m

mad

marshes once

mader

Mad is a regional word for a wet meadow or marsh.

• Stränderna ha blivit sanka och dyiga mader, och överallt ute i sjön sticka små dyholmar upp över vattenytan.

maderna

the marshes once

maderna

Mad is a regional word for a wet meadow or marsh.

• Han öppnade en grind och vandrade ner mot sjön på den där smala stigen, som löpte fram över maderna.

magr

meager; poor 7 times

magra

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• Den hade väl en svår tid i början på den kala berggrunden, och den blev härdad genom att nödgas skaffa sig fotfäste bland hårda hällar och föda ur magra grusbackar.
• För, ser ni, när jag hade lagt alla mina lövängar och beteshagar och ekbackar till den ena lotten och alla mina åkrar och nyodlingar till den andra och skulle börja samla ihop litet till den tredje, så märkte jag, att jag inte hade något annat kvar på egendomen än tallbackar och granskogar och bergåsar och klintar och gråstenshällar och magra ensnår och fattiga björklundar och småsjöar.
• Det bestod inte av annat än magra leråkrar och små låga stenbackar, och så lär det nog vara på många ställen i landskapet än i dag, fastän vi, som bor härnere vid Mälaren, inte ser mycket av det.

Maja

Maja 3 times

Maja

• »Se så, Britta Maja,» sade den ena, »nu ska du inte gråta längre!
• »Vi är Anna och Britta Maja från Engärdet,» sade den äldsta, »och vi skulle be om natthärbärge.»
• Och det måste jag göra och Britta Maja också.

Majestät

Majesty 4 times

Majestät

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Träkarlens arm for uppåt, så att det knakade i det gamla trävirket, och han rörde vid hattbrättet, när han svarade: »Rosenbom med förlov, Ers Majestät.
• Det klack till i pojken, när han hörde, att träkarlen sade: »Ers Majestät».
• »Med förlov, Ers Majestät, jag har sett honom,» sade träkarlen, och pojken blev så rädd, att han började skälva, där han satt inkrupen under hatten och såg på bronskarlen genom en spricka i träet.

Majros

Majros 9 times

Majros

Name of a cow.

• »Mu, mu, mu,» råmade Majros.
• »Kom hit du bara,» sade Majros, »så ska du få dig en spark, som du inte ska glömma på länge!»
• Det var Majros, och det märktes på henne, att hon längtade efter sina kamrater.

mak

easy pace once

mak

In i mak, mak means an unhurried pace.

• Stora lövträd, både bok och ek och lind, gingo i sakta mak mittpå vägen, susade stolt med kronorna och veko inte för någon.

make

the like 6 times

make, maken

used in 'sett make/maken till' meaning nothing comparable had been seen.

• Han fick genast klart för sig, att en sådan byggnad som denna hade han aldrig sett make till.
• I Närke fanns det förr i världen något, som de inte hade make till på andra håll, och det var ett troll, som hette Ysätters-Kajsa.
• Det var en gammal krake, så usel och eländig, att pojken inte hade sett maken.

makt

power 36 times

makt, makten

• Jag ville bara, att du skulle veta vem av oss två det är, som nu har makten.»
• Och det såg ut, som om barrskogen skulle ha makt att binda vintern vid sig.
• Det var bara ögonen, som tiden inte hade fått makt med.

maktlös

powerless; most powerless 5 times

maktlös, maktlösa, maktlösaste

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, superlative

• Då blev pojken ond och glömde alldeles hur liten och maktlös han nu var.
• Men så kom han väl ihåg hur liten och maktlös han var och kastade sig i stället ner på tuvan och hamrade ursinnigt på marken med knytnävarna.
• Och så där maktlösa och ofarliga skulle de ha fortsatt att vara, om de inte helt oförmodat hade fått en hjälpare.

mala

grind; be ground 3 times

mala, malas

verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive

• En mängd forsar och fall finns där nog, så att det ginge an att bygga hur många kvarnar som helst, men jag är rädd för att han inte får något annat än bark att mala på dem.
• Den här kvarnen, där skogsskörden skulle malas, låg tätt invid kusten.
• Ser du nu inte själv, att det vore bäst för dig att undvika att råka den, som kan mala så mycket han vill på den här kvarnen?»

malm

ore 29 times

malm, malmen

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

Common noun 'ore', mistagged as proper noun.

• De första, som sågo vildgässen den dagen, voro gruvarbetarna på Taberg, som bröto malm vid själva bergytan.
• Skogen fortfor dock att vara mäktig och farlig, ända tills en vacker dag en vandrare, som hade trängt långt in i skogsdjupet, råkade upptäcka, att det fanns malm i berggrunden, som den växte på.
• Det var en lycka för skogen, att det inte fanns så särdeles mycket malm i Kolmårdsgruvorna, utan gruvbrytningen och bruksdriften minskades.

malmåder

vein of ore 4 times

malmåder, malmådern

• Hur det avlöpte för alla de sökande, det kan ingen säga, men en berättelse finns kvar om ett par gruvdrängar, som sent en kväll kom hem till husbonden och talade om, att de hade funnit en stor och mäktig malmåder i skogen.
• Främlingarna ville inte sätta mycken lit till sagan om jättedöttrarna, men väl trodde de, att det kunde vara möjligt, att det fanns en mäktig malmåder någonstans i närheten, och de sökte efter den med stor iver.
• Det lät nästan, som om han ville låta pojken förstå, att han, korpen, hade sett den stora malmådern.

Malmberget

Malmberget 11 times

Malmberget

mining town in Lapland.

• Sedan hade de vandrat till prästgården, och där hade de fått veta, att en karl, som hade varit järnvägsarbetare, hade sett deras far vid Malmberget långt uppe i Lappland.
• När prästen hörde, att barnen ville söka upp sin far, tog han fram en karta, visade dem hur långt det var till Malmberget och avrådde dem från färden.
• Åsa gåsapiga befann sig på den tiden långt uppe i Lappland vid det stora gruvfält, som kallas Malmberget.

Malmö

Malmö 3 times

Malmö

• De härstammade från ett par fattiga invandrare, som för en hundra år sedan stego i land i Malmö från en lybsk skuta.
• De voro härdiga, förnöjsamma och oförskräckta, och inom få år hade de blivit så mäktiga, att de företogo sig att jaga bort svartråttorna från Malmö.
• Och när Malmö var taget, drogo de bort i små och stora skaror för att erövra hela landet.

mamsell

Miss once

mamsell

Mamsell is an old title for an unmarried woman.

• De hade haft arbetsveckor, men de hade också haft högtidsfester, de hade haft slit om dagarna, men på kvällarna hade de samlats kring lampan och läst Tegnér och Runeberg, fru Lenngren och mamsell Bremer.

man

one; man; men 295 times

man, en, Man, män, En, mannen, mans, männen

pronoun, nominative, common gender, singular; pronoun, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular

Surfaces are only "en"/"En" used as a counting pronoun ("en av dem" = "one of them"), not the indefinite generic pronoun man/en ("one does X"). Lemma is mistagged as man; it should be en (numeral pronoun "one"). Gloss "one" happens to still be correct.

• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Men när pojken kom in, blev det ett bölande och ett oväsen, så att man gott kunde tro, att de voro åtminstone trettio.
• Ja, ett undrande skulle det bli över hela landet, och folk skulle komma både från Östra Vemmenhög och från Torp och från Skurup; från hela Vemmenhögs härad skulle man komma för att titta på honom.

mark

ground; lands; the ground 179 times

marken, mark, Marken, marker

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, plural

• Ryggen hade krökt sig, benen hade längt sig, klorna skrapade i marken, svansen hade blivit kort och tjock, öronen lade sig bakåt, munnen fräste, ögonen stodo vidöppna och lyste av röd eld.
• Det var ett litet, vitmenat korsvirkeshus och låg som nertryckt i marken under det höga, branta halmtaket.
• Han bredde ut vingarna och höjde sig i luften, men han var så ovan att flyga, att han föll ner till marken igen.

marknad

market; markets 5 times

marknad, marknader, marknaden

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och kanske far och mor skulle ta honom med sig och visa honom på Kiviks marknad.
• Aldrig hade hon så många upptåg för sig som vid marknader.
• — »Vi är på väg till en marknad i Örebro, men vi har måst ta in här för regnets skull.

mars

March 3 times

mars

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• Det växer ingenting ätbart varken på mark eller träd i mars månad.
• Och i mars månad är det inte mycket troligt, att någon vandrare skall förirra sig dit.

marschera

marched 3 times

marscherade, marscherat

verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Just som vildgässen kommo farande, ringde en klocka, och en mängd barn marscherade ut led vid led.
• Det lät också, som ett helt regemente skulle ha marscherat fram, när vi vandrade på gatorna med våra högklackade skor, där skomakaren hade slagit in inte mindre än femton stora spikar.
• Tätt bredvid honom marscherade rågstrån med tunga ax i topparna, blommande blåklint och gula gullkragar; äppleträd pustade fram, nertyngda av frukter, och efter dem följde fullsatta bönrankor, stora stånd med prästkragar och hela snår av bärbuskar.

Marstrand

Marstrand 4 times

Marstrand

Swedish coastal town name.

• »Det är sillen, som har kommit till Marstrand.
• Det är sillen, som har kommit till Marstrand.»
• Det dröjde inte länge, förrän vildgässen hade kommit fram till Marstrand.

mask

worms 3 times

maskar, mask

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Så snart hönsen sågo katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
• Du vet nog, att vi har funnit stenar på stranden, som inte har varit annat än förhårdnade maskar.
• Det finns hela kråkfolk, som föra ett hederligt liv, det vill säga, att de bara äta frön, maskar, larver och redan döda djur, och det finns andra, som föra ett riktigt rövarliv, som kasta sig över ungharar och småfåglar och plundra vartenda fågelbo, som de få syn på.

maskin

machine; machines 6 times

maskiner, maskin, maskinen, maskin-, maskinerna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, common gender

• Han tänkte på hur roligt det skulle vara att få köra en sådan grann maskin över ett åkerfält.
• För ett ögonblick hade han glömt hurudan han nu var, men så kom han ihåg det, och då hoppade han hastigt ner ifrån maskinen.
• Men när strömmarna kommer till avsatserna mellan trappstegen, måste de kasta sig huvudstupa utför dem, och härav kommer vattnet i sådan skummande fart, att det får kraft att dra kvarnhjul och maskiner, och sådana har det också växt opp vid varenda fors.

massa

a mass of; masses/lots 21 times

massa, massor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Då tyckte han, att under honom låg utbredd en stor duk, som var indelad i en otrolig massa små och stora rutor.
• Medan Akka flög sin raka väg med jämna vingslag, roade sig storken med en massa flygkonster.
• Den förde med sig något, som liknade väldiga massor av vit rök, alldeles som skulle det vara stor eldsvåda någonstans.

mat

food 63 times

mat, maten

• Men var skulle han ta mat ifrån?
• Ja, var skulle han få mat ifrån, och vem skulle ge honom husrum, och vem skulle bädda hans säng, och vem skulle värma honom vid sin eld, och vem skulle skydda honom för vilddjuren?
• Hon rörde inte vid maten, och hon svängde inte om hjulet en enda gång.

mathon

the feeding trough once

mathon

Mat-ho is an older or dialectal term for a feeding trough.

• Där var min plats, och där stod mathon, som alltid var fylld med havre och vatten,» sade gåskarlen.

matmoder

mistress 10 times

matmodern

Old word for the woman who runs the household/farm.

• Men husbonden hade dött, medan barnen voro så små, att de ännu ingen nytta kunde göra, och matmodern hade måst överta gården och allt arbetet och omsorgen.
• Och dessa barnen följde nu matmodern i lagården, såsom hennes egna hade gjort.
• Och om kvällarna, när matmodern var så trött, att hon kunde somna mittunder mjölkningen, väckte hon upp sig till nytt mod genom att tänka på dem.

matmodern

the mistress 6 times

matmodern

the woman/housewife who feeds the animals of a farm.

• Hela tiden hon ruvade äggen, fröjdade hon sig vid tanken på hur glad matmodern skulle bli åt kycklingarna.
• När matmodern öppnade lagårdsdörren, hade hon trallat och sjungit, och alla korna hade råmat av glädje, när de hörde henne komma.
• Men när det sista barnbarnet var rest, hade det varit slut med matmodern.

Matmodern

the mistress 3 times

Matmodern

• Matmodern undrade förstås var hönan höll till en så lång tid.
• Matmodern bar korgen över golvet för att ställa den i vrån vid spisen, men redan innan hon satte ner den, hade Jarro slutit ögonen och sjunkit i sömn.
• Matmodern var så säker, att han visste var Per Ola fanns, att hon bara sprang efter.

matmor

mistress; the mistress's; the mistress 12 times

matmor, matmors

noun, nominative, common gender, plural; pronoun, neuter, singular; adverb

Old word for the woman who runs the household/farm; tagged plural but used as singular here.

• Jag ska låta dig slippa undan den här gången för matmors skull.
• — »Jag tänker på att i den här trakten levde en gång en höna, som var mycket glad åt sin matmor och för att riktigt glädja henne gick och värpte en kull ägg, som hon gömde under ett lagårdsgolv.
• »Kommer ni nu äntligen, matmor?» sade kon.

Mats

Mats 76 times

Mats

• Åsa gåsapiga och lille Mats, som voro hans kamrater i fjol!
• De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats, ett par barn, som hade gått vall med gäss på åkrarna liksom han själv.
• Men den, som kunde vara retsam med besked, det var hennes bror, lille Mats.

matt

weak; faint 4 times

matt

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• Först när Smirre räv sjönk ner på en hög torra löv, alldeles kraftlös och matt, nästan färdig att ge upp andan, slutade de att gäckas med honom.
• Ödmjukast jag er ber, Fast rösten nog är matt: Kom lägg en penning ner, Men lyften uppå min hatt!
• Han låg i sin säng mycket blek och matt och var knappast riktigt redig efter det svåra anfallet.

matta

rug 6 times

matta, mattan

• När han blickade ner, tyckte han, att under honom bredde ut sig en ofantligt stor, ullig matta, som var vävd av grönt och brunt i stora, oregelbundna fasoner.
• Och det märkvärdigaste var, att den tycktes ligga utbredd över ett spegelgolv, för under hålen och revorna i mattan framskimrade blankt och glänsande glas.
• Strax började spegelglaset under hålen och revorna i mattan att blänka i rött och guld.

mäktig

mighty; mightier; mightiest 34 times

mäktig, mäktiga, mäktigt, mäktigare, mäktigaste, mäktigast

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular

• Den var varken bred eller mäktig, men i alla fall måste han springa länge utmed kanten, innan han fann ett ställe, där han kunde hoppa över.
• Det var för en trehundrafemti år sedan, som de rika och mäktiga byggde sig sådana här borgar, sade han.
• De tillhörde nämligen ett råttfolk, som en gång hade varit mycket talrikt och mäktigt, men nu höll på att dö ut.

mälar

Mälaren; Lake Mälaren 12 times

Mälaren

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

Lake Mälaren, near Stockholm.

• I flera dar rådde ett förskräckligt väder i trakterna norr om Mälaren.
• Bäckarna ilade så hastigt som möjligt fram till Mälaråarna, och åarna gjorde sitt bästa för att föra vattenmassorna ner till Mälaren.
• Det är något eget med Mälaren.

Mälaren

Mälaren; Lake Mälaren 12 times

Mälaren

proper noun, nominative; noun, nominative, neuter, plural

the large lake near Stockholm.

• ’Till den ena lotten har jag lagt alla mina ekbackar och lövholmar och blomsterängar och plockat ihop dem nere kring Mälaren.
• Så förstorade, som åarna nu hade blivit, störtade de sig ut i Mälaren, och det dröjde inte, förrän den hade mottagit så mycket vatten, som den bekvämligen kunde rymma.
• Och eftersom åarna oupphörligen kommo med nytt vatten till Mälaren och Strömmen inte hann att skaffa bort det, var det intet annat för den stora sjön att göra än att stiga över sina bräddar.

mängd

a great many 42 times

mängd, mängden

• De kommo till ett ställe, där det stod några stora, tunga byggnader med höga skorstenar och runt omkring dessa en mängd mindre hus.
• Därefter synas på himlen inte bara skyar, utan en mängd olika streck och tecken.
• »Jag satt redan på en av de nedersta grenarna och tänkte över hur jag skulle komma åt att riva ihjäl en hel mängd av gässen, när en liten parvel, som inte var större än en ekorre, rusade opp och kastade en sten i huvudet på mig med sådan kraft, att jag föll i vattnet, och innan jag hann att kravla mig opp...

människa

people; human being; people's 306 times

människor, människorna, människa, människan, människornas, människas, människors

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, plural

• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.
• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• »Om jag väntar ett par ögonblick, så blir jag nog människa igen.»

människoboning

human dwellings; human dwelling 3 times

människoboningar, människoboning

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• En sådan djärvhet som att närma sig en människoboning hade de inte tilltrott honom.
• Inte har jag sett åkerfält, inte har jag sett människoboningar.
• Han visste, att asarna inte älskade dem, som spredo omkring sig köld, mörker och ödslighet och hindrade jorden från att bli rik, fruktbar och prydd med människoboningar.

Människorna

the people 15 times

Människorna

• Människorna tyckte, att de hade ställt det mycket bra för ekorrhonan, och förvånade sig över att hon inte såg ut att trivas.
• Människorna hade visserligen kämpat med svartråttorna, men de hade inte kunnat göra dem någon nämnvärd skada.
• Människorna hade inte något begrepp om vad de gjorde.

människoröst

human voices 7 times

människoröst, människoröster

• Orden kunde han inte urskilja, men han tyckte, att det var vackert att höra människoröster.
• »Karr, Karr!» ropade nu en människoröst inifrån skogen.
• säger han, och pojken har aldrig trott, att sådan förtvivlan kunde darra i en människoröst.

märka

noticed; to notice; notices 140 times

märkte, märkt, märka, märker, märks, märkas

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; verb, active, infinitive

• Men då han hade hållit på en stund med att rabbla upp orden halvhögt, så var det, som om det där mumlandet skulle ha sövt honom, och han märkte, att han nickade till.
• Men det där, som till en början var skugglikt, blev allt tydligare, och snart märkte han, att det var något verkligt.
• Han hade tagit upp ur kistan en broderad smäck och satt och såg på det gammaldags arbetet med sådan andakt, att han inte märkte, att pojken hade vaknat.

märke

notice; note; stamps 21 times

märke, märkena

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Both attested examples are the idiom 'lägga märke till' = 'to notice', not the bare noun 'mark'; flag as context-dependent so the idiomatic sense isn't lost.

• Men när han nu gick fram mot bordet, så lade han märke till något underligt.
• Allt eftersom han hade blivit van vid ritten och farten, så att han kunde tänka på annat än att hålla sig kvar på gåsryggen, började han att lägga märke till hur full luften var av fågelflockar, som flögo norrut.
• Vad djuren på Kullaberg däremot lägga märke till, är en och annan liten, mörk sky, som sakta drager fram över slättlandet.

märklig

remarkable 4 times

märkligt, märklig

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• »Har det hänt något märkligt här hemma, medan jag har varit borta?»
• Också i annat var han märklig.
• »Det var märkligt att se vildgäss landa här på skäret,» sade gåsbonden.

märkte

noticed 10 times

märkte

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular

• Men när Smirre äntligen fick syn på det ställe, där gässen hade slagit ner, märkte han, att de hade valt en så väl skyddad plats, att han inte kunde komma åt dem.
• De märkte nog, att fåren voro ängsliga, men de visste hur lättskrämda får bruka vara och trodde inte, att det var någon verklig fara å färde.
• När gumsen gick ända fram till kanten av bergtaket, så att pojken kunde se neråt bergväggarna, märkte han, att de voro alldeles fulla av fågelbon, och i det blåa havet nedanför honom lågo svärtor och ejdrar och kryckjor och grisslor och tordmular så vackert och fredligt och sysslade med strömmingfiske.

märktes

was evident 16 times

märktes

• Det märktes, att vildgässen aldrig frågade efter vad de trampade på.
• Där stodo fåglarna tätt bredvid varandra och plockade i sig larver, som måtte ha funnits i gränslös mängd, för det märktes aldrig, att det uppstod någon klagan över brist på mat.
• Nu först märktes det hur utmattad han var av plågor och blodförlust.

märkvärdig

remarkable; remarkably; the strange thing 69 times

märkvärdigt, märkvärdiga, märkvärdig, märkvärdigaste, märkvärdigare

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; adjective, nominative, plural

used substantively as 'det märkvärdiga' (the remarkable/strange thing).

• Men det märkvärdigaste härvid var, att pojken förstod vad de sade.
• Försteningen var borta, och det kom fram så märkvärdigt mycket levande.
• Det var ett skrik och ett skratt och ett kacklande, så att det var märkvärdigt, att inte herrgårdsfolket hörde dem.

mästare

master; masters 3 times

mästare

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• — »Då väntar jag mig, att du är en mästare i att springa,» sade gåsen.
• Fastän han visste, att detta var en stor heder, vållade det honom ändå mycken ängslan, därför att herr Ermenrich var en mästare i att flyga och satte av med helt annan fart än vildgässen.
• För att råda bot på alla brister vid gruvan tog bergsmännen sig för att kalla in utlänningar, som var kunniga i gruvarbete, och dessa utländska mästare lärde dem bygga gruvkonster, som pumpade bort vattnet och fraktade opp malmen.

mäta

measure; measured; hold its own 3 times

mäta, mätte

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Utan ett ögonblicks betänkande steg örnungen upp på bokanten, vårdade sig knappast om att mäta avståndet ner till dalen med blickarna, bredde ut sina små vingar och gav sig åstad.
• Han mätte henne och vägde henne, som den måste kunna, som har många människor under sig.
• Och pojken kunde inte låta bli att tro, att hon den dagen hade rest fram över Skåne för att visa honom, att han hade ett land, som gott kunde mäta sig med vilket som helst ute i världen.

mätt

full 5 times

mätt

'äta sig mätt' = eat one's fill.

• Då pojken väl var mätt, kände han sig allt skamsen över att han hade kunnat äta något rått.
• Pojken kunde rakt inte förstå vad som var orsaken till uppskovet, men så funderade han ut, att vildgässen inte ville sända bort gåskarlen på en så pass lång resa, innan denne hade fått äta sig väl mätt.
• Pojken kunde inte se sig mätt på dem.

mätta

their fill; full; your fill 5 times

mätta

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• När vildgässen äntligen hade ätit sig mätta, drogo de ner mot sjön igen, och där roade de sig med att leka ända till framemot middagstiden.
• Så snart de hade ätit sig väl mätta, började de färden till Öland.
• Vi är inte mätta ännu på länge,» sade följesfolket.

må

may; are 26 times

må, mår

auxiliary verb, present, indicative, active; verb, present, indicative, active

• »Och nu må du genast laga dig bort.
• »Jag är lärd att vara rädd för allt, vad människor heter, de må vara stora eller små,» sade hon.
• När far själv i gården såg ungarna, sade han: »Det må vara hur det vill med detta, men visst är det, att vi här i gården har burit oss åt så, att vi får skämmas för både djur och människor.»

mål

meal; goal 9 times

mål, målet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• »Jo, därför att nästan alla svartråttorna i går kväll drog till Kullaberg,» sade storken, »eftersom de litade på att alla andra djur också skulle skynda dit. Men ni ser, att gråråttorna har stannat hemma, och nu samlar de sig för att intränga i borgen i natt, när den bara försvaras av några gamla stackare, som inte har orkat följa med till Kullaberg. De kommer nog att nå sitt mål, men i så många år har jag nu levat i grannsämja med svartråttorna, att det inte behagar mig att bo på samma ställe som deras fiender.»
• Smirre började genast jaga efter gässen, lika mycket av lust att få ett gott mål mat som för att hämnas på dem för all förtret, som de hade vållat honom.
• Karr vände inte tillbaka till älggården förrän efter midnatt, då han visste att Gråfäll var fullsövd och höll på med sitt första mål.

måla

painted; paint 9 times

målade, målad, målar, måla

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active

• Han målade ut för sig hur bra han skulle få det, om han följde med vildgässen.
• Och så målade han ut för sig allt, vad han skulle få se, och så många äventyr han skulle få vara med om.
• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»

månad

month; months 8 times

månad, månader

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det växer ingenting ätbart varken på mark eller träd i mars månad.
• Och i mars månad är det inte mycket troligt, att någon vandrare skall förirra sig dit.
• Alla de främlingar, som annars bruka ströva omkring på kullarna och klättra uppåt bergets sidor, ha höststormarna jagat bort redan för många månader sedan.

måne

moon 10 times

månen, måne

• Till all lycka hade månen inte gått ner, och med hjälp av dess ljus lyckades det henne att finna en annan av de sovplatser, som hon kände till där i trakten.
• Himlen stod molnhöljd, månen höll sig dold, och mörkret kom hastigt.
• Han flög inte förbi månen, utan han kom så, som om han skulle ha flugit ut ur den.

mång

many a (one) 11 times

mången

surface mången, an archaic indefinite pronoun/adjective, not a noun.

• Han hade mången gång haft hundarna efter sig och hört kulorna vina om öronen.
• Det kan nog hända, att mången tror, att allt, vad kråka heter, lever på samma vis, men detta är alldeles oriktigt.
• Det gick med den som med mången, som får slita ont i ungdomen, men blir stark och kraftig, när han blir färdig.

många

many 193 times

många, Många

adjective, nominative, plural; pronoun, plural

• Han hade gjort dem gott under många år, sade han, och var värd bättre medfart.
• Men varav kom det sig då, att han måste gå så många fler steg, än han brukade, för att komma fram till bordet?
• De voro visst av många olika slag, men han kände inte igen några andra än vildgässen, som kommo flygande i två långa rader, som möttes i en vinkel.

mången

many; most 40 times

många, flesta, Många

pronoun, plural; adjective, nominative, plural, superlative; adjective, nominative, plural

• De flesta stugorna hade väl namn efter sina ägare, såsom det brukas i Skåne, men i stället för att svara, att detta var Per Matssons eller Ola Bossons, hittade tupparna på sådana namn, som de tyckte vara passande.
• De på marken blevo alldeles ursinniga och skreko: »Måtte ni bli skjutna, så många som ni ä’, så många som ni ä’!»
• Denna händelse var det, som blev så mycket omtalad och till och med kom i tidningarna, men som de flesta inte ville sätta tro till, därför att de inte kunde förklara hur något sådant hade kunnat hända.

mångfaldig

many times over; manifold; many 7 times

mångfaldiga, mångfaldigaste

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, superlative

• Akka lade hastigt vingtäckarna till rätta och neg mångfaldiga gånger med halsen, när hon gick emot storken.
• Allt detta står tomt och öde hela vintern, som alla fåglar nogsamt veta, och mångfaldiga äro de fågelskaror, som under hårda stormtider söka skydd på de övergivna byggnadernas altaner och verandor.
• Mitt i detta vita lågo de mångfaldiga skärgårdsöarna alldeles kolsvarta.

mångfärgad

many-colored; multicolored 3 times

mångfärgade, mångfärgad

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Och han började begripa varför den såg så mångfärgad och rutig ut.
• Men pojken kunde ändå efteråt komma ihåg, att han hade sett trappstegsgavlar, som buro bilder av Kristus och hans apostlar på de olika avsatserna, gavlar, där bilder stodo i nisch vid nisch hela väggen uppefter, gavlar, som voro inlagda med mångfärgade glasbitar, och gavlar, som voro randiga och rutiga av vit och svart marmor.
• Den rullade framåt vägen som ett stort, lysande huvud med hår av mångfärgade strålar och ett ansikte, som sken av munterhet och godhet.

månsk

moonlight 4 times

månsken

adjective, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

• Det var en kväll i Karlskrona, när det var månsken.
• Han hade inte hunnit längre än till de fyra holmarna, när det redan var alldeles mörkt, och då tyckte han sig inte kunna göra bättre än att stiga i land på en av dem och vänta där till längre fram på natten, då det blev månsken, för det visste han, att det skulle bli.
• Himmelen vilade däröver skönt blekblå, rönnarna voro gula med stora, röda klasar, gräsmattorna voro väl ännu gröna, men det var ljust, strålande månsken den kvällen, och detta föll med sådan glans över gräset, att det blev vitt som silver.

månsken

moonlight 13 times

månskenet, månsken

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Och när han reste sig upp, såg han en räv stå i det vita månskenet på planen under balkongen.
• Han var nymålad och nyfernissad, så att han sken och blänkte i månskenet, och detta gjorde väl sitt till att ge honom en så godmodig uppsyn, att pojken genast fattade förtroende för honom.
• Himlen blev klar, och månskenet började leka på vågorna.

månvarv

month 3 times

månvarv

Literally 'a moon's turning'; used as an old word for a lunar month.

• — »Om vi stannar där vi nu är, kan vi få vänta ett helt månvarv,» sade då Akka.
• Men hammaren bultade bara ett par gånger om dagen, och hyttan var inte påblåst mer än ett par månvarv i sträck.
• På ett helt månvarv skulle hon inte kunna bära mat till örnungen, och han skulle nödgas svälta ihjäl.

mård

marten; martens 17 times

mården, mård, Mården, mårdarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.
• När Smirres harm hade nått en sådan höjd, hörde han ett raspande i en stor tall, som växte tätt bredvid honom, och såg en ekorre komma ner ur trädet, häftigt förföljd av en mård.
• Han såg på mården, som inte var en fullt så konstfärdig klättrare som ekorren, men ändå sprang uppför och utför trädstammar lika tryggt, som om de hade varit släta stigar i skogen.

Mårt

Morten 3 times

Mårten

Lemma is the shortened stem 'Mårt'; surface 'Mårten' is the gander's full name.

• — »Vill du, att jag ska be Mårten gåskarl, att han går emot den främmande fågeln?» sade Dunfin.
• Han skulle råka Mårten gåskarl och Akka och alla reskamraterna om ett par ögonblick.
• — »Det kan nog tyckas så,» sade korpen, »men den här gången tror jag att du blir tacksam mot mig för att jag säger dig, att tomtens ord lydde så, att du skulle få bli människa, om du kunde föra hem Mårten gåskarl, så att din mor fick lägga honom på slaktbänken.»

Mårten

Morten 44 times

Mårten

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular

the studio translation renders this name as 'Morten'.

• Då sade plötsligen den där parveln, som han bar på sin rygg: »Kära Mårten gåskarl, du förstår väl, att det är omöjligt för dig, som aldrig har flugit förr, att följa med vildgässen ända opp till Lappland.
• »Kära Mårten gåskarl,» sade pojken, »försök att få dig en klunk vatten!
• »Jag är Tummetott, som är Mårten gåskarls reskamrat,» fortfor han.

mås

gulls; gull 5 times

måsar, mås

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Utanför stranden foro måsar och tärnor fram över vattnet och fiskade.
• Det är den bästa spigg i världen,» sade en mås.
• — »Jo, det har varit stor jämmer bland måsar och änder här på skäret en tid, för var morgon i dagbräckningen kommer en främmande rovfågel och tar bort en av dem.»

måst

had to 24 times

måst

auxiliary verb, present, indicative, active; verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

The supine of 'måste' (must), tagged as a noun but functioning as an auxiliary verb form.

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Han påminde dem om att de första människor, som hade funnits här i landet, hade måst bo i klippgrottor och jordhålor, i djurhudstält och riskåtor, och att en lång tid hade gått, innan de hade funnit på att timra sig hus av trädstammar.
• Och sedan, hur länge hade de inte måst arbeta och sträva, innan de från timmerstugan med det enda rummet hade nått fram till att resa en borg med hundra rum sådan som Vittskövle!

måste

must 189 times

måste

auxiliary verb, present, indicative, active; verb, present, indicative, active

• »Nu går de nog och lyckönskar sig till att ha hittat på det så bra, att jag måste sitta och hänga över predikan hela tiden, som de är borta,» tänkte han.
• Men varav kom det sig då, att han måste gå så många fler steg, än han brukade, för att komma fram till bordet?
• Den såg inte ut att vara större nu än nyss förut, men han måste först stiga upp på slån mellan stolbenen och sedan klättra för att nå till sitsen.

mått

matters; thrived twice

måttet, mått

The parser conflates the definite noun måttet in råga måttet with the past-tense verb mått.

• »Predikan är fjorton och en halv sida,» sade mor liksom för att råga måttet.
• Vi, som har haft det så gott med varandra, och som har mått så väl här i kärret, att vi har blivit äldre än alla andra snokar i skogen!

måtta

aimed; exceedingly 3 times

måttade, måttan

adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

• De sparkade med bakbenen, skakade i sina halslänkar, vände huvudena utåt och måttade med hornen.
• Gumsen måttade ett förfärligt slag, som träffade den andra räven i sidan.
• Detta syntes jätten vara ett över måttan gott förslag.

Måtte

may 6 times

Måtte

Not a name; the optative modal 'måtte' expressing a wish (may/might).

• »Måtte Gud bryta hans ondska och ge honom ett annat sinnelag!» sade mor.
• De på marken blevo alldeles ursinniga och skreko: »Måtte ni bli skjutna, så många som ni ä’, så många som ni ä’!»
• »Jag säger dig, att jag skulle vara nöjd, om jag finge gå och gräva i Sörmlands jord i all min tid.» — »Måtte det då gå ers nåde så, som ni önskar!» hade dagakarlen svarat.

måtte

must; must have 74 times

måtte

adverb; particle; noun

Modal verb (cognate of måste), mistagged as adverb. Bare måtte means "must"; the perfect sense ("must have") comes only from an adjacent ha + supine, as in the måtte komma sig example, which translates as plain "must."

• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.
• »Det måtte komma sig därav, att jag är förvandlad till tomte,» sade han.
• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.

med

with; even 1996 times

med, Med

preposition; adverb

• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• I ett nu var hon borta vid vägghyllan, tog ner Luthers postilla och lade den på bordet framme vid fönstret med dagens predikan uppslagen.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

medan

while 121 times

medan, Medan

• Medan han satt så och väntade, att tjuven skulle visa sig, började han undra vad det var för en svart skugga, som föll över kistkanten.
• Medan han sökte, grät han och bad och lovade allt tänkbart.
• Han flög sakta efter de andra, medan han överlade med sig själv om han skulle vända eller fortsätta.

Medelpad

Medelpad 3 times

Medelpad

• Landet, som låg under dem, var södra Medelpad, och där fanns rakt ingenting annat än ödsliga skogar.
• »Här arbetar de så, att de måtte hinna att såga opp all skog i Medelpad,» sade pojken.
• Kungsörnen hade lämnat Medelpad redan förra kvällen, och knappt hade han farit över gränsen till Ångermanland, förrän pojken hade fått syn på en ådal och en älv, som voro så ståtliga, att de överglänste allt, vad han förut hade sett i den vägen.

medge

admitted; admit 4 times

medgav, medge

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• — »Ja, det är nog sant, det,» medgav lille Mats.
• Men om den vidsträckta tallmon, som nu låg under honom, där tallarna inte stodo stela och raka som i vanliga skogar, utan hade yviga grenar och rika kronor och hade ordnat sig i behagliga grupper på den skönaste matta av vit renmossa, om den tallmon skulle tåga ner till Övedsklosters park, då skulle den präktiga parken nödgas medge, att den hade funnit sin vederlike.
• Han måste medge, att Akka hade rätt, när hon sade, att det här landet kunde de svenska nybyggarna gärna lämna i fred och överlåta det åt björnarna och vargarna och renarna och vildgässen och

medlidande

pity 3 times

medlidande

• Det rörde dem inte till medlidande, att Smirre var förstörd, hetsad, vansinnig.
• Karr höll honom sällskap, så ofta han kunde, men nu var det inte av medlidande, utan därför att det hade uppstått stor vänskap mellan dem båda.
• De kände mycket stort medlidande med korpen, men ingen av dem kunde hitta på något sätt att hjälpa honom.

meja

reaped; mow down 4 times

mejade, meja, mejar

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active

• Järn var det i plogen, som redde upp åkern, i yxan, som byggde huset, i lien, som mejade säden, i kniven, som kunde brukas till allt möjligt.
• Pojken tänkte på hur skördemännen i hans trakt foro ut på sina skördemaskiner i de vackra, ljusa sommarmornarna och på kort tid mejade av ett stort fält.
• »Det måste vara duktigt folk, som kan meja av en sådan här åker,» sade han.

mellan

between 134 times

mellan, Mellan

• Den såg inte ut att vara större nu än nyss förut, men han måste först stiga upp på slån mellan stolbenen och sedan klättra för att nå till sitsen.
• Och inte var det en lätt sak heller att hålla sig kvar på den glatta ryggen mellan de två svängande vingarna.
• Därpå sam han stolt in mellan vass och kaveldun.

mellanrum

intervals 7 times

mellanrum

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Det såg rätt besynnerligt ut, därför att alla ränderna gingo nästan raka med jämna mellanrum.
• Han hade sökt förklara för sig vad den lilla signalklockan, som slår ett kort, dystert ljudande klämtslag med jämna mellanrum hela året runt, hade att säga, och först och sist hade han undrat hur det kunde se ut nere under jorden, där kopparmalmen hade brutits i många hundra år och marken var så full av gångar som en myrstack.
• I början var pojken mycket flitig, men om en stund märkte korpen, att huggen kommo med allt längre mellanrum, och till sist upphörde de alldeles.

men

but 1918 times

men, Men

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Men nu var det för andra gången alldeles så, som om far skulle ha kunnat se tvärsigenom honom.
• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.

mena

mean; meant/thought; means 33 times

menar, menade, menat, mena, menande

verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• »Jag menar tomten har förgjort både länstolen och bordet och hela stugan.»
• »Jag menar, att vi kan lita på honom som på oss själva,» sade hon.
• »Jag menar, att det är själva havet, som kommer,» säger landbacken, och så börjar den att pynta ut sig.

mening

intention; purpose; meant 33 times

mening, meningen

• Det tycktes, som om det vore meningen, att den här bedrövelsen skulle räcka länge.
• »Här är det väl allt meningen att vi ska stanna över natten,» tänkte pojken och sprang ner från gåskarlens rygg.
• »Jag får allt lov att säga dem min mening rent ut,» tänkte han.

mes

titmice 3 times

mesar

• Akka svarade genast, att pojken borde försöka ställa sig väl med smådjursfolken i skog och på fält, med ekorrfolk och harfolk, med finkar och mesar och spettar och lärkor.
• Runt omkring honom sutto så många mesar och bofinkar och starar, som busken kunde rymma, och kvittrade visor, som han försökte lära sig att spela.
• Till sist faller hela skyn ner över en kulle, hela skyn på en gång, och ögonblicket därefter är kullen fullkomligt skyld av gråa lärkor, granna röd-grå-vita bofinkar, spräckliga starar och gröngula mesar.

meta

fish; fished; was fishing 4 times

metade, meta, metat

verb, active, infinitive; adjective, nominative, singular; verb, past, indicative, active

• Och det förtröt honom, att han i sin höga ålderdom skulle vara tvungen att gå utför den långa trappan för att meta lax i havet.
• De gick tillsammans att sätta snaror för fåglarna, metade laxöring i forsen och plockade hjortron på myren.
• Ola Serka gick ner till Luossajaure och följde stranden ett stycke, tills han stötte på en man, som satt på en sten och metade.

metar

fisherman 5 times

metaren, Metaren

The studio translation consistently renders metaren as "the fisherman," not "angler."

• Metaren hade grånat hår och böjd hållning.
• — »Ja, jag vet,» sade metaren kort, och det for en sky över hans ansikte, som om han inte hade tyckt om att bli påmind om ett dött barn.
• »Är det den flickan, som du vill ta till dig i kåtan, Ola?» frågade metaren.

meter

meters; meters'; meter 12 times

meter, meters

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han sänkte näbben blixtsnabbt, fattade pojken och kastade honom ett par meter upp i luften.
• Det är skogsfågel från Göinge härader: orrar och tjädrar, som komma flygande i långa rader med ett par meters avstånd från varandra.
• Rätt framför honom på bara ett par meters avstånd reste sig en skrovlig och naken bergvägg.

middag

dinner; midday 3 times

middag, middagen

• Men strax efter middagen skedde ett omslag.
• När han hade hållit på så ett par timmar, kände han sig så hungrig, att han måste äta middag.
• När hon kom in i förstugan, slogs dörren upp, och disponenten stod framför henne med hatt på huvudet och käpp i handen, färdig att gå upp till sin middag i disponentbostaden.

middagstid

midday 4 times

middagstiden

• När vildgässen äntligen hade ätit sig mätta, drogo de ner mot sjön igen, och där roade de sig med att leka ända till framemot middagstiden.
• Vid middagstiden kommo alla vildgässen springande och frågade om han hade sett den vita gåskarlen.
• Vid middagstiden slogo kråkorna ner i en beteshage.

midnatt

midnight 4 times

midnatt

• Det led framemot midnatt, när gråråttorna efter mycket sökande lyckades finna en källarglugg, som stod öppen.
• Karr vände inte tillbaka till älggården förrän efter midnatt, då han visste att Gråfäll var fullsövd och höll på med sitt första mål.
• Nu äntligen var han på hemvägen, men han trodde inte, att han skulle hinna fram till prostgården förrän långt efter midnatt.

mig

my; me 8 times

mitt, mina, mig

pronoun, neuter, singular; pronoun, plural; pronoun, accusative, common gender, singular

Neuter form of the possessive min ("my"), not the object pronoun mig.

• Nog skulle jag tycka bäst om att få äta dig, men på vad sätt än döden drabbar dig, är det mig kärt.»
• »Det är inte mitt fel.
• ’Ifall du når så långt, att du kan göra dig hörd av älven,’ sade Storån, ’så kan du hälsa och säga den där älvstackarn, att Storån från Vånsjön erbjuder sig att ta den med till havet emot det, att den tar mitt namn och lydigt följer med i min fåra.’

mil

miles; mile; mild 19 times

mil, milen, milt

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

Swedish mil = 10 km; conventionally rendered 'mile(s)' in translation.

• När Akka förstod, att han inte ämnade lämna dem i fred, fattade hon raskt sitt beslut, höjde sig i luften och flög med flocken flera mil bort över Färs härads slätter och Linderödsåsens enbackar.
• Den sträcker sig åtta mil utefter framsidan av Smålandshuset, och den, som vill gå trappan utför ända ner till Östersjön, han har fyra mil att vandra.
• Längs efter den östra kusten ligger den gamla schäferiängen, som är en fjärdedels mil lång, den största ängen på hela Öland, där djuren kunna beta och leka och tumla sig lika fritt som i vildmarken.

mild

mild; gentle 15 times

mild, milt, milda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Allt det där kan man ju inte riktigt se, förrän det blir sommar, men pojken märkte ändå hur mild och vänlig naturen var, och han började känna sig lugnare än förut på natten.
• Hon hade det vackraste lilla huvud, fjäderskruden var som mjukt siden, och ögonen voro milda och bedjande.
• Kroppen var stor och knotig, men huvudet var litet, och ansiktet hade veka och milda drag.

milorna

charcoal piles twice

milorna

Here milor means charcoal-burning piles or kilns.

• Det tågade förbi gamla kolbottnar, där milorna brukade resas om höstarna, och korsnäbbarna vredo på sina krokiga näbbar och frågade varandra vad det var för slags kolargubbar, som nu trängde in i skogen.
• Men det var visst mest på hösten och vintern, som kolarna sysslade vid milorna.

Min

my 3 times

Min

• »Min mor lever,» sade han.
• »Min husbonde är gången på jakt,» sade jättekvinnan, »och han får själv svara på dina frågor, när han kommer hem.
• »Min egen mor tror, att jag gav mig av som en tjuv, men det kan göra detsamma, för jag ska inte dröja länge hemma.

mindes

remembered 5 times

mindes

Past tense of minnas ("to remember"), deponent in form but active in meaning.

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Bara han tänkte efter, mindes han vart ord.
• Han mindes, att när hans morfar hade dött, hade mor varit noga med att lägga honom till rätta.

minn

memory 5 times

minnet

• Den, som helt hastigt får se så mycket nytt, kan inte hinna att bevara alltsammans i minnet.
• Men om några ögonblick kommer minnet tillbaka till honom, så att han förstår vad detta är för en trädgård.
• Och om han tröttnar också på dessa, blir han nog glad att träffa på de mångformade sjöarna i Bergslagerna, som vrider och slingrar sig och är så talrika, att ingen kan behålla dem i minnet.

minnas

remembers 8 times

minns

• — »Och minns du inte,» fortfor Åsa, »att skollärarinnan sa, att en så livlig och vacker trakt som den biten av Småland, som ligger söder om Vättern, finns inte i hela Sverige?
• Och minns du, att när vi kom till Vittskövle, berättade en tös, att hon hade sett en Goa-Nisse med träskor, som flög bort på ryggen av en gås?
• Där minns jag att folket kokade välling av sammanmalet havremjöl med sådor och agnar.

minne

memory; memories 8 times

minne, minnen, minnena

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• »Jag undrar om det är ett gott eller dåligt land, som jag rider över,» tänkte han och försökte att leta fram ur sitt minne vad han hade lärt om landet i skolan.
• Kråkor och brinnande stuga och talande djur försvunno ur hans minne.
• Han hade det där äventyret, när han blev bortförd av kråkorna, i friskt minne och ville inte visa sig i onödan.

minut

minutes; minute 4 times

minuter, minut

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han öppnade dem först efter ett par minuter och väntade då, att det skulle ha gått över.
• Han hade visst inte sovit i fem minuter, förrän han gled fram under vingen och klättrade utmed åskledaren och vattenrännorna ända ner till marken.
• Den blev för var minut allt häftigare och tryckte kläderna så hårt mot kroppen på dem, att de hade svårt att röra sig.

misslycka

failed 3 times

misslyckades

• Men all ångest, som Smirre hade erfarit under den jäktande jakten, var inte att jämföra med den, som han kände var gång han misslyckades att gripa en av vildgässen.
• Ett par gånger misslyckades han och föll tillbaka ner i buren, men till sist kom han lyckligen ut i det fria.
• Jättekvinnan gjorde ett nytt försök att sätta i tappen, men misslyckades åter.

missmodig

downhearted 5 times

missmodig, missmodiga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Han såg alltid sorgsen och missmodig ut, men, besynnerligt nog, reste han sig med stor hast, var gång han såg Karr utanför kätten, som om han skulle ha blivit glad att se honom.
• De höllo på att söka, länge efter sedan solen hade gått ner, och när det till sist hade blivit så mörkt, att de måste ställa sig att sova, voro de mycket missmodiga.
• Han var missmodig och sorgsen, därför att han hade gått miste om den stora rikedomen, och tyckte, att han ingenting hade att glädja sig åt.

missnöjd

displeased 11 times

missnöjd, missnöjda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Barnen sutto vid de små pulpeterna och sträckte upp händerna, läraren satt i katedern och såg missnöjd ut, och själv stod han framme vid kartan och skulle svara på någon fråga om Blekinge, men hade inte ett ord att säga.
• Han var mer missnöjd, än han kunde säga.
• Vildgässen trodde då, att fåren voro missnöjda över att de hade tagit in i deras grotta.

missräkning

disappointment 3 times

missräkning, missräkningen

• Men all vinterns hunger hade inte varit så svår att uthärda som denna dagens missräkning.
• Om han någonsin mer bleve människa, så finge han lov att försöka gottgöra dem för skada och missräkning.
• Och jag tror, att missräkningen har blivit så svår för dem, att de inte har kunnat leva.

mist

lost; loses 5 times

mist, mister

noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active

Mislabeled as a noun; mist is the supine of mista ("to lose").

• Om jag vore som ni, skulle jag inte fara norrut över Småland, utan i stället ta den yttre vägen till Öland, så att han alldeles mister spåret.
• Det enda felet med honom var, att han hade mist ena örat.
• ’Du är inte lätt att göra till lags,’ sade Ulvåsa-frun, ’men nog kan jag se så långt framåt, att jag kan säga dig, att innan Vadstena kloster har mist sin glans, kommer det att därinvid resas ett slott, som blir det präktigaste på sin tid.

mista

to lose; lost 8 times

mista, mistat

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Pojken försökte komma undan dem, men hönsen sprungo efter och skreko, så att han höll på att mista hörseln.
• Pojken hade nog varit hård mot alla djur och mot gåskarlen också förr i världen, men nu tyckte han, att gåskarlen var det enda stöd han hade, och han blev fasligt rädd för att mista honom.
• När han slog upp ögonen, erfor han en så stor skräck, att han höll på att mista sansen.

miste

mistaken; wrong; lost 12 times

miste

adverb; preposition

• Gåskarlen såg han inte till, men varhelst han kunde ta miste om vägen, låg ett litet vitt dun och visade honom till rätta.
• Men pojken tänkte på sorgfria dagar och lustigt skämt, på äventyr och frihet och färder högt uppe över jorden, som han skulle gå miste om, och han riktigt tjöt av bedrövelse.
• Det var nog mycket den gick miste om, som alltid skulle leva ute bland djuren.

mitt

in the middle; the middle; my 53 times

mitt, mitten

adverb; noun, nominative, common gender, singular; pronoun, neuter, singular

• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• Det fanns också mörka rutor med grått i mitten: det var de stora, kringbyggda gårdarna med de svartnade halmtaken och de stensatta gårdsplanerna.
• Och så fanns det rutor, som voro gröna i mitten och omgärdade med brunt: det var trädgårdarna, där gräsmattorna redan började grönska, fast buskarna och träden, som stodo omkring dem, ännu voro i nakna, bruna barken.

Mitt

the middle; my 5 times

Mitt

noun, nominative, common gender, singular; pronoun, neuter, singular

In the phrase mitt i ("in the middle of").

• Mitt i natten flyttade sig den landlösa isskorpan på Vombsjön, så att den på ett ställe kom att stöta intill stranden.
• Mitt i detta vita lågo de mångfaldiga skärgårdsöarna alldeles kolsvarta.
• Mitt i dalen låg en liten rund sjö, där det fanns gott om föda för de små gässlingarna, och på de tuviga sjöstränderna, som voro täckta av videbuskar och små förkrympta björkar, funnos de bästa häckplatser, som gässen gärna kunde önska sig.

mittemot

opposite 9 times

mittemot, Mittemot

adverb; adjective, nominative, singular; preposition

• Det var en kringbyggd gård, och den blev så väl upplyst, att gumman kunde se sprickor och hål i rappningen på väggen mittemot.
• Mittemot kyrkan låg ett hus, som hade tinnar på taket och ett enda smalt, skyhögt torn.
• — »Då vill jag be dig, att du går in i stugan här mittemot och ser efter hur det står till med matmor.

mittför

opposite; in front of; level with 6 times

mittför

preposition; verb, present, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular

• Och alldeles mittför honom, där det förut hade legat bara några tångbankar, öppnade sig den stora murporten.
• När han stod hungrig och morgonkulen och såg sig om åt alla håll, föllo hans blickar på ett par ekorrar, som lekte på en trädbevuxen udde mittför klippholmen.
• »Håll stilla nu!» sade bonden, när de voro mittför holmen, där pojken låg.

mittibland

right among; amid 10 times

mittibland, Mittibland

noun, nominative, common gender, singular; adverb; proper noun, nominative

Functions as the preposition 'mittibland' (right in the midst of), mistagged as a noun.

• Nu ämnade pojken passa på att säga Akka, att han tyckte, att hon borde låta honom följa med till Kullaberg, men han blev hindrad på nytt, därav att en stor fågel helt hastigt slog ner mittibland gässen.
• Under honom lågo stora högar av kol och malm, och mittibland dessa stod en hög, åttkantig, rödmålad byggnad, som sände en hel kvast av lågor mot himlen.
• Men nästa morgon, när solen stack upp ovan bergen och väckte vildgässen, låg pojken som vanligt och sov mittibland dem, och han kunde inte låta bli att skratta, när han vaknade och hörde hur de skreko och kacklade i sin förvåning.

mittöva

across; right over 3 times

mittöver

noun; noun, nominative, common gender, singular; auxiliary verb, present, indicative, active

• Den, som går på landsvägen, som löper fram mittöver berget, kan inte låta bli att känna sig en smula besviken.
• När skyn har kommit mittöver lekfältet, stannar den, och på samma gång börjar hela skyn att klinga och kvittra, som om den bara bestode av toner.
• Det bestod bara av en kullrig gråstenshäll, som mittöver hade en rätt bred rämna, där havet hade kastat in fin, vit sjösand och några snäckskal.

mittöver

right across 3 times

mittöver

Functions as an adverb/preposition meaning 'straight across from' or 'right over'.

• Men hon tog samma väg som de andra, och just då hon hade kommit mittöver Smirre, sänkte hon sig så djupt, att han förleddes att hoppa efter henne.
• Pojken såg gammaldags skepp med roddarbänkar mittöver och höga uppbyggnader i för och akter.
• Det enda ställe på heden, där inte ljungen är allrådande, är en låg, stenig ås, som stryker fram mittöver den.

mittpå

in the middle of; in the middle; halfway across 14 times

mittpå

adjective, nominative, singular; noun, nominative, common gender, singular; adverb

Functions as the preposition 'mittpå' (in the middle of), mistagged as an adjective.

• Klorna voro indragna, och ögonen voro jämngråa med bara en liten, smal springa mittpå.
• Den första eldstaden inomhus hade varit en stenhäll mittpå stuggolvet med en rököppning uppe i taket, som släppte in både regn och vind, den andra hade varit en stor, murad ugn utan skorsten, och den hade nog gjort det varmt i stugan, men också fyllt den med rök och os.
• De sprungo upp i spisen, som stod mittpå golvet i det gamla borgköket, och voro nära att störta ner i brunnen i det inre rummet.

Mittpå

in the middle of 5 times

Mittpå

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; particle

• Mittpå golvet satt en kvinna, som höll fast gåskarlen för att klippa av honom hans vingpennor.
• Mittpå gårdsplanen stod en liten parvel, som blåste på en pipa.
• Mittpå skogsängen gingo några stora djur och betade.

Mittunder

in the midst of 8 times

Mittunder

Functions as the preposition/adverb 'mittunder' (in the very midst of), not as a noun.

• Mittunder det bedövande kraxande, som de mötande kråkorna upphävde, sade nu Fumle-Drumle till pojken: »Du har varit så lustig och glad under resan, att jag riktigt tycker om dig.
• Mittunder detta hörde pojken utanför fönstret en röst, som han tyckte sig känna igen.
• Mittunder det att Karr var som mest bedrövad, fick han en tanke, som något litet tröstade honom.

mjöd

mead 6 times

mjödet, mjöd

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Inte heller denna syntes gästen särdeles betydlig, men när kvinnan drog ur tappen, störtade mjödet ner i hornet med ett dån, som om ett helt vattenfall hade kommit in i rummet.
• »Du ser, att mjödet rinner bort för mig, Handfaste. Kom hit och sätt tappen i tunnan!»
• Han tog tappen och sökte tvinga in den i hålet, men mjödet sköt åter ut den, kastade den långt framåt rummet och fortfor att översvämma golvet.

mjölk

milk 6 times

mjölk, mjölken

• Det lilla huset, som hade både dörr och fönster, skulle ekorrhonan använda till matrum och sängkammare; därför lade de dit en bädd av löv och satte in en skål mjölk och några nötter.
• Men som han följde husbonden överallt, gick han också med honom till lagården, när han gav älgkalven mjölk, och han brukade sitta utanför kätten och betrakta honom.
• Vallhjonen följde med dem för att ta vara på mjölken och göra ost och smör.

mjölka

was/were milking; milk; milked 4 times

mjölkade, mjölka

adjective, nominative, plural; verb, infinitive; verb, past, indicative, active

The surface mjölkade is a past-tense verb, despite the adjective label.

• Om kvällarna, när hon kom in i lagården för att mjölka, var hon ibland så trött, att hon grät.
• Karlarna stodo och höggo ved, och fäbodjäntorna mjölkade korna.
• Då kvällen var inne, fångade han renkorna med kastlina, mjölkade dem och gav henne mjölk att dricka.

mjuk

soft 14 times

mjuka, mjuk, mjukt

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Där finnas lodräta, nakna stup och mjuka, lövklädda sluttningar.
• På flera ställen tränger den fram mellan branta bergväggar, som stå lodräta upp ur vattnet och äro alldeles överväxta med kaprifolium och hägg, med hagtorn och al, med rönn och vide, och det finns inte mycket, som kan vara angenämare en vacker sommardag än att ro fram på den lilla mörka ån och se uppåt på allt det mjuka, gröna, som hakar sig fast vid de barska bergväggarna.
• Mården däremot, som med sin långsmala kropp, sitt fina huvud, sitt mjuka skinn och sin ljusbruna halsfläck tog sig ut som ett litet under av skönhet, var i själva verket bara en rå skogsbo, och han svarade honom knappast.

mod

courage 30 times

mod, modet

• Men detta var inte så lätt, för han visste inte hur han skulle få mod att se ner.
• Nu var det förbi med det glada modet, som pojken hade känt, medan han var uppe i luften, och i sin ängslan såg han sig om efter reskamraterna.
• Han blev mycket förvånad, när hon sade: »Du svarar modigt på frågor, och den, som har mod, kan bli en god reskamrat, om han också är okunnig i början.

modell

models 3 times

modeller, modellerna

• Pojken begrep, utan att någon sade honom det, att detta var modeller till de fartyg, som hade blivit byggda för svenska flottans räkning.
• Det fanns små skärgårdsfartyg med roddarbänkar utmed skeppssidorna, det fanns odäckade kanonslupar och rikt förgyllda fregatter, som voro modeller till dem, som kungarna hade begagnat vid sina resor.
• Han hade god tid att betrakta vad som fanns därinne, för då bronskarlen fick se modellerna, glömde han bort allting annat.

modig

brave; bravest; boldly 11 times

modig, modigt, modigaste, modiga

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, superlative

• Men pojken var ändå inte så modig, att han vågade röra vid tomten med händerna, utan han såg sig om i stugan efter något, som han kunde stöta till honom med.
• Han blev mycket förvånad, när hon sade: »Du svarar modigt på frågor, och den, som har mod, kan bli en god reskamrat, om han också är okunnig i början.
• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.

modlös

downhearted; dispirited 5 times

modlös, modlösa

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Då han kom ut igen, var han rätt modlös.
• Och på eftermiddagen, när de hade slagit ner under en liten marig tall mitt ute på en stor mosse, där allt var vått och allt var kallt, där somliga tuvor voro täckta med snö och andra stucko upp nakna ur en pöl halvsmält isvatten, då hade han inte heller känt sig modlös, utan sprungit omkring i friskt humör och sökt efter tranbär och frusna lingon.
• Han var så modlös, att han inte visste vad han skulle ta sig till.

mods

at heart; at ease twice

mods

Used in the fixed expression till mods, describing one's state of mind.

• Han blev riktigt hemsk till mods.
• När den vita gåskarlen nu betraktade vildgässen, kände han sig inte rätt väl till mods.

moln

cloud; clouds 11 times

moln, molnet, molnen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• På detta sätt växer den och växer, och när den äntligen är samlad och styr upp mot Kullaberg, är den inte längre bara en sky, utan ett helt moln, som är så stort, att det kastar skugga på marken alltifrån Höganäs till Mölle.
• När den stannar över lekplatsen, skymmer den bort solen, och en lång stund måste det regna gråsparvar ner på en av kullarna, innan de, som ha flugit innerst i molnet, åter få se en skymt av dagsljuset.
• Nu såg han tydligt, att molnen voro ofantliga forvagnar, som körde fram på himlen med skyhöga lass: några av dem voro lastade med väldiga, gråa säckar, några med tunnor, som voro så stora, att de kunde rymma en hel sjö, och några med stora kar och flaskor, som voro uppstaplade till en förfärlig höjd.

molne

clouds 3 times

molnen

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Fullmånen vandrade stor och rund bakom molnen och gav ljus, fast den inte själv syntes.
• Då delade sig hastigt de tunga molnen, som täckte himlen, och genom rämnan trädde fullmånen och kastade ljus ner till marken.
• Och snart gungade pojken uppe i molnen, frälst från varje fara.

mor

mother; mother's 182 times

mor, Mor, modern, mors

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular; pronoun, plural

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• Pojken tyckte, att han aldrig hade sett mor så fortfärdig.

mora

marshland; morass 3 times

moras

verb, present, indicative, passive; noun, genitive, common gender, singular

The surface moras is the noun 'marshland' or 'quagmire,' despite the parser's verb label.

• Det var inte mången, som kom över skogen utan skada, men desto flera voro de, som halkade utför bråddjup eller redo ner i moras, som blevo plundrade av rövare eller jagade av vilddjur.
• Och om malmkörarna från Laxå och Svartå voro sent ute en kväll, höljde Ysätters-Kajsa vägen och trakten i sådana mörka dimmor, att både människor och hästar blevo vilsna och körde ner de tunga slädarna i kärr och moras.
• De, som plöjde i mitten, hade haft det svårt, men de, som gick fram i öster och väster om dem, hade det än sämre, för därborta var utmarken så full av stenrös och moras, att det var omöjligt att få raka och jämna fåror.

morfar

grandfather 5 times

morfar

• Pojkens morfar hade varit en gammal flottmatros, och så länge som han hade levat, hade han var dag berättat om Karlskrona, om det stora krigsvarvet och om allt annat, som fanns att se där i staden.
• Och nu kom han ihåg, att den där träkarlen hade morfar också talat om och sagt, att alla barn i Karlskrona tyckte så mycket om honom.
• Pojken kom ihåg, att när hans morfar hade dött, hade också hans ansikte blivit så där underligt vitt.

morgon

morning 103 times

morgon, morgonen

• Det hade gått ofantligt framåt för dem, och de skulle ha vandrat nöjda och glada till kyrkan den vackra morgonen, om de inte hade haft sonen att tänka på.
• I morgon ska han visst ge sig av hem, men över natten måtte ni väl låta honom stanna här ibland oss.
• »Men du ansvarar för att han i morgon ger sig av hem till sitt.»

morgonljus

morning light 3 times

morgonljuset

• De båda skogshöjderna lågo vackert blåa och skimrade i morgonljuset, som om de vore täckta med guldslöjor, och slätten, som bara bredde ut den ena vinternakna åkern efter den andra, var i och för sig inte vackrare att se på än grå vadmal.
• Just när han kom ut på taket, steg solen upp, och det röda morgonljuset strömmade över Uppsala.
• Nyss hade den stått grant röd i morgonljuset, nu glimmade alla barren till på en gång, och den fattade eld.

morgonsol

morning sun 3 times

morgonsolen, Morgonsolen

• Morgonsolen göt sitt klara sken över isen, och den såg inte mörk och otrevlig ut, som våris brukar, utan lyste vit och lockande.
• Han lämnade honom på tornbalkongen, och där låg pojken och sov i god ro, ända tills morgonsolen väckte honom.
• Men det var, som om morgonsolen skulle ha väckt den till liv på nytt.

mornarna

mornings twice

mornarna

Mornarna is an older or colloquial form of morgnarna.

• Om mornarna brukade Ysätters-Kajsa sitta uppe i någon hög tall på toppen av en bergklint och se ut över slätten.
• Dagarna hade blivit korta, och det hade allt varit långsamt och tråkigt under de långa kvällarna och de sena mornarna för den, som inte var i stånd att sova precis lika länge, som solen var borta från himmelen.

morse

morning 3 times

morse

Used only in the fixed phrase 'i morse'/'i går morse', meaning 'this morning'/'yesterday morning'.

• »Detsamma tänkte jag i morse, när jag vaknade,» sade studenten.
• Jag hade farit ut i god tid i morse och tagit bössan med i båten.
• De for sin väg i går morse och lämnade mig en fjällämmel att leva av, medan de var borta.

morsk

proud; hearty; bold one 3 times

morsk, morskt

adjective, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Hela tiden, som pojken åt, stod gåskarlen tyst bredvid honom, men när han hade sväljt sista biten, sade han med låg röst: »Det är så, att vi har råkat ut för ett morskt gåsfolk, som föraktar all tamfågel.»
• Han hade något så gammaldags över sig, att man nog kunde ta honom för att vara många hundra år, och på samma gång såg han så stark och morsk och levnadsglad ut, just som man kunde tänka sig, att folk gjorde förr i världen.
• ’Du är en morsk en, du, så liten du är,’ sade skogen.

moss

bogs; bog's 16 times

mossar, mossarna, mossens

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• De dikade ut hans sumpmarker och odlade hans mossar.
• Det hade fyllt opp alla klyftor i berggrunden; och sjöar, åar och bäckar, det såg man överallt, för att nu inte tala om mossar och kärr, som utbredde sig över stora sträckor.
• ’Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla opp mossarna och röja opp åkrar ur stenbackarna!’

mossa

moss 8 times

mossa, mossan

• Efter ett par år började det att växa mossa och lav på den, torrt gräs och torra löv blåste ner över den om höstarna, och om vårarna blev den höljd av nedrasande stenar och grus.
• Där det var som bäst, låg det lera och tungt grus över hällarna, men det såg så magert ut, att det var lätt att förstå, att där knappast skulle kunna växa annat än gran och en och mossa och ljung.
• Den var mörk och kulen, villsam och ovägad, risig och stickande, och de gamla träden sågo ut som troll, där de stodo med skägg på grenarna och mossa på stammarna.

mossarna

the bogs 3 times

mossarna

• Det var, som om de hade lärt den av dimmorna, som sväva fram över de ensliga mossarna.
• — »Om en enda av de stora mossarna låge ofrusen och vore så sank och våt, att en räv inte vågade sig ut på den, så vore det också ett riktigt bra natthärbärge,» sade den andra.
• Tranorna stodo och sovo på mossarna.

mosse

bog 18 times

mossen, mosse

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, singular

• Och på eftermiddagen, när de hade slagit ner under en liten marig tall mitt ute på en stor mosse, där allt var vått och allt var kallt, där somliga tuvor voro täckta med snö och andra stucko upp nakna ur en pöl halvsmält isvatten, då hade han inte heller känt sig modlös, utan sprungit omkring i friskt humör och sökt efter tranbär och frusna lingon.
• Han väckte varken gåskarlen eller någon av de andra gässen, utan smög sig tyst och obemärkt bort över mossen.
• Men strax innan han hade kommit ner på mossen, hade han sett en skymt av en stor by, och ditåt styrde han nu sina steg.

mot

toward; against; to 394 times

mot, Mot

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Och mor nekade inte till att detta var sant, men hon var mest bedrövad över att han var vild och elak, hård mot djur och illvillig mot människor.
• Pojken han läste och nickade och stred mot sömnen.

Motala

Motala 3 times

Motala

• ’Jag ser hur människor myllrar och arbetar från Motala till Mem.
• ’Jag ser, att forsarna i Motala ström börjar dra hjul,’ sade Ulvåsa-frun, och nu rann det opp ett par röda fläckar på hennes kinder, för hon begynte på att bli otålig.
• ’Jag hör hammare dåna i Motala och vävstolar slamra i Norrköping.’

motstå

withstand; resist 3 times

motstå

• Kanske skulle den inte ha kunnat motstå tiden och förgängelsen, utan snart ha stått med taklösa kyrkor och prydnadslösa hus och ödsliga, tomma gator såsom denna.
• Och nu, när båda floderna hade slutit sig samman, började de att gå framåt med en väldighet, som intet kunde motstå.
• Det förhöll sig nämligen så, att när Mårten gåskarl var så nära sitt forna hem, hade han rakt inte kunnat motstå lusten att visa hustru och barn för de gamla kamraterna på husmansstället, utan helt enkelt tagit Dunfin och gässlingarna med sig och farit i väg.

motstånd

resistance 8 times

motstånd

• Men sedan de hade råkat i olycka, tycktes allt detta vara glömt, och ingen kunde låta bli att beundra de sista av släkten, som hade hållit ut så länge med sitt motstånd mot fienderna.
• Och pojken för sin del gjorde intet motstånd och sade inte ett ord om att han inte ville följa med.
• De förstodo, att svartråttorna hade flytt sin väg och inte tänkte på att göra motstånd, och de sprungo med glatt hjärta upp i sädesbingarna.

mottag

received 4 times

mottagen

Mislabeled as a noun; mottagen is the past participle of mottaga ("to receive").

• Däremot tänkte han hela tiden på hur försmädligt han hade blivit mottagen av vildgässen förra kvällen, och han ville bra gärna visa dem, att en människa ändå är litet förmer än allt annat skapat.
• »Du blev visst inte väl mottagen?» sade Karr.
• — »Tack ska du ha, Majros!» sade pojken och kände sig riktigt glad över att bli så väl mottagen.

mottagen

received 3 times

mottagna

• På Kårarvet blev alla fattiga vandrare väl mottagna.
• De blev väl mottagna som alla andra, men när bonden frågade om de ville arbeta hos honom, sade de tvärt nej.
• De voro skickligare än de svenska och blevo väl mottagna.

möbel

furniture 4 times

möbler

• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.
• Det fanns nästan inga flyttbara möbler i stugan.
• finns ljusa rum med vita, sköna möbler, och det finns en liten teater och alldeles därbredvid ett riktigt fängelse: ett rum med nakna stenväggar och gallergluggar och ett golv, som är nött av fångarnas tunga steg.

möda

effort; met 9 times

möda, mött

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, supine

• Och dit krånglade han sig också, fast inte utan stor möda.
• De tänkte på den möda, som det hade kostat dem att vinna Glimmingehus, och de ville inte lämna det.
• Sedan gingo hans tankar till kråkorna, och när han tänkte på Fumle-Drumle, som hade räddat honom och hade mött döden så kort efter att han hade blifvit vald till hövding, blev han så bedrövad, att han fick tårarna i ögonen.

mödan

the trouble 4 times

mödan

• Smirre inte bara gjorde ett högt språng efter henne, utan han förföljde henne springande och hoppande ända ner mot sjön, men inte heller den gången fick han någon lön för mödan.
• Men du får bryta opp några stenkullar ur jorden och ta med dig, om du tycker, att det lönar mödan.’
• Det var detta, som gjorde mödan så ljuv och sorgen så lättglömd och förhoppningarna så ljusa.

mödosam

laborious; laboriously; wearisome 3 times

mödosamt, mödosam

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, neuter, singular

• Åter måste de våga en mödosam och farlig klättring genom murarna, medan de i andlös ängslan väntade, att fienden skulle kasta sig över dem.
• Han smög närmare och såg då den vita gåskarlen komma mödosamt vandrande uppför stenhögen med flera långa rottågor i munnen.
• Men jag kan förstå, att det blir mödosamt att gå igenom jättestugan för den, som inte kan ta längre steg än du.

möjlig

possible; all sorts of; all manner of 58 times

möjligt, möjliga, möjlig

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

half the examples (ch01-p27, ch04-p30) use the fixed idiom 'allt möjligt' = 'all sorts of/everything', not the literal 'possible' sense used in the other two.

• Men när tomten nästan var ute ur håven, kom pojken att tänka på att han borde ha betingat sig stora ägodelar och allt möjligt gott.
• Pojken hade förstås inte tänkt sig annat än att vända om hem så snart som möjligt, och han blev så förvånad, att han inte visste vad han skulle svara.
• »Det är väl inte möjligt,» sade gåskarlen medlande, »att ni vildgäss kan vara rädda för en, som är så liten.

möjlighet

possibility 7 times

möjlighet, möjligheten

• Men de svarta voro väl så säkra på sin makt, att de inte kunde tro på möjligheten att förlora den.
• Och det var ingen möjlighet att utrota vilddjuren, när de hade ett så bra gömställe i den täta skogen.
• Det var ju en möjlighet, att han kunde komma över några smulor eller en brödkant, sedan de hade slutat.

mörk

dark; darker 73 times

mörka, mörk, mörkt, mörkare

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Det fanns också mörka rutor med grått i mitten: det var de stora, kringbyggda gårdarna med de svartnade halmtaken och de stensatta gårdsplanerna.
• Hela fjäderdräkten var isgrå utan mörka streck.
• Men så mörk natten var, såg pojken tydligt alla de springor och hål, som funnos i isen, och tog djärva språng över dem.

mörker

darkness 11 times

mörkret, mörker

• För nu var solen borta, och nu kom det köld från sjön, och mörker sjönk ner från himmelen, och fasa smög fram i skymningens spår, och i skogen började det att tassa och prassla.
• Det kom sig därav, att han nu hade tomtarnas goda nattögon och kunde se i mörkret.
• Och till på köpet var hon en dagfågel, och så fort mörkret kom, föll hon hjälplöst i sömn, under det att råttorna kämpade just om natten.

mörkna

grow dark; darkened 3 times

mörkna, mörknade

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• Han sökte, ända tills det började mörkna.
• Innan de ännu hade hunnit fram till sjön Fryken, började det mörkna, och de slogo sig ner i en sank myr uppe på en skogshöjd.
• Där vattnet mörknade och krusade sig i små, korta böljor, visste fiskarna, att det fanns sill, och där lade de försiktigt ut långa vadar i vattnet, förde dem samman i rundel, snörpte ihop dem i bottnen, så att sillen låg som i en ofantlig säck, drogo och snörpte på nytt, tills utrymmet blev allt trängre och de glittrande fiskarna kunde håvas upp ur djupet av vaden.

mössa

cap; caps 5 times

mössan, mössor, mössa

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Därmed flögo ugglorna sin väg, men pojken kastade mössan högt i luften.
• Kvinnorna gingo i toppiga mössor, långa kjolar och trånga ärmar.
• Brudgummen gick i blå långrock, knäbyxor och röd mössa.

möta

to meet; meets; met 20 times

möter, möta, mötas, mött, mötande

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, passive, infinitive

• Hur som helst så var han bara glad åt var stund, som gick, innan han måste möta föräldrarna.
• Se, det är så, att hav och land kunna mötas på många olika sätt.
• Mångenstans kommer landet ner mot havet med flacka, tuviga ängar, och havet möter landet med flygsand, som det lägger upp i vallar och drivor.

möte

gathering 8 times

möte, mötet

• — »Ingen människa har ännu fått vara med om djurens möte på Kullaberg,» sade Akka, »och jag vågar inte ta Tummetott med mig dit. Men vi får tala vidare om detta längre fram på dagen. Nu måste vi först och främst tänka på att få oss något till livs.»
• När mötet skall äga rum, göra kronhjortarna, rådjuren, hararna, rävarna och de övriga vilda fyrfotingarna färden till Kullaberg redan på natten för att inte bli bemärkta av människorna.
• Till det stora mötet, som ägde rum det året, då Nils Holgersson for omkring med vildgässen, kommo Akka och hennes flock senare än alla andra, och detta var inte att undra på, för Akka hade måst flyga över hela Skåne för att komma till Kullaberg.

mötes

to meet; toward 5 times

mötes

noun; verb, past, indicative, passive

Fossilized genitive used only in the phrase 'gå/komma till mötes', meaning 'to go/come to meet'.

• »Där kan man se det, som man går till mötes.
• I detsamma såg studenten den, som han tänkte på, komma sig till mötes.
• Det var lätt att se, att tamdjuren plågades inför det, som de hade att gå till mötes.

mött

met 9 times

mött

• De kände sig vida mer förskräckta över att svartråttorna på detta sätt höllo sig undan, än om de hade mött dem i öppen strid.
• »Väl mött i vildmarken!»
• »Väl mött i skogen!» väste snoken.

mötte

met 12 times

mötte

• Han mötte inte någon i hela allén, och det var ju gott, för sådana som han bruka vara ängsliga för att bli sedda av människor.
• Han hade alltid hoppats, att han inte skulle behöva uppleva den stunden, när han mötte Cesar öga mot öga.
• Kort därefter mötte de de fyra gamla älgarna: Krokrygg, Hornkrone, Strävmane och Storstarke.

möttes

met 7 times

möttes

• De voro visst av många olika slag, men han kände inte igen några andra än vildgässen, som kommo flygande i två långa rader, som möttes i en vinkel.
• Genast vid sitt inträde möttes gråråttorna av lukten från säden, som förvarades i stora bingar på golvet.
• De delade sig i två flockar, som flögo fram mot varandra, möttes, vände och började på nytt.

mu

moo; my 5 times

mu, mina

noun, nominative, common gender, singular; pronoun, plural

• »Mu, mu, mu,» råmade Majros.
• »Mu, mu, mu,» stämde de upp alla tre.
• Och därutav uppstod alla mina holmar och öar, som har varit mig till så stor nytta både för fiske och skeppsfart, och som jag räknar som min förnämsta egendom.

multna

rotted; rot; rotted away 4 times

multnat, multna, multnade

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, neuter, singular; verb, active, supine

• Och då allt detta fick ligga kvar och multna, så samlade det sig till sist så mycken mylla på trappan, att inte bara örter och gräs, utan till och med buskar och stora träd kunde slå rot där.
• Nu tänker jag mig, Erik, att om fjärilen hade blivit liggande på land, så hade den snart multnat och fallit sönder.
• »Påsarna har multnat och fallit sönder,» sade han, »så att pengarna ligger strödda i sanden, men jag tror, att allt guldet finns kvar.»

mumla

murmured 4 times

mumlade

• »Jag undrar om mor snart kommer med kaffe,» mumlade han, där han låg i halvsömnen.
• De voro inte tysta, utan lågo och mumlade.
• »När jag tänker rätt på saken, kan jag så gärna läsa hans historia genast,» mumlade han.

mun

mouth 14 times

munnen, mun

• Han hade ingenting förstått av all oron, förrän han hade fått se en liten lågbent hund springa bort över isen med en gås i munnen.
• Men när kvällen kom denna dagen, hängde Smirres päls i tovor, han badade i svett, ögonen voro utan glans, tungan hängde långt ut ur hans flämtande gap, och ur munnen flöt skum.
• Och när de voro uppflugna, sågo djuren Smirre räv stå på vildgässens kulle med en död gås i munnen.

munk

monks 3 times

munkar, munkarna

• Här kommo munkar till landet, som kallades Gråbröder, och Stockholm drog dem till sig, så att de begärde lov att få bygga ett kloster där.
• Men det kom andra munkar, som nämndes Svartbröder.
• På den här, den större av holmarna norr om staden, inrättades ett Helgeandshus eller sjukhus, på den andra byggde idoga män en kvarn, och vid skären intill fiskade munkarna.

Munksjön

Munksjön 3 times

Munksjön

• Vildgässen följde Tabergsån ner mot Munksjön, och alltjämt förde de samma oväsen.
• Här på den smala landremsan mellan Munksjön och Vättern låg Jönköping med sina stora fabriksanläggningar.
• Och mitt i porten, med berg till höger och berg till vänster, med Munksjön bakom sig och Vättern framför sig, ligger Jönköping.

munn

mouth 4 times

munnen

• Ryggen hade krökt sig, benen hade längt sig, klorna skrapade i marken, svansen hade blivit kort och tjock, öronen lade sig bakåt, munnen fräste, ögonen stodo vidöppna och lyste av röd eld.
• En gång tog han pipan från munnen bara för en sekund för att kunna räcka lång näsa åt råttorna, och då såg det ut, som om de hade haft lust att kasta sig över honom och bita ihjäl honom, men så snart han blåste, voro de under hans makt.
• Och han flög emot gåsen med munnen full av de små fiskarna och ville ge henne.

munt

merry 4 times

munter

Mislabeled as a plural noun; munter is the adjective "cheerful/merry" (common gender singular).

• Pojken var så munter efter framgången, att han till en början bara skrattade och gjorde narr av räven, men Smirre var ihärdig, som gamla jägare bruka vara, och pojken började frukta, att han skulle bli fast till sist.
• Hon var inte något mörkt och dystert troll, utan munter och lustig, och vad hon bäst av allt tyckte om, det var ett duktigt blåsväder.
• Hon var tyst och allvarsam, men pojken var språksam och munter, och systern brukade säga om honom, att han kacklade i kapp med gässen ute på åkrarna.

munterhet

cheerfulness 3 times

munterhet

• Från alla dessa, som voro glada åt livet och sågo segervisst på framtiden, hade munterhet och lycka spritt sig som en smitta, och pojken hade varit inne i glädjens land, han som de.
• Tåget drog fram med glädje och munterhet, och det undrade han inte på, sedan han hade sett vem det var, som anförde det.
• Den rullade framåt vägen som ett stort, lysande huvud med hår av mångfärgade strålar och ett ansikte, som sken av munterhet och godhet.

muntert

merry; merrily; cheerful 8 times

muntert

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

ch40-p21-s1 and ch45-p2-s6 use it adverbially ("said... cheerfully"); ch41-p9-s1 and ch44-p3-s6 use it predicatively ("were... cheerful").

• Det såg muntert och trevligt ut att se stort folk leka, och pojken skulle nog ha glatt sig åt det, om han hade kunnat glömma sin harm över att han inte hade kunnat rädda den gamla staden.
• När korna kommo in på gården mellan stugorna, råmade de muntert, som om de kände igen sig, och började genast beta av det gröna, saftiga gräset.
• Då såg den äldsta av jäntorna upp från arbetet och sade helt muntert: »Vi borde inte behöva ha det så tyst på fäbodvallen i kväll, för vi har med oss två, som brukar tycka om att berätta.

muntra

merry; cheered up 3 times

muntra, muntrat

verb, imperative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• Och när vildgässen foro förbi fria och muntra högt över jorden, var det inte en enda, som inte släppte vad hon hade för händer och blickade efter dem.
• Dessa voro vackra och ljusa, småväxta och smidiga, säkra på foten och så muntra, att de gjorde de lustigaste språng.
• Han var glad, att han hade fått tala med en människa, för det hade muntrat upp honom, att hon hade sagt, att om han fortsatte på samma sätt som hittills att göra gott åt alla, som han råkade, så kunde det inte sluta illa för honom.

mur

wall; walls 30 times

mur, muren, murar, murarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Vildgässen foro fram över Övedsklosters herrgård, som låg i en härlig park öster om sjön och såg mycket präktig ut med sitt stora slott, sin vackra, stenlagda borggård, omgiven av låga murar och paviljonger, och sin fina, gammaldags trädgård med klippta häckar, täckta lövgångar, dammar, vattenkonster, härliga träd och rätskurna gräsmattor, där kantlisterna stodo brokiga av vårblommor.
• Det gamla stenhuset ägde så säkra murar, och så få råttgångar ledde genom dessa, att svartråttorna hade lyckats försvara dem och hindra gråråttorna från att tränga in.
• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.

mura

built up; walls; built with stone 3 times

murat, murar

verb, active, supine; noun, nominative, common gender, plural

• Därför hade han dragit ihop en ofantlig massa sten och berg och murat opp ett högland, och det hade han gjort, för att det skulle komma nära solen och få mycket med av solvärmen.
• Han hade fallit i förundran över de branta högar av slagg, som stodo runt omkring Stöten och gruvhusen och omgärdade dem som murar.
• De hade varken sprängt eller murat för att få god och jämn byggnadsgrund, utan sedan de hade valt ut åt sig en torr och behaglig plats nära sjön, hade de bara haft att hugga bort ett par videbuskar och jämna några tuvor för att få tomtplatsen i ordning.

murarna

the walls 5 times

murarna

• Det stora stenhuset har så tjocka ytterväggar och mellanväggar och takvälvningar, att det i dess inre knappt finns plats för något annat än de tjocka murarna.
• De letade mycket snart reda på de gångar i murarna, som svartråttorna hade betjänat sig av för att komma till de övre våningarna.
• Åter måste de våga en mödosam och farlig klättring genom murarna, medan de i andlös ängslan väntade, att fienden skulle kasta sig över dem.

mure

the wall 7 times

muren

Definite form 'muren' of 'mur' (wall).

• Både muren och porten voro så präktigt uppförda, att han bara fick lust att se vad som kunde finnas bakom dem.
• När han hade sprungit tvärsigenom hela staden, kom han fram till ännu en port i muren.
• Tätt bredvid sig har han en manshög mur, och över muren skymta träd, som bågna under frukter.

musik

music 3 times

musik, musiken

• Och sång och musik och kaffebjudning skulle det vara, och graven klädd med granris, och konfekt från Luleå!
• Han talade helt lugnt och bad sjuksköterskan, att hon skulle inställa sången och musiken och den långa processionen.
• Direktören höll föreläsningar om uppfostran för dem, de gymnastiserade, bildade en sångförening, och nästan var kväll hade de samkväm med musik och uppläsningar.

mussla

mussels 3 times

musslor

• Vildgässen gingo på ängen och betade, men pojken hade gått ner till stranden för att samla in musslor.
• Det fanns gott om dem, och när han tänkte på att han nästa dag kanske skulle vara på ett ställe, där han inte kunde få någon mat alls, så beslöt han, att han skulle försöka göra sig en liten påse, som han kunde plocka full av musslor.
• Men nästa morgon, när pojken gick nere på strandbrädden och sökte musslor, kommo gässen springande och frågade om han hade sett till gåskarlen.

mycken

much; most; plenty of 59 times

mycken, mycket, mesta

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, superlative

Superlative 'mesta' of the archaic quantifier 'mycken' (much).

• »Jag ber dig nu bara, att du i all hast samlar ihop så mycket boss och gräs, som du kan bära.»
• Det rådde naturligtvis mycken iver och brådska i köket, och där var det nog ingen, som gav sig tid att undra på hur ekorrhonan hade det.
• Då Vittskövle byggdes, hade människorna just hunnit så långt som till den öppna spiseln, som hade en vid skorsten för röken, men också lät det mesta av värmen följa med upp i luften.

myckenhet

a great deal 6 times

myckenhet

archaic quantifier noun, 'en myckenhet X' = 'a great quantity of X'.

• Och än bättre märker man det därpå, att det finns en myckenhet odlad jord, liksom därpå, att människorna har byggt sig vackra och stora hus.
• Och vid stränderna av dessa små dammar och kanaler finns en myckenhet väl undandolda platser, där sjöfåglarna kunna kläcka ut sina ägg och föda upp sina ungar utan att bli störda vare sig av fiender eller av matbekymmer.
• Men det är ovisst hur lång tid de få behålla väldet över vassruggar och dy-stränder, för människorna kunna inte glömma, att sjön breder ut sig över en myckenhet god och fruktbar jord, och gång efter annan kommer det upp förslag bland dem, att de skola torrlägga den.

mycket

more; much; very 644 times

mycket, mer, mera, mest, Mer

adverb; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, comparative

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Och han tänkte förstås, att inte skulle han läsa mer, än han hade lust till.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

mylla

soil 5 times

mylla

Despite the infinitive tag, every occurrence is the noun 'soil/loam', not the verb.

• Och då allt detta fick ligga kvar och multna, så samlade det sig till sist så mycken mylla på trappan, att inte bara örter och gräs, utan till och med buskar och stora träd kunde slå rot där.
• Det är täckt med god och riklig mylla, och där det ligger och badar i havet, har det inte den minsta känning av Smålandskölden.
• De där fårorna har det grävt opp till dalar, dalväggarna har det täckt med mylla, och sen har buskar och rankor och träd klängt sig fast vid dem så tätt och så rikt, att de nästan skymmer bort vattenströmmen, som går fram nere i djupet.

myllan

topsoil 4 times

myllan

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

This is the common noun myllan, not a proper name.

• Därför var det inte nog med att träden hade brunnit och att allt växande på marken: ljungen och getporsen och mossan och lingonriset, också hade strukit med, utan själva myllan, som täckte berggrunden, hade efter branden blivit torr och lös som aska.
• Regnvattnet hjälpte naturligtvis till att föra bort myllan, och sedan nu vind och vatten hade hållit på att feja av berget i hela tio år, låg det så kalt, att man snarast kunde tro, att det skulle komma att förbli öde ända till världens sista stund.
• Medan barnen planterade, gingo de helt förnumstiga och talade med varandra om hur de små telningarna, som de satte ner i jorden, skulle komma att binda myllan, så att den inte kunde blåsa bort.

myllra

swarmed; swarm; teemed 3 times

myllrat, myllrar, myllrade

noun, nominative, neuter, plural; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

• Han visste, han, vilken ström av ståtliga människor, som en gång hade myllrat fram på dem.
• ’Jag ser hur människor myllrar och arbetar från Motala till Mem.
• Vid färjeställena myllrade det av resande.

myndig

stately; commandingly; commanding 5 times

myndig, myndigt, myndigaste

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, superlative

• Hon kallade fram Yksi från Vassijaure och befallde honom att föra gässen upp till Vombsjön, och när gässen gjorde invändningar, sade hon myndigt: »Jag tror, att det blir bäst för oss alla, att ni lyder mig. Jag måste flyga fram till det stora stenhuset, och om ni följer mig, kan det inte undgås, att gårdsfolket får se oss och skjuter ner oss. Den ende, som jag vill föra med mig på denna resa, är Tummetott. Han kan göra mig mycken nytta, därför att han har goda ögon och kan hålla sig vaken om natten.»
• Den andre var välfödd och välklädd och såg ut som en myndig och självsäker bonde.
• Men far var en mycket myndig och viljestark man, och när sonen hade blivit vuxen och de två jämt gått samman vid arbetet, hade far fått stor makt över honom.

mynning

mouth; mouths 4 times

mynning, mynningen, mynningar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

The mouth of a cave or river.

• Då märkte han också, att framför dem öppnade sig den halvrunda mynningen till en grotta.
• När de kommo upp till grottans mynning, stannade de och överlade.
• Vad som var hela landskapets stolthet och ära, det var de mäktiga, mörka älvarna med sina präktiga dalgångar, fulla av gårdar, sina massor av timmer, sina sågverk, sina städer och ångbåtsfyllda mynningar.

myr

bog; bogs 6 times

myr, myrar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Inte fanns det bro över å eller färja över sjö eller spång över myr.
• Älgkorna hade helt nyss fött sina ungar, och förra kvällen hade det lyckats hunden att skilja en älgkalv, som inte kunde vara mer än fem dagar gammal, från hans mor och driva honom ner på en myr.
• En stor, kal myr låg i hans väg.

myre

the bog 8 times

myren

• Älgkon visste, att myren var bottenlös så där nyss efter tjällossningen och inte ännu kunde bära ett så stort djur som hon, och hon stod i det längsta kvar på stranden.
• Men när Karr jagade kalven allt längre och längre bort, begav hon sig plötsligen ut på myren, drev undan hunden, tog kalven till sig och vände om mot land.
• Därpå ilade han bort genom skogen åt myren till med sådan fart, att skogvaktaren inte hann att få upp bössan till ögat, förrän han redan var försvunnen.