d

d

days; the one's 33 times

dar, dens

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Vad säger du om att stanna hos oss ett par dar, tills vi får se vad du går för?»
• Och då lågo där på lövbädden i kammaren fyra små halvnakna och halvblinda ungar, som voro åtminstone ett par dar gamla.
• Ett par dar senare tilldrog sig ännu en sådan där besynnerlig händelse.

da

days 3 times

dar

colloquial short plural of dag (dagar).

• »Jag får nog goda dar jag med,» sade hon och ruskade av sig sömnen, »bara de blir vuxna.»
• Flera dar hade Jarro fortsatt sin bedrövliga vakttjänst, och han var redan känd över hela Tåkern.
• I flera dar rådde ett förskräckligt väder i trakterna norr om Mälaren.

dag

day; days; day's 299 times

dag, dagen, dagar, dagarna, dagens, da’n, dagars, Dagen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

Da’n is a colloquial contraction of dagen.

• I ett nu var hon borta vid vägghyllan, tog ner Luthers postilla och lade den på bordet framme vid fönstret med dagens predikan uppslagen.
• Han hade aldrig sett himmelen så blå som i dag.
• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.

Dagaklar

Dagaklar 8 times

Dagaklar

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

Proper name of the swan king character, mistagged as a common noun.

• Men Dagaklar, svankungen, har hört talas om den där parveln, som följer med vildgässen, och som kan råda bot för allting, och han har skickat mig för att fråga Akka om hon vill komma ner till Hjälstaviken med Tummetott.»
• — »Det förvånar mig också, att Dagaklar skickar sina hälsningar till gässen med en räv,» invände Agar.
• Allra innerst lågo Dagaklar, svankungen, och Snöfrid, svandrottningen, som voro äldre än alla de andra och räknade de flesta av svanfolket som sina avkomlingar.

dager

daylight 13 times

dager, dagern

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Han såg både sjö och strand lika tydligt, som om det hade varit dager.
• Det kom ännu så mycken dager in genom öppningen, att de kunde se, att grottan var både djup och vid.
• När vildgässen hade vant sig vid den skumma dagern i grottan, sågo de fåren mycket väl.

Dagsmosse

Dagsmosse twice

Dagsmosse

Bog near Lake Tåkern.

• På östra stranden av Vättern ligger Omberg, öster om Omberg ligger Dagsmosse, öster om Dagsmosse ligger sjön Tåkern.

dal

valley; valleys; the valley's 49 times

dalen, dalar, dal, dalarna, dalens, Dalen

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Ty det förhåller sig så, att Kullaberg inte står på land med slätter och dalar omkring sig som andra berg, utan det har rusat ut i havet så långt, som det har kunnat komma.
• De där fårorna har det grävt opp till dalar, dalväggarna har det täckt med mylla, och sen har buskar och rankor och träd klängt sig fast vid dem så tätt och så rikt, att de nästan skymmer bort vattenströmmen, som går fram nere i djupet.
• Tänk på den dalen, där Emån går fram, med alla de byarna och kvarnarna och trämassefabrikerna och sågarna och snickerierna!»

Dal

Dal; Dalarna 5 times

Dal, Dalarna

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, plural

The province Dalarna.

• Jag tycker, att de borde finnas i Dalarna den här tiden på året.
• Det är så förfärligt länge ljust i Dalarna den här tiden på året.
• Ett par av sönerna låg i släp efter plogen, och ett par måste vada, men alla kom över och tog genast itu med att plöja opp utmarken, som inte var något annat än den landsträckan, som sedan har blivit kallad Värmland och Dal.

Dalarna

Dalarna; Dalarna's 20 times

Dalarna, Dalarnas

noun, nominative, common gender, plural; proper noun, nominative; noun

Swedish province.

• »Vi hade flugit ut, Yksi och Kaksi och jag, en morgon från Siljan i Dalarna och for över de stora gränsskogarna mellan Dalarna och Hälsingland.
• Till den har jag samlat ihop allt, vad jag äger av slät mark och öppen åker, och lagt ut fält vid fält ifrån Mälartrakten allt oppåt Dalarna.
• Denna dag fick Nils Holgersson se södra Dalarna.

Dalälv

the Dal River 4 times

Dalälven

Proper name of the river Dalälven.

• Och när han hade slutat, var det ingen, som kunde säga ett ont ord om Dalälven, och jag undrar om det inte skulle ha gått så med er också, om ni hade varit med.»
• Nu hände det sig, att en bonde, som bodde invid Dalälven i Torsångs socken, hade sina sommarbodar vid stränderna av sjön Runn, där marken var så stenbunden, att ingen hade försökt sig på att odla den.
• Sörmland ville inte skänka annat än ett par Mälarfjärdar, och Dalarna tyckte likaså, att det inte ville avstå någon fast mark, och frågade om Uppland ville hålla till godo med ett stycke av Dalälven.

Dalälven

the Dal River; the Dalälven 5 times

Dalälven

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

River name.

• Nu sist har jag varit och sett mig om öster om Dalälven, bortåt Garpenberg.
• Vildgässens flykt gick över Grängesbergs väldiga gruvfält, över de stora anläggningarna vid Ludvika, över Ulvshyttans järnverk och Grängshammars gamla nedlagda bruk fram till Stora Tunas slätter och Dalälven.
• Den bestämde då, att Storån skulle lägga bort sitt namn och kalla sig för östra Dalälven, och att Fuluälv skulle lägga bort sitt och kalla sig för Västra Dalälven.

dalbottn

valley floor; valley floors 6 times

dalbottnen, dalbottnar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Stora verkstäder och fabriker lågo under bergväggarna, över dalbottnen utbredde sig arbetarbostäder, omgivna av trädgårdstäppor, och mitt i dalen lågo skolhusen.
• Akka bredde ut vingarna och sänkte sig till den lilla sjön nere på dalbottnen.
• Det gäller nu om du vågar att komma ner till dalbottnen, så att jag kan fortfara att skaffa dig mat.

dalgång

valley; valleys 12 times

dalgång, dalgångar, dalgångarna, dalgången

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Ekar och lindar ha stått i utkanterna och i dalgångarna, björkar och alar kring sjöstränderna, tallar uppe på de branta avsatserna och granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i.
• Det var ett höglänt och bergigt land, men mittigenom det drog en vid och ljus dalgång, och från denna utbredde sig åt ömse sidor andra dalgångar, somliga trånga och korta, några breda och långa.
• »Det här landet får jag visst likna vid ett blad,» tänkte pojken, »för grönt är det som ett blad, och dalgångarna förgrenar sig över det ungefär på samma sätt, som ådrorna förgrenar sig över en bladskiva.»

dalkarl

the Dalecarlian; the Dalarna men 3 times

dalkarlen, dalkarlarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Pojken hade inte alldeles förgätit allt det, som han hade hört om Sturarna och Gustav Vasa, och han hade alltid undrat varför de skulle söka hjälp just hos dalkarlarna, men nu kunde han förstå det.
• Också han smidde ett dussin spikar, som var alldeles förträffliga, och därtill kom, att han hade förfärdigat dem på hälften så kort tid som dalkarlen.
• När de, som skulle döma om tävlingen, såg detta, sade de till Härjedalssmeden, att det inte lönade sig för honom att försöka, för bättre än dalkarlen eller fortare än värmlänningen kunde han inte smida.

Dalsland

Dalsland 3 times

Dalsland

• Allt ifrån början av höstresan hade vildgässen flugit rakt söderut, men när de lämnade Fryksdalen, slogo de in i en annan riktning och foro över västra Värmland och Dalsland bort mot Bohuslän.
• De råkade överallt på så präktiga stubbåkrar, att de knappt hade hjärta att fara ifrån dem, och de kommo inte in i Dalsland, förrän det led mot solnedgången.
• Muren är så pass bred, att den täcker hela landet mellan Dalsland och havet, men, såsom det brukar vara fallet med strandskoningar och vågbrytare, är den inte särdeles hög.

damm

pond; ponds 14 times

dammar, damm, dammen, dammarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Vildgässen foro fram över Övedsklosters herrgård, som låg i en härlig park öster om sjön och såg mycket präktig ut med sitt stora slott, sin vackra, stenlagda borggård, omgiven av låga murar och paviljonger, och sin fina, gammaldags trädgård med klippta häckar, täckta lövgångar, dammar, vattenkonster, härliga träd och rätskurna gräsmattor, där kantlisterna stodo brokiga av vårblommor.
• Hela den dagen satt pojken vid stranden av en liten damm och blåste på vasspipor.
• Inne i vassen finns det mångfaldiga små dammar och kanaler med grönt, stillastående vatten, där andmaten och naten frodas, och där mygglarver, fiskyngel och klumpmaskar kläckas ut i oräkneliga skaror.

Dannemora

Dannemora twice

Dannemora

Iron mine and village.

• Söder om älven, vid Dannemora, lade jag ner berggrunden, som jag hade fått av Värmland, och då märkte jag, att Värmland inte hade sett riktigt efter vad det hade skänkt bort, för berggrunden bestod av den bästa järnmalm.
• Det var nästan väl för honom, att han inte hade så bra reda på sig, för om han hade vetat, att han denna morgon hade rest fram över Uppsala högar, Österby stora bruk, Dannemora gruva och Örbyhus gamla slott utan att ha fått se något av dem, hade han säkert blivit rätt bedrövad.

dans

dance 7 times

dans

• Det blev en dans i skogen, så att boklövet yrde.
• — »Inte ska Tummetott behöva vara ensam,» sade gåskarlen. »Om inte tranorna tillåter, att han får se deras dans, så stannar jag hos honom.»
• Denna dans hade många turer och föreföll åskådarna, som inte voro inne i dansreglerna, alltför enformig.

dansa

dance; danced 11 times

dansa, dansade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

• »Kom hit,» sade Gull-Lilja, »så ska du få dansa på mina horn!»
• Det dansade för hans ögon, och det susade för hans öron.
• Smirre räv var så ivrig, att han fortfor att dansa runt efter svansen en lång stund.

darra

trembled; tremble; trembling 8 times

darra, darrade, darrande

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

infinitive of the verb darra (to tremble), mistagged as a noun.

• Han såg hur de skyndade in i bodens doldaste vrå för att hämta det bästa, de hade att sälja, och hur deras händer darrade av brådska och iver, medan de lade fram det på disken.
• Denna sista kvällen hade hon varit mer darrande och svag än någonsin förut.
• »Vad är det där för en?» frågade Gråfäll, och rösten darrade av häpnad.

där

there 999 times

där, Där

• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

därav

because; from the fact; from 12 times

därav

• »Det måtte komma sig därav, att jag är förvandlad till tomte,» sade han.
• Det kom sig därav, att han nu hade tomtarnas goda nattögon och kunde se i mörkret.
• Nu ämnade pojken passa på att säga Akka, att han tyckte, att hon borde låta honom följa med till Kullaberg, men han blev hindrad på nytt, därav att en stor fågel helt hastigt slog ner mittibland gässen.

därborta

over there 18 times

därborta, Därborta

• — »Om han därborta är min stamfrände, så vill jag gå närmare och se på honom,» sade Gråfäll.
• Ja, nu fanns det varken slott eller lustgård mer därborta, utan där de en gång skulle ha legat, var det nu bara en vanlig skogsbacke.
• När nu vinden en morgon har samlat krafter ute på Östersjön och sätter av inåt land, går den ganska ohejdat fram mellan Sörmlandskullarna och slipper utan stort besvär in i Närke därborta i Hjälmartrakten.

därbredvid

beside it 3 times

därbredvid, Därbredvid

• Därbredvid låg en hög med agnar och boss, och den bad hon dem hålla till godo med.
• finns ljusa rum med vita, sköna möbler, och det finns en liten teater och alldeles därbredvid ett riktigt fängelse: ett rum med nakna stenväggar och gallergluggar och ett golv, som är nött av fångarnas tunga steg.
• Boningshuset var en lång, rödfärgad envåningsbyggnad, och det var inte särdeles stort tilltaget, men det, som förvånade honom, var att se alla de stora, välbyggda uthus, som lågo därbredvid.

därefter

afterward 29 times

därefter, Därefter

• Ett par ögonblick därefter stod Akka i storkboet på Glimmingehus.
• Till sist faller hela skyn ner över en kulle, hela skyn på en gång, och ögonblicket därefter är kullen fullkomligt skyld av gråa lärkor, granna röd-grå-vita bofinkar, spräckliga starar och gröngula mesar.
• Strax därefter drar ännu en sky fram över slätten.

däremot

on the other hand 14 times

däremot, Däremot

• Pojken blev bra förvånad att få se tomten, men så särdeles rädd blev han däremot inte.
• Däremot tänkte han hela tiden på hur försmädligt han hade blivit mottagen av vildgässen förra kvällen, och han ville bra gärna visa dem, att en människa ändå är litet förmer än allt annat skapat.
• Ståltrådshjulet däremot skulle hon ha till lekstuga, där hon kunde springa och klättra och svinga runt.

därför

because; so; for 199 times

därför, Därför

• Han gick därför genast in på köpet och höll håven stilla, för att tomten skulle kunna krypa ut ur den.
• »Det är nog därför, som jag förstår fåglalåt.»
• Pojken ville fråga efter tomten, men han kunde inte göra sig hörd, därför att korna voro i fullt uppror.

därhemma

back home; at home 15 times

därhemma

conjunction; adjective, nominative, plural; pronoun, plural

Backbone mistags this as a conjunction; it is the adverb 'at home/back home'.

• »Jag ska inte lämna dig, förrän jag kan sätta ner dig på dörrtröskeln därhemma.»
• Ja, det skulle bli annat än släpet och slitet därhemma.
• Han tyckte, att han hade den ensliga parken vid Övedskloster, som var stor som en skog, alldeles för sig själv, och han längtade inte tillbaka till den trånga stugan och de små åkrarna därhemma.

däri

in it 3 times

däri

• Nästa morgon fann fyrvaktaren på Stora Karlsön en bit bark instucken under förstudörren, och däri stod inristat med sneda, kantiga bokstäver: »Rävarna på Lillön är nerfallna i Helveteshålet.
• Det svåra låg däri, att hon visste, att stort folk aldrig vill rätta sig efter ett barn.
• Det var så stort tilltaget, att en hel julbrygd kunde rymmas däri.

därifrån

from there 9 times

därifrån, Därifrån

• På den tiden, när Nils Holgersson for omkring med vildgässen, fanns där också en stuga med en liten bit röjd jord omkring, men folket, som en gång hade bott där, hade av en eller annan anledning flyttat därifrån.
• Det växte skog tämligen högt uppåt Tabergssidorna, men den översta toppen var kal, och därifrån kunde man se vitt omkring åt alla håll.
• Ett stycke därifrån lågo arbetarbostäder under gröna träd, och ändå längre bort reste sig en stor, vit herrgårdsbyggnad.

därinne

in there 25 times

därinne, Därinne

• Han hade god tid att betrakta vad som fanns därinne, för då bronskarlen fick se modellerna, glömde han bort allting annat.
• »Det var bestämt någon av dem därinne, som rörde på sig,»
• Stugan fylldes hastigt med rök, och Smirre räv, som hade stannat utanför fönstret, började förstå hur det stod till därinne.

därmed

with that 28 times

Därmed, därmed

• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• Därmed gick katten sin väg och såg lika slät och from ut som nyss, när han kom.
• »Nu vet du, räv, hur det går den, som vågar sig på Akka från Kebnekajse,» ropade de då i hans öra, och därmed lämnade de honom i ro.

därnere

down there 5 times

därnere

adverb; noun, nominative, common gender, singular

• När han kom till trädroten, där han förra året hade råkat Hjälplös, låg denne åter därnere och kallade på honom.
• Örnen hörde, att pojken undrade varför det såg så skräpigt ut därnere.
• Men så hade örnen vänt mot nordväst, vinden hade kommit från sidan, han hade återigen känt luftdraget, och med detsamma hade landet därnere stannat, och han hade märkt, att örnen bar honom framåt med väldig fart.

däroppe

up there 16 times

däroppe

• Det översta, som ligger Småland närmast, är till största delen täckt med mager jord och småsten, och där vill det just inte växa andra träd än glasbjörk och hägg och gran, som tål kölden däroppe i höjden och är nöjda med litet.
• För man måste betänka, att när det regnar oppe på taket till det stora Smålandshuset, eller när snön smälter däroppe, får vattnet lov att ta vägen någonstans, och då störtar förstås en del utför den stora trappan.
• Utan det måste också sägas, att däroppe i Småland i det stora huset bodde en gång en jätte, som hade blivit gammal.

Därpå

then; then/thereupon 21 times

Därpå

adverb; noun, nominative, common gender, singular; pronoun, neuter, singular

Actually the adverb 'därpå', mistagged as a pronoun.

• Därpå sam han stolt in mellan vass och kaveldun.
• Därpå åkte han ner igen, tog det, som han hade lagt på marken, och klättrade upp till buren också med detta.
• Därpå talade läraren också litet om de många duktiga män och kvinnor, som hade bebott borgen, om de gamla Brahearna och de gamla Barnekowarna, om Kristian Barnekow, som hade gett konungen sin häst mittunder flykten, om Margareta Ascheberg, som hade varit gift med Kjell Barnekow och som änka hade styrt gården och hela trakten i femtitre år, om bankiren Hagerman, som var torparson från Vittskövle och hade blivit så rik, att han hade köpt hela gården, och om Stjernsvärdarna, som hade skaffat folket i Skåne bättre plogar, så att det hade kunnat överge de gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba.

därpå

then/after that; then; from that 61 times

därpå, Därpå

adverb; noun, genitive, common gender, singular; pronoun, masculine, singular

• Därpå ordnade de sig i en lång rad med förargåsen i spetsen och kommo fram till dem.
• Därpå pekade förargåsen med näbben och sade: »Men vem är det, som du har med dig?
• Strax därpå kommo alla fjorton gässen flygande över skogen.

därtill

besides 7 times

därtill

• Hon hade ena vingen sårad, så att hon knappast kunde bruka den, och därtill kom, att hon ingenting såg i nattmörkret i skogen, utan var så hjälplös som en blind.
• Det fanns ännu en smula dagsljus, och därtill stod halvmånen högt på himlen, så att hon kunde se någorlunda.
• Detta betydde i alla fall inte så mycket, för gåskarlen hade bara ett par famnars försprång, och därtill haltade han.

däruppe

up there 7 times

däruppe, Däruppe

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural; pronoun, nominative, plural

• Boet var så gammalt, att många buskar och örter hade slagit rot däruppe, och när storkmor låg på ägg i den runda hålan mitt i boet, hade hon inte allenast den granna utsikten över en god del av Skåne att fröjda sig åt, utan hon hade också nyponblommor och taklök att titta på.
• Däruppe är inte synnerligen vackert; där ser det ut som på all annan höglänt mark i Skåne.
• Han blev glad och undrade vad han skulle få se däruppe.

därute

out there 5 times

därute

• Men något sådant kunde ju inte finnas därute på isvidderna.
• Helt plötsligt ropade Bataki till dem med sin skarpa, vresiga röst: »Tyst, ni därute, och hör på mig!
• Aldrig glömmer jag, om jag så blev hundra år, den gången, när jag fick blåsa låtar på vallhornet därute på Gärdet för kung Oskar den förste.

därvid

at that; just then; in doing so 5 times

därvid, Därvid

• Därvid föllo hans blickar i spegeln, och då ropade han helt högt: »Se, där är ju en till!»
• Gåskarlen försökte nog att följa rådet och öka farten, men därvid blev han så utmattad, att han sjönk ända ner mot de klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar.
• Hunden sprang då upp i kätten till honom, och därvid glimtade det till i den stackarens ögon, som om han hade fått en stark önskan uppfylld.

då

then; when; as 597 times

då, Då

adverb; subordinating conjunction

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• För när vi kommer tillbaka, ska jag förhöra dig på varenda sida, och har du då hoppat över någon, så går det inte väl för dig.»
• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.

Då

when; then 4 times

Då

adverb; subordinating conjunction

• Då elden kom över räven, greps denne av en vansinnig förskräckelse.
• Då grepos också barnen av förfäran över att hon ville företaga sig något så dristigt, och en liten grupp av dem följde med för att se hur det skulle avlöpa.
• Då kvällen var inne, fångade han renkorna med kastlina, mjölkade dem och gav henne mjölk att dricka.

dålig

bad; worse; poor 37 times

dåligt, sämre, dålig, dåliga

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; adjective, nominative, common gender, singular

• Då fick han se, att gåskarlen hade det ännu sämre än han själv.
• Solstrålarna jagade fram i stora knippen för att se vad natten hade ställt till, och det syntes hur alla ting rodnade, som om de hade haft dåligt samvete.
• Han började på nytt igen, och lika illa gick det, så att alla småfåglarna jämrade sig: »I dag spelar du sämre, än du brukar, Tummetott.

dån

roar 11 times

dån, dånet

• Men när de nalkades de första skären, hörde de ett väldigt dån, som om en mängd vingstarka fåglar hade kommit flygande, och vattnet under dem blev på en gång alldeles svart.
• Något, som förvånade dem, var, att vinden kom med så starkt dån, som om den hade fört med sig bullret från en stor kvarn eller mekanisk verkstad.
• Men på samma gång blev vinden allt besvärligare, och det starka dånet, som följde den, tilltog så, att de började känna sig oroliga.

dåna

roaring; boomed; pound 8 times

dånande, dånade, dåna

adjective, nominative; verb, past, indicative, active; adverb

Present participle of 'dåna' (to thunder/boom) used adjectivally.

• Han var inte ohågad för förslaget, och han skulle just säga, att han gick in på det, då de hörde ett starkt dånande bakom sig.
• Och han höjde sin långa käpp och gav den andre ett dånande slag över axeln.
• De började piska luften med vingarna, så att det dånade, foro fram ett långt stycke liksom springande på vattnet, fingo äntligen luft under vingarna och lyfte.

dåsig

drowsy 3 times

dåsig, dåsiga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• De skulle bli dåsiga och ledsamma.
• Han var så dåsig, att han knappt orkade göra sig mödan att sänka blickarna.
• Den dagen kände han sig inte så dåsig som de föregående.

de

they; them; their 2903 times

de, dem, De, deras, Deras

pronoun, nominative, plural; pronoun, accusative, plural; pronoun

possessive form deras of the plural pronoun de.

• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• »Nu går de nog och lyckönskar sig till att ha hittat på det så bra, att jag måste sitta och hänga över predikan hela tiden, som de är borta,» tänkte han.
• De voro ett fattigt husmansfolk, och deras ställe var inte mycket större än en trädgårdstäppa.

del

part; parts 60 times

delen, del, delar, delarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och pojken för sin del gjorde intet motstånd och sade inte ett ord om att han inte ville följa med.
• Boet var så gammalt, att många buskar och örter hade slagit rot däruppe, och när storkmor låg på ägg i den runda hålan mitt i boet, hade hon inte allenast den granna utsikten över en god del av Skåne att fröjda sig åt, utan hon hade också nyponblommor och taklök att titta på.
• Alla togo del i detta ihärdiga ropande, och de hade bara avbrutit det då och då för att visa den vita gåskarlen vägmärkena, som de satte kurs efter.

dela

to share; divided; be split 17 times

dela, delat, delade, delas

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, past, indicative, active

• Du ska inte ta oss för landstrykare, som slår sällskap med vem som helst, och du ska inte tro, att vi låter någon dela vår sovplats, som inte vill säga av vad för ätt han är kommen.»
• De delade sig i två flockar, som flögo fram mot varandra, möttes, vände och började på nytt.
• Men de äga inte mer hela sjön, utan de ha måst dela med sig av utrymmet åt svanor, doppingar, sothöns, lommar, skedänder och en hel hop andra.

dels

partly 4 times

dels

• Han såg några åkerlappar inne i skogsmarken, men dels voro de så små, att han knappt ville kalla dem för åkrar, och dels stod det redan en lada på var och en av dem för att ta i förvar vad som där kunde skördas.
• Och sjuksköterskan sade inte emot disponenten med ett ord, dels av respekt och dels därför, att hon inom sig måste erkänna, att han hade rätt.

Delsbo

Delsbo 4 times

Delsbo

Place name in Hälsingland.

• »För flera hundra år sedan,» sade han, »hände det, att en prost här i Delsbo var ute och red en nyårsnatt mitt i täta skogen.
• Det var på samma sätt i Delsbo då som nu.
• Ingen ska säga om prosten i Delsbo, att han nekar att följa någon, som är i nöd.’

den

it; its; the 5105 times

det, Det, den, Den, dess

pronoun, neuter, singular; pronoun, common gender, singular; pronoun

ch03-p50 example 'sedan dess' means 'since then', not possessive 'its' — pinning the gloss to 'its' teaches a lie for that collocation.

• Det var en gång en pojke.
• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.
• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.

denna

this; these; he 783 times

detta, denna, dessa, Detta, denne, Denna, Dessa

pronoun, neuter, singular; determiner, common gender, singular; determiner, plural

Archaic masculine demonstrative "denne" used anaphorically for a previously named male person.

• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• Han kunde inte förstå hur detta hade gått till, för mor hade stängt kistan, innan hon gick.
• Pojken tyckte inte, att detta var mycket bjudet, men det hade gått honom så, att sedan han hade fått tomten i sitt våld, hade han blivit rädd för honom.

denne

he/this one; the latter 9 times

denne

pronoun, masculine, singular; noun, nominative, common gender, singular

• De voro åtföljda av en lärare, och när de hade hunnit fram till portvalvet, bad denne, att de skulle vänta där en stund, medan han gick in och frågade om de finge bese den gamla borgen Vittskövle.
• Nu hade han visst alldeles upphört att söka efter pojken, och denne kände sig trygg och lugn, där han satt i trähatten.
• Gåskarlen såg inte pojken, och denne ropade inte till honom, utan tyckte, att det var skäl att först ta reda på varför gåskarlen på detta sätt försvann gång på gång.

Denne

the latter; he; this one 7 times

Denne

• Denne tog då upp bröd och ost ur sin påse för att äta sin aftonvard.
• Denne hade slutat att äta och höll på att knyta ihop matsäckspåsen.
• Denne var likväl så förbittrad, att han inte väjde undan för faran.

densamma

the same; just then; that very moment 43 times

detsamma

pronoun, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.
• Men då såg han, att parveln i spegeln gjorde detsamma.
• Han undrade hur han skulle reda sig med de stora, klumpiga träskorna, men i detsamma såg han ett par små skor stå på tröskeln.

dessutom

besides 8 times

dessutom, Dessutom

• Dessutom hade hon, så snart hon vaknade, varit tvungen att fara ut och söka reda på Tummetott, som i många timmar hade gått och spelat för gråråttorna och lockat dem långt bort från Glimmingehus.
• De vuxna kunde vara ungefär lika många som de själva, men dessutom fanns det några små lamm.
• Vår Herre hade svårt att säga nej till Sankte Per, och dessutom tänkte han väl, att det, som var så bra påbörjat, borde ingen kunna förstöra.

desto

the; all the 23 times

desto

• Och ju längre han gick där, desto mer tyckte han om människorna.
• Ju längre han satt där, desto omöjligare tyckte han det var att finna någon lösning.
• Här och där på öarna såg pojken kojor och stugor, och ju längre inåt land han kom, desto större och bättre blevo bostäderna.

detsamma

that same moment; then; once 13 times

detsamma

• Just i detsamma såg han, att en stor uggla kom flygande och slog ner i ett av träden, som kantade bygatan.
• I detsamma hörde han ett par knallande skott och såg ett par små vita rökpelare stiga upp.
• I detsamma hörde de bakom sig några vilda tjut och ett skrapande med klor och tunga fall.

Dig

you twice

Dig

Archaic capitalized form of 'dig' (you, object case).

• ’Dig vet jag att jag kan lita på, som om du vore en karl,’ sade jätten, ’och därför ska du få brorslotten.’
• Dig eller någon av de dina ska jag aldrig angripa.»

dik

ditches 4 times

diken

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det fanns vatten i alla diken, och hästhovsörten stod i blom på dikeskanten.
• Han förde dem i alla möjliga slags ringar och krokar och bukter fram genom häckar och ner i diken, och vart han gick, måste de följa efter.
• Den rusade över öppen mark och genom skogsdungar, hoppade över diken, satte över gärdsgårdar och lät ingenting hejda sig.

dimma

the fog; fog 16 times

dimman, dimma

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Pojken förstod helt hastigt, att det inte var annat än dimma.
• »Se på de där alorna!» ljöd det i dimman.
• Grågåsen hade just sagt henne, att hon inte skulle slå ner ytterst på Ölands södra udde, därför att där stod en kanon, som människorna brukade skjuta på dimman med.

dimman

the fog 8 times

dimman

• Då dimman blev så tät, att man inte kunde se en gåslängd framför sig, började fåglarna bära sig åt som riktiga galningar.
• Alla dessa, som förut hade farit fram med så god ordning, började leka i dimman.
• Och så for han åstad med dem, och när han hade fört dem så långt bort från den stora stråkvägen, att de inga rop hörde, försvann han i dimman.

Dimman

the fog 3 times

Dimman

Common noun 'dimman' (the fog), mistagged as a proper noun.

• Dimman låg tät över ön liksom förut över havet.
• Dimman skyddade honom, så att han kunde springa osedd vart som helst, men den hindrade honom också från att se.
• Dimman hade gjort honom så yr i huvudet, sade han, att han hade gått runt på den stora ängen hela dagen.

dimmor

mists 7 times

dimmor

• Bronskarlen stötte käppen hårt i marken, men pojken fick aldrig veta vad han hade ämnat ta sig till, för nu rann solen upp, och med detsamma försvunno både bronskarl och träkarl, som om de hade varit gjorda av dimmor.
• Den låg alldeles stilla och blank och speglade stränderna, som voro svepta i tunna, ljusa dimmor.
• Och om malmkörarna från Laxå och Svartå voro sent ute en kväll, höljde Ysätters-Kajsa vägen och trakten i sådana mörka dimmor, att både människor och hästar blevo vilsna och körde ner de tunga slädarna i kärr och moras.

dimmorna

the mists 4 times

dimmorna

• Det var, som om de hade lärt den av dimmorna, som sväva fram över de ensliga mossarna.
• väl tänka sig, att de voro resta på kullar och höjder, men dem såg han inte, bara husen, som svävade upp ur dimmorna.
• Var och en, som har färdats i fjälltrakter, vet nog hur svårt det kan vara med dimmorna, som komma vältrande och skymma bort utsikten, så att man rakt inte får se något av alla de vackra högfjäll, som resa sig omkring en.

direktör

director; director's 11 times

direktören, direktörens, direktör

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Den unge blev seminariets direktör.
• Det fanns inte något ställe i Sverige, som var så känt ute i världen som Nääs, och ingen svensk hade så många vänner över hela jorden som direktören för Nääs slöjdseminarium.
• Numera var det inte bara slöjdkurser, som drevos där, utan direktören ville också väcka upp folkets gamla seder och gamla glädjeämnen, och han inrättade därför kurser i sånglekar och i mångahanda andra slag av lekar.

Direktören

the director 3 times

Direktören

• Direktören höll en föreläsning, sedan följde en gymnastikövning, och så vidtog åter slöjdundervisningen.
• Direktören höll föreläsningar om uppfostran för dem, de gymnastiserade, bildade en sångförening, och nästan var kväll hade de samkväm med musik och uppläsningar.
• Direktören ligger orörlig sedan en timme tillbaka.

disk

the counter 4 times

disken

• Han såg fullt av folk stå framför de små bodarna, där köpmännen bredde ut över disken blommigt, styvt siden, tjockt guldtyg, skiftande sammet, lätta florsdukar och spindelvävstunna spetsar.
• Pojken blev först ängslig och ville skynda undan, men köpmannen bara vinkade och log och bredde ut på disken ett härligt stycke sidendamast liksom för att locka honom.
• Han såg hur de skyndade in i bodens doldaste vrå för att hämta det bästa, de hade att sälja, och hur deras händer darrade av brådska och iver, medan de lade fram det på disken.

disponent

manager; the manager's 26 times

disponenten, disponentens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Det fanns stora, vackra villor för disponenten och ingenjörerna, och det fanns låga, besynnerliga kåkar, som stodo kvar sedan den första tiden.
• Han hade dragits till kyrkan i Gellivare av disponentens egna hästar, och en lång procession av gruvarbetare hade följt kistan.
• Och till sist fick själva disponenten veta vad som var i görningen.

disponenten

the manager 3 times

Disponenten

• Disponenten var inte ond eller häftig.
• »Disponenten har kanske aldrig hört talas om vad han var för en människa.»
• Disponenten stod och såg i golvet, utan att en muskel rörde sig i hans ansikte, och Åsa gåsapiga tystnade, för hon trodde, att hennes tal ingen verkan hade på honom.

dit

there 88 times

dit, Dit

• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.
• Med ens kom han ihåg, att han hade hört mor säga, att småfolket brukade bo i kostallet, och han beslöt genast att gå dit och se om han kunde finna tomten.
• Och dit krånglade han sig också, fast inte utan stor möda.

ditöver

over there 3 times

ditöver

• Hon var inte särdeles förvånad att se honom i Skåne så tidigt på våren, därför att hon visste, att storkhannarna bruka fara ditöver i god tid för att se efter, att boet inte har lidit skada under vintern, innan storkhonorna göra sig besvär att flyga över Östersjön.
• Jag tror inte, att ni ska ångra er, om ni far ditöver.»
• Den var skild från land bara genom ett smalt och grunt sund, och man kunde nog tänka sig, att det gick an att komma ditöver torrskodd, när det var lågvatten.

djärva

bold; daring 5 times

djärva

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

inflected plural of the adjective djärv (bold), mistagged as a noun.

• Men så mörk natten var, såg pojken tydligt alla de springor och hål, som funnos i isen, och tog djärva språng över dem.
• Han tyckte, att de hade grymma, snikna, vaksamma och djärva utseenden alldeles som bovar och landstrykare.
• Han visste inte varav det kom sig, men han fick för sig, att här borde ha funnits starka och djärva kämpar förr i världen, och att de måtte ha upplevat många farliga och dristiga äventyr i de här hemlighetsfulla trakterna.

Djulö

Djulö 9 times

Djulö

• När det led mot kvällen den dagen, flögo vildgässen fram över ett gammalt Sörmlandsgods, som kallas Stora Djulö.
• Det stora, vita boningshuset låg med lövträdsparken bakom sig, och framför sig hade det Stora Djulö sjö med dess utskjutande uddar och kulliga stränder.
• Nu hände det sig, att just den kvällen sutto några människor i ett torp, som lydde under Stora Djulö, och pratade vid spisbrasan.

djup

deep; deeply; depth 80 times

djupt, djupa, djup, djupet, djupare

adverb; noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Han fick gripa djupt ner i fjäder och dun med båda händerna för att inte ramla i backen.
• Han försökte att ta djupare andetag och slå snabbare vingslag, men i alla fall blev han flera gåslängder efter de andra.
• Så eländigt hon än hade det, började det att kackla helt lustigt djupt nere i strupen på henne, nästan som om hon hade skrattat.

Djupadal

Djupadal's 3 times

Djupadals

• På ena sidan om fallet reser sig en pappersmassefabrik, och på den andra, som är brant och trädbevuxen, ligger Djupadals park, där människor ständigt ströva omkring på de hala och branta stigarna för att glädja sig åt den yra strömmens brusande färd nere i klyftan.
• Om det hade varit längre lidet på våren, så att näktergalarna i Djupadals park hade varit hemma, skulle de sedan i många nätter ha sjungit om Gripes strid med forsen.
• Över Djupadals herrgård och över Ronnebys mörka tak och vita vattenfall svävade hon fram utan att slå ner.

Djupafor

Djupafors twice

Djupafors

Waterfall/place name.

• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.
• I solnedgången hade nog inte gässen kunnat slå ner där, för Djupafors ligger inte i någon ödemark.

djur

animals; animal; the animals' 90 times

djur, djuren, djuret, djurens, djurets

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, plural

• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• I nästa ögonblick var katten så förändrad, att pojken knappt kunde tro, att det var samma djur.
• Pojken hade nog varit hård mot alla djur och mot gåskarlen också förr i världen, men nu tyckte han, att gåskarlen var det enda stöd han hade, och han blev fasligt rädd för att mista honom.

djurfolk

animal-folk; the kinds of animals 3 times

djurfolk, djurfolken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Both studio translations use the coined collective term 'animal-folk'; 'animal people' needlessly replaces it.

• När ett djurfolk dör ut, bruka människorna oftast vara skuld till det, men så var inte fallet denna gång.
• De, som hade besegrat dem, voro ett djurfolk av deras egen stam, som kallades gråråttor.
• »Ja, det är sannerligen vår,» tänkte de många djurfolken.

djurgård

deer park; deer parks; hunting park 3 times

djurgård, djurgårdar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Brukar kojorna ha en park, där det finns både bokskogar och hasselsnår och lövängar och ekdungar och granhult och en djurgård, som är full av rådjur, vov, vov, vov?
• Han hade hittills uppehållit sig i norra delen av landskapet, och där hade han ännu inte sett några herrgårdsparker eller djurgårdar, fulla av rådjur och läckra rådjurskalvar.
• Läs om hur kungarnas stängda djurgård har blivit till folkets käraste tillflyktsort!

dock

yet/still 8 times

dock

• Ännu fanns den dock kvar och spred köld och vinterhemskhet över nejden.
• De kände ingen vrede mot varandra, dock lyftes överallt vingar, nackfjädrar restes, klor vässades.
• Det lyckades dem dock inte att torrlägga hela sjön, som väl hade varit meningen, utan den gömmer alltjämt bort en massa land.

docka

dock; doll; dolls 3 times

dockan, docka, dockor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De sågo mastkranarna och dockorna, de stora förrådshusen, artillerigården, tyghuset, den långa repslagarebanan och den stora, övergivna dockan, som hade blivit sprängd i hälleberget.
• Om han inte hade kunnat både tala och röra sig, skulle gossen ha trott, att det var en docka.
• Och så ställde jag en av småbarnens dockor i fönstret, gömde pysslingen djupast nere i kassen och for i väg.

doft

scent; scents 6 times

doft, doften, dofter

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han hade inte tänkt på det förut, men nu märkte han, att granarna spredo en mycket starkare doft omkring sig, än de brukade.
• Avätna barr föllo oupphörligen till marken, och från de stackars granarna strömmade ut en så stark doft, att hunden plågades av den.
• Plötsligen kom han till en trakt, där ingen doft kändes, och där det var tyst och stilla.

dog

died 7 times

dog

• Han hörde deras rop ett par gånger till; sedan dog det bort.
• De här sista dagarna gick hon och talade om, att hon var rädd för att hon inte skulle ha någon hos sig, när hon dog.
• Därmed slöt hon ögonen och dog, och sedan bröderna hade satt ner henne i jorden, gick de för att bese var och en sin egendom.

doktor

the doctor 6 times

doktorn

• Jag får fråga prästen och doktorn och skolläraren och andra, som är lärda och kan veta bot för sådant här.»
• De hade lämnat henne sin säng och själva lagt sig på golvet, och far hade gått till doktorn och skaffat henne droppar.
• »Larsson får nog vänta på doktorn ännu en stund,» sade hon.

Doktorn

the Doctor 7 times

Doktorn

• Doktorn trodde, att det var någon sorg, som tyngde honom.
• Och säg mig nu, Klement, vad du tror att Doktorn på Skansen kan vilja ge mig!»
• »Jag vet inte vad Doktorn däroppe kan vilja betala dig, Åsbjörn,» sade han.

dold

hidden 4 times

dold

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, participle, common gender, singular, nominative

• Himlen stod molnhöljd, månen höll sig dold, och mörkret kom hastigt.
• När de små flickorna hade kommit in i huset, hade pojken smugit efter dem, och sedan hade han hållit sig dold i en mörk vrå.
• Så snart han hade farit över staden, fann han inte mera marken dold av dimmor, utan stränder, vatten och öar syntes åter tydligt.

dom

judgment; sentence 3 times

dom, domen

noun, nominative, common gender, singular; pronoun, plural

• Ingen räv ville mildra domen, eftersom de alla visste, att i vad ögonblick de försökte något sådant, skulle de bli bortdrivna från lekplatsen och aldrig mer tillåtas att beträda den.
• ’De skulle väl våga sitt eget liv hellre än att låta sin boskap vandra fram mellan björnar och vargar och få sin dom av skogsrået.’
• ’Jaså, nu är det din tur att gå förbi skogsrået och få din dom,’ sade prosten till hästen.

domkyrka

cathedral 6 times

domkyrka, domkyrkan

• Ugglekvinnan skickade hon till Flammea, tornugglan, som bodde i Lunds domkyrka, med ett uppdrag, som var så hemligt, att Akka bara med viskande röst vågade anförtro henne det.
• Där stod domkyrkan med tre höga torn och djupa, bildprydda portvalv.
• Eller tror du, att det finns något landskap i Sverige, som kan berömma sig av att äga på samma gång två sådana kloster som de i Alvastra och Vreta och en sådan skön domkyrka som den i Linköping?’

Domnarvet

Domnarvet twice

Domnarvet

Place near Borlänge.

• »Jag ska aldrig glömma den natten, då den gick till storms mot den stora bron vid Domnarvet,» inföll en järnvägsarbetare.
• De rusade utför fallen vid Kvarnsveden och Domnarvet utan tvekan.

dopping

grebes 4 times

doppingar, doppingarna

• Det var änder och grågäss, svärtor och grisslor, lommar och alfågel, skrakar och doppingar, strandskator och sjöorrar.
• Men de äga inte mer hela sjön, utan de ha måst dela med sig av utrymmet åt svanor, doppingar, sothöns, lommar, skedänder och en hel hop andra.
• Men nu har ju doppingar och sothöns och andra fåglar, som inte är matnyttiga, inkräktat nära nog alla vassruggarna, och människorna tycker inte, att de behöfver hålla sjön vid makt för deras skull.»

dotter

daughter 13 times

dotter, dottern

• Han hade en dotter gift härnere i Fellingsbro.
• När han red till gudstjänsten i Torsång, var hans häst skodd med silver, och när hans dotter skulle fira bröllop, lät han brygga öl av tjugo tunnor malt och steka tio stora oxar på spett.
• Först kunde de gamla inte riktigt komma till rätta med vad de sågo, men så kände de igen dottern och blevo orimligt glada förstås.

dö

to die; died 31 times

dö, dött

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Han låg kvar på samma ställe, där han hade slagit ner, och det såg ut, som om han höll på att dö.
• Han var inte så särdeles rädd för att dö, men han tyckte inte om att bli uppäten, och därför frågade han Akka vad han kunde göra för att skydda sig mot rovdjuren.
• De tillhörde nämligen ett råttfolk, som en gång hade varit mycket talrikt och mäktigt, men nu höll på att dö ut.

död

dead; death; died 76 times

död, döda, döden, dödens

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

Examples mix the noun (döden) with adjectival uses (död gås); flag if the occurrence is adjectival.

• Och när de voro uppflugna, sågo djuren Smirre räv stå på vildgässens kulle med en död gås i munnen.
• Han såg apoteket och doktorsbostaden, och han tänkte på att människors makt var så stor, att de kunde kämpa mot sjukdom och död.
• Han retade upp sig så, medan han låg där, att han önskade vildgässen döden, om han också inte själv skulle få äta dem.

döda

killed; dead; to death 9 times

dödat, dödade, döds, dödar, dödad

verb, active, supine; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• De har redan dödat vartenda får i de andra grottorna, och där fanns flockar, som var lika stora som min.»
• Den främmande har dödat vår hövding Vind-Ile!» ropade de närmaste kråkorna, och därefter uppstod ett förfärligt oväsen.
• Han kröp fram till den dödade och for med tungan över det krossade huvudet.

döde

death 4 times

döden

Surface 'döden' is the definite form.

• Nog skulle jag tycka bäst om att få äta dig, men på vad sätt än döden drabbar dig, är det mig kärt.»
• Sedan gingo hans tankar till kråkorna, och när han tänkte på Fumle-Drumle, som hade räddat honom och hade mött döden så kort efter att han hade blifvit vald till hövding, blev han så bedrövad, att han fick tårarna i ögonen.
• Nå, en dag kände hon, att hon var döden så nära, att hon inte hade tid att betänka sig längre.

dök

rose up; dove 3 times

dök

• Då dök smålommen på nytt och nöp dem i fötterna.
• Så snart Gråfäll var borta, dök en annan orm, som var lika lång och svart som den första, upp ur pölen.
• Det ena minnet efter det andra dök opp för honom.

döko

dove twice

döko

verb, past, indicative, active; proper noun, nominative

Historical plural past form of dyka.

• Då och då döko de ner med halsarna och hämtade upp mat från havsbottnen.
• Strax därpå döko de ner i en granskog, trängde mellan de risiga grenarna ända till skogsbottnen och satte ner pojken under en tät gran, där han var så väl gömd, att inte en gång en falk hade kunnat få syn på honom.

dölja

to hide; hidden 6 times

dölja, dolda

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• Lekplatsen omgives på alla sidor av runda klippkullar, som dölja den för envar, som inte råkar komma alldeles inpå den.
• De höllo sig inte längre dolda i klyftan, utan gingo upp på högslätten.
• Men jag vill inte dölja för dig, att Bataki, korpen, som är den lärdaste av alla fåglar, en gång har berättat för mig, att på den här stranden förr i världen har legat en stad, som kallades Vineta.

döma

to judge; rules 4 times

döma, dömer

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Du vet, att det finns domare i var domsaga hela landet över, men i Stockholm finns en domstol, som dömer över alla de andra.
• När de, som skulle döma om tävlingen, såg detta, sade de till Härjedalssmeden, att det inte lönade sig för honom att försöka, för bättre än dalkarlen eller fortare än värmlänningen kunde han inte smida.
• — »Jag ska döma, så gott jag förstår,» sade finngubben.

dörr

door; doors 70 times

dörren, dörr, dörrar, dörrarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• Han såg på grytorna och kaffepannan, som stodo på en hylla bredvid spisen, på vattenspannen vid dörren och på slevar och knivar och gafflar och fat och tallrikar, som syntes genom den halvöppna skåpdörren.
• Det lilla huset, som hade både dörr och fönster, skulle ekorrhonan använda till matrum och sängkammare; därför lade de dit en bädd av löv och satte in en skål mjölk och några nötter.

döt

died; dead 14 times

dött

verb, active, supine; adjective, nominative, neuter, singular

Supine of 'dö' (to die); lemma is a spelling artifact for 'dött'.

• Pojken kom ihåg, att när hans morfar hade dött, hade också hans ansikte blivit så där underligt vitt.
• Han mindes, att när hans morfar hade dött, hade mor varit noga med att lägga honom till rätta.
• Men husbonden hade dött, medan barnen voro så små, att de ännu ingen nytta kunde göra, och matmodern hade måst överta gården och allt arbetet och omsorgen.

döttr

daughters 6 times

döttrar, döttrarna

• För länge i världen sedan bodde här i Dalarna en jätte, som hade två döttrar.
• När jätten blev gammal och kände, att han skulle dö, kallade han döttrarna till sig för att dela sina egendomar mellan dem.
• Hans förnämsta rikedom bestod av några berg, som var fulla av koppar, och dessa ville han skänka till döttrarna.

dra

pulled; draws; draw 55 times

drog, dra, drar, dras

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Då började han att dra sig i håret och nypa sig i armarna och svänga sig runt, och ögonblickligen gjorde han efter det, han, som syntes i spegeln.
• Smirre blev så överraskad, att han lät sig dras baklänges ett par steg, och vildgåsen blev fri.

drabba

clashed; overtakes; befall 3 times

drabbade, drabbar, drabba

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• Runt omkring på kullarna rådde andlös stillhet, medan de stridskunniga hjortarna drabbade samman.
• Nog skulle jag tycka bäst om att få äta dig, men på vad sätt än döden drabbar dig, är det mig kärt.»
• Det var den värsta sorg, som kunde drabba mig.»

drag

draft; features; the features 5 times

drag, dragen, draga

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Kroppen var stor och knotig, men huvudet var litet, och ansiktet hade veka och milda drag.
• När pojken säger detta, blir den gamla trädgårdsmästaren helt stilla och tyst, och pojken tycker, att det går som en ljusning över de hårda dragen.
• Vildgässen hade ställt sig att sova på Siljans is, och som det kom ett ohyggligt kallt drag norrifrån, hade pojken nödgats krypa in under den vita gåskarlens vinge.

draga

drawn; go; moved away 24 times

dragit, draga, dragas

verb, active, supine; verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive

Archaic form of 'dra'.

• Dessa märkvärdiga bergväggar tillika med det vida, blå havet utanför dem och den skimrande, skarpa luften ovan dem är det, som göra Kullaberg så kärt för människor, att stora skaror av dem draga ditupp varje dag, så länge sommaren räcker.
• Och upp ur vattnet kom den lilla grågåsen frisk och välbehållen och berättade, att Tummetott hade dragit hennes vinge i led, och att hon var alldeles bra och redo att följa med på färden.
• Därför hade han dragit ihop en ofantlig massa sten och berg och murat opp ett högland, och det hade han gjort, för att det skulle komma nära solen och få mycket med av solvärmen.

dräkt

costumes; dress; dresses 4 times

dräkter, dräkt

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han kommer till stora, gammaldags rum, med tvärbjälkar synliga i taket och alla väggar täckta av höga, mörka tavlor, där allvarsamma herrar och damer äro avbildade i besynnerliga, styva dräkter.
• Det var därför, att folket vid Siljan i tal och i dräkt och i skick har bevarat mer av det, som är förgånget, än man har gjort på andra håll, som han hade kommit att tänka så.
• Det fanns unga flickor där i ljusa dräkter och fina vårhattar och mycket annat folk också.

dräng

farmhands; farmhand 20 times

drängen, drängar, drängarna, dräng

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Hon kunde nog ha tagit i sin tjänst pigor och drängar, som hade hjälpt henne med arbetet, men hon tålde inte att se främmande omkring sig, sedan hennes egna hade övergivit henne.
• Kort därefter gick en ung dräng över gården.
• Inte lyckades det Jarro att göra sig fri, men det där anfallet hade ändå det goda med sig, att drängen märkte, att fågeln levde.

Drängen

the farmhand 3 times

Drängen

noun, nominative, common gender, singular; determiner, neuter, singular

• Drängen stack honom under armen och gick ner till Tåkern med honom.
• Drängen gick ner i en eka, lade Jarro på båtbottnen och började att staka sig ut på sjön.
• Drängen for emellertid ut till en av de små vassomkransade dyholmarna.

dreva

drove 3 times

drev

• Så voro vildgässen åter uppe i stormen, som drev dem framför sig utåt havet.
• På landsvägen kom en man, som drev framför sig en flock skånska grisar, som inte voro mer än några veckor gamla och skulle säljas uppåt landet.
• De ställde sig på plogarna och drev hästarna ut i vattnet.

drevo

driven; were drifting; drifted 4 times

drevo

verb, past, indicative, active; verb, imperative, active

• De stackars landfåglarna, som drevo förbi uppe i stormen, ropade avundsjukt: »Det är ingen nöd för er, som kan simma.»
• De stora svanbona hade blivit lösryckta från sina fästen och drevo i den starka blåsten fram över viken.
• De stego fram och gömde sig åter, allt som töcknen drevo hit och dit.

dricka

drink 6 times

dricka

• En av dem var så törstig, att han gick fram till vattentunnan och böjde sig ner för att dricka.
• »Men jag ska lossa din halslänk och öppna dörren för dig, så att du kan gå ut och dricka i en av vattenpussarna på gården, och så ska jag försöka klättra opp på höloftet och vräka ner hö i din krubba.»
• Man fick dricka vatten mellan var tugga, för att det skulle gå ner.

dristig

bold; daring 3 times

dristiga, dristigt

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• De voro stora, dristiga och vilda, fyllda av samma stolta anda, som hade utrustat de stora skeppen.
• Då grepos också barnen av förfäran över att hon ville företaga sig något så dristigt, och en liten grupp av dem följde med för att se hur det skulle avlöpa.
• Han visste inte varav det kom sig, men han fick för sig, att här borde ha funnits starka och djärva kämpar förr i världen, och att de måtte ha upplevat många farliga och dristiga äventyr i de här hemlighetsfulla trakterna.

dristigheten

Dristigheten twice

Dristigheten

Dristigheten is the name of a Swedish ship of the line.

• En gång i tiden högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, efter slutad krigstjänst kyrkvaktare vid Amiralitetskyrkan, på sistone skuren i trä och utställd på kyrkogården som fattigbössa.»
• Och Rosenbom, högbåtsman på Dristigheten, berättade så mycket han visste om skeppens byggmästare och om dem, som hade fört dem, och om de öden, som de hade haft.

driva

to drive; drifts; wandered 20 times

driva, drev, driver, drivor, drivas

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• När Akka märkte, att de inte voro i stånd att vända, tyckte hon, att det var onödigt att låta stormen driva dem över hela Östersjön.
• Per Ola lydde honom, och han och parveln hjälptes åt att driva fram ekan.

drivna

driven 3 times

drivna

verb, past, participle, plural, nominative; adjective, nominative, plural

• Somliga blevo drivna ur sin kosa bort till fjärran land, där de dogo av svält, andra blevo så uttröttade, att de sjönko ner i havet och drunknade.
• När vildgässen hade blivit drivna ända bort till Sagån, måtte Akka ha förstått, att de hade kommit åt helt annat håll, än hon önskade, för här vände hon med flocken och började att i svår motvind arbeta sig tillbaka mot väster.
• När vi såg, att det inte fanns annat än strandlöst hav framför oss, fruktade vi att bli drivna så långt ut, att vi aldrig skulle hitta tillbaka till land, och lade oss därför ner på vågorna.

drog

drew 24 times

drog

• Då kände han, att katten drog in klorna och släppte taget om strupen.
• — »Jaa,» sade pojken och drog på det, för han trodde inte, att gåskarlen kunde gå i land med detta, men han ville inte säga emot honom.
• »Jo, därför att nästan alla svartråttorna i går kväll drog till Kullaberg,» sade storken, »eftersom de litade på att alla andra djur också skulle skynda dit. Men ni ser, att gråråttorna har stannat hemma, och nu samlar de sig för att intränga i borgen i natt, när den bara försvaras av några gamla stackare, som inte har orkat följa med till Kullaberg. De kommer nog att nå sitt mål, men i så många år har jag nu levat i grannsämja med svartråttorna, att det inte behagar mig att bo på samma ställe som deras fiender.»

drogma

gathered; moved along; set off 3 times

drog

• Där steg han ur båten, drog ihop gammal vass till en stor hög och lade sig ner bakom den.
• Tåget drog fram med glädje och munterhet, och det undrade han inte på, sedan han hade sett vem det var, som anförde det.
• ’Men det ska väl ges ännu en utväg,’ tänkte han och drog med sina tjänare och skatter norrut genom Dalarna, tills han uppnådde de stora ödeskogarna, som utbredde sig ovanför Dalgränsen.

drogo

drew/set off; set off; hauled 21 times

drogo, drogos

verb, past, indicative, active; pronoun, plural; adjective, nominative, plural

Archaic plural past of dra(ga) ('drew, moved along').

• När vildgässen äntligen hade ätit sig mätta, drogo de ner mot sjön igen, och där roade de sig med att leka ända till framemot middagstiden.
• Och när Malmö var taget, drogo de bort i små och stora skaror för att erövra hela landet.
• På morgonen, när de drogo åstad, hade det varit klart och lugnt.

dropp

drops 4 times

droppar, dropparna

• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.
• Pojken kunde inte sova för dropparna, som ständigt smattrade ner på honom.
• De hade lämnat henne sin säng och själva lagt sig på golvet, och far hade gått till doktorn och skaffat henne droppar.

drottning

queens; the queen 3 times

drottningar, drottningen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Nu märker han riktigt, att han är på ett kungligt slott, för han ser inte annat än granna porträtt av kungar och drottningar på väggarna.
• »De här gamla ser ut, som om de hade kungar till söner och drottningar till döttrar,» sade pojken för sig själv.
• »Jag undrar om kungen och drottningen är finare, där de går i sitt slott,» tänkte han för sig själv.

dröj

was long in coming 25 times

dröjde

Idiomatic: "det dröjde inte länge" = "it was not long before."

• Nå, den dugde i alla fall till att fjälla och rensa fisken med, och det dröjde inte länge, innan abborren var uppäten.
• Det dröjde inte länge, förrän en ny vildgås kom flygande.
• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.

dröja

to delay; takes a while; was a good while 16 times

dröja, dröjde, dröjer, dröjande

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Efter detta dröjde det en god stund, innan något av fåren svarade med ord, men däremot hördes det tydligt, att ett par av dem drogo långa suckar.
• — »Ja, det ska inte dröja länge, förrän det är slut med alla fåren på Lilla Karlsön,»
• Men inte heller här tyckte han sig ha tid att dröja.

dröjde

delayed 7 times

dröjde

• Gumman trodde inte, att hon skulle få se något mer av tomten den natten, men hon dröjde i alla fall kvar vid fönstret.
• Om han någon gång hade varit odygdig och stängt igen källardörren om mor eller far, så fick han nu lära sig hur de hade känt det, för det dröjde i timtal, innan läraren slutade.
• Så snart som det blev en smula bart på marken om våren, begav han sig dit och dröjde sedan flera veckor i närheten av den gamla gruvstaden.

dröjt

lingered 3 times

dröjt

• När vildgässen sågo blomstermattan, blevo de rädda för att de hade dröjt för länge i södra delen av landet.
• Det hade inte dröjt länge, förrän han hade fått se ladunyckeln, som stack upp ur bondens rockficka.
• — »Jag hade gärna dröjt kvar hos er och föräldrarna,» sade Dunfin.

dröm

dream 7 times

dröm

• Om han inte hade känt hur högra kinden brände efter örfilen, skulle han ha varit frestad att tro, att det hade varit en dröm alltsammans.
• »Det är väl bara en dröm och en inbillning,» tänkte han.
• Både Akka och gåskarlen hade sökt övertyga Tummetott, att han hade varit ute för en dröm eller en synvilla, men pojken ville inte höra på något sådant.

dröma

dreamed 6 times

drömt

• Och allihop skrattade förstås åt henne och sade, att hon bara hade drömt.
• »Du har sovit och drömt, som jag säger.»
• »Nej, jag har inte drömt,» sade Tummetott, och han berättade för storken allt, vad han hade upplevat.

drömde

dreamed; was dreaming 3 times

drömde

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural; verb, present, indicative, active

• Och inte heller var det underligt, att hon drömde om den, som hon just satt och tänkte på.
• I detsamma som Åsa gåsapiga drömde, att lille Mats sade detta, knackade det på dörren till hennes kammare.
• Men hon hade för sig, att hon ännu drömde, och därför blev hon lugnt stående.

drömm

the dream; dreams 3 times

drömmen, drömmar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De är så borta i sina drömmar, att ingenting mer kan störa dem,» sade örnen.
• Detta var en riktig knackning och inte något, som hon bara hörde i drömmen.
• Om det hade varit syster Hilma eller någon annan riktig människa, som hade stått på tröskeln, när Åsa gåsapiga öppnade dörren, skulle flickan väl genast ha förstått, att det var slut på drömmen, men nu var det inte så, utan den, som hade knackat, var en liten pyssling, som inte var stort mer än en tvärhand hög.

drömma

dream; am dreaming; dreamed 3 times

drömma, drömmer, drömt

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• Klement tyckte till en början, att han hade fått det bättre på sina gamla dar, än han någonsin hade vågat drömma om, men efter någon tid började han ledas vid alldeles förskräckligt, i synnerhet under vakthållningen.
• »Jag sitter och drömmer, att jag svävar fri omkring högt oppe i luften.
• Han hade hela sommaren gått och drömt om vilken stolt stund det skulle bli, när han fick slå ner på gårdsplanen framför Holger Nilssons stuga och visa Dunfin och de sex ungarna för gässen och hönsen och korna och katten och för mor Holger Nilsson själv, så att han var inte mycket glad åt pojkens förslag.

drunknad

drowned 3 times

drunknade, drunknad

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular

• Somliga blevo drivna ur sin kosa bort till fjärran land, där de dogo av svält, andra blevo så uttröttade, att de sjönko ner i havet och drunknade.
• Alla andra voro övertygade om att gossen var drunknad, men hon kunde inte förmå sig att tro detta, utan hon sökte honom alltjämt.
• På bortvägen gick allt väl, men på hemvägen föll båda drängarna ner i en vak och drunknade.

dryg

considerable 3 times

drygt

'ett drygt arbete' = a considerable, hard task.

• Gåskarlen var stor och tung, så att det blev ett drygt arbete för pojken, men till sist lyckades han.
• Akka fick ett drygt arbete.
• Det var ett drygt arbete bara att fälla ett enda träd, och för att avverka en skogslott, så stor som denna, hade de väl måst ligga ute i skogen i flera veckor.

du

you; your 1476 times

du, dig, Du, din, dina, ditt

pronoun, nominative, common gender, singular; pronoun, accusative, common gender, singular; pronoun, common gender, singular

This entry is really the possessive "dina" (plural agreement), mistagged under the lemma du.

• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• Vill du lova, att du gör det?»
• Han gick fram till pojken och sade med sträng röst: »Kom nu ihåg, att du läser ordentligt!

dubbel

twice 5 times

dubbelt

Adverbial form dubbelt, "double, twice as much".

• — »Nå, du får komma ihåg, att jag är dubbelt så stor som du, och vara en smula hövlig.
• — »Du vet inte, du,» sade kon, »att jag redan är dubbelt så gammal, som en ko brukar vara, innan hon läggs på slaktbänken.
• Pojken visste ungefär hur många uthus som behövas vid en gård, men här måtte de ha haft dubbelt och tredubbelt av allt.

duga

is any good; to be fit for; be good 12 times

duger, duga

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; adverb

• Han kände sig bra förargad över att krafterna nu skulle svika honom, så att han inte fick visa de där landstrykarna, att också en tamgås kunde duga till något.
• — »Det skulle allt vara mycket hedersamt för mig, om jag kunde följa med dem ända opp till Lappland och visa dem, att också en tamgås kan duga till något.»
• — »Det kan ju vara därför, att jag vill visa er vildgäss, att också vi tama duger något till,» sade gåskarlen.

dugde

was fit for; was good 7 times

dugde

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active

past tense of duga ('to be good/fit for'); mistagged as noun.

• Och det var ju inte underligt, för gamla Akka hade varken klor eller näbb, som dugde i en strid.
• Det där långa rödbenet trodde, att han ingenting dugde till, därför att han var liten, men han skulle allt visa honom vad Nils Holgersson från Västra Vemmenhög var för en karl.
• Jag ville bara visa herr Ermenrich, att jag dugde till något.»

duglighet

ability 3 times

duglighet

• De beslöt, att det landskapet, som kunde visa, att det ägde mest klokhet och duglighet, skulle få kungen och huvudstaden.
• Och det var inte mer än rätt, för klokhet och duglighet är det, som gör tiggare till furstar än i denna dag.»
• ’Men den skulle komma honom att förta sig, så att det inom kort vore slut med hans duglighet och lycka.

duktig

capable; considerable; well done 21 times

duktigt, duktig, duktiga, duktigast

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

In all four examples duktig(t) is an intensifier meaning 'considerable/hearty/thorough' (duktigt tilltagen = 'built on a grand scale'; ett duktigt blåsväder = 'a good hard blow of wind'; ett duktigt arbete = 'a good day's work'), not the 'skilled/capable (of a person)' sense the glosser used.

• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.
• Därpå talade läraren också litet om de många duktiga män och kvinnor, som hade bebott borgen, om de gamla Brahearna och de gamla Barnekowarna, om Kristian Barnekow, som hade gett konungen sin häst mittunder flykten, om Margareta Ascheberg, som hade varit gift med Kjell Barnekow och som änka hade styrt gården och hela trakten i femtitre år, om bankiren Hagerman, som var torparson från Vittskövle och hade blivit så rik, att han hade köpt hela gården, och om Stjernsvärdarna, som hade skaffat folket i Skåne bättre plogar, så att det hade kunnat överge de gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba.
• Det finns inte mycket, som smakar bättre än att få beröm av sådana, som själva äro kloka och duktiga, och pojken hade visst aldrig känt sig så glad, som när vildgåsen och storken talade om honom på detta sätt.

dum

foolish 6 times

dum, dumma

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• »Så dum jag var, som gav honom fri!» tänkte han och började skaka håven, för att tomten skulle ramla ner igen.
• — »De är väl inte så dumma heller,» sade Vind-Ile, men han tyckte nog om tanken, för sedan lät han pojken ropa, så mycket han ville.
• Men det var det märkvärdiga, att när vinden så där upprepade hans tankar, syntes de honom så underligt dumma och hårda och falska.

dumd

foolish; foolishly 6 times

dumt

adjective, nominative, neuter, singular; adverb

• Den, som plockade trasan ur fönstret, var en kråkhanne, som hette Garm Vitfjäder, men aldrig kallades annat än Fumle eller Drumle eller rent av Fumle-Drumle, därför att han alltid bar sig dumt och oskickligt åt och inte dugde till annat än att göra narr av.
• »Det är väl dumt av mig, att jag inte tycker om det där landet, som har varit så bra för dem,» sade hon.
• Det hade väl varit bra dumt att lämna isen, när allt gick så förträffligt.

dun

down feather; down; the down feathers 6 times

dun, dunen

noun, nominative, neuter, singular; adverb; proper noun, nominative

• Han fick gripa djupt ner i fjäder och dun med båda händerna för att inte ramla i backen.
• Pojken var så inbäddad i dun, att han inte kunde svara, men varmt och skönt låg han, och trött var han, och sov gjorde han inom ett ögonblick.
• Men i detsamma fick han på en ljungtuva se ett litet vitt dun.

Dunfin

Dunfin; Dunfin's 72 times

Dunfin, Dunfins

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Dunfin!
• Där funnos då Akka, Yksi, Kolme, Neljä, Viisi, Kuusi, alla sex gässlingarna, gåskarlen, Dunfin och Tummetott, men Kaksi från Nuolja, den första vänstergåsen, var försvunnen, och ingen visste något om hennes öde.
• För där i ljungen skymtade han något vitt, och fram emot honom kom den vita gåskarlen i sällskap med Dunfin.

dussin

dozen 3 times

dussin

• På storkboets kant sutto nämligen två kattugglor, en gammal gråstrimmig katt och ett dussin utgamla råttor med förväxta tänder och rinnande ögon.
• Han smidde ett dussin spikar, så jämna och vassa och glatta, att de inte kunde göras bättre.
• Också han smidde ett dussin spikar, som var alldeles förträffliga, och därtill kom, att han hade förfärdigat dem på hälften så kort tid som dalkarlen.

duva

pigeons; pigeon 5 times

duvor, duva

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Snart var den känd av alla Falu stads kajor och duvor och kråkor och sparvar.
• Och när hon nu stod där, hände det märkvärdiga, att en flock duvor kom och slog ner bredvid henne.
• Hon kunde knappt tro, att det var verkliga fåglar, för duvor bruka ju aldrig vara i rörelse efter solnedgången.

duvhann

male pigeon 3 times

duvhannen

• I en björkhage satt skogsduvan på en naken gren, och framför henne stod duvhannen.
• Men uppe i luften for pojken förbi, och när han hörde duvhannen, kunde han inte hålla sig tyst.
• »Vem, vem, vem är det, som ljuger på mig?» kuttrade duvhannen och försökte att få syn på den, som hade skrikit till honom.

duvorna

the pigeons 3 times

duvorna

• Det hade funnits en massa duvor på gården i hennes föräldrars tid, för duvorna hade också varit av de djuren, som hennes far hade tagit i sitt särskilda hägn.
• Vem kunde veta om inte duvorna ändå hade flugit ut i natten för att visa henne, att de inte hade glömt, att de en gång hade haft ett gott hem här?
• Hon hade skickat bud till far med duvorna om att hon längtade hem, och strax efteråt hade hon fått hjälp med det, som hon så länge hade grubblat över.

dyn

mud 3 times

dyn

• Ett ögonblick låg han stilla i dyn, men snart stack han upp huvudet, skakade vattnet ur ögonen och fnyste.
• Men när hon var helt nära stranden, sjönk en tuva, som hon trampade på, rätt ner i dyn, och hon följde med i djupet.
• Han hade inte kommit långt, förrän han fick se en älgko ligga död i dyn.

dyr

costly 3 times

dyrt, dyra

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, singular

• Inte därför, att det skulle bli för dyrt.
• Det blir för dyrt för dig.
• »Allra värst är det med den dyra hästen, som har stått och ätit hela sommaren.

dyster

gloomy; dismally 8 times

dystert, dyster, dystra

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, plural; adverb

Both examples have adjectival dystert modifying lynne in the fixed phrase vid dystert lynne ('in gloomy spirits'); 'gloomily' is the wrong part of speech.

• Den föreföll djuren lika dyster och meningslös som vinterstormens lek med snöflingorna.
• Han gick med tunga steg och var fasligt dyster till sinnes.
• Han var lika så nöjd och belåten, som han hade varit dyster och nedstämd dagen förut, när han hade strövat omkring nere på ön och sökt efter gåskarlen.

dystert

dreary; darkly; gloomy 3 times

dystert

adverb; noun, nominative, common gender, singular

• Det var kanske därför, att natten hade gjort det så kallt och dystert på jorden, medan solen hade varit borta.
• Det kommer dystert och skräckingivande som ett åskmoln.
• Hon var inte något mörkt och dystert troll, utan munter och lustig, och vad hon bäst av allt tyckte om, det var ett duktigt blåsväder.

dystr

gloomy 3 times

dystra

• De sökte först med största noggrannhet igenom de dystra, nakna rummen.
• Nödställda flyttfåglars rop hade ljudit över havet hela dagen, utan att någon hade givit akt på dem, men nu, när man inte mer såg vem det var, som upphävde dem, föreföllo de dystra och skrämmande.
• Han såg ut över omätliga sträckor av land, som gick opp och ner i klackar och klintar och överallt låg täckt av dystra skogar.