att han såg holmen i Strömmen, där han hade vunnit bruden, som nu satt stolt och smyckad bredvid honom, kunde han inte låta bli att le för sig själv.

smycke

jewels; jewel 4 times

smycken, smycke

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• se en man klädd i purpur och smycken och en annan dag såge honom utblottad och i trasor.
• Kungar och furstar ska gästa det, och det ska räknas hela landskapet till heder, att det äger ett sådant smycke.’
• Där pojken for fram högt uppe, tyckte han, att städer och gårdar, kyrkor och fabriker, slott och järnvägsstationer voro utsållade över den som små och stora smycken.

smyga

to sneak; creeps 17 times

smyga, smyger

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• De bråkade så, att han blev rädd för att någon av dem skulle lyckas slita sig lös, och han tyckte, att det var bäst att smyga sig bort ur kostallet.
• Slutligen gick ändå hela sällskapet in i borgen, men om parveln hade hoppats, att han skulle få något tillfälle att smyga sig ur portören, blev han bedragen, för eleven behöll den på sig, och parveln måste följa med genom alla rummen.
• »Men de smyger sig över oss om natten, när vi sover inne i grottorna.

smygande

creeping 6 times

smygande

• Och när det hade lidit framåt natten en stund, såg gamla mor, att ur portvalvet kom sakta och försiktigt smygande in på gården en liten parvel, som inte var mer än en tvärhand hög, men gick i träskor och skinnbyxor som en annan arbetskarl.
• Han kom sakta smygande och stannade vid väggen just ett par steg utanför den klaraste ljusstrimman.
• Och han hörde så mycket prassel och rassel och smygande steg och hotande röster, han kände en sådan skräck, att han inte visste vart han skulle ta vägen.

snabb

swift; faster; quickly 8 times

snabba, snabb, snabbare, snabbt

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, comparative

• Han försökte att ta djupare andetag och slå snabbare vingslag, men i alla fall blev han flera gåslängder efter de andra.
• Men Smirre var dem för snabb.
• Den store tame gjorde sitt bästa, men han blev alltid slagen av de snabba vildgässen.

snara

snares; snare; quick 4 times

snaror, snara

noun, nominative, common gender, plural; verb, active, infinitive

• »Tror du inte vi vet, att du är Nils gåsapåg, som förra året rev ner svalbon, krossade starägg, kastade kråkungar i märgelgraven, fångade trastar i snaror och satte ekorrar i bur?
• Men tidigt en morgon lade matmodern över Jarro en grimma eller snara, som hindrade honom från att bruka vingarna, och lämnade honom därpå till drängen, som hade hittat honom ute på gården.
• Lövträden voro inte så snara att fatta eld som barrträden.

snarare

rather 3 times

snarare, Snarare

• Snarare tyckte de väl, att det var hemskt och farligt att stå och sova på hala, våta stenar mitt i en dånande fors.
• Hela stugan var så liten, att den snarare tycktes vara gjord för sådana som han än för riktiga människor, men ändå voro spisen och spismuren så stort tilltagna, att han inte tyckte sig ha sett större.
• Hon tyckte snarare, att allt var sig likt.

snart

soon 204 times

snart, Snart

• Men det där, som till en början var skugglikt, blev allt tydligare, och snart märkte han, att det var något verkligt.
• Så snart hönsen sågo katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
• Han höll sig allvarsam en stund, men snart kom han till att skratta igen.

snäll

kind; diligently 11 times

snäll, snällt

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Om han bara finge bli människa igen, så skulle det bli en så präktig och snäll och lydig gosse av honom.
• Du får vara snäll och tala om för mig var jag kan finna tomten.»
• Pojken ville säga dem, att han ångrade, att han hade varit stygg mot dem, och att han aldrig skulle bli annat än snäll, om de bara sade honom var tomten fanns.

snål

stingy 3 times

snål

• Han visste nog, att folk sade, att far var snål, men det var väl rätt att hålla på pungen och inte kasta bort pengarna i onödan.
• Det var bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att ha stora lån att dras med som de andra hemmansägarna.
• Det är bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att dras med lån som de andra hemmansägarna.»

snåla

stingy 4 times

snåla

verb, active, infinitive; adverb

All occurrences are the plural adjective 'snåla' ('stingy'), mistagged as a verb.

• Man kunde märka, att hon var svårast mot sådana, som voro trätgiriga och snåla och elaka, men redbart folk och små fattiga barn tog hon ofta i sitt skydd.
• »De, som bor i den gården, är så snåla och ohjälpsamma, att det inte lönar sig för någon att be dem om husrum.»
• Det tog rätt lång tid att få dem väckta och ordnade, men äntligen voro de färdiga och tågade in på det snåla bondfolkets gård i en lång rad med pojken som vägvisare.

snår

thicket; thickets 10 times

snår, snåren

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• När pojken på fredagen kom in i parken, hörde han bofinkarna sjunga i vartenda snår om hur Sirle ekorres hustru hade av grymma rövare blivit bortförd från sina späda ungar och hur Nils gåsapåg hade vågat sig in ibland människorna och burit de små ekorrbarnen till henne.
• Det var att följa honom ur snår i snår.»
• Frampå eftermiddagen kom han att tränga igenom några täta snår och fann bakom dem en öppen plats, där marken bestod av gyttja och lös dy.

snåre

thicket 13 times

snåren, snåret

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Den var så mörk och tätvuxen, att jägare och risplockare gång på gång gingo vilse därinne och höllo på att förgås, innan de kunde arbeta sig ut ur snåren.
• Även där skogen inte blev alldeles bortröjd, blevo de gamla träden fällda och de täta snåren genomhuggna.
• »Nu, Karr, skulle de allt vara glada inne i snåren, om de visste vad som förestår dig,» tänkte han.

sned

slanting; aslant; crooked 6 times

sneda, sned

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Somliga voro sneda och somliga långsmala, men överallt var det hörn och raka kanter.
• Och simfåglarna, som hålla till på Måkläppen utanför Falsterbo, komma nu svävande fram över Öresund i många besynnerliga flygordningar: i trianglar och långa krokar, i sneda hakar och halvcirklar.
• Vildgässen hade flugit högt uppe i luften, jämnt och utan brådska, i sträng ordning med Akka i spetsen och de övriga i två sneda rader bakom henne.

snok

grass snake; the snake's 35 times

snoken, snok, snokens, Snoken

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• När Jarro hörde detta tal, blev han så ond, att han väste som en snok.
• »Vad den måtte vara elak, som slår ihjäl en stackars snok, som inte kan försvara sig!» väste ormen.
• »Så sant jag heter Hjälplös och är den äldsta snok i skogen, så ska jag ta hämnd för detta.

snokhona

female grass snake; female snake; the female snake's 4 times

snokhona, snokhonans, snokhonan

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Jag ska inte vila, förrän den där älgen ligger död på marken liksom min gamla snokhona.»
• För honom berättade han nu om den gamla snokhonans död och bad, att han, som kunde ge så farliga bett, skulle åta sig att hämnas.
• »Tänker du slå ihjäl mig, som du slog ihjäl den gamla snokhonan?» sade Kryle.

snö

snow 36 times

snön, snö, Snön

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De klargröna rutorna kände han först igen: det var rågåkrarna, som hade blivit sådda förra hösten och hade hållit sig gröna under snön.
• Överallt eljest var marken bar, men under de risiga grenarna låg det snö, som hade smultit och frusit, smultit och frusit, så att den var hård som is.
• Och på eftermiddagen, när de hade slagit ner under en liten marig tall mitt ute på en stor mosse, där allt var vått och allt var kallt, där somliga tuvor voro täckta med snö och andra stucko upp nakna ur en pöl halvsmält isvatten, då hade han inte heller känt sig modlös, utan sprungit omkring i friskt humör och sökt efter tranbär och frusna lingon.

Snöfrid

Snöfrid 5 times

Snöfrid

Name of the swan queen.

• Allra innerst lågo Dagaklar, svankungen, och Snöfrid, svandrottningen, som voro äldre än alla de andra och räknade de flesta av svanfolket som sina avkomlingar.
• Dagaklar och Snöfrid kunde tala om de dagar, då svanor av deras stam inte levde vilda någonstans i Sverige, utan endast funnos som tama i slottsgravar och dammar.
• Snöfrid, svandrottningen, sam åstad för att hålla efter sitt folk, och Dagaklar vände sig åter mot Akka.

snör

the cord; had tightened 3 times

snöret, snördes

noun, nominative, neuter, singular; verb, past, indicative, passive

• Pojken fäste snöret kring skorstenen, släppte ner det i det djupa hålet och halade sig utför det.
• »Det var rätt,» sade Klement, tog sin kniv och skar av snöret, som fängslade pysslingens händer.
• — »Jaså,» sade pojken helt kort, för strupen snördes samman på honom, så att han inte kunde tala.

snösparv

the snow bunting; snow bunting 3 times

snösparven, snösparv

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Skogsfåglarna valde en tjäder, slättfåglarna en lärka, havsfåglarna en fiskmås, insjöfåglarna en lom och fjällfåglarna en snösparv.
• Lommen åtog sig att flyga ett stycke västligare än tjädern, och snösparven skulle fara längst mot väster, utmed landsgränsen.
• Till sist talade snösparven, som hade flugit fram utmed landsgränsen.

snurra

spun; turning; spinning top 5 times

snurrade, snurra

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• Medan de sprungo, snurrade de runt, gjorde höga hopp och dunkade framtassarna mot revbenen, så att det skrällde.
• Pojken går in och ser en ofantlig mängd hjul, som snurra, hammare, som smida, svarvar, som gnida.
• Den svingar och svingar i allt mindre kretsar, tills den på sistone blir stående som en snurra mittpå slätten och bara svänger runt.

socke

parish 9 times

socken

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• Namnet Kajsa hade hon fått därför, att hon hade mycket att göra med storm och blåst och sådana där vindtroll alltid bruka kallas så, och tillnamnet därför, att hon skulle vara kommen från Ysätterskärret i Askers socken.
• Där slogo de ner på ett av de stora åkerfälten i Fellingsbro socken för att vila och äta.

sockerbruk

sugar mill 4 times

sockerbruk

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• »Detta är Jordberga sockerbruk,» ropade tupparna.
• »Detta är Jordberga sockerbruk.»
• Den stannar över varje gård, över statarstugor och slott, över köpingar och städer, över bondgårdar och järnvägsstationer, över fiskelägen och sockerbruk.

sockn

parish; parishes; the parish's 13 times

socknen, socknar, socknens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• På bergsluttningarna runt omkring själva storskogen växte det upp gårdar och socknar.
• Sedan hade änkan farit upp till Norrland med de äldsta barnen för att söka arbete, men de två yngsta hade kommit på socknen.
• Det var mest gammalt folk, som hade stannat hemma i socknen, och när vildgässen kommo flygande, vandrade en lång rad av gamla gummor genom den ståtliga björkallén, som leder fram till kyrkan.

sol

sun 54 times

solen, Solen, sol

• En av dem gol och ropade med en kraft, som om han ville höras ända upp till solen: »Detta är Dybecks herrgård.
• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.
• För nu var solen borta, och nu kom det köld från sjön, och mörker sjönk ner från himmelen, och fasa smög fram i skymningens spår, och i skogen började det att tassa och prassla.

solnedgång

sunset 9 times

solnedgången, solnedgång

• Länge hade han nog inte kunnat fortsätta på det viset, men det behövdes inte heller, därför att nu sjönk solen hastigt, och just i solnedgången satte gässen av rätt neråt.
• Först ett par timmars betande, sedan bad och lek i vattnet vid iskanten ända till solnedgången, då de genast ställde sig att sova.
• I solnedgången hade nog inte gässen kunnat slå ner där, för Djupafors ligger inte i någon ödemark.

solsk

sunshine 3 times

solsken

Lemma is truncated; the word is 'solsken' (sunshine).

• Där han ligger uppe i granen, är det mörkt och kulet, men inne i trädgården är det ljust, och han tycker sig se hur frukter och rosor glöda i starkt solsken.
• Och inte bara han, utan hela trädgården bleknar och försvinner med blommor och frukter och solsken, och där den har stått, syns ingenting annat än vild och fattig skogsmark.
• Bataki flög fram ovanför dimman i klar luft och strålande solsken, men vildgässen måtte ha farit nere bland dunstmassorna.

solsken

the sunshine 5 times

solskenet

• Håret låg slätt och blänkte i solskenet.
• Sådana ställen fick man akta sig för, men det var ju inte svårt mittpå dagen i det ljusa solskenet.
• Töcknen hade tagit färg av solskenet och svävade fram i ljusaste rött, blått eller gult.

soluppgång

sunrise 6 times

soluppgången

• Nästa morgon voro gässen vakna i första dagningen långt före soluppgången.
• Han spelade i gryningen, han spelade i soluppgången, och alltjämt följde hela skaran av gråråttor efter honom och lockades allt längre och längre bort från de stora sädesloften på Glimmingehus.
• Ugglemannen hade kommit tillbaka med budskapet, att svartråttorna skulle vara hemma igen strax efter soluppgången, och det var alltså inte mer någon fara att låta tornugglans pipa tystna och lämna gråråttorna frihet att gå vart de behagade.

som

that; who; as 3696 times

som, Som

pronoun; subordinating conjunction; preposition

Three of this key's four examples ('som om far skulle...', 'för just som han stod...', 'som de är borta') are actually the conjunctive 'as'/'while' use, not the relative pronoun 'that/which' shown by 'länstolen, som blev köpt...'. The glosser's original senses list (that/who/which) omitted the dominant 'as' reading entirely.

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Men nu var det för andra gången alldeles så, som om far skulle ha kunnat se tvärsigenom honom.

somer

summers 3 times

somrar

• Och ännu måste han gå och vänta i två somrar.
• Örnarna brukade draga ut på jakt en stund efter soluppgången, och under alla de somrar, som Akka hade bott i dalen, hade hon varje morgon på detta sätt väntat på deras utfärd för att se, om de skulle stanna i dalen och jaga där, eller om de skulle flyga bort till andra jaktmarker.
• På samma sätt hade hon gjort varje dag under alla de somrar, som hon hade bott i dalen.

somlig

some 30 times

somliga, Somliga

adjective, nominative, plural; pronoun, plural

• Somliga voro sneda och somliga långsmala, men överallt var det hörn och raka kanter.
• »Jaså, ni har kommit över i dag,» skreko somliga.
• I somliga led kom en ensam, i andra sprungo tre eller fyra i bredd.

sommar

summer; summer's 51 times

sommaren, sommar, sommars, sommarns, sommarens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• De gulgråa rutorna voro stubbåkrar, där det förra sommaren hade vuxit säd, de brunaktiga voro gamla klövervallar, och de svarta voro tomma betland eller upplöjda trädesåkrar.
• De ämnade hela sommaren fröjda sig åt att se på dess viga rörelser, dess behändiga sätt att skala nötter och dess lustiga lek.
• På taket bodde varje sommar ett storkpar i ett stort bo, på vinden levde ett par kattugglor, i lönngångarna hängde flädermöss, i spisen i köket bodde en gammal katt, och nere i källaren funnos några hundratal av de gamla svartråttorna.

somna

fell asleep; to fall asleep; fall asleep 32 times

somnade, somna, Somna, somnar, somnat

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, imperative, active

• »Nej, jag vill inte somna,» tänkte han, »för då hinner jag inte igenom det här på hela förmiddagen.»
• Men hur det var, så somnade han.
• Aldrig mer skulle han svika sitt ord till någon, aldrig mer skulle han vara elak, aldrig mer skulle han somna ifrån predikan.

somr

the summers 3 times

somrarna

Lemma is truncated; the word is 'sommar' (summer).

• De flyttade till utlandet på vintern, på höstarna foro de från den ena åkern till den andra i hela Götaland och plockade säd, om somrarna spridde de sig till gårdarna i Sunnerbo härad och levde av ägg, bär och fågelungar, men varje vår, när de skulle bygga bo och lägga ägg, kommo de tillbaka till ljungheden.
• På den här tiden var det bruk överallt i landet, att bönderna om somrarna sände sina kreatur på bete långt in i skogarna.
• Den gamla förargåsen hade slutat att lägga ägg och föda upp ungar och brukade om somrarna fördriva tiden med att gå från det ena gåsredet till det andra och ge råd om ruvningen och skötseln av ungarna.

son

son; his son's 20 times

sonen, son, Sonen, sonens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Det hade gått ofantligt framåt för dem, och de skulle ha vandrat nöjda och glada till kyrkan den vackra morgonen, om de inte hade haft sonen att tänka på.
• »Jag heter Nils Holgersson och är son till en husman, och ända till denna dag har jag varit en människa, men i förmiddags...
• Han kunde inte tänka sig, att matmodern skulle vilja vrida halsen av honom, och inte heller kunde han tro något sådant om hennes son, den lilla gossen, som brukade sitta i timtal bredvid hans korg och jollra och småprata.

sopa

swept; sweep 6 times

sopade, sopa

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Men en gång sopade den vilda stormen ner dem i vattnet.
• Sonhustrun tog kvast och skyffel, sopade samman kolen och satte sig ner igen.
• Det långa håret flög omkring uppe i himmelens moln, klänningssläpet sopade utefter marken som en stoftsky, och hela slätten låg under henne som ett stort dansgolv.

sorg

sorrow; sorrows; mourning 28 times

sorg, sorgen, sorger, sorgens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Men han satt i så tung sorg.
• Det skulle bli en sorg för far och mor, om han vore borta, när de kommer hem från kyrkan.»
• Men det var liksom att flyga bort från bekymmer och sorger och förtretligheter av alla de slag, som tänkas kunde.

sorglös

carefree 5 times

sorglöst, sorglös, sorglösa

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, plural

• Han vandrade sorglöst på det öppna bergtaket och tycktes inte tänka på hur vit och stor han var.
• När gåskarlen och pojken voro så sorglösa, märkte de förstås inte, att de tre rävarna voro uppkomna på bergslätten.
• Det var en vacker morgon, solskenet förgyllde trädtopparna, en svag vind for spelande genom barren, den skönaste doft slog upp ur skogen, ett storståtligt landskap låg utbrett framför honom, och själv kände han sig sorglös och glad.

sorgse

sad; sorrowful 4 times

sorgsen

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han såg alltid sorgsen och missmodig ut, men, besynnerligt nog, reste han sig med stor hast, var gång han såg Karr utanför kätten, som om han skulle ha blivit glad att se honom.
• Älgen var alltjämt sorgsen och syntes vara loj och oföretagsam, men Karr förstod konsten att få honom lekfull och glad.
• Han var missmodig och sorgsen, därför att han hade gått miste om den stora rikedomen, och tyckte, att han ingenting hade att glädja sig åt.

sort

kind of 3 times

sortens

• Därför sa han: ’Om du vill som jag, så ska vi pröva vem av oss som bäst förstår sig på den här sortens arbete.
• Över många ställen höll han sig stilla med utbredda vingar, för att pojken skulle få tid att se hur den här sortens skördearbete gick till.
• Förr i världen hade folket måst flitigt nyttja sina händer för att tillverka kläder och husgeråd, men numera fanns allt sådant att köpa, och därför hade de slutat upp med den sortens arbete.

sov

slept; fell asleep 14 times

sov

verb, past, indicative, active; auxiliary verb, past, indicative, active

• Pojken var så inbäddad i dun, att han inte kunde svara, men varmt och skönt låg han, och trött var han, och sov gjorde han inom ett ögonblick.
• Hela den dagen, som gässen lekte med räven, låg pojken och sov i ett övergivet ekorrbo.
• Hon sade inte mer på en stund, men pojken märkte nog, att hon varken sov eller åt.

sova

sleep; slept; sleeps 75 times

sova, sov, sover, sovande, Sov

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• — »Vid vad tid brukar ni vildgäss ställa er att sova?» sade gåskarlen hastigt och försökte komma ifrån att svara på den sista frågan.
• Men jag tror inte, att vårt nattkvarter är till lags varken för dig eller för honom, för vi ämnar ställa oss att sova på den landlösa isen härute.»

sovit

slept 8 times

sovit

• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• Han hade visst inte sovit i fem minuter, förrän han gled fram under vingen och klättrade utmed åskledaren och vattenrännorna ända ner till marken.
• »Du har sovit och drömt, som jag säger.»

sovo

slept; were asleep 9 times

sovo

noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active; adjective, nominative, plural

Archaic plural past tense of sova (they slept), not a noun.

• När pojken hade famnen full av torrt gräs, knep gåskarlen tag i hans skjortlinning, lyfte honom och for ut på isen, där vildgässen redan stodo och sovo med näbben under vingen.
• Tidigt en morgon väcktes vildgässen, som stodo och sovo på Vombsjöns is, av starka rop uppifrån luften.
• Vildgässen brydde sig inte om att söka skydd i någon av grottorna, utan stodo och sovo uppe på bergshöjden, och pojken hade lagt sig i det korta, torra gräset bredvid gässen.

sovplats

sleeping place; sleeping places 16 times

sovplats, sovplatser

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Du ska inte ta oss för landstrykare, som slår sällskap med vem som helst, och du ska inte tro, att vi låter någon dela vår sovplats, som inte vill säga av vad för ätt han är kommen.»
• »Ni är bra klok, som förstår att välja en så säker sovplats,» sade han.
• Han förstod, att de ämnade söka sig en sovplats utmed åstranden, och han tänkte, att han skulle kunna bemäktiga sig ett par av dem utan särdeles stor svårighet.

söder

south 48 times

söder, södern, Söder

noun, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, plural

• Också denna dag sökte hon sin betesmark långt borta för Smirre rävs skull och slog inte ner förrän på de sumpiga ängarna ett stycke söder om Glimmingehus.
• Sedan ändrade de riktning och följde ån mot söder.
• Hon följde åter den blänkande ån mot söder.

Söderberg

Söderberg 6 times

Söderberg

• »Nu kommer du som efterskickad, Söderberg,» sade han.
• Söderberg måtte ha sagt något om henne, för nu togo lappar och lappkvinnor den korta pipan ur munnen och stirrade åt hennes håll.
• Flickan förstod, att Söderberg berättade för lapparna hur hon hade gjort storbegravning efter sin bror, lille Mats, men hon skulle ha önskat, att han inte hade talat så mycket om henne, utan i stället frågat lapparna om de visste var hennes far fanns.

Söderslätt

Söderslätt 4 times

Söderslätt

Plain in southern Skåne.

• De svävade hit och dit över hela Söderslätt, liksom voro de glada att vara i Skåne igen och ville hälsa på i varenda gård.
• Den stora tama gåskarlen, som hade följt med upp i luften, kände sig mycket stolt över att få fara fram och tillbaka över Söderslätt i sällskap med vildgässen och föra spektakel med tamfåglarna.
• Tänk, om den åkern, som just nu gled fram under honom, och som väl knappt kunde vara mer än nysådd, för han såg inte ett grönt strå på den, skulle åka i väg ner till Söderslätt i Skåne, där rågen stod med ax vid den här tiden!

söderut

southward 22 times

söderut

adverb; noun, nominative, common gender, singular

This is the adverb söderut, mistagged as a noun.

• Under tiden hade Akka flugit söderut, medan hon sökte en ny sovplats.
• Han sprang söderut efter kusten ända ner till fyren och mistkanonen på öns yttersta udde.
• Vår Herre flyttade sig ett stycke söderut, och där tog han sig för att skapa Skåne.

södra

southern 17 times

södra

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• För att riktigt villa bort honom bör ni stanna ett par dar på Ölands södra udde.
• Grågåsen hade just sagt henne, att hon inte skulle slå ner ytterst på Ölands södra udde, därför att där stod en kanon, som människorna brukade skjuta på dimman med.

söga

drew in 3 times

sög

Surface 'sög' is the past tense of suga (to suck/draw in), though tagged as present.

• När de kom i närheten av sjön Runn, sög de den till sig och tvang alla vattendrag i närheten att förena sig med dem.
• Gnistorna kastade sig som ett regn av eld över lövträden, de långa flammorna foro fräsande ut ur röken, som om skogen på andra sidan sög dem till sig.
• Akka sög in luft ett par gånger, innan hon svarade.

söka

search; sought; searched 128 times

söka, sökte, sökt, söker, sök

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Han hoppade ner på golvet och började söka.
• Medan han sökte, grät han och bad och lovade allt tänkbart.
• Pojken var så skamsen, att han inte sade ett ord, utan bara skyndade till kostallet för att söka efter tomten.

sökande

searching; searchers 4 times

sökande

adjective, nominative; noun, nominative, neuter, singular

• Det led framemot midnatt, när gråråttorna efter mycket sökande lyckades finna en källarglugg, som stod öppen.
• Men efter två dagars sökande, antingen de så hade funnit honom eller inte, skulle de mötas i nordvästra Småland på en hög bergtopp, som liknade ett tvärt avhugget torn och kallades Taberg.
• Hur det avlöpte för alla de sökande, det kan ingen säga, men en berättelse finns kvar om ett par gruvdrängar, som sent en kväll kom hem till husbonden och talade om, att de hade funnit en stor och mäktig malmåder i skogen.

sömn

sleep 23 times

sömn, sömnen

• Pojken han läste och nickade och stred mot sömnen.
• Och till på köpet var hon en dagfågel, och så fort mörkret kom, föll hon hjälplöst i sömn, under det att råttorna kämpade just om natten.
• Också vildgässen blevo glada åt regnet, som kom för att väcka växterna ur deras sömn och slå hål på sjöarnas istak.

sömnig

sleepy 11 times

sömniga, sömnig

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular; numeral, nominative, common gender, singular

Adjective 'sleepy/drowsy', despite the noun tag.

• Han frös så, att han höll på att stelna och släppa taget om grenen, och han var förfärligt sömnig, men han tordes inte somna, av fruktan för att han skulle ramla ner.
• För det första gjorde gungningen dem ohjälpligt sömniga.
• Men när de hade gungat på vågorna en stund, blevo de sömniga på nytt.

sön

sons 18 times

sönerna, söner

• Hon hade allting präktigt förstås, men hon levde ändå i stora bekymmer, därför att hon inte visste hur hon skulle dela sin egendom mellan sina tre söner.
• Se, det förhöll sig så, att de två äldsta sönerna brydde hon sig inte så mycket om, men den yngste var kelgrisen.
• Då kallade hon till sig alla tre sönerna och började tala med dem om arvet.

söndag

Sunday 7 times

söndag, söndagen

• Så blev det söndag igen.
• »I dag är det nog söndag,» tänkte pojken och satt och såg ner på kyrkfolket.
• Men nästa dag var en söndag, och husbonden ville inte gå till skogen och söka malm den dagen, utan gick i stället till kyrkan med allt sitt husfolk.

sönder

apart/broken; apart 22 times

sönder

adverb; preposition

• Den lilla parveln, som hade ridit på hans rygg, satt på en tuva i skogsbrynet och plockade sönder en tallkott för att komma åt fröna.
• Det var sant, att han inte hade förmått göra mycket ont, så liten som han var, men nog kunde han ha förstört många fågelbon och slagit sönder många ägg, om han hade haft lust.
• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.

Sörälven

Sörälven 3 times

Sörälven

• Det här är Idresjön, som har blivit fylld med vatten av Sörälven.
• När Storån hörde detta, sade den genast till skogen: ’Du, som når fram överallt, kan gärna hälsa till Sörälven, att Storån från Vånsjön är kommen.
• Jag ska göra en sjö, jag såväl som Sörälven.’

sörja

grieve; grieving; cared for 7 times

sörja, sörjer

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• »Om jag bara finge följa med vildgässen på deras resa, skulle jag inte sörja över att jag har blivit förvandlad,» tänkte pojken.
• »Om Tummetott sörjer över en gammal stad, så kan vi snart trösta honom.
• Det fanns nog husbönder, som skaffade sina djur halm att ligga på, och som bredde täcken över dem, men det fanns också de, som sutto inne på gästgivargården, drucko och spelade och alldeles glömde bort dem, som de borde sörja för.

sörjde

grieved; grieved for; saw to 5 times

sörjde

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, neuter, singular; proper noun, nominative

• Han var inte blödig av sig annars, men han riktigt sörjde över de sköna byggnaderna och de ståtliga människorna.
• Sedan sörjde han inte mer över den saken.
• Men om mor och far hade vetat detta, som barnen hade fått höra i kväll, så att de hade kunnat akta sig; om de hade bränt upp kläderna efter vandrerskan, om de hade skurat stugan väl ren och inte begagnat sängkläderna, hade de då kanske levat, alla de, som barnen nu sörjde?

sörjt

grieved; provided 4 times

sörjt

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; verb, imperative, active

• Men då i början hade han sörjt rent förfärligt.
• Nu sade de inte som förut, att hon hade delat rätt och sörjt väl för dem.
• »Jag tror inte, att hon skulle ha sörjt så mycket för gåskarlen, om hon hade vetat hur det gick till, när han for sin väg.

Sörmland

Sörmland; Sörmland's 16 times

Sörmland, Sörmlands

proper noun, nominative; proper noun, genitive

A Swedish province.

• Norr om Bråviken, där gränsen går fram mellan Östergötland och Sörmland, reser sig ett berg, som är flera mil långt och mer än en mil brett.
• När människor först flyttade till Sörmland och Östergötland, växte det skogar nästan överallt, men de, som stodo i fruktbara dalar och på slätter, blevo snart bortröjda.
• Och för de resande, som måste färdas mellan Östergötland och Sörmland, var den rent livsfarlig.

spad

spade; spades 7 times

spadar, spade, spaden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

Same word 'spade' (garden tool); lemma spelling is a tagging artifact.

• Karlen hade spade i hand och bar ett stort förkläde som andra trädgårdsmästare, och far skulle just följa honom, när han kom att kasta en blick på hans ansikte.
• Då hugger den gamle spaden i en sten med sådan kraft, att stenen klyves i tu, och säger med en röst, som kommer djupt nerifrån den allra förfärligaste förtvivlan: »Har Vita frun på Vibyholm fått vila och inte jag!»
• Den gamle visslar åt rödstjärten, den kommer till honom och slår tryggt ner på hans axel, och när ugglan flyger efter den i sin jaktiver, jagar han bort henne med spaden.

spade

spade 4 times

spade

• Då hade han vänt sig om och sett en gammal dagakarl, som stod böjd över sin spade.
• Om han inte hade burit ett blått trädgårdsmästarförkläde och hållit en tung spade i handen, skulle pojken ha tagit honom för en gammal knekt.
• Där vänder han sig till pojken och räcker honom sin spade.

spana

watch for; searched; peers 8 times

spana, spanade, spanar, spanat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Pojken stod och skrämde upp sig för de där trollen, så att han nästan glömde att spana efter rävarna.
• Sedan gingo de ut på vägar och stigar, vandrade till granngården för att höra om han hade förirrat sig dit och spanade efter honom också nere vid Tåkern.
• Nu står han i portöppningen och spanar inåt skogen, alldeles som om han väntade någon.

spann

spun; purred 4 times

spann

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Past tense of the verb 'spinna' (to spin); mistagged as a noun.

• Han spann och surrade av belåtenhet, innan han svarade.
• En dag, när Ulvåsa-frun satt i sin sal och spann, såsom det var brukligt förr i världen, kom en fattig bonde in i rummet och satte sig på bänken långt nere vid dörren.
• Han gav sig inte tid att sluta arbetet, utan skyndade in i storstugan till jättekvinnan, som satt och spann blånor på en slända.

spara

to spare; saved; save 14 times

spara, sparat, sparade

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, past, indicative, active

• Kråkorna hade intet skäl att spara Tummetott, utan de gingo genast in på saken.
• »Giftet rinner mig ner i tänderna, men jag vill helst spara en, som ska hetas vara min stamfrände.»
• Men pojken är redan så ängslig för allt besvär, som han har vållat den barska gamla karlen, att han vill spara honom vidare möda.

sparka

kicked 6 times

sparkade

• De sparkade med bakbenen, skakade i sina halslänkar, vände huvudena utåt och måttade med hornen.
• Här sparkade han med träskon till det lilla fönstret, så att rutan krossades, och stack det, som han höll i handen, in till ekorrhonan.
• Därutanför gick en av flottans matroser på vakt, men bronskarlen skred bara förbi honom och sparkade upp porten, utan att matrosen låtsade något därom.

spä

spread; tender 3 times

spände, späd

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative

• Det var mycket vackert att se dem, där de lågo och spände upp vingarna som segel för att ta sig väl ut inför de främmande.
• När studenterna hade kommit in i trädgården, där gräsmattorna stodo i ljus, späd vårgrönska och trädens blad höllo på att spränga knopparna, hade de stannat framför en talarstol, och en ung, ståtlig man hade stigit upp i denna och talat till dem.
• Han bara spände ut vingarna, for åstad och kom snart tillbaka med ett par pappersblad.

späd

tender; frail 3 times

späda, späd

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• När pojken på fredagen kom in i parken, hörde han bofinkarna sjunga i vartenda snår om hur Sirle ekorres hustru hade av grymma rövare blivit bortförd från sina späda ungar och hur Nils gåsapåg hade vågat sig in ibland människorna och burit de små ekorrbarnen till henne.
• Hon var inte mer än ett år äldre än lille Mats, som såg så liten och späd ut, där han låg död framför henne.
• — »Ungarna era är ju inte flygfärdiga,» ropade de andra. »De kommer aldrig över havet med så späda vingar.»

spår

track/trace; tracks 14 times

spår, spåret, spåren

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han såg inte till ett spår efter tomten.
• För nu var solen borta, och nu kom det köld från sjön, och mörker sjönk ner från himmelen, och fasa smög fram i skymningens spår, och i skogen började det att tassa och prassla.
• Han kunde ändå se deras spår på en smal stig, som förde inåt skogen, och han fortsatte att följa dem.

spegel

mirror 11 times

spegeln, spegel

• På själva fönsterbrädet rätt framför pojken stod en liten spegel, och i den syntes nästan hela rummet.
• I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.
• Nu såg pojken i spegeln alldeles tydligt, att locket till kistan stod öppet.

spegla

mirroring; mirror; was mirrored 4 times

speglade, spegla, speglades

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, passive; adjective, nominative, plural

• Där finnas ståtliga klipp-portar, som äro välvda över vatten, där finnas vassa stenar, som ständigt översprutas av vitt skum, och andra, som spegla sig i svartgrönt, oföränderligt stilla vatten.
• Blossets röda låga speglades klart i den nattsvarta sjön, och det granna skenet måtte ha lockat fiskarna, för kring flamman i djupet syntes en mängd mörka streck, som ständigt rörde sig och bytte plats.
• Den låg alldeles stilla och blank och speglade stränderna, som voro svepta i tunna, ljusa dimmor.

speja

scanned; searching 7 times

spejade, speja

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»
• Vi började flyga fram och tillbaka och spejade mellan träden.
• Medan han spejade åt alla håll, märkte han på fältet bredvid ett par karlar, som gingo och plöjde.

spektakel

spectacle; sport; make-believe 5 times

spektakel

• Den stora tama gåskarlen, som hade följt med upp i luften, kände sig mycket stolt över att få fara fram och tillbaka över Söderslätt i sällskap med vildgässen och föra spektakel med tamfåglarna.
• Inte en gång vildgässen hade hjärta att föra spektakel med sådana små stackare.
• Men det är kanske därför, att den vanligen visar sig så vänlig och mild, som det blir sådant spektakel, när den ibland om vårarna lägger av den leende minen och visar, att den kan bli farlig på allvar.

spel

involved; at stake; at work 6 times

spelet, spel

• Han kände sig mycket förödmjukad och tyckte, att hela hans anseende som jägare stod på spel.
• Pojken förstod nog, att det var spökeri med i spelet.
• De tänkte bara på spelet och gåvo inte akt på pojken, som helt hastigt skyndade förbi dem.

spela

played; play; playing 18 times

spelade, spela, spelat, spelar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• Runt omkring honom sutto så många mesar och bofinkar och starar, som busken kunde rymma, och kvittrade visor, som han försökte lära sig att spela.
• Han började på nytt igen, och lika illa gick det, så att alla småfåglarna jämrade sig: »I dag spelar du sämre, än du brukar, Tummetott.

spelmann

fiddler 8 times

spelmannen, Spelmannen

• Åsbjörn såg på spelmannen med oerhörd förvåning, när han hörde den stora summan.
• Spelmannen stoppade ner sitt inköp i en av sina vida fickor, vände tillbaka till Skansen och gick in i en av fäbodstugorna, där det varken fanns besökande eller vaktare.
• Sedan vände han sig till spelmannen.

spets

lace; point 3 times

spetsar, spets

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han var mycket prydlig och fin med vita spetsar kring halsen och handlederna, spännen i skorna och strumpeband, knutna i rosetter.
• Mot norr syns den smala framkroppen och det runda huvudet, och mot söder ser man bakkroppen, som först breder ut sig och sedan smalnar av till en vass spets.»
• Han såg fullt av folk stå framför de små bodarna, där köpmännen bredde ut över disken blommigt, styvt siden, tjockt guldtyg, skiftande sammet, lätta florsdukar och spindelvävstunna spetsar.

spetse

front/head 11 times

spetsen

i spetsen = 'at the head/front' (of a line).

• Då de vildgässen, som flögo sist, märkte, att den tame inte kunde följa med, började de ropa till den gåsen, som for i spetsen av vinkeln och ledde tåget: »Akka från Kebnekajse! Akka från Kebnekajse!»
• Därpå ordnade de sig i en lång rad med förargåsen i spetsen och kommo fram till dem.
• Vildgässen hade flugit högt uppe i luften, jämnt och utan brådska, i sträng ordning med Akka i spetsen och de övriga i två sneda rader bakom henne.

spetsig

pointed 4 times

spetsig, spetsiga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Den, som blev förvånad, när han såg vilken spetsig nos och hörde vilken hes och arg röst den hunden hade, som han hade förföljt, det var allt pojken.
• Med detsamma kände far igen den spetsiga pannluggen och pipskägget.
• Men se nu själv om det inte är likt ett riktigt högfjäll med bred fot och spetsig topp!»

spik

nails; nail 7 times

spikar, spik

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det var tydligt, att ingen på långa tider hade brytt sig om att slå spik i vägg på detta ställe.
• Det lät också, som ett helt regemente skulle ha marscherat fram, när vi vandrade på gatorna med våra högklackade skor, där skomakaren hade slagit in inte mindre än femton stora spikar.
• Vi plockade i trädgårdslanden gamla spikar och ben och sålde i lumpboden, och för pengarna köpte vi sådana där stenhårda ankarstockar, som de bakade åt knektarna på kronobageriet.

spis

hearth; stove 15 times

spisen

• Han lät blickarna vandra från liggsoffan till slagbordet och från slagbordet till spisen.
• Han såg på grytorna och kaffepannan, som stodo på en hylla bredvid spisen, på vattenspannen vid dörren och på slevar och knivar och gafflar och fat och tallrikar, som syntes genom den halvöppna skåpdörren.
• På taket bodde varje sommar ett storkpar i ett stort bo, på vinden levde ett par kattugglor, i lönngångarna hängde flädermöss, i spisen i köket bodde en gammal katt, och nere i källaren funnos några hundratal av de gamla svartråttorna.

spisa

eaten; eat 5 times

spisat, spisa

verb, active, supine; verb, active, infinitive

An older or formal verb for eating a meal.

• Och sedan han hade spisat och druckit, hade han gått ut i lustgården, stått där både länge och väl och sett ut över Stora Djulö sjö och de vackra stränderna.
• »Jag skulle också spisa frukost,» sade han, tog av sig sin ränsel och plockade fram smör och bröd.
• Sedan de hade spisat frukost på åkrarna i Fellingsbro, var det deras mening att styra rätt norrut över Västmanland, men västanvinden tog till i styrka och vräkte dem i stället österut ända bort mot Upplandsgränsen.

spisel

hearth 3 times

spisel, spiseln

• I ett rum fanns en gammal spisel, och framför denna stannade läraren för att tala om de olika eldstäder, som människorna hade brukat under tidernas lopp.
• Då Vittskövle byggdes, hade människorna just hunnit så långt som till den öppna spiseln, som hade en vid skorsten för röken, men också lät det mesta av värmen följa med upp i luften.
• Och fast de lockades av den härligaste lukt från sädesbingarna, tvingade de sig att med största ordning undersöka de forna knektarnas pelarstödda borgstuga, deras stenbord och spisel, de djupa fönsternischerna och hålet i golvet, som man i forna dagar hade tagit upp för att därigenom kunna hälla ner kokande beck över en inträngande fiende.

spjut

spear 7 times

spjutet, spjut

• Den ene satt vid årorna, den andre stod på aktertoften och höll i handen ett kort spjut, som var försett med grova hullingar.
• Med detsamma stötte han spjutet ner i vattnet.
• Bonden rätade på sig, där han stod och stödde sig mot spjutet.

spö

stick 3 times

spö

• Så snart som tomten hade kommit in på den stensatta gården, sprang han rakt fram till ekorrburen, och som den hängde så högt, att han inte kunde nå upp till den, gick han till redskapsskjulet efter ett spö, reste det mot buren och svingade sig sedan upp på samma sätt, som en sjöman äntrar uppför ett tåg.
• Denna var lyckligtvis inte stängd med annat än en krok, som han lätt kunde peta upp med ett spö.
• En pojke med ett långt spö i handen höll fåren samlade.

spraka

crackled; crackles 3 times

sprakade, sprakar

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Nu var det en eldbrand, som sprakade till, så att gnistor och kol stänkte framåt golvet.
• »Det är ingen, som blir sliten i stycken. Det är järnet, som sprakar och fräser, när det lägges under hammaren.»
• Den glödde och sprakade, försökte att svinga sig över till furuskogen på andra sidan bäcken, men nådde inte fram till den.

sprang

ran 21 times

sprang

• När parveln, som låg under tistelbladet, såg detta, sprang han upp, som om han hade velat ta gåskarlen ifrån barnen.
• Så långt sprang parveln utan tvekan, men när han kom dit, stannade han.
• Pigorna hunno knappast att se vad det var, som sprang, men de skyndade efter i alla fall.

spranga

sprang 4 times

sprang

• Så snart denne kände sig fri, sprang han mot dörren.
• Och så snart han fick se dem, sprang han upp på stengärdsgården och ropade: »Se goddag, Åsa gåsapiga!
• Därpå sprang han med långa hopp från tuva till tuva, tills han kom på fast mark, och skyndade sedan åt det håll, där den gamla gården låg.

sprangma

ran 67 times

sprang

Lemma is corrupted; surfaces are only "sprang" (past of springa, to run). Lemma should read springa, not sprangma.

• Knappast hade han fått syn på flughåven, förrän han ryckte den till sig och sprang upp och svängde den utmed kistkanten.
• Pojken sprang omkring spegeln ett par gånger för att se efter om det stod någon liten karl gömd bakom den.
• Pojken sprang genast fram till katten.

spratt

trick; gave a start 12 times

spratt

noun, nominative, neuter, singular; verb, past, indicative, active

• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• Då spratt en gammal uv, som satt och sov inne i en övergiven hytta, upp ur sömnen.
• Den där ska jag äta opp genast, annars spelar han oss något elakt spratt.»

spränga

burst; blast; bursting 3 times

spränga

• Gåskarlen försökte följa också detta rådet, men när han ville höja sig, blev han så andfådd, att han höll på att spränga bröstet.
• De måste genom trånga schakt och långa, slingrande gångar arbeta sig in i jordens mörka innandömen för att lägga sina eldar och spränga sönder berget.
• När studenterna hade kommit in i trädgården, där gräsmattorna stodo i ljus, späd vårgrönska och trädens blad höllo på att spränga knopparna, hade de stannat framför en talarstol, och en ung, ståtlig man hade stigit upp i denna och talat till dem.

språk

languages; language 7 times

språk

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• När hon gick ut ur stugan, suckade han av sorg, och när hon kom tillbaka, ropade han välkommen till henne på sitt eget språk.
• — »Jag glömmer alltid, Jarro, att inte du, såsom Cesar och jag, förstår människornas språk,» svarade kattan.
• »Cesar,» sade Jarro, »du förstår människornas språk mycket bättre än Klorina.

språka

chat; chatted; were talking 7 times

språka, språkade

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• De språkade om allt möjligt som gamla vänner.
• Han vaknade av att människor sutto och språkade bredvid honom.
• Pojken hade helst velat gömma sig undan för honom, men Bataki hade redan märkt honom, och om ett ögonblick hade han stått mittibland kabbelöken och börjat språka, som om han och Tummetott vore de bästa vänner.

språksam

talkative 3 times

språksam

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Hon var tyst och allvarsam, men pojken var språksam och munter, och systern brukade säga om honom, att han kacklade i kapp med gässen ute på åkrarna.
• Husmodern hade varit glad och språksam.
• Det var en god vän till lapparna, en vänlig och språksam man, som kunde tala lapska, och lappen ropade åt honom, att han skulle krypa in i tältet.

språng

leap; leaps 20 times

språng, språnget

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Men då gjorde katten ett språng, kom ner rätt på pojken, slog omkull honom och ställde sig över honom med framfötterna på hans bröst och gapet öppet över hans strupe.
• Han tog ett språng rätt ner i gåsflocken och slog armarna om halsen på gåskarlen.
• Men så mörk natten var, såg pojken tydligt alla de springor och hål, som funnos i isen, och tog djärva språng över dem.

spredo

spread 3 times

spredo

Past-plural of the verb 'sprida' (to spread); mistagged as an infinitive.

• Han hade inte tänkt på det förut, men nu märkte han, att granarna spredo en mycket starkare doft omkring sig, än de brukade.
• Det var, som om det hade gått en ljusning över den gråa bergshöjden, när socknens alla barn spredo sig över den.
• Han visste, att asarna inte älskade dem, som spredo omkring sig köld, mörker och ödslighet och hindrade jorden från att bli rik, fruktbar och prydd med människoboningar.

spricka

cracks; crack 14 times

sprickor, spricka, sprickan, sprickorna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Den var stygg att se på, för den var nästan alldeles täckt av en isskorpa, som var svartnad och ojämn och full av sprickor och hål, såsom det brukar vara med våris.
• »Det första, som händer honom, blir, att han stupar ner i en spricka i isen,» tänkte hon.
• Det var en kringbyggd gård, och den blev så väl upplyst, att gumman kunde se sprickor och hål i rappningen på väggen mittemot.

sprida

spread; spreads 4 times

sprida, spred, spridas, sprider

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, passive, infinitive

• Från blåntotten, som han hade kastat mot Smirre, hade elden hunnit sprida sig till sängomhänget.
• Sjukdomen spred sig hastigt från skogstrakt till skogstrakt.
• Men larverna hade hunnit spridas milsvitt över grannskogarna, och inte heller denna sommar nådde sjukdomen till dem alla, utan många levde, tills de blevo puppor och fjärilar.

spridd

scattered; spread 5 times

spridda, spridd

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Han sprang längre inåt snåren för att få veta hur vitt förhärjelsen var spridd.
• Det hade verkligen uppkommit en sjukdom bland larverna, men den första sommaren hann den inte att bli mycket spridd bland dem.
• De foro ännu längre ut, och nu funno de inte mera de stora, bebodda öarna; endast små skär voro i otalighet spridda över vattnet.

spring

Run! 3 times

Spring

Imperative of the verb 'springa' (to run); mistagged as a noun.

• Spring på bara!»
• »Spring undan,» brummade björnungarna, »annars äter vi opp dig!»
• Spring!

springa

to run; runs; cracks 47 times

springa, springer, springor

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

One cited example uses the homograph springa "slit/crack" (a different noun); this type is the infinitive verb "to run".

• Men i samma stund, som pojken gjorde detta, fick han en så förfärlig örfil, att han trodde huvudet skulle springa i bitar.
• Klorna voro indragna, och ögonen voro jämngråa med bara en liten, smal springa mittpå.
• — »Då väntar jag mig, att du är en mästare i att springa,» sade gåsen.

springande

running 11 times

springande

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative

Present participle of springa (to run), mistagged as a noun.

• Smirre inte bara gjorde ett högt språng efter henne, utan han förföljde henne springande och hoppande ända ner mot sjön, men inte heller den gången fick han någon lön för mödan.
• När han äntligen såg upp, voro de alldeles inpå honom, och nu blev han så bestört och förvirrad, att han glömde bort, att han kunde flyga, och skyndade undan dem springande.
• Om en stund kom Smirre springande utmed åstranden.

sprun

run 3 times

sprungit

Lemma is truncated; the word is 'springa' (to run).

• Och på eftermiddagen, när de hade slagit ner under en liten marig tall mitt ute på en stor mosse, där allt var vått och allt var kallt, där somliga tuvor voro täckta med snö och andra stucko upp nakna ur en pöl halvsmält isvatten, då hade han inte heller känt sig modlös, utan sprungit omkring i friskt humör och sökt efter tranbär och frusna lingon.
• Men knappast hade han sprungit ett par meter, förrän pojken klappade honom på halsen och sade: »Nu kan du stanna, gåskarl.»
• Pojken hade sprungit sig både varm och trött.

sprunga

run 5 times

sprungit

• Hon förstod, att tomten hade sprungit bort till nöthagen och hämtat ekorrhonans ungar, och att han bar dem till henne, för att de inte skulle svälta ihjäl.
• När han hade sprungit tvärsigenom hela staden, kom han fram till ännu en port i muren.
• Detta kom sig därav, att pojken hade passat på att gå ut på samma gång som han, och han hade genast sprungit ner till ladan, där han hade lämnat kreaturen.

sprungo

ran 19 times

sprungo

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural; adverb

Tagged as a noun but is the historical past-plural of springa, 'to run' (cf. voro, gingo).

• Pojken försökte komma undan dem, men hönsen sprungo efter och skreko, så att han höll på att mista hörseln.
• De simmade i kapp, sprungo i kapp och flögo i kapp med honom.
• De rörde sig mycket snabbt och sprungo fram tätt packade, led vid led, och voro så många, att de en god stund täckte hela gärdsgården.

spunnoa

spun 3 times

spunno

verb, imperative, active; verb, past, indicative, active

Historical plural past form of spinna.

• Gamla gummor sutto vid sina dörrar och spunno utan spinnrock, bara med hjälp av en kavle.
• De stackars larver, som hunno att bli fullvuxna, kröpo upp på grenarna, spunno in sig i vita trådar och sutto ett par veckor som orörliga puppor.
• De hade odlat säd, men också rosor och jasminer; de hade spunnit lin, men de hade sjungit folkvisor, medan de spunno.

stack

tucked; stuck; pushed 18 times

stack, stacken, stackar

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

This is actually the past tense of the verb stinga 'to stick/poke', mistagged as a noun.

• Ett ögonblick låg han stilla i dyn, men snart stack han upp huvudet, skakade vattnet ur ögonen och fnyste.
• Pojken gjorde så, och när han var färdig, grep gåskarlen honom än en gång vid skjortlinningen och stack in honom under sin vinge.
• Här sparkade han med träskon till det lilla fönstret, så att rutan krossades, och stack det, som han höll i handen, in till ekorrhonan.

stackar

the poor fellow; poor 6 times

stackaren, stackars

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Den stackaren låg på bottnen av den långa håven med huvudet neråt och kunde inte komma upp ur den.
• Den lilla stackaren flydde undan, allt vad han förmådde, men det tycktes ändå, som om människorna skulle vinna på honom.
• Den stackaren var dyvåt och stannade då och då för att gnida huvudet med framtassarna.

stackare

wretch; poor wretches 14 times

stackare, Stackaren, Stackare

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det kan ingen av oss stå till svars med att låta en sådan stackare reda sig på egen hand med vessla och räv nu i natten.»
• Men han visste ju heller inte, att det låg en liten stackare instängd i en portör och bara väntade på att han skulle sluta.
• Dessa voro hemlösa, utsvultna stackare, som höllo till i själva hamnen, simmade omkring bland pålarna under bryggorna och åto avfall, som kastades i vattnet.

stackars

poor 21 times

stackars, Stackars

verb, past, indicative, passive; adjective, genitive, masculine, singular; verb, passive, supine

invariant word expressing pity, 'poor' as in 'poor thing'.

• Han tog språng mot solfläckar, som han såg på marken, och mot en stackars nässelfjäril, som hade kommit för tidigt ut ur sin puppa.
• Han gjorde det riktigt raskt och bra för att vara första gången, som han försökte sig på dylikt, men det måtte ha gjort mycket ont, för den stackars unggåsen utstötte ett enda gällt skrik, och sedan sjönk hon ner bland stenarna utan att ge ifrån sig ett livstecken.
• De stackars landfåglarna, som drevo förbi uppe i stormen, ropade avundsjukt: »Det är ingen nöd för er, som kan simma.»

stad

town; towns; city's 126 times

staden, stad, städer, städerna, stads, sta’n, stadens, Staden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

Sta’n is a colloquial contraction of staden.

• De vågade sig aldrig upp till staden, som ägdes av svartråttorna.
• De sutto stilla på sina egendomar, och under tiden togo gråråttorna ifrån dem lantgård efter lantgård, by efter by, stad efter stad.
• Den stannar över varje gård, över statarstugor och slott, över köpingar och städer, över bondgårdar och järnvägsstationer, över fiskelägen och sockerbruk.

stadig

sturdy; firmly; firm 8 times

stadigt, stadiga, stadig

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adverb

• Hon försökte komma upp, men fann intet stadigt fotfäste, utan sjönk och sjönk.
• När hon satt uppe på en molnkant och såg ner på Närke, som låg vänligt och välmående under henne med präktiga bondgårdar på slätten och rika gruvor och bruk uppe i bergstrakterna, med den tröga Svartån och de grunda, fiskrika slättsjöarna, med den goda staden Örebro, som utbredde sig runt om det allvarsamma gamla slottet med de stadiga hörntornen, så måtte hon visst ha tänkt: »Här skulle människorna ha det alldeles för bra, om inte jag vore.
• Då fattade örnen stadigt om honom med sina starka tår, lyfte och for återigen norrut.

staka

pole (a boat) 3 times

staka

• Drängen gick ner i en eka, lade Jarro på båtbottnen och började att staka sig ut på sjön.
• Och den lilla parveln befallde Per Ola att genast ta upp en lång, smal stör, som låg på bottnen av ekan, och försöka att staka denna fram mot en av de små vassholmarna.
• Han besinnade sig inte länge, hoppade ner på en brädstump, som hade gungat in bland vassen, fiskade upp en liten käpp och började över det grunda vattnet staka sig fram mot stranden.

stal

stole 3 times

stal

Past tense of the verb 'stjäla' (to steal); mistagged as a noun.

• »De var här i går natt och stal ett lamm ifrån oss.
• Jag stal en gång en silversked...
• »Jaså, hon tror, att jag stal bort gåskarlen?» sade pojken.

stall

stable 17 times

stallet, stall

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• De hade funnits i varenda källare, på varenda vind, i lador och logar, i visthus och bagarstugor, i ladugårdar och stall, i kyrkor och borgar, i brännerier och kvarnar, i varje av människor rest byggnad, men nu voro de fördrivna från allt detta och nästan utrotade.
• Utom boningshus och stall och lagård funnos där långa längor med lador och logar och bodar och redskapsskjul.
• Du får tak över huvudet och får stå i stall som en oxe.»

stam

kind; trunks; stem 10 times

stam, stammar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De, som hade besegrat dem, voro ett djurfolk av deras egen stam, som kallades gråråttor.
• Men hon undrade mycket vad det kunde ha att betyda, att han sökte upp henne, eftersom storkar helst umgås med folk av deras egen stam.
• Allra först finge man då rota ut ljungen, för med den förhåller det sig så, att fastän den bara har en liten förkrympt stam, små förkrympta grenar och torra, förkrympta blad, inbillar den sig, att den är ett träd.

stamfränd

kinsmen 4 times

stamfränder, stamfränderna

• Du vet, att dina stamfränder har till valspråk, att älgarna är ett med skogen, men du har inte en gång varit inne i en skog.»
• »Härinne brukar stamfränderna dina söka skydd för köld och storm,» sade Karr.
• »Här brukar stamfränderna dina äta löv och bark,» sade Karr.

stamfrände

kinsman 3 times

stamfrände

• — »Han kallas Hornkrone,» sade Karr, »och han är din stamfrände.
• — »Om han därborta är min stamfrände, så vill jag gå närmare och se på honom,» sade Gråfäll.
• »Giftet rinner mig ner i tänderna, men jag vill helst spara en, som ska hetas vara min stamfrände.»

stamm

the trunks; stock; the trunk 4 times

stammen, stammarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Förutom att där ännu finnas kvar hjortar av den gamla stammen och att harar och grav-änder och rapphöns älska att leva där, så utgör den på våren och sensommaren en viloplats för många tusental av flyttfåglar.
• Den var mörk och kulen, villsam och ovägad, risig och stickande, och de gamla träden sågo ut som troll, där de stodo med skägg på grenarna och mossa på stammarna.
• Pilarna och alarna, som vuxo i strandbrädden, hade redan vattnet högt uppåt stammarna.

stampa

stamped; stamps 4 times

stampade, stampar

adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active

Past tense of the verb 'stampa' (to stamp); mistagged as an adjective.

• Det gick någon bakom honom, som stampade mot stenläggningen med tunga fötter och stötte mot marken med en skodd käpp.
• Han stötte sin stav mot dörren, så att den sprang upp, och stampade i väg uppför en trappa med nötta trappsteg.
• Detta gör han i största välmening, och helt förvånad blir han, när han hör, att trädgårdsmästaren ryter till i vrede bakom honom, stampar i marken och häftigt skakar i gallergrinden.

stanna

stopped; stay; stayed 184 times

stannade, stanna, stannat, stannar, Stanna

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• »Här är det väl allt meningen att vi ska stanna över natten,» tänkte pojken och sprang ner från gåskarlens rygg.
• När vildgässen hade stannat framför dem, nego de med halsarna många gånger, och gåskarlen gjorde så med, ännu flera gånger än de.

stapel

piles 3 times

staplar

• Vid broarna fastnade de, i fallen hände det, att de brötos rätt av, i forsarna stannade de framför stenarna och byggde upp sig till höga, vacklande staplar.
• Vagnarna foro på blanka skenor bort till brädgården, där plankorna lades upp i staplar, som bildade gator liksom husen i en stad.
• På ett ställe byggdes nya staplar, på ett annat plockades de gamla ner, och plankorna buros ombord på ett par stora skepp, som lågo och väntade på last.

star

starling 3 times

staren

Alternate tagging of 'staren', the definite form of 'stare' (starling).

• Överst på väderflöjeln satt staren och sjöng så, att var ton hördes in till honan, som låg på ägg i holken i päronträdet.
• »Vi har fyra små vackra ägg,» sjöng staren.
• »Vem är det, som vill skrämma mig?» frågade staren och flaxade oroligt med vingarna.

stare

starling; starlings 5 times

starar, Staren, staren, stare

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Staren kom flygande med en rottåga, och bofinken sjöng i trädtoppen.
• Runt omkring honom sutto så många mesar och bofinkar och starar, som busken kunde rymma, och kvittrade visor, som han försökte lära sig att spela.
• Till sist faller hela skyn ner över en kulle, hela skyn på en gång, och ögonblicket därefter är kullen fullkomligt skyld av gråa lärkor, granna röd-grå-vita bofinkar, spräckliga starar och gröngula mesar.

stark

strong; loud; stronger 105 times

stark, starka, starkt, starkare, starkaste, starkast

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adverb

Adverbial form 'starkt' modifying nouns like a predicate adjective in these examples, sense shifts between 'loud' and 'strong/solid'.

• Han var inte ohågad för förslaget, och han skulle just säga, att han gick in på det, då de hörde ett starkt dånande bakom sig.
• Det kan ju hända, att du är stark i att sträcksimma.»
• Om de finge se det stora, fasta stenhuset på Glimminge, som var uppfört bara en mansålder tidigare, skulle de lätt märka, att Jens Holgersen Ulfstand, som var dess byggherre, inte hade frågat efter annat än att bygga stort och fast och starkt utan att kosta en tanke på att få det vackert och bekvämt.

statarstuga

laborers' cottages twice

statarstugor

A statarstuga housed agricultural laborers paid partly in kind.

• Ni känner väl till många kojor, som har egen kyrka och egen prästgård, och som råder över herresäten och bondehemman och arrendegårdar och statarstugor, vov, vov, vov?
• Den stannar över varje gård, över statarstugor och slott, över köpingar och städer, över bondgårdar och järnvägsstationer, över fiskelägen och sockerbruk.

statyn

the statue 3 times

statyn

• Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.
• Sedan tänkte han inte mer på statyn, utan slog in på en bred gata, som ledde neråt sjön.
• För när han nu tänkte efter, så visste han, att statyn på torget föreställde den, som hade grundlagt staden.

stav

the staff; staff 3 times

staven, stav

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Han stötte sin stav mot dörren, så att den sprang upp, och stampade i väg uppför en trappa med nötta trappsteg.
• En vacker dag blev det så trött vid eländet, att det tog säcken på ryggen och staven i handen och begav sig ut för att tigga hos dem, som hade det bättre ställt för sig.
• Han förstod först rätt hur ansenlig den var, när han äntligen hade kommit så långt som till eldstaden, för han var då så trött, att han måste stödja sig mot staven för att vila.

ställa

put/placed; stood; to arrange 99 times

ställa, ställde, ställt, ställdes

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Åtminstone borde han då ha ställt upp det villkoret, att tomten skulle ha trollat predikan in i huvudet på honom.
• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.

ställe

place; places 167 times

stället, ställe, ställen, ställena

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.
• De voro ett fattigt husmansfolk, och deras ställe var inte mycket större än en trädgårdstäppa.
• Men så litet och fattigt, som stället var, så var det nu alldeles för gott för honom.

stämde

struck up; agreed 3 times

stämde

• »Mu, mu, mu,» stämde de upp alla tre.
• Sälarna stämde upp sina vilda jaktsånger.
• Alla de andra stämde in med henne, och deras kamrat var inte alls svårbedd, utan började genast.

ständig

constantly; constant; endless 25 times

ständigt, ständig, ständiga

adverb; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Där finnas ståtliga klipp-portar, som äro välvda över vatten, där finnas vassa stenar, som ständigt översprutas av vitt skum, och andra, som spegla sig i svartgrönt, oföränderligt stilla vatten.
• Pojken hade aldrig varit med om något sådant förut, och fastän han satt i ständig skräck, måste han erkänna för sig själv, att han inte förut hade vetat vad en god flykt ville säga.
• En var besatt med svarta korpar, som oupphörligen skreko, en med lärkor, som inte voro i stånd att hålla sig stilla, utan ständigt kastade sig upp i luften och sjöngo av glädje.

stäng

shut/closed; closed; shut 13 times

stängt, stängde

verb, active, supine; adjective, nominative, neuter, singular; verb, past, indicative, active

• Han kunde inte förstå hur detta hade gått till, för mor hade stängt kistan, innan hon gick.
• Kistlocket var stängt, och flughåven hängde på sin vanliga plats i fönstret.
• Om han någon gång hade varit odygdig och stängt igen källardörren om mor eller far, så fick han nu lära sig hur de hade känt det, för det dröjde i timtal, innan läraren slutade.

stänga

to close; shuts; closed off 14 times

stänga, stänger, stängas, stängde, stängda

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

• Under de gamla krigstiderna voro människorna lika så glada att få stänga in sig i ett sådant där starkt och väldigt hus, som man nu är att få krypa in i en päls i smällkall vinter, men när den goda fredstiden kom, ville de inte längre bo i den gamla borgens mörka och kalla stensalar.
• Men han fick bara se en skymt av tornen och befästningarna, som stängde inloppet till hamnen, och av de många byggnaderna på varvet, innan Akka slog ner på det ena av de platta kyrktornen.
• Den höga muren löpte runt om hela staden, omstängde den, som en gärdsgård stänger för en åker.

stängd

closed 7 times

stängd, stängda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• De skyndade till och hade den lyckan att bland nedrasade stenar och tuvor finna en tämligen stor lerkruka, som var stängd med ett trälock.
• Denna var lyckligtvis inte stängd med annat än en krok, som han lätt kunde peta upp med ett spö.
• Stugdörren var stängd, men nere i ena hörnet var ett stort stycke borttaget, för att katten skulle kunna gå ut och in.

stängsl

fence 3 times

stängslet

• När han hade gått i hagen ett par månader, hade han så långa ben, att han kunde kliva över stängslet, när han ville.
• Älgen tittade under lugg ner på Karr, som hoppade över inhägnaden flera gånger om dagen, så liten han än var, gick fram till stängslet, gjorde ett språng och var ute i det fria, nästan utan att han visste hur det hade gått till.
• De voro utanför stängslet, och de voro innanför.

stänka

sprayed; scattered 3 times

stänkte

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Men just då Smirre väntade att få höra gässens dödsskrän, såg han mården falla från en gren och plumsa ner i ån, så att vattnet stänkte högt.
• Nu var det en eldbrand, som sprakade till, så att gnistor och kol stänkte framåt golvet.
• Gnistorna kommo i kvastar, i knippen, i långa klasar; de voro i många färger, voro stora och små, foro mot ena väggen och stänkte ut över hela det stora rummet.

stå

stood; stands; stand 455 times

stod, står, stå, stått

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• Pojken stod en lång stund och funderade om han skulle läsa predikan eller inte.

Stå

stand 4 times

Stå

verb, present, indicative, active; verb, imperative, active

• Åter hörde de gässen skrika över deras huvuden, och i gåskacklet urskilde de ett par ord: »Stå stilla, där ni ä’! Stå stilla, där ni ä’!»
• »Hoj, hoj, hoj! Stå opp! Stå opp!» skrek pojken och slog i vattnet med sin käpp.

ståe

standing 6 times

stående

• Han blef stående helt rådlös med en unge i vardera handen.
• Längre vågade han sig inte, utan här blev han stående och funderade på vad han nu skulle ta sig till.
• Han blev stående och stirrade på honom.

stående

standing 16 times

stående

• Han var så förvånad, att han blev stående stilla på trappsteget och lyssnade.
• Akka höll in vingarna så hastigt, att hon nästan blev stående stilla i luften.
• Hon blev stående och grubblade på detta.

ståltråd

steel wire; the steel wire 3 times

ståltråd, ståltråden

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• I alla forsar snurrade hjul, elektriska ledningar ströko genom den tysta skogen, och ofantligt långa järnvägståg kommo rullande med sexti, sjutti vagnar, lastade än med malm och kol, än med järnstänger, plåtar och ståltråd.
• De höllos fångna i en bur, som var uppförd av järnstänger och ståltråd.
• »Jag sitter här och filar av ståltråden, för att du ska kunna flyga din väg.»

ståltrådshjul

wire wheel 3 times

ståltrådshjul, Ståltrådshjulet, ståltrådshjulet

• De gjorde genast i ordning åt det en gammal ekorrbur, som bestod av ett litet grönmålat hus och ett ståltrådshjul.
• Ståltrådshjulet däremot skulle hon ha till lekstuga, där hon kunde springa och klättra och svinga runt.
• Gumman såg, att när tomten inte kunde få upp dörren, kom ekorrhonan ut i ståltrådshjulet.

ståltrådsnät

wire netting 3 times

ståltrådsnätet

• När natten kom och alla örnarna sovo, hördes ett lätt skrapande i ståltrådsnätet, som täckte taket av deras bur.
• Örnen lyfte huvudet och såg i den ljusa natten hur pojken satt och filade på ståltrådsnätet, som var spänt över buren.
• Pojken hade verkligen filat av så många trådar, att det nu fanns ett stort hål i ståltrådsnätet.

stånd

able; state; carried out 24 times

stånd

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han kröp till och med ner i ett par råtthål, men han var inte i stånd att finna tomten.
• Och Smirre förföljde dem och gjorde hopp, som voro ett par famnar höga, men var inte i stånd att gripa en enda ibland dem.
• Just i de dagarna tilldrog sig i Skåne en händelse, som blev mycket omtalad och till och med kom i tidningarna, men som många ha trott vara en dikt, därför att de inte ha varit i stånd att förklara den.

stånga

butt; butted 3 times

stångas, stångade

verb, passive, infinitive; verb, past, indicative, active

• Han sprang omkring en lång stund och stångade i luften, så ond blev han.
• En liten hund for omkring bland korna och skällde på dem, som ville stångas.
• Getterna hade inte lust varken att leka eller stångas.

ståt

pomp; finery; the grandeur 4 times

ståt, ståten

adjective, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

• De voro också präktigt klädda, men deras ståt gick inte på långt när upp mot männens.
• »Detta har varit en kungastad förr i världen, men nu är det slut på den ståten.»
• Det gick inte an att ställa till med så mycken ståt för en tiggarpojke.

ståtlig

stately; magnificently; more stately 41 times

ståtliga, ståtligt, ståtlig, ståtligare, ståtligaste

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• Där finnas ståtliga klipp-portar, som äro välvda över vatten, där finnas vassa stenar, som ständigt översprutas av vitt skum, och andra, som spegla sig i svartgrönt, oföränderligt stilla vatten.
• De voro allesammans så ståtligt utstyrda, att de kunde ha varit kungar.
• Då fingo de tårarna i ögonen, alla dessa ståtliga köpmän, som voro så mycket rikare än han.

steel

stiff 3 times

stela

Lemma is truncated; the word is 'stel' (stiff).

• Sådana, som äro vana att hålla till i vildmarken eller bo långt borta på landet, känna sig alltid ängsliga, när de komma in i en stad, där husen stå raka och stela och gatorna ligga öppna, så att var och en kan se den, som går där.
• Men om den vidsträckta tallmon, som nu låg under honom, där tallarna inte stodo stela och raka som i vanliga skogar, utan hade yviga grenar och rika kronor och hade ordnat sig i behagliga grupper på den skönaste matta av vit renmossa, om den tallmon skulle tåga ner till Övedsklosters park, då skulle den präktiga parken nödgas medge, att den hade funnit sin vederlike.
• De stod på skäret dyvåta och stela av köld, och man kan nog förstå, att de skulle bli bra glada, när de såg en stor stockeld låga på strandbrädden.

steg

steps; step; rose 59 times

steg, stegen, stegar

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; verb, imperative, active

The backbone tags this as imperative, but every example is past tense of stiga (to step/rise), not an imperative.

• Men varav kom det sig då, att han måste gå så många fler steg, än han brukade, för att komma fram till bordet?
• Pojken ville inte låta skrämma sig av en katt, utan tog än ett steg framåt.
• Och han hade förstås aldrig tänkt på att det kunde kännas så friskt, som det gjorde, uppe i luften, och att det steg upp från jorden en så god lukt av mylla och kåda.

stega

rose; stepped 3 times

steg

verb, imperative, active; verb, present, indicative, active

• Där steg han ur båten, drog ihop gammal vass till en stor hög och lade sig ner bakom den.
• Nu kom det rök inte bara från åsen; också från dalen nedanför den, som han inte kunde se, därför att den låg bortskymd av den närmaste höjden, steg det upp massor av rök.
• När hon tänkte detta, steg det upp inom henne en så stark längtan efter de gamla tiderna, att hon fick tårarna i ögonen.

stego

climbed; came ashore; went aboard 8 times

stego

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; noun, nominative, neuter, plural

Historical plural past form of stiga.

• De härstammade från ett par fattiga invandrare, som för en hundra år sedan stego i land i Malmö från en lybsk skuta.
• De gingo ut på pålbroarna, där örlogsfartygen lågo förtöjda, stego ombord på dem och besågo dem som två gamla sjöbussar, undrade och förkastade och gillade och förargades.
• De stego och stego, havet sjönk djupt ner, men flykten gick så sällsamt lätt, att det nästan föreföll, som om de låge stilla i luften.

stegs

steps 5 times

stegs

• Så snart som ekorren hade blivit infångad, och jakten var till ända, gick Smirre fram till mården, men stannade på två stegs avstånd, till ett tecken att han inte ville beröva honom jaktbytet.
• Smirre gick emot honom, men stannade på två stegs avstånd för att visa, att han inte ville ta ifrån honom jaktbytet.
• Men när han åter stod upprätt, blev han helt häpen, för på två stegs avstånd reste sig en hög, mörk mur med en stor, tornförsedd port.

sten

stone; stones; the rock 90 times

sten, stenar, stenen, stenarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• Han kastade en sten mot dem och ropade: »Tig med er, ert pack!»
• Ser ni inte, att det är ett högt slott av sten?
• Där finnas ståtliga klipp-portar, som äro välvda över vatten, där finnas vassa stenar, som ständigt översprutas av vitt skum, och andra, som spegla sig i svartgrönt, oföränderligt stilla vatten.

stenback

stony hills 3 times

stenbackar, stenbackarna

• ’Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla opp mossarna och röja opp åkrar ur stenbackarna!’
• Det bestod inte av annat än magra leråkrar och små låga stenbackar, och så lär det nog vara på många ställen i landskapet än i dag, fastän vi, som bor härnere vid Mälaren, inte ser mycket av det.
• När jag hade fått allt färdigt i norr och i söder, gick jag fram till östra kusten, och nu tog jag reda på alla de kala skär och stenbackar och ljunghedar och nakna marker, som ni hade gett mig, och kastade ut dem i havet.

stenblock

boulders; boulder 11 times

stenblock, stenblocken, stenblocket

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• De stora stenblocken voro för det första ingenting annat än hus.
• Då rörde de tre stenblocken på sig.
• På marken lågo några stora stenblock, och mellan dem växte mossa och lingonris och små låga björkar.

stengärdsgård

stone wall 7 times

stengärdsgården, stengärdsgård

• Allt det krattet, som växte på stengärdsgården, hade blivit brunt och blankt.
• Han kröp upp på den breda stengärdsgården, som gick runt omkring torpet och var övervuxen med törne och björnbärsrankor.
• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.

stenhög

stone heap; heaps of stone 3 times

stenhög, stenhögen, stenhögar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• När han vände sig om för att se vad det var, tyckte han sig urskilja något, som rörde sig i en stenhög, som låg alldeles invid muren.
• Han smög närmare och såg då den vita gåskarlen komma mödosamt vandrande uppför stenhögen med flera långa rottågor i munnen.
• Runt omkring lågo stora stenhögar, en ångmaskin flåsade i ett skjul, kvinnor och barn sutto i en ring på marken och sorterade stenar, på en smal hästbana rullade några vagnar, lastade med gråa stenstycken, och i skogsbrynet lågo små arbetarbostäder.

stenhus

stone house; stone houses 8 times

stenhuset, stenhus, stenhusen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Om de finge se det stora, fasta stenhuset på Glimminge, som var uppfört bara en mansålder tidigare, skulle de lätt märka, att Jens Holgersen Ulfstand, som var dess byggherre, inte hade frågat efter annat än att bygga stort och fast och starkt utan att kosta en tanke på att få det vackert och bekvämt.
• Den består av ett enda högt, stort och starkt stenhus, som synes milsvitt över slätten.
• Det stora stenhuset har så tjocka ytterväggar och mellanväggar och takvälvningar, att det i dess inre knappt finns plats för något annat än de tjocka murarna.

stenig

stony 7 times

stenig, steniga

adjective, nominative; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Det enda ställe på heden, där inte ljungen är allrådande, är en låg, stenig ås, som stryker fram mittöver den.
• Den var mycket vidsträckt, fast den till största delen bestod av mossar och steniga hagar.
• Nästa förmiddag drog snoken bort till Kryle, huggormen, som bodde i en stenig och höglänt trakt av Fridskogen.

stenläggning

paving stones 3 times

stenläggningen

• Det, som han bar i vänstra handen, lade han ner på stenläggningen, men det, som han höll i den högra, tog han med sig upp till buren.
• De stodo och väntade både länge och väl i den kalla marsnatten, och gumman började fundera på att gå in igen, när hon hörde slammer mot stenläggningen och såg, att den lilla parveln till tomte kom traskande än en gång.
• Det gick någon bakom honom, som stampade mot stenläggningen med tunga fötter och stötte mot marken med en skodd käpp.

stenökn

stone desert 3 times

stenöknen

• Och bortom gatorna, mitt i den stora stenöknen, ligger Falu gruva med gruvkonster och hissar och pumpverk, med ålderdomliga byggnader, som stå lutande på den undergrävda marken, med svarta, branta slaggberg och långa rader av rostugnar.
• När det äntligen hade lyckats Bataki att få någorlunda god reda i allt detta, svävade han bort till den hemska stenöknen för att tänka efter varför det inte växte gräs mellan stenblocken, eller också begav han sig ner till Tisken.
• Han undrade på spillrorna efter förstörda byggnader, som lågo kvar på stranden, och på det lilla stället Tisksågen, som kunde ligga där omgivet av gröna trädgårdsland och överskuggat av träd mellan den öde stenöknen och den besynnerliga sjön.

stenrös

stone heap 6 times

stenröset, stenrös

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Uppe i stenröset låg en ung grågås, som ropade av glädje, när gåskarlen kom.
• Pojken lät gåskarlen gå, och så snart som han var borta, smög han sig i sin tur upp i stenröset.
• Han tog ett långt hopp ner från stenröset och sprang sin väg.

sticka

stick; to slip away; tuck 18 times

sticka, sticker, stickor, stickande

verb, active, infinitive; noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active

• Då fick han syn på en liten ungbok, som hade skjutit i höjden så smal som en sticka för att snart nå upp i fria luften ovan grentaket, som de gamla bokarna bredde ut över den.
• Den där pilten hade visserligen för avsikt att springa in på varvet och sticka sig undan där.»
• »En sådan som han kunde väl allra lättast sticka sig undan i modellsalen,» svarade träkarlen.

stig

path; paths; get up 21 times

stig, stigar, stigen, stiga

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

Mostly the noun 'stig' (path), mistagged as an adjective; one example is instead the imperative 'stig opp!' (get up!) of the verb stiga.

• Han kunde ändå se deras spår på en smal stig, som förde inåt skogen, och han fortsatte att följa dem.
• Innan de började klättra uppför dessa trånga och branta stigar, lyssnade de åter mycket uppmärksamt.
• Han såg på mården, som inte var en fullt så konstfärdig klättrare som ekorren, men ändå sprang uppför och utför trädstammar lika tryggt, som om de hade varit släta stigar i skogen.

stiga

rose; to rise; risen 42 times

steg, stiga, stigit, stiger, stigarna

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

The parser conflates the past tense 'steg' of 'stiga' with the plural noun 'steg' ('steps').

• Den såg inte ut att vara större nu än nyss förut, men han måste först stiga upp på slån mellan stolbenen och sedan klättra för att nå till sitsen.
• När solen äntligen steg upp, var den inte gul, utan röd.
• Den stiger och sjunker, stiger och sjunker, men alltjämt klingar och kvittrar den.

stilla

still 91 times

stilla

adverb; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative

• Han vågade inte röra sig, utan satt stilla och stirrade i spegeln.
• Han gick därför genast in på köpet och höll håven stilla, för att tomten skulle kunna krypa ut ur den.
• Nej, det tjänade ingenting till att stå stilla och vänta, det märkte han.

stillhet

stillness 3 times

stillhet, stillheten

• Runt omkring på kullarna rådde andlös stillhet, medan de stridskunniga hjortarna drabbade samman.
• De stannade för att lyssna, och där, i stillheten, hörde de hur larvernas käkar arbetade, sågo hur barren regnade och kände den starka doften.
• Luften var i stillhet, och pojken tänkte på vilken god överresa vildgässen skulle få.

stirra

stared; stare; stares 37 times

stirrade, stirrat, stirra, stirrar

adjective, nominative, plural; verb, active, supine; verb, past, indicative, active

Really the past tense of the verb stirra ('to stare'), mistagged here as an adjective.

• Han vågade inte röra sig, utan satt stilla och stirrade i spegeln.
• Han satte sig ner, lade svansen prydligt i ring framför benen och stirrade på pojken.
• Så bar det av med dem upp i luften, och hela Vittskövle stod och stirrade efter dem.

stjäla

to steal 6 times

stjäla

• »Vad är du för en hund, som inte skäms för att stjäla en hel gås?» sade han.
• Smirre var en storrövare, som inte nöjde sig med att bara jaga råttor och sorkar på åkrarna, utan också vågade sig fram till gårdarna för att stjäla höns och gäss.
• När han var kommen till buren, ruskade han i det lilla gröna husets dörr, som om han hade velat öppna den, men gamla mor satt lugn, för hon visste, att barnen hade satt hänglås för dörren, av fruktan för att granngårdspojkarna skulle försöka stjäla bort ekorren.

stjärna

stars; Stjärna 5 times

stjärnor, Stjärna

noun, nominative, common gender, plural; proper noun, nominative

• Varken måne eller stjärnor lyste, vinden ven, och regnet skvalade ner.
• Himlen var klar och starkt blå och tätt genomstungen av stjärnor.
• — »Skulle du inte ha lust att bli en sådan, som vet allt, som har hänt i världen, som talar alla språk och kan säga vad sol, måne och stjärnor går i för banor över himlen?»

stock

logs; log 6 times

stockar, stock

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det första, som han märkte, var ett svart hål, som bar rätt ner i jorden, över hålet var rest ett hissverk av grova stockar, och hissverket hämtade just med gnissel och tjut upp en tunna, lastad med stenstycken.
• Hela vedupplag, massor av stockar och bräder, en mängd bryggkar och såar hade råkat i drift, och överallt voro människor ute i sina båtar för att bärga.
• Den var uppförd av grova, obarkade stockar, var utan fönster och hade bara ett par lösa bräder till dörr.

Stockholm

Stockholm; Stockholm's 33 times

Stockholm, Stockholms

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• Det var 1845 den 14 april, som jag första gången gick till Stockholm.
• Vi brukade gå tre eller fyra mil om da’n, och till Stockholm kom vi på sju dar.
• När vi kom in i Stockholm, ropade folket till varandra: ’Se, nu kommer Dalregementet!’

stod

stood 4 times

stod

• Då det inte fanns något träd, där de kunde ta plats, rusade de ner på lekfältet, där ljungen stod så hög, att bara deras skönt svängda stjärtfjädrar och deras tjocka näbbar syntes, och började att sjunga: »Orr, orr, orr.»
• Utmed stränderna stod vanligen en krans av träd, därinnanför lågo åkerlappar, och uppe på toppen av de små kullarna togo träden vid på nytt.
• Under honom lågo stora högar av kol och malm, och mittibland dessa stod en hög, åttkantig, rödmålad byggnad, som sände en hel kvast av lågor mot himlen.

stodao

stood 4 times

stodo

adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

Stodo is the historical plural past form of stå, ‘to stand’.

• Allra sist gingo de in på en öppen gård, där galjonsbilderna från gamla linjeskepp stodo uppställda.
• Där stodo målare och murare på ställningar utanför husen och gjorde dem fina, tjänstflickorna hade stigit upp i de öppna fönstren och tvättade rutorna.
• Men nu hade det blivit varmt, marken stod grön, björkar och popplar voro klädda med sidenskiftande blad, körsbärsträden, ja, alla möjliga fruktträd stodo fulla av blommor, bärbuskarna hade redan småkart på kvistarna, ekarna vecklade med stor försiktighet ut sina blad, ärter, kål och bönor grönskade på Skansens kryddsängar.

stode

stood once

stode

Stode is a historical plural subjunctive form of stå, ‘to stand’.

• Färden gick så lugnt, att det ibland föreföll, som om de stode stilla i luften.

stodo

stood; standing 87 times

stodo

verb, past, indicative, active; adverb; verb, present, indicative

Historical past-plural form of stå (cf. voro, gingo); despite the 'present' tag this is past tense.

• Han såg på grytorna och kaffepannan, som stodo på en hylla bredvid spisen, på vattenspannen vid dörren och på slevar och knivar och gafflar och fat och tallrikar, som syntes genom den halvöppna skåpdörren.
• Ryggen hade krökt sig, benen hade längt sig, klorna skrapade i marken, svansen hade blivit kort och tjock, öronen lade sig bakåt, munnen fräste, ögonen stodo vidöppna och lyste av röd eld.
• Och så fanns det rutor, som voro gröna i mitten och omgärdade med brunt: det var trädgårdarna, där gräsmattorna redan började grönska, fast buskarna och träden, som stodo omkring dem, ännu voro i nakna, bruna barken.

stol

chair; chairs 6 times

stolen, stolar, stol

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och vad gick det åt stolen?
• Han tittade bakom stolar och skåp och under liggsoffan och i bakugnen.
• Modern hade därpå gjort en liten, klen brasa, för där i huset brukade de inte ödsla med veden, och husbonden hade hängt sin rock på en stol och ställt den framför elden.

stolt

proud; imposing; proudest 28 times

stolt, stolta, stoltaste

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

Functions as adjective 'proud' in all examples, despite the noun tag.

• Den stora tama gåskarlen, som hade följt med upp i luften, kände sig mycket stolt över att få fara fram och tillbaka över Söderslätt i sällskap med vildgässen och föra spektakel med tamfåglarna.
• Därpå sam han stolt in mellan vass och kaveldun.
• De voro stora, dristiga och vilda, fyllda av samma stolta anda, som hade utrustat de stora skeppen.

stolta

proud; proudly 5 times

stolta

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Kråkorna voro mycket stolta över sin dans, men alla andra voro glada, då den tog slut.
• De tycktes inbilla sig, att de drogo molnet med sig, och när de just nu sågo under sig stora trädgårdar, ropade de helt stolta: »Här kommer vi med sippor, här kommer vi med rosor, här kommer vi med äppleblom och körsbärsknopp, här kommer vi med ärter och bönor och rovor och kål.
• Fastän de hade lidit mycket av översvämningen, voro de alldeles för stolta att visa någon sorg.

stoppa

thrust; put away; stuffed 9 times

stoppade, stoppa, stoppar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Den var så dålig, att han inte en gång brydde sig om att stoppa den på sig, utan bara sparkade undan den.
• Han åt och stoppade sin påse full.
• Medan han stod där och stoppade in tändstickorna i sin påse, kom kråkan med vitfjädern in genom fönstret.

stor

big; biggest; bigger 863 times

stora, stor, stort, största, större, Stora, Stort

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

Adverbial use of stor ('big'); e.g. 'inte stort' = 'not much'.

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• De voro ett fattigt husmansfolk, och deras ställe var inte mycket större än en trädgårdstäppa.

Stor

great; big; greater 7 times

Stora, Större

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, comparative

Definite/plural-looking form "Stora" used attributively in place names like Stora Tuna.

• Stora, härliga gäss, som hade ätit sig feta på de tyska åkerfälten och hedarna, svävade hela dagen fram genom skogen så nära honom, att han många gånger rörde vid dem, och han fick inte stilla sin hunger med en enda.
• Nu hände det sig, att just den kvällen sutto några människor i ett torp, som lydde under Stora Djulö, och pratade vid spisbrasan.
• Vildgässens flykt gick över Grängesbergs väldiga gruvfält, över de stora anläggningarna vid Ludvika, över Ulvshyttans järnverk och Grängshammars gamla nedlagda bruk fram till Stora Tunas slätter och Dalälven.

Storån

Storån 36 times

Storån

• Så liten den var, blev den kallad Storån, därför att det såg ut att kunna bli något duktigt av den.
• Storån kastade blickarna åt väster.
• En vacker dag, då Storån som vanligt höll på att bana sig väg, fick den höra ett brusande och ett porlande till höger om sig långt borta i skogen.

storbegravning

grand funeral 4 times

storbegravning

• Snart var det bekant ifrån kåkstaden ända bort till gruvschakten, att det ingen storbegravning skulle bli efter lille Mats.
• »Hon ska opp till disponenten och be, att hon får göra storbegravning efter sin bror, lille Mats.»
• Flickan förstod, att Söderberg berättade för lapparna hur hon hade gjort storbegravning efter sin bror, lille Mats, men hon skulle ha önskat, att han inte hade talat så mycket om henne, utan i stället frågat lapparna om de visste var hennes far fanns.

store

big 18 times

store

Weak-declension form of 'stor'.

• Den store vite var nu viss om att förargåsen skulle säga, att hon ingalunda kunde ta honom med.
• Den store tame gjorde sitt bästa, men han blev alltid slagen av de snabba vildgässen.
• Med ens fingo de syn på Nils Holgersson, och då sköt den store vite ner ur skyn och hämtade honom.

storgumse

the great ram; the big ram 10 times

storgumsen

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• hälsade de, men storgumsen låg stilla och sade inte ett välkomstord.
• Han sprang hastigt inåt grottan, skakade storgumsen i hornen, så att han vaknade, och svängde sig på samma gång upp på hans rygg.
• — »I kväll ska vi ta storgumsen,»

Storgumsen

the great ram 3 times

Storgumsen

• Storgumsen stötte till, och den första räven kastades huvudstupa tillbaka mot öppningen.
• Storgumsen kallade dem för »raukar».
• Storgumsen stannade inte framför de döda, utan gick lugnt förbi dem.

stork

stork; the stork 29 times

storken, stork, Storken

noun, nominative, common gender, singular; adverb; noun, nominative, neuter, plural

• Akka lade hastigt vingtäckarna till rätta och neg mångfaldiga gånger med halsen, när hon gick emot storken.
• Det visade sig nu, att det är sant, det, som säges, att en stork sällan kan öppna sin näbb utan att klaga.
• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»

storkbo

stork's nest; the stork nest's 4 times

storkboet, storkboets

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular

• Ett par ögonblick därefter stod Akka i storkboet på Glimmingehus.
• På storkboets kant sutto nämligen två kattugglor, en gammal gråstrimmig katt och ett dussin utgamla råttor med förväxta tänder och rinnande ögon.
• Det enda ställe, som de inte tänkte på att genomforska, var det stora storkboet på taket, där just vid denna tid ugglekvinnan väckte Akka och meddelade henne, att Flammea, tornugglan, hade bifallit hennes begäran och skickat henne det hon önskade.

storke

the stork 3 times

storken

• Vad som gjorde, att det, som storken sade, lät ännu bedrövligare, var, att han hade svårt att få fram orden.
• Då frågade storken hastigt om gässen hade sett gråråttorna, som tågade mot Glimmingehus, och när Akka svarade, att hon hade sett otyget, började han berätta henne om de tappra svartråttorna, som i många år hade försvarat borgen.
• Detta tyckte pojken mycket om, och storken och han blevo goda vänner.

storm

storm; storms 32 times

storm, stormen, Stormen, stormar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Luften ven och väste emot honom, vingarna svingade, och det brusade i fjädrarna som en hel storm.
• Det blir också allt vänligare, ju längre inåt det kommer, rullar sina vågor mindre höga, dämpar sina stormar, lämnar grönska kvar i sprickor och rämnor, fördelar sig i små sund och vikar och blir till sist inne vid land så ofarligt, att småbåtar våga sig ut på det.
• Och den var inte långt hunnen, förrän stormen kom emot den och började slita i vingarna.

storma

rushed 4 times

stormade

adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

Past tense of the verb 'storma' (to storm/rush); mistagged as an adjective.

• Men pojken tyckte, att en så liten hund behövde han väl inte vara rädd för, och stormade åstad.
• »Älgarna är ett med skogen,» ropade han, kastade huvudet bakåt, så att nacken låg mot ryggen, och stormade i vildaste flykt inåt skogen.
• Då stannade han liksom för att invänta dem, och när de omigen var inom synhåll, stormade han åstad på nytt.

stormodig

proud 3 times

stormodig

adjective, nominative, neuter, singular; pronoun, neuter, singular

• »Vad är det då, som gör dig så stormodig, att du vill vara i lag med vildgäss?»
• Men stormodig var den däremot.
• Den har nu fått till sig Skattungen och Orsasjön, och därför har den blivit så stormodig, att den har företagit sig att fylla hela Siljan.’

Storstarke

Storstarke 3 times

Storstarke

• Det var Krokrygg, som var en liten älg, men hade större puckel än någon annan, Hornkrone, som var den ståtligaste av älgfolket, Strävmane med den täta pälsen, och en gammal och högbent en, som hette Storstarke och hade varit förfärligt hetsig och stridslysten, ända tills han vid sista höstjakten hade fått en kula i låret.
• — »Men vi kan inte låta hela skogen fördärvas,» sade Storstarke.
• Kort därefter mötte de de fyra gamla älgarna: Krokrygg, Hornkrone, Strävmane och Storstarke.

storstuga

the great room 3 times

storstugan

• Sedan begav han sig tillbaka in i storstugan, tog av rocken och hängde den framför elden.
• Han gav sig inte tid att sluta arbetet, utan skyndade in i storstugan till jättekvinnan, som satt och spann blånor på en slända.
• Han gick in i lillkammaren, medan hustrun satt kvar på kvinnobänken i storstugan och spann så lugnt, som om hon inte visste av någon fara.

stödja

lean on; prop up 3 times

stödja

• De smala spöna, som man använder till att stödja ärter och bönor med, äro i stor fara och likaså alla gamla omkullblåsta gärdsgårdar, alla sönderbrutna redskap och alla hässjestänger, som ha blivit kvarglömda ute på åkern.
• Hon hade fått någon stor att stödja sig vid och lita på, och det tycktes, som om hon skulle hålla på att bli barn igen.
• Han förstod först rätt hur ansenlig den var, när han äntligen hade kommit så långt som till eldstaden, för han var då så trött, att han måste stödja sig mot staven för att vila.

störa

disturb; disturbed; be disturbed 13 times

störa, stört, störd, störas

verb, active, infinitive; verb, active, supine; adjective, nominative, common gender, singular

• Gamla mor stod stilla för att inte störa, och det såg heller inte ut, som om tomten skulle ha märkt henne.
• De hade inte heller låtit störa sig.
• Sedermera hade de råkat en duvhanne, en stare och en gräsand, som alla hade jämrat sig över en illgärningsman, som hade stört dem i deras sång, och som hade hetat Kråktagen, Kråkfångad och Kråkstulen.

störd

disturbed 3 times

störda

• De kunde inte stanna på land, därför att de blevo störda av Smirre räv, varhelst de slogo ner.
• Och vid stränderna av dessa små dammar och kanaler finns en myckenhet väl undandolda platser, där sjöfåglarna kunna kläcka ut sina ägg och föda upp sina ungar utan att bli störda vare sig av fiender eller av matbekymmer.
• Den är nämligen ett tillhåll för ett stort svanfolk, och ägaren av den gamla kungsgården Ekolsund, som ligger i närheten, har förbjudit all jakt på viken, för att inte svanorna skola bli störda och oroade.

störta

rushed; to plunge; plunged 35 times

störtade, störta, störtar, störtande

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

Tagged as an adjective but is 'störtade', past tense plural of 'störta', rushed/plunged.

• — »Den vite håller på att störta. Den vite håller på att störta.»
• Trots all otur var Smirre glad, att hon kom tillbaka, och han störtade sig efter henne med ett högt hopp.
• De sprungo upp i spisen, som stod mittpå golvet i det gamla borgköket, och voro nära att störta ner i brunnen i det inre rummet.

stöt

push; blow; shove 7 times

stöt, Stöt, Stöten

noun, nominative, common gender, singular; verb, imperative, active; proper noun, nominative

• »Stöt nu till rakt fram!»
• »Stöt nu till åt vänster!»
• Pojken hade allt gärna önskat, att också den tredje skulle ha fått en stöt, men han hade redan givit sig av.

stöta

to poke; touch against; nudge 6 times

stöta, stött, stöter

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, present, indicative, active

• Men pojken var ändå inte så modig, att han vågade röra vid tomten med händerna, utan han såg sig om i stugan efter något, som han kunde stöta till honom med.
• Mitt i natten flyttade sig den landlösa isskorpan på Vombsjön, så att den på ett ställe kom att stöta intill stranden.
• Men han hörde honom inte, utan storken måste stöta till honom med näbben för att göra sig bemärkt.

stötte

struck; thrust; nudged 22 times

stötte

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• Smirre räv lämnade isen, där den stötte mot land, och just som han arbetade sig uppför strandsluttningen, ropade pojken till honom: »Lägg ner gåsen, din lymmel!»
• Det gick någon bakom honom, som stampade mot stenläggningen med tunga fötter och stötte mot marken med en skodd käpp.
• Nätt och jämnt var pojken gömd, nätt och jämnt hade träkarlen fått ner armen på rätt plats igen, så stannade bronskarlen framför honom och stötte ner käppen i marken, så att träkarlen skakade på sin pall.

straff

punishment 5 times

straff

• Men därför att han sålunda hade brutit lekdagens fred, fick Smirre ett så hårt straff, att han i alla sina livsdagar måste ångra, att han inte hade kunnat lägga band på sin hämndlystnad, utan försökt att på detta sätt äntligen komma åt Akka och hennes flock.
• Nu gick storgumsen åter upp på bergshöjden, men när han kom dit, stannade han och sade: »Om någon, som vore duktig och klok, finge se allt elände, som råder här, så skulle han väl inte vila, förrän de här rävarna hade fått sitt straff.»
• Till straff för detta, säger Bataki, blev staden Vineta översvämmad av en stormflod och nersänkt i havet.

strand

shore; shores 117 times

stranden, stränderna, strand, Stranden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och innan pojken och gåskarlen visste ordet av, stodo de på stranden av Vombsjön.
• Den grep han raskt, sam intill stranden med den och lade den framför pojken.
• »Detta har jag misstänkt, alltsedan jag först såg dig här på stranden,» sade Akka.

strandäng

shore meadows 3 times

strandängarna, strandängar

• Den, som väljer den lotten, får bra bete för får och kor på strandängarna, och på holmarna kan han idka lövtäkt, ifall han inte vill använda dem till trädgårdsodling.
• Skolbyggnaderna lågo på fasta landet mittemot slottet på gröna, skuggiga strandängar, men det stod henne fritt att ströva omkring i slottsparken, när hon hade tid och lust.
• På detta sättet lyckades hon hålla modet uppe, så att hon verkligen kom igenom parken och över bron och nådde strandängarna, där direktörens villa låg mittibland skolbyggnaderna.

strandbrädd

riverbank 9 times

strandbrädden

• Men nu, då vildgässen och Smirre kommo till ån, var det kall och ruskig vårvinter, alla träd stodo nakna, och det var nog ingen, som tänkte det allra minsta på om strandbrädden var ful eller vacker.
• Men nästa morgon, när pojken gick nere på strandbrädden och sökte musslor, kommo gässen springande och frågade om han hade sett till gåskarlen.
• Sedan gick han omkring både nere på strandbrädden, som så småningom vidgade ut sig och blev så stor, att där fanns plats för åkrar och ängar och bondgårdar, och uppe på det platta höglandet, som intog mitten av ön, där det inte fanns andra byggnader än väderkvarnar, och där växtmattan var så tunn, att det vita kalkberget lyste fram under den.

strandremsa

strip of shore; strips of shore 4 times

strandremsan, strandremsa, strandremsor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• På strandremsan nedanför berget stodo några stora jättar eller andra stentroll, eller kanske att det rent av var människor.
• Fastän det var vackert nere på strandremsan, tyckte pojken ändå bättre om sig uppe på bergshöjden.
• Men någon strandremsa såg han inte.

strandvall

shore bank; beach ridges 4 times

strandvallen, strandvallar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Isen var borta längst inne i viken, men denna var så uppgrundad av sand, att han i alla fall kunde komma lyckligt fram till en eld, som låg i själva strandvallen.
• Den hade gjort sig präktigt tillskurna stränder: än var det mjuka sluttningar, som blommade så praktfullt, att det lyste rött, blått och gult ända upp till pojken, än sköto delar av strandvallen, som hade varit så hårda, att vattnet inte hade kunnat nöta bort dem, upp från älvbrädden som branta murar och torn.
• På somliga ställen funnos höga strandvallar och på andra flygsandsfält, där sanden låg uppkastad i bankar och kullar.

strax

just; at once; shortly 50 times

strax, Strax

• Strax därpå kommo alla fjorton gässen flygande över skogen.
• Strax efter att hon hade försvunnit, kom en fjärde vildgås.
• Och strax därpå rusade han bort än en gång med sådan hast, att gumman knappt kunde följa honom med ögonen.

sträcka

stretched; stretches; stretch 51 times

sträckte, sträcka, sträckor, sträckt, sträcker

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; noun, nominative, common gender, plural

ch05-p4-s3 ('Ingen den minsta sträcka land...') uses 'sträcka' as the noun (a strip/stretch of land, translated 'strip of land'), not the infinitive verb — a mistagged example under this verb key. The other three examples (stretch up necks / reach out a hand / fly back and forth) do belong to the verb and are covered by the listed senses.

• Tamgässen kunde inte låta bli att sträcka upp huvudena och lyssna.
• Då sträckte tuppen upp huvudet och svarade: »Gården heter Lillgärde i år som i fjol, i år som i fjol.»
• — »Säg honom, att det går lättare att flyga fort än långsamt!» ropade förargåsen och sträckte på som förut.

sträckte

stretched 9 times

sträckte

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Past tense of the verb 'sträcka' (to stretch); mistagged as a supine.

• Och hon saktade inte farten det minsta, utan sträckte på som förut.
• Då besinnade han sig inte länge, utan gick fram och sträckte den ena ekorrungen upp till henne.
• Pojken var i sitt trilska lynne den dagen, och när han hörde vad Akka sade, sträckte han på sig för att bli så stor han kunde och steg fram med händerna på ryggen och näsan i vädret och ämnade säga, att han visst inte ville vara med om att slåss med gråråttor.

stränd

shores 15 times

stränder, stränderna

• På det sättet har ön fått breda stränder, där det kan växa säd och blommor och träd.
• Den gamla, torra fjolårsvassen stod ännu kvar utmed stränder och holmar, men alla vattenväxter hade börjat att skjuta skott nere i djupet, och de gröna topparna hade hunnit upp till vattenbrynet.
• Det stora, vita boningshuset låg med lövträdsparken bakom sig, och framför sig hade det Stora Djulö sjö med dess utskjutande uddar och kulliga stränder.

Stränderna

the shores 4 times

Stränderna

• Stränderna ha blivit sanka och dyiga mader, och överallt ute i sjön sticka små dyholmar upp över vattenytan.
• Stränderna voro bortskymda av vassholmarna utom mot väster.
• Stränderna omkring sjön återigen voro inte gröna, utan lyste ljusgula tack vare alla de avmejade åkrarna och den gulnade lövskogen, som betäckte dem.

stränderna

the shores 5 times

stränderna

• Sedan började villorna kanta stränderna.
• De här stränderna och sunden, de dra människor till sig, och snart kom folk från alla håll och ville bosätta sig på holmarna.
• Nu, Klement, voro de små lövholmarna redan täckta av hus, men folk strömmade ständigt till, för de här stränderna och vattnen äro, som du vet, sådana, att de draga människor till sig.

sträng

stern; hard; strict 11 times

sträng, strängt, stränga

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, singular

tagged as a noun but every occurrence is the adjective 'sträng' (stern/strict/severe).

• Han gick fram till pojken och sade med sträng röst: »Kom nu ihåg, att du läser ordentligt!
• Vildgässen hade flugit högt uppe i luften, jämnt och utan brådska, i sträng ordning med Akka i spetsen och de övriga i två sneda rader bakom henne.
• På mellantrappan åter finns det bättre jord, och den ligger inte heller bunden under så sträng köld; det ser man genast av att träden både är högre och av förnämligare slag.

sträva

strove; strive; rugged 7 times

strävade, sträva, strävt, strävat

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative, neuter, singular

• Och sedan, hur länge hade de inte måst arbeta och sträva, innan de från timmerstugan med det enda rummet hade nått fram till att resa en borg med hundra rum sådan som Vittskövle!
• Han tänkte inte på vart han styrde kosan, utan strävade bara att komma långt bort.
• Han har ett strävt ansikte med stora mustascher, vasst pipskägg och skarp näsa.

Strävmane

Strävmane 3 times

Strävmane

• Det var Krokrygg, som var en liten älg, men hade större puckel än någon annan, Hornkrone, som var den ståtligaste av älgfolket, Strävmane med den täta pälsen, och en gammal och högbent en, som hette Storstarke och hade varit förfärligt hetsig och stridslysten, ända tills han vid sista höstjakten hade fått en kula i låret.
• — »Vi tycker, att det ena är nästan lika stor olycka som det andra,» sade Strävmane.
• Kort därefter mötte de de fyra gamla älgarna: Krokrygg, Hornkrone, Strävmane och Storstarke.

strå

blade; stalks; straws 8 times

strå, strån

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, plural

One example uses 'strå' collectively as 'straw', distinct from the countable 'not a single blade' sense in the other three.

• Några ögonblick därefter låg doppingboet inne vid land, men den lilla roddaren lämnade det inte, utan satt stilla, inkrupen mellan kvistar och strån.
• Jag har ju knappt fått en blund i mina ögon i natt,» tänkte han, kröp ner i en tät tuva, gömde sig, så gott han kunde, under gräs och strå och somnade.
• Det var inte bara svaga strån, som skulle komma upp ur den här sådden, utan det var starka träd med höga stammar och mäktiga grenar.

strålande

radiant 5 times

strålande

• Häruppe i den kulna norden låg Sundsvalls stad innerst inne i en vacker vik och såg ny och glad och strålande ut.
• Vid åsynen av muren tycktes alla rygga tillbaka, men solen vände genast sitt strålande ansikte emot den och övergöt den med ljus.
• Bortom det svarta sågos i öster ljust blånande kullar, men längs hela västra synranden löpte en lång, skimrande båge av taggiga, mångformade fjäll, som buro en så ljuvlig och mild och strålande färg, att han inte kunde kalla den för röd och inte för vit och inte för blå.

streck

streaks; streak; lines 5 times

streck

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Hela fjäderdräkten var isgrå utan mörka streck.
• Det var en, som var så gammal, att hon var alldeles grå och inte hade ett mörkt streck på kroppen.
• Därefter synas på himlen inte bara skyar, utan en mängd olika streck och tecken.

strid

battle; fight; struggle 20 times

strid, striden, strids

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• De omtalades alltid med aktning, därför att de hade visat mycken tapperhet i strid med sina fiender och mycken uthållighet under de stora olyckor, som hade övergått deras folk.
• De togo ifrån dem vindar, källare och magasiner, svälte ut dem eller beto ihjäl dem, för de voro inte alls rädda för strid.
• År efter år, natt efter natt hade striden fortgått mellan angripare och försvarare, men svartråttorna hade hållit trogen vakt och kämpat med största dödsförakt, och tack vare det präktiga gamla huset hade de alltid segrat.

strida

to fight 12 times

strida

• Men kronhjortarna upphörde att strida just i rätta ögonblicket, och genast gick en viskning från kulle till kulle: »Nu kommer tranorna.»
• Ingen tänkte nu mer på att strida.
• Det såg ut som valar och hajar och andra stora havsdjur, men pojken förstod, att det var havstrollen, som hade samlat sig kring ön och ämnade kravla sig upp på den för att strida med landtrollen, som bodde där.

strimma

streak 3 times

strimma

• Men sent omsider, när det hade blivit så mörkt, att det knappt fanns en strimma av dager kvar under himmelen, och de två, som behövde sova, färdades fram i halvsömn, råkade de på en bondgård, som låg ensam, långt skild från alla grannar.
• Det var ett ståtligt landskap, detta också, och när pojken såg det än med en liten strimma av sol, än i skugga, tyckte han, att det var något vilt och eget över det.
• Äntligen sågo de i väster en blank strimma, som växte och blev bredare för varje vingslag de togo.

strök

stroked; rubbed; roaming 12 times

strök

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

Past tense of stryka, mistagged as an adjective.

• Akka visade sig också mycket vänlig mot honom, strök sitt gamla huvud flera gånger mot hans arm och prisade honom, därför att han hade hjälpt dem, som voro i betryck.
• En eftermiddag, då Smirre strök omkring i en ödslig skogstrakt i Mellanbygden, inte långt från Ronneby å, fick han se en flock vildgäss flyga fram genom luften.
• Sedan gick han fram till henne, tryckte igen hennes ögon, lade hennes händer i kors över bröstet och strök det tunna, gråa håret tillbaka ur ansiktet.

ströko

ran; swept; rubbed 3 times

ströko

Past-plural of the verb 'stryka' (to sweep/run/rub); mistagged as present tense.

• I alla forsar snurrade hjul, elektriska ledningar ströko genom den tysta skogen, och ofantligt långa järnvägståg kommo rullande med sexti, sjutti vagnar, lastade än med malm och kol, än med järnstänger, plåtar och ståltråd.
• De ströko fram över nordvästra delen av landskapet, och där var det ännu grannare än i Värmland.
• De andra vildgässen ströko näbbarna mot honom och trängdes omkring honom.

ström

stream 7 times

ström

• »Du kan inte klättra utför ett så tvärbrant berg, du kan inte simma i en så vild ström, och det finns inte nedanför berget den minsta strimma av land, som leder fram till sovplatsen.
• Han visste, han, vilken ström av ståtliga människor, som en gång hade myllrat fram på dem.
• ’Jag ser, att forsarna i Motala ström börjar dra hjul,’ sade Ulvåsa-frun, och nu rann det opp ett par röda fläckar på hennes kinder, för hon begynte på att bli otålig.

strömm

the current; the stream's; the stream 8 times

strömmar, strömmen, strömmens

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• På ena sidan om fallet reser sig en pappersmassefabrik, och på den andra, som är brant och trädbevuxen, ligger Djupadals park, där människor ständigt ströva omkring på de hala och branta stigarna för att glädja sig åt den yra strömmens brusande färd nere i klyftan.
• Uttern vände inte en gång huvudet utåt strömmen.
• Han vände sig mot strömmen, och så snart som han hade fått syn på vildgässen, slängde han fisken ifrån sig och störtade utför den branta stranden ner i ån.

strömma

streamed 13 times

strömmade

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

• I köket hade de för värmens skull ställt upp dörren, och genom den strömmade ett klart ljussken ut på gården.
• De strömmade fram i en lång rad utan synnerlig ordning.
• Och just som pojken gick förbi, slogos balkongdörrarna upp, och ett gult ljus strömmade fram genom fina, lätta gardiner.

strömmarna