g

gagn

good; benefit 3 times

gagn, gagna

noun, nominative, neuter, singular; verb, active, infinitive

• Tummetott satt på Akkas rygg, men de andra reskamraterna hade de lämnat på en holme i Runn, därför att Akka ansåg, att de skulle ha gjort mer skada än gagn, om de hade kommit med till Falun.
• — »Jag är säker, Gorgo, att du har gjort mera gagn, än du vill låta påskina,» sade Akka.
• Hon hade förut inte förstått varför slöjdskolan fanns på Nääs, hade inte tänkt på att den hade blivit skapad av två män, som ville gagna sitt folk, hade rakt inte begripit att de gjorde detta utan lön, att de offrade allt, som de kunde offra, för att hjälpa medmänniskor att bli lyckligare och bättre.

Gagnef

Gagnef 6 times

Gagnef

• Från Floda kom den till Gagnef.
• Storån tog Insjön med sig i förbifarten, och så gick den stolt och mäktig fram genom Gagnef.
• När Storån kom i närheten av Mjälgen i Gagnef, fick den se en älv, som kom flytande bred och praktfull med ljust och skinande vatten, och som sköt undan skog och sandåsar, som låg i vägen för den, så lätt, som om detta bara hade varit ett lekverk.

gal

mad; crow 3 times

galen, gala

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Saken var den, att när han hade gått förbi gästgivargården helt nyss, hade en hästhandlare kommit och frågat om han ville köpa en häst och hade visat honom ett gammalt hästkräk, som var så illa tilltygat, att han måste fråga karlen om han var galen, som ville narra på honom ett sådant utskott.
• — »Jag är väl inte galen heller.»
• Just i detsamma hörde han en tupp gala nere på jorden, och genast lutade han sig fram över korpryggen och ropade: »Vad heter landet, som jag far fram över?

gale

wrong; absurd; badly 12 times

galet

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; noun, nominative, neuter, singular

• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.
• Något så galet hade han inte hört, sedan han var liten unge.
• Men gässen fortforo att sänka sig, och snart måste pojken förvåna sig över att han hade kunnat se så galet.

Gamla

old 4 times

Gamla

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Gamla mor förstod genast, att det var tomten, och hon blev inte det minsta rädd.
• Gamla mor stod stilla för att inte störa, och det såg heller inte ut, som om tomten skulle ha märkt henne.
• Gamla gummor sutto vid sina dörrar och spunno utan spinnrock, bara med hjälp av en kavle.

gamle

the old man; old man 19 times

gamle

adjective, nominative, masculine, singular; noun, nominative, common gender, singular

Definite adjective used substantively for 'the old man'.

• »Jag ville fråga,» fortfor den gamle, »om ingen enda har haft den önskan att ge väderkvarnarna vingar så stora, att de kunde nå opp till himlen, så stora, att de vore i stånd att lyfta hela ön opp ur havet och låta den flyga som en fjäril bland fjärilar.»
• Men när den gamle nu äntligen hade fått den unge till att tala, hörde han inte mycket på honom.
• Då hugger den gamle spaden i en sten med sådan kraft, att stenen klyves i tu, och säger med en röst, som kommer djupt nerifrån den allra förfärligaste förtvivlan: »Har Vita frun på Vibyholm fått vila och inte jag!»

gammal

old; oldest; older 394 times

gamla, gammal, gammalt, äldsta, äldre

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Folk ville inte gå med sådant nu för tiden, och mor hade flera gånger tänkt på att göra sig av med de gamla sakerna, men så hade hon inte haft hjärta till det.
• Han hade ett gammalt, rynkigt, skägglöst ansikte och var klädd i svart långrock, knäbyxor och bredskyggig, svart hatt.

gammaldags

old-fashioned 11 times

gammaldags

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Där lågo ett par gammaldags bondkvinnedräkter av rött kläde med kort liv och veckad kjol och pärlbesatt bröstsmäck.
• Han hade tagit upp ur kistan en broderad smäck och satt och såg på det gammaldags arbetet med sådan andakt, att han inte märkte, att pojken hade vaknat.
• Herrgården, som han kom till, var en präktig, gammaldags byggnad och bestod av fyra huslängor, som omgåvo en borggård.

gammaljätt

old giant 3 times

gammaljätten

• Och när stenarna föll ner, blev laxen så rädd, att den gick opp ur havet, flydde oppåt Blekingsströmmarna, rände i väg genom forsarna, kastade sig med höga språng oppför fallen och stannade, först när den var långt inne i Småland hos gammaljätten.
• Strax därefter dog gammaljätten, och långa tider framåt var båda döttrarna lika noga att hålla löftet.
• Då berättade hon honom om gammaljätten, om löftet, som hon hade gett, och om systern, som hade fått brorslotten.

gamman

merriment once

gamman

A literary or archaic noun meaning joy or merriment.

• »Jag är rädd för att det inte har hörts mycken gamman utmed den här vägen,» sade pojken.

ganska

quite 16 times

ganska

• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.
• Vildgåsen undvek inte räven, utan flög ganska nära honom.
• När han vaknade framemot kvällen, var han ganska bekymrad.

gap

jaws 11 times

gapet, gap

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Men då gjorde katten ett språng, kom ner rätt på pojken, slog omkull honom och ställde sig över honom med framfötterna på hans bröst och gapet öppet över hans strupe.
• Han grep fastare om svansen, tog spänntag mot en bokrot, och just som räven höll gapet över gåsens strupe, ryckte han till, allt vad han förmådde.
• Men när kvällen kom denna dagen, hängde Smirres päls i tovor, han badade i svett, ögonen voro utan glans, tungan hängde långt ut ur hans flämtande gap, och ur munnen flöt skum.

gardin

curtains; the curtain 4 times

gardiner, gardinen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• I nästa rum, som läraren kom till, stannade han framför en gammal säng med hög sänghimmel och rika gardiner.
• Och just som pojken gick förbi, slogos balkongdörrarna upp, och ett gult ljus strömmade fram genom fina, lätta gardiner.
• Det hängde gardiner av rutigt bomullstyg framför sängen, och han sköt dem åt sidan för att se ut i stugan.

Garm

Garm 5 times

Garm

adverb; proper noun, nominative

Proper name (a crow), mistagged as adverb by the parser.

• Den, som plockade trasan ur fönstret, var en kråkhanne, som hette Garm Vitfjäder, men aldrig kallades annat än Fumle eller Drumle eller rent av Fumle-Drumle, därför att han alltid bar sig dumt och oskickligt åt och inte dugde till annat än att göra narr av.
• Vi har valt Garm Vitfjäder, som förr kallades Fumle-Drumle,» svarade han och sträckte på sig, så att han såg helt majestätisk ut.
• — »Ja, du må väl önska mig lycka,» sade Garm och började berätta pojken sådana dagar han förr hade haft med Vind-Ile och Kåra.

gata

street; streets 41 times

gatan, gata, gator, gatorna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det var vackert och lugnt, men förut på dagen hade det stormat och regnat, och människorna trodde visst, att ovädret fortfor ännu, för knappt någon enda av dem hade vågat sig ut på gatan.
• Sådana, som äro vana att hålla till i vildmarken eller bo långt borta på landet, känna sig alltid ängsliga, när de komma in i en stad, där husen stå raka och stela och gatorna ligga öppna, så att var och en kan se den, som går där.
• Sedan tänkte han inte mer på statyn, utan slog in på en bred gata, som ledde neråt sjön.

gavel

gable; gables 4 times

gavel, gavlar, gaveln

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De flesta hade gavlar och frontespiser, kantade med utskurna lister, och glasverandor med en och annan kulört ruta.
• Varje hus var så byggt, att det vände en gavel åt gatan.
• Dörrarna till fähusen, som i det här landskapet voro stora, högtimrade och hade skorsten och höga, breda fönster, slogos upp på vid gavel, och korna släpptes ut.

gavelvägg

gable wall 3 times

gavelväggen

• Ingångsdörren fanns på ena gavelväggen vid sidan av spisen och var så smal, att den snarast liknade en lucka.
• På den andra gavelväggen såg han ett lågt och brett fönster med många små rutor.
• Den främmande stannade inte vid dörren, som färdemän brukade, utan han gick genast fram mot kvinnan, som satt vid gavelväggen längst borta i rummet.

gavl

gables 5 times

gavlar

• Vid slutet av allén skymtade gavlar och torn av rött tegel, prydda med ljusa ränder och sirater.
• Men pojken kunde ändå efteråt komma ihåg, att han hade sett trappstegsgavlar, som buro bilder av Kristus och hans apostlar på de olika avsatserna, gavlar, där bilder stodo i nisch vid nisch hela väggen uppefter, gavlar, som voro inlagda med mångfärgade glasbitar, och gavlar, som voro randiga och rutiga av vit och svart marmor.
• De dolde alldeles husens grundvalar och nedre delar, men de övre våningarna, tak, torn, gavlar och frontespiser förblevo synliga.

gäcka

to mock; mocking 3 times

gäckas, gäckande

verb, passive, infinitive; adjective, nominative

• Först när Smirre räv sjönk ner på en hög torra löv, alldeles kraftlös och matt, nästan färdig att ge upp andan, slutade de att gäckas med honom.
• De tolv svartråttorna svarade inte ett ord, men storken kunde trots sin bedrövelse inte låta bli att gäckas med katten.
• Knappt hade han tänkt ut tanken, förrän den gälla och gäckande rösten, som han hade hört förut en gång i kväll, upprepade den ord för ord.

gäckande

mocking 3 times

gäckande

• Och så skrattade hon vilt och gäckande som en skata och yrde i väg, dansande och virvlande från det ena hörnet av slätten till det andra.
• Det var, som om en gäll och gäckande röst hade upprepat just vad han tänkte: »Det är bäst att hålla hårt om pungen.
• Men när han väl var färdig, sade hon med gäckande röst: »Jag tackar dig, Handfaste.

gäll

shrill 4 times

gäll

noun, nominative, common gender, singular; adverb

• Men knappt hade gråråttorna sväljt de första vetekornen, förrän nerifrån gården hördes det skarpa ljudet av en liten gäll pipa.
• ropade Akka med hög, gäll röst och höjde sig i luften med smällande vingslag.
• Till sist slog han ut med vingarna och skrek till med en så gäll röst, att den skar i öronen: »Det är bestämt Hjälplös, snoken, som ligger här död.»

gälla

shrill; concerned; applies 14 times

gällt, gäller, gällde, gälla

verb, active, supine; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

Used adjectivally/adverbially of a shrill sound (ett gällt skrik = a shrill scream; skrek gällt = screamed shrilly), distinct from gälla "to apply." "Shrilled" is the wrong part of speech for these examples.

• Det hade bedrövat honom, att gåskarlen, som hade svarat så raskt för sig själv, gav så undvikande svar, när det gällde honom.
• Men just då skrek det till gällt och vilt.
• Han gjorde det riktigt raskt och bra för att vara första gången, som han försökte sig på dylikt, men det måtte ha gjort mycket ont, för den stackars unggåsen utstötte ett enda gällt skrik, och sedan sjönk hon ner bland stenarna utan att ge ifrån sig ett livstecken.

gärdsgård

fence; fences 10 times

gärdsgården, gärdsgårdar, gärdsgård, gärdsgårdarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Allt detta hörde pojken, där han låg på gärdsgården.
• I första ögonblicket tyckte både de och pojken, att alla de gråa kullerstenarna, som gärdsgården bestod av, hade fått ben under sig och börjat springa, men snart sågo de, att det var en skara råttor, som löpte fram över den.
• De rörde sig mycket snabbt och sprungo fram tätt packade, led vid led, och voro så många, att de en god stund täckte hela gärdsgården.

gärna

ever; gladly; very much 75 times

gärna, helst

Type lumps together gärna (gladly) and its suppletive superlative helst (rather/most).

• »Hur som helst så lär väl far och mor påstå, att det inte har varit annat,» tänkte han.
• Han ville helst, att aldrig mer någon människa skulle få se honom.
• Men ingen hade ett sådant förakt för tamgäss som Akka och hennes flock, och gärna hade han velat visa dem, att han var deras jämlike.

gärning

deed 3 times

gärning, gärningen

• Och han talade vidare om, att knappt hade han utfört denna goda gärningen, förrän han hade blivit lönad för den.
• De hade ju gjort en god gärning, när de hade hjälpt den sjuka.
• Det räknar jag också som en manlig gärning.’

gäss

geese; the geese's 23 times

gäss, gässens

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

gäss is the plural of gås ('goose'), despite the singular tag.

• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.
• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• Tretton gäss flögo omkring honom.

gässe

geese 87 times

gässen

gässen is the plural definite of gås 'goose'; lemma is a normalized plural stem.

• Hönsen och gässen gingo på gården, och korna, som kände vårluften ända in i båsen, gåvo ibland till ett råmande.
• Genast vände både gässen och hönsen sina blickar mot pojken, och det blev ett förfärligt kacklande.
• Äntligen kom han så mycket till sans, att han förstod, att han borde taga reda på vart gässen förde honom.

Gässen

the geese 12 times

Gässen

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Gässen foro ihop i en tät klunga, stucko huvudena tillsammans och frågade: »Vem kan ha gjort det?
• Gässen vaknade och flaxade med vingarna för att kasta sig upp i luften.
• Gässen betade på de vida åkrarna, och pojken sökte efter föda inne i parken.

gässling

goslings 5 times

gässlingar, gässlingarna

• Och på toppen av Taberg stod Akka med Yksi och Kaksi, Kolme och Neljä, Viisi och Kuusi och alla sex gässlingarna och väntade på dem.
• Allt ifrån det, att de voro små gula gässlingar, hade också föräldrar och släktingar, ja, till och med den gamla fiskaren tydligt låtit dem märka, att de tyckte mera om Dunfin än om dem, och därför hade systrarna alltid hatat henne.
• I stället förde de gamla gässen med sig tjugotvå gässlingar, som hade växt upp i fjälldalen denna sommar.

gässlinga

goslings 4 times

gässlingarna

• Mitt i dalen låg en liten rund sjö, där det fanns gott om föda för de små gässlingarna, och på de tuviga sjöstränderna, som voro täckta av videbuskar och små förkrympta björkar, funnos de bästa häckplatser, som gässen gärna kunde önska sig.
• Härnere kom Gorgo att tillbringa sin sommar i sällskap med de små gässlingarna och blev en god kamrat för dem.
• Han var ofta vid dystert lynne, och säkerligen längtade han mången gång tillbaka till den tiden, då han trodde sig vara en vildgås och lekte med de glada gässlingarna.

gässlingarna

the goslings 5 times

gässlingarna

• Och vet, att dessa, liksom de sex gässlingarna, som flyger sist, tre till höger och tre till vänster, alla är högfjällsgäss av bästa ätt!
• Där funnos då Akka, Yksi, Kolme, Neljä, Viisi, Kuusi, alla sex gässlingarna, gåskarlen, Dunfin och Tummetott, men Kaksi från Nuolja, den första vänstergåsen, var försvunnen, och ingen visste något om hennes öde.
• Och det tycktes verkligen, som om hon skulle få rätt i vad hon hade sagt, för när gässlingarna hade flugit ett par timmar, klagade de inte mer över trötthet.

gäst

guests; guest; be guests 7 times

gäster, gästa, gästen, gäst

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Äntligen sade en gammal tacka, som hade ett långlagt och sorgset ansikte och en klagande röst: »Inte är det någon av oss, som nekar er att stanna, men detta är ett sorgens hus, och vi kan inte ta emot gäster som förr i världen.»
• Inte var det roligt att ge sig ut i stormen igen, och inte var det gott att stanna i ett hus, där det väntades sådana gäster.
• Kungar och furstar ska gästa det, och det ska räknas hela landskapet till heder, att det äger ett sådant smycke.’

gäste

the guest 3 times

gästen

• Inte heller denna syntes gästen särdeles betydlig, men när kvinnan drog ur tappen, störtade mjödet ner i hornet med ett dån, som om ett helt vattenfall hade kommit in i rummet.
• Jättekvinnan stod tyst under tiden, och hade gästen blickat upp till henne, torde han ha sett, att hon med häpnad och förskräckelse såg på arbetet.
• Hon bäddade med många bolstrar och dynor och önskade gästen en god sömn.

gästgivargård

inn 11 times

gästgivargården, gästgivargård

• De, som kunde, försökte emellertid sträva sig fram till gästgivargården, men när de kommo dit, ångrade de nästan,
• Det fanns nog husbönder, som skaffade sina djur halm att ligga på, och som bredde täcken över dem, men det fanns också de, som sutto inne på gästgivargården, drucko och spelade och alldeles glömde bort dem, som de borde sörja för.
• Den gamla hästen travade undan bättre, än pojken hade trott honom om, men det blev ändå en lång färd genom natt och ruskväder, innan de stannade vid en stor gästgivargård.

gå

went; go; goes 898 times

gick, gå, gått, går, gående, Gå

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

Present participle gående used adjectivally/adverbially.

• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.
• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.

gåe

walking 7 times

gående

Present participle 'gående' of 'gå' (to walk), used adjectivally/adverbially; mistagged as a plain adjective lemma.

• Han hade väl aldrig sluppit ifrån dem, om inte stugkatten hade kommit gående.
• När hon kom gående ensam, skulle nog grannarna förstå, att det stod illa till med hennes matmor.
• Pojken låg högst belåten mitt i en stor tuva av grant blommande kabbelök och tittade uppåt himlen, då två små skolbarn kommo gående med böcker och matsäckskorgar på en liten stig, som slingrade sig fram utefter stranden.

gång

once; time; times 357 times

gång, gånger, gången, gångar, gångarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det var en gång en pojke.
• Men nu var det för andra gången alldeles så, som om far skulle ha kunnat se tvärsigenom honom.
• Men så kom han överens med sig själv, att den här gången var det bäst att vara lydig.

Gång

time twice

Gång

Used in 'gång på gång' (time after time).

• Gång på gång hade han kommit tillbaka till talet om den stora lyckan att få leva bland glada, ädelsinnade kamrater.
• Gång på gång gjorde Handfaste om försöket, men det ville inte lyckas honom, och han kastade tappen ifrån sig.

gård

farm; yard; farms 156 times

gården, gård, gårdar, gårdens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Hönsen och gässen gingo på gården, och korna, som kände vårluften ända in i båsen, gåvo ibland till ett råmande.
• »Kära du Misse,» sade han, »du känner väl till alla vrår och smyghål här på gården?
• Han kunde förstå, att ingen på gården ville hjälpa honom att finna tomten.

gårdarna

the farms 21 times

gårdarna

• Det fanns också mörka rutor med grått i mitten: det var de stora, kringbyggda gårdarna med de svartnade halmtaken och de stensatta gårdsplanerna.
• Smirre var en storrövare, som inte nöjde sig med att bara jaga råttor och sorkar på åkrarna, utan också vågade sig fram till gårdarna för att stjäla höns och gäss.
• För varje gång den stannar, suger den till sig från gårdarna nere på marken en liten uppvirvlande pelare av små gråa dammkorn.

gårdsplan

courtyard 23 times

gårdsplanen, gårdsplan

• Men nu var det gamla mor, som inte längre satt stilla i stugan, utan helt sakta gick ut på gårdsplanen och ställde sig i skuggan av pumpen för att invänta tomten.
• Mittpå gårdsplanen stod en liten parvel, som blåste på en pipa.
• När parveln hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han sakta vandra från gårdsplanen ut på landsvägen, och alla gråråttorna följde honom, därför att tonerna ur den där pipan ljödo så ljuvliga i deras öron, att de inte kunde stå emot dem.

gås

goose; the goose's 39 times

gås, gåsen, gåsens

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive; noun, genitive, common gender, singular

• Då de vildgässen, som flögo sist, märkte, att den tame inte kunde följa med, började de ropa till den gåsen, som for i spetsen av vinkeln och ledde tåget: »Akka från Kebnekajse! Akka från Kebnekajse!»
• — »Då väntar jag mig, att du är en mästare i att springa,» sade gåsen.
• Det var lätt att se, att den gåsen, som talade med gåskarlen, var mycket gammal.

gåsapåg

goose boy 8 times

gåsapåg

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

Dialectal compound, 'goose boy' (the boy who herds/rides geese), used as Nils's nickname.

• Han hade inte väl fått ögonen på pojken, förrän han ropade: »Tititt! Tititt! Se på Nils gåsapåg! Se på Tummetott! Se på Nils Holgersson Tummetott!»
• »Tror du inte vi vet, att du är Nils gåsapåg, som förra året rev ner svalbon, krossade starägg, kastade kråkungar i märgelgraven, fångade trastar i snaror och satte ekorrar i bur?
• Detta var just ett sådant svar, som pojken inte skulle ha lämnat ostraffat förr i världen, när han var Nils gåsapåg, men nu blev han bara rädd för att också vildgässen skulle ha fått reda på hur elak han kunde vara.

gåsapig

goose girl 34 times

gåsapiga

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular; noun, nominative, common gender, singular

Mistagged as an adjective; gåsapiga is the noun "goose girl" (a herding role), always paired with a name (Åsa gåsapiga).

• Åsa gåsapiga och lille Mats, som voro hans kamrater i fjol!
• De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats, ett par barn, som hade gått vall med gäss på åkrarna liksom han själv.
• Fast nog var det synd att säga, att Åsa gåsapiga hade retat honom.

gåsapiga

goose girl; goose girl's 5 times

gåsapiga, gåsapigas

adjective, nominative, plural; adjective, genitive, plural

mistagged as an adjective; it is the compound noun for the goose-tending girl, used here as an epithet with the name Åsa.

• Åsa gåsapiga gick ner till stranden igen.
• Åsa gåsapiga befann sig på den tiden långt uppe i Lappland vid det stora gruvfält, som kallas Malmberget.
• Åsa gåsapiga gjorde sig raskt i ordning och var snart på väg till disponenten.

Gåsfjärden

Gåsfjärden twice

Gåsfjärden

Bay name.

• Vildgässen slogo ner på en kal holme långt inne i Gåsfjärden.
• Holmen i Gåsfjärden, som de hade sovit på, var liten och kal, men i vattnet runt omkring den fanns det växter, som de kunde äta sig mätta av.

gåskackl

goose-cackle 5 times

gåskacklet

• När gruvarbetarna hörde orden, trodde de, att det var deras egen längtan, som hade kommit gåskacklet att ljuda som människotal.
• När arbetarna hörde svaret, trodde de, att det var deras egen längtan, som kom gåskacklet att ljuda som människotal.
• Några av de sjuka hade gått ut på en veranda för att fröjda sig åt vårluften och fingo sålunda höra gåskacklet.

gåskarl

gander; gander's 216 times

gåskarlen, gåskarl, gåskarlens

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular; adverb

morphology tag says plural but the surfaces are the singular definite/indefinite forms of gåskarl.

• Det var en ung gåskarl, som vildgässens rop hade gett en riktig reslust.
• Då svarade den unga gåskarlen: »Vänta!
• »Det vore bra stor skada,» tänkte han, »om den stora gåskarlen skulle fara sin väg.

Gåskarlen

the gander 17 times

Gåskarlen

• Gåskarlen försökte nog att följa rådet och öka farten, men därvid blev han så utmattad, att han sjönk ända ner mot de klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar.
• Gåskarlen försökte följa också detta rådet, men när han ville höja sig, blev han så andfådd, att han höll på att spränga bröstet.
• Gåskarlen var stor och tung, så att det blev ett drygt arbete för pojken, men till sist lyckades han.

gåskarlens

the gander's 9 times

gåskarlens

• Innan han kom att tänka på att han borde släppa taget om gåskarlens hals, var han så högt uppe, att han skulle ha slagit ihjäl sig, om han hade fallit till marken.
• »Här är det väl allt meningen att vi ska stanna över natten,» tänkte pojken och sprang ner från gåskarlens rygg.
• Pojken satt på gåskarlens rygg hela tiden och uppmuntrade honom och hade lika roligt som de andra.

gåskarln

the gander twice

gåskarln

noun; proper noun, nominative

Karln is a colloquial contracted definite form of karl.

• »Den där vita gåskarln borde åtminstone skämmas för att komma och visa sig bland oss svanor.»
• »Ska du ha den sköna gåskarln?

gåskätt

goose pen 4 times

gåskätten

• — »Det kan väl aldrig vara ditt allvar!» sade gåskarlen och lät helt förskräckt, för sedan han nu hade visat, att han var i stånd att följa vildgässen ända till Lappland, var han alldeles nöjd att få komma tillbaka till gåskätten i Holger Nilssons kostall.
• »Kom, Dunfin, så får du se på gåskätten!
• Härpå gingo gåskarlen, Dunfin och alla sex ungarna raka vägen in i gåskätten för att se i vilken ståt och härlighet den store vite hade levat, innan han gav sig i lag med vildgäss.

gåsrygg

goose's back 14 times

gåsryggen, gåsrygg

• Det enda han kunde göra för att få det något bättre var att försöka komma upp på gåsryggen.
• Allt eftersom han hade blivit van vid ritten och farten, så att han kunde tänka på annat än att hålla sig kvar på gåsryggen, började han att lägga märke till hur full luften var av fågelflockar, som flögo norrut.
• Pojken ryckte till, där han satt på gåsryggen.

gåva

gift; gifts 4 times

gåvan, gåvor, gåva

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Och åt gåvan blev han också glad.
• »På Ulvåsa här i Östergötland,» fortfor han, och nu hördes det på tonen, att han talade om något, som han hade hört av andra och kunde utantill, »bodde för många år sedan en fru, som hade den gåvan, att hon kunde se in i framtiden och säga folk vad som skulle komma att hända dem, lika säkert och noggrant, som om det redan hade skett.
• ’Jag har bjudit er hit för att tacka er för era gåvor,’ sade Uppland, ’för det är deras förtjänst, att jag nu har det så, att jag kan bärga mig.’

gåve

gave once

gåve

Gåve is the historical plural subjunctive form of ge.

• Tänk, om lärare och lärarinnor från hela landet komme till Nääs och lärde att slöjda, och om de sedan gåve slöjdundervisning åt alla de barn, som de hade i sina skolor!

gåvo

gave; let out; allowed 12 times

gåvo

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active

Historical plural past-tense form of ge/giva ("to give"), not a noun.

• Hönsen och gässen gingo på gården, och korna, som kände vårluften ända in i båsen, gåvo ibland till ett råmande.
• När de hade fått fatt i något riktigt gott, gåvo de till höga rop, som ljödo likt trumpetstötar.
• Det första, som de resande tänkte på, innan de gåvo sig ro att fröjda sig över sin räddning, var att se efter om alla kamraterna också voro bärgade.

ge

to give; given; gave 217 times

ge, gav, gett, ger, givit, ges

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Light-verb idioms in the examples: "gav ... till ett klagoskrik" = let out a cry; "gav sig tid" = took the time — not literal "gave" in either case.

• »Måtte Gud bryta hans ondska och ge honom ett annat sinnelag!» sade mor.
• Om nu pojken släppte lös honom, så skulle han ge honom en gammal speciedaler, en silversked och en guldpenning, som var lika stor som boetten på hans fars silverur.
• Han märkte, att han hade gett sig i lag med något, som var främmande och hemskt och inte hörde hans värld till, och han var bara glad att bli av med otyget.

Gellivare

Gällivare 6 times

Gellivare

• På flera dagar hade de varken sett åkrar eller gårdar, bara små fattiga skjutsstationer, tills de helt plötsligt hade kommit fram till Gellivare stora kyrkoby.
• Nästan alla husen i Gellivare voro nya och väl och ordentligt uppförda.
• Men det var inte i Gellivare, som de hade haft att söka far, utan i Malmberget, som låg ett stycke längre norrut, och där hade det inte sett så välordnat ut.

gemensam

united; together; shared 4 times

gemensamt, gemensam, gemensamma

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; adjective, nominative, common gender, singular

• Det är nästan omöjligt att förstå varför inte svartråttorna samlade sig till ett stort, gemensamt härnadståg och tillintetgjorde gråråttorna, medan dessa ännu voro fåtaliga.
• Dessa arbetade gemensamt i gruvan, men den malm, som hade blivit upptagen under ett år, delade de i högar, kastade lott om dem och smälte sedan fram kopparn i var sina ugnar.
• Inte heller får man glömma, att Bohuslän ligger vid gränsen av den stora allmänningen, som är gemensam egendom för alla jordens folk.

genast

at once 166 times

genast, Genast

• »Du får nog sätta dig att läsa genast, om du ska hinna igenom den.»
• Han gick därför genast in på köpet och höll håven stilla, för att tomten skulle kunna krypa ut ur den.
• Med ens kom han ihåg, att han hade hört mor säga, att småfolket brukade bo i kostallet, och han beslöt genast att gå dit och se om han kunde finna tomten.

Genast

at once 6 times

Genast

• Genast vände både gässen och hönsen sina blickar mot pojken, och det blev ett förfärligt kacklande.
• Genast kom bandhunden ut ur buren, ond och rasande, och skällde uppåt luften.
• Genast vid sitt inträde möttes gråråttorna av lukten från säden, som förvarades i stora bingar på golvet.

gengäld

return 6 times

gengäld

used in the phrase 'till gengäld', 'in return'.

• Svälta och frysa, det trodde han, att han skulle få göra ofta nog, men till gengäld skulle han slippa både att arbeta och läsa.
• Det är en gammal överenskommelse mellan oss och bönderna i en gård inne på Gottland, att de ska förse oss med foder, ifall det blir snövinter, och till gengäld får de föra bort dem av oss, som blir övertaliga.
• Men om vassen stänger ute människorna, ger den till gengäld skydd och hägn åt en mängd annat.

genom

through 146 times

genom

• Han såg på grytorna och kaffepannan, som stodo på en hylla bredvid spisen, på vattenspannen vid dörren och på slevar och knivar och gafflar och fat och tallrikar, som syntes genom den halvöppna skåpdörren.
• Pojken kände hur klorna trängde genom västen och skjortan in i skinnet och hur de vassa hörntänderna kittlade strupen.
• Hon kunde därför inte hjälpa pojken på något sätt, utan hon sökte sig upp genom ett hål i grentaket och flög ner till sjön igen.

genomforska

explored; search thoroughly 3 times

genomforskat, genomforska

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Det enda ställe, som de inte tänkte på att genomforska, var det stora storkboet på taket, där just vid denna tid ugglekvinnan väckte Akka och meddelade henne, att Flammea, tornugglan, hade bifallit hennes begäran och skickat henne det hon önskade.
• Sedan gråråttorna så samvetsgrant hade genomforskat hela borgen, kände de sig lugna.
• Efter fiskmåsen talade lärkan, som hade genomforskat landet innanför kusten.

genomskinlig

transparent; translucent 3 times

genomskinlig, genomskinliga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.
• Han böjde sig ner och såg, att på sanden låg en liten kopparslant, som var så tärd av ärg, att den var nästan genomskinlig.
• Men de skimrande, genomskinliga töcknen bredde ut sig över detta, och de gjorde, att allting såg så stort och väldigt och underligt ut, att det nästan blev vackert.

gift

married; marry 4 times

gift, gifta

verb, active, infinitive; adjective, nominative, common gender, singular; verb, active, supine

• Därpå talade läraren också litet om de många duktiga män och kvinnor, som hade bebott borgen, om de gamla Brahearna och de gamla Barnekowarna, om Kristian Barnekow, som hade gett konungen sin häst mittunder flykten, om Margareta Ascheberg, som hade varit gift med Kjell Barnekow och som änka hade styrt gården och hela trakten i femtitre år, om bankiren Hagerman, som var torparson från Vittskövle och hade blivit så rik, att han hade köpt hela gården, och om Stjernsvärdarna, som hade skaffat folket i Skåne bättre plogar, så att det hade kunnat överge de gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba.
• Ett par av barnen hade hunnit gifta sig, innan de foro, och de hade lämnat sina småbarn kvar i hemmet.
• Han hade en dotter gift härnere i Fellingsbro.

gifta

to marry 3 times

gifta

• Han var skild från allting nu: inte kunde han leka med andra pojkar, inte kunde han överta torpet efter föräldrarna, och rakt inte kunde han få någon tös att gifta sig med.
• Han ville gifta sig med en vacker bonddotter från Leksand och vandrade dit för att fria till henne, men hon nekade att gifta sig med honom, därför att hon inte ville flytta till Falun, där röken från rostugnar och hyttor låg så tungt och tryckande över staden, att hon blev ängslig, bara hon tänkte på den.

gilla

approved; like; approved of 3 times

gillade, gillar, gillat

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• De gingo ut på pålbroarna, där örlogsfartygen lågo förtöjda, stego ombord på dem och besågo dem som två gamla sjöbussar, undrade och förkastade och gillade och förargades.
• Och den där urtappningen är en sak, som jag inte gillar.
• Han ville ju inte göra något ont, bara övertala Jarro att komma tillbaka, men han kände på sig, att de där hemma inte skulle ha gillat företaget.

ginge

were carried out; might be all right; would be possible 5 times

ginge

proper noun, nominative; proper noun, genitive

mistagged as a proper noun; it is the past subjunctive of 'gå' (to go).

• Och om dessa förslag ginge i verkställighet, bleve de mångtusende vattenfåglarna tvungna att flytta från trakten.
• Om det vore en bokskog, ginge det väl ändå an, för där ligger marken nästan bar, men sådana här björkskogar och granskogar, som är så ovägade och vilda, begriper jag inte hur folk kan tåla sig med.
• En mängd forsar och fall finns där nog, så att det ginge an att bygga hur många kvarnar som helst, men jag är rädd för att han inte får något annat än bark att mala på dem.

gingo

went 89 times

gingo

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular; verb, active, infinitive

Old plural past tense of 'gå' (to go/walk); mistagged as an infinitive.

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.

gingos

were passed once

gingos

Historical plural passive preterite of gå.

• Fullastade pråmar och skutor, båtar och fisksumpar voro på väg österut och möttes eller gingos förbi av en mängd vackra, vita ångbåtar.

gissa

guess; guessed 7 times

gissa, gissat

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Men det var nästan, som om far skulle ha gissat sig till pojkens tankar, för just som han stod på tröskeln och var färdig att gå, stannade han och vände sig mot honom.
• Kan du gissa, Långnäbb, vem som fann henne och äggen?»
• »Jag tänker, att jag kan gissa det, Vind-Ile, men när du har talat om detta, så ska jag berätta något liknande.

gitte

cared to twice

gitte

Gitte is an archaic past form of gitta, ‘to care or trouble to’.

• De sökte sin föda i rännstenar och sophögar och höllo till godo med allt skräp, som svartråttorna inte gitte ta vara på.
• Han hörde hur vildgässen ropade ut för ungarna, att nu foro de in i Dalarna, och nu kunde de se Städjan uppe i norr, och nu flögo de över Österdalälven, och nu voro de komna till Horrmundsjön, och nu hade de Västerdalälvens dalgång under sig, men han gitte inte se åt allt detta.

given

obvious; a given; given 5 times

givet, given

adjective, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

Idiom 'det var givet' = 'it stood to reason'.

• Varje djurslag håller sig för sig självt, fastän det är givet, att på en dag som denna allmän fred råder och ingen behöver frukta för att bli överfallen.
• Men det var givet, att en skog, som fick stå så fredad, skulle bli ett kärt tillhåll för skogsdjuren, och de funnos där också i stora massor.
• Pojken var en god löpare, men det var givet, att han inte kunde tävla i snabbhet med en räv, när denne var lös och ledig och inte hade något att släpa på.

gjord

made 4 times

gjord

• Han blåste oupphörligt på sin pipa, som tycktes vara gjord av ett djurhorn, fast hornet var så litet, att det inte finns något djur i våra dagar, ur vars panna det kunde ha varit brutet.
• »Inte här i Blekinge, kärruggla, men i Skåne har det hänt, att en pojke har blivit förvandlad av en tomte och gjord så liten som en ekorre, och sedan har han farit till Lappland med en tamgås.»
• Hela stugan var så liten, att den snarare tycktes vara gjord för sådana som han än för riktiga människor, men ändå voro spisen och spismuren så stort tilltagna, att han inte tyckte sig ha sett större.

gla

rejoiced 4 times

gladde

reflexive 'gladde sig' = rejoiced/delighted.

• De gladde sig åt att ha funnit ett så präktigt natthärbärge, när en av dem fick syn på några glänsande, gröna punkter, som lyste fram ur en mörk vrå.
• Men bäst han stod där och gladde sig åt det, som han såg, och tänkte för sig själv, att det inte fanns vackrare land än Sörmland, så hade han hört någon sucka helt djupt alldeles bakom honom.
• De pratade oupphörligt, och pojken låg bakom en tuva och gladde sig åt att höra människoröster.

glad

glad; more cheerful; happier 146 times

glad, glada, gladare

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• Det hade gått ofantligt framåt för dem, och de skulle ha vandrat nöjda och glada till kyrkan den vackra morgonen, om de inte hade haft sonen att tänka på.
• Han märkte, att han hade gett sig i lag med något, som var främmande och hemskt och inte hörde hans värld till, och han var bara glad att bli av med otyget.
• Han skulle aldrig mer bli glad åt något.

glada

glad 3 times

glada

• Alla på lekplatsen bli glada, när det äntligen upplöser sig i ett regn av flaxande och kraxande, av kråkor och kajor och korpar och råkor.
• Också vildgässen blevo glada åt regnet, som kom för att väcka växterna ur deras sömn och slå hål på sjöarnas istak.
• »Nu, Karr, skulle de allt vara glada inne i snåren, om de visste vad som förestår dig,» tänkte han.

Glafsfjorden

Glafsfjorden twice

Glafsfjorden

Lake in Värmland.

• Den nästa sonen, som de kom till — det var han, som var den femte i ordningen —, hade plöjt opp Jösse härad och sjön Glafsfjorden.
• Men ändå ska han efteråt tycka om att se de ljusa, fruktbara trakterna omkring Glafsfjorden och Värmeln.

glam

merriment 3 times

glam

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative

• Allt var lek och glam till en början, men så blev det jämmer och klagan, därför att en av dem inte kunde finna sin sälskrud.
• Människorna buro under skämt och glam vatten och ved och allt, som hade fraktats på kärran, in i den största stugan.
• Vildgässen slogo ner på ett svedjefall tätt vid Klarälvstranden, och medan fåglarna gingo där och betade frisk, nyuppkommen höstråg, hörde pojken skratt och glam inifrån skogen.

glans

radiance 5 times

glans

• Men när kvällen kom denna dagen, hängde Smirres päls i tovor, han badade i svett, ögonen voro utan glans, tungan hängde långt ut ur hans flämtande gap, och ur munnen flöt skum.
• ’Du är inte lätt att göra till lags,’ sade Ulvåsa-frun, ’men nog kan jag se så långt framåt, att jag kan säga dig, att innan Vadstena kloster har mist sin glans, kommer det att därinvid resas ett slott, som blir det präktigaste på sin tid.
• Men då märkte han, att vattnet omkring honom började anta en mild glans.

glas

glass 3 times

glas

• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.
• Himlen var inte längre blå, utan den välvde sig över honom som en kupa av grönt glas.
• Och det märkvärdigaste var, att den tycktes ligga utbredd över ett spegelgolv, för under hålen och revorna i mattan framskimrade blankt och glänsande glas.

glatt

glad 12 times

glatt

• De förstodo, att svartråttorna hade flytt sin väg och inte tänkte på att göra motstånd, och de sprungo med glatt hjärta upp i sädesbingarna.
• Han hade nu i två dagar varit sig alldeles olik och inte sagt ett glatt ord.
• Det såg muntert och trevligt ut att se stort folk leka, och pojken skulle nog ha glatt sig åt det, om han hade kunnat glömma sin harm över att han inte hade kunnat rädda den gamla staden.

glatta

smooth 4 times

glatta

adjective, nominative; verb, active, infinitive

• Och inte var det en lätt sak heller att hålla sig kvar på den glatta ryggen mellan de två svängande vingarna.
• Men de hade allt svårt att få fäste på det kala och glatta berget.
• Han smidde ett dussin spikar, så jämna och vassa och glatta, att de inte kunde göras bättre.

glädja

to delight 5 times

glädja

• På ena sidan om fallet reser sig en pappersmassefabrik, och på den andra, som är brant och trädbevuxen, ligger Djupadals park, där människor ständigt ströva omkring på de hala och branta stigarna för att glädja sig åt den yra strömmens brusande färd nere i klyftan.
• — »Jag tänker på att i den här trakten levde en gång en höna, som var mycket glad åt sin matmor och för att riktigt glädja henne gick och värpte en kull ägg, som hon gömde under ett lagårdsgolv.
• Han var missmodig och sorgsen, därför att han hade gått miste om den stora rikedomen, och tyckte, att han ingenting hade att glädja sig åt.

glädje

joy; gladness 42 times

glädje, glädjen

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.
• »Tack!» sade pojken och kände sig så lycklig, att han måste gråta av glädje, liksom han förut hade gråtit av sorg.
• En var besatt med svarta korpar, som oupphörligen skreko, en med lärkor, som inte voro i stånd att hålla sig stilla, utan ständigt kastade sig upp i luften och sjöngo av glädje.

glädjeskrik

cry of joy 3 times

glädjeskrik

• Med detsamma som de första vårskurarna smattrade mot marken, höjdes sådana glädjeskrik av alla småfåglar i lundar och hagar, att hela luften genljöd av dem, och pojken hoppade högt, där han satt.
• »Mor, ni får inte röra gåskarlen!» ropade pojken, och med detsamma gåvo gåskarlen och Dunfin, som lågo bundna på en bänk, till ett glädjeskrik, så att han hörde, att de ännu voro vid liv.
• Den, som också gav till ett glädjeskrik, det var mor.

gläfste

snapped 3 times

gläfste

Mistagged as adjective; it is the past tense of the verb 'gläfsa' (to snap/yap).

• — »Väl mött igen!» gläfste Karr och skyndade förbi utan att stanna.
• Karr bara gläfste och försökte komma åt honom.
• Och bandhunden rusade åstad, så långt som länken tillät, och skällde och gläfste en lång stund.

glänsande

gleaming 5 times

glänsande

• De gladde sig åt att ha funnit ett så präktigt natthärbärge, när en av dem fick syn på några glänsande, gröna punkter, som lyste fram ur en mörk vrå.
• All den glänsande prakten var borta.
• Och det märkvärdigaste var, att den tycktes ligga utbredd över ett spegelgolv, för under hålen och revorna i mattan framskimrade blankt och glänsande glas.

glänt

ajar 4 times

glänt

used in the fixed phrase 'på glänt' (ajar).

• Stugdörren stod på glänt, så att det hördes in i rummet hur lärkorna drillade.
• Det var en lycka, att stugdörren stod på glänt, för han skulle inte ha kunnat nå upp till låset och öppna den, men nu slapp han igenom utan hinder.
• En lampa brann inne i rummet, fönstret stod på glänt, och pojken hade nu en god stund stått där och tänkt på hur lycklig den studenten måtte vara, som låg och sov därinne.

gled

slid 7 times

gled

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active

past singular of glida ('to glide/slide'); mistagged as noun.

• Han kröp fram under vingen och gled ner till marken.
• Han hade visst inte sovit i fem minuter, förrän han gled fram under vingen och klättrade utmed åskledaren och vattenrännorna ända ner till marken.
• Han gled genast fram under vingen och såg sig omkring helt förskräckt.

gledo

glided 10 times

gledo

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural

past plural of glida ('to glide'); mistagged as noun.

• Men pojken sprang så fort, att han tyckte, att de tjocka bokarna gledo baklänges förbi honom, och han vann på Smirre.
• Under det att de gledo framåt, svängde de runt, halvt flygande, halvt dansande.
• Doppingarna gledo omkring med ny fjäderkrage om halsen, och beckasinerna höllo på att plocka ihop strån till sina reden.

glesna

thinned out 3 times

glesnade

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Men äntligen glesnade skogen omkring honom, och han kom till en landsväg, som löpte fram i skogsbrynet.
• Han såg hur kullarna glesnade och slätten bredde ut sig.
• Skärgården utanför den glesnade och försvann, och det vida, öppna havet kom ända fram till fastlandet.

glida

gliding; glide; slipped 6 times

glidande, glida, glidit

adjective, nominative; verb, active, infinitive; verb, active, supine

Mistagged as adjective; it is the present participle 'glidande' of 'glida' (to glide).

• De stora fåglarna med sina höga ben, sina smärta halsar, sina små huvuden kommo glidande utför kullen i en hemlighetsfull yrsel.
• På den sidan, som låg åt land, funnos mest roddbåtar och segelslupar och små kustångare, men vid den sidan, som vette åt havet, lågo pansarklädda krigsfartyg, somliga breda med ofantligt tjocka, bakåtlutande skorstenar, andra långa och smala och så formade, att de borde kunna glida genom vattnet liksom fiskar.
• Han hade suttit och svängt foten fram och tillbaka, och den ena träskon hade glidit av honom.

glimma

gleamed; glistening 3 times

glimmade, glimmande

adjective, nominative, singular; adjective, nominative; verb, past, indicative, active

• När den fjortonde kom, tog det sig mycket vackert ut, därför att den var vit, och det glimmade som en ljusning i den mörka skogen, när den svängde sina stora vingar.
• Det var en förfärligt grov och starkt byggd gammal hanne med väldiga ramar, stora, glimmande hörntänder och små, elaka ögon.
• Nyss hade den stått grant röd i morgonljuset, nu glimmade alla barren till på en gång, och den fattade eld.

Glimmingehus

Glimmingehus 22 times

Glimmingehus

• I sydöstra Skåne inte långt från havet ligger en gammal borg, som kallas Glimmingehus.
• De ha för längesedan övergivit det stora Glimmingehus och flyttat in i bostäder, som äro sådana, att ljus och luft kunna tränga in i dem.
• På den tiden, då Nils Holgersson drog omkring med vildgässen, fanns det alltså inga människor på Glimmingehus, men därför saknade det visst inte invånare.

glittra

glittering; glittered; glitter 5 times

glittrande, glittrade, glittra

adjective, nominative; adjective, nominative, singular; verb, active, infinitive

Mistagged as adjective; it is the present participle 'glittrande' of 'glittra' (to glitter).

• Ögonblicket förut, då pojken böjde sig ner, hade havet brett ut sig glittrande och blankt, och nu var det bortskymt av en lång mur med tinnar och torn.
• Det glittrade och blänkte i skärt och vitt, såsom färgen leker på snäckornas insida.
• När det glittrande vattnet slog mot stränderna, tyckte fiskaren, att också dessa förändrades.

glöda

glowing 3 times

glödande, glöda

adjective, nominative; noun, nominative, common gender, singular

• Där han ligger uppe i granen, är det mörkt och kulet, men inne i trädgården är det ljust, och han tycker sig se hur frukter och rosor glöda i starkt solsken.
• Pojken tyckte, att det var grant att se järnet, men än präktigare var det att se arbetarna, som viga och smidiga fattade de glödande ormarna med sina tänger och tvingade dem in under valsarna.
• Detta såg ut som ett riktigt trolleri, men pojken märkte snart, att stubben hade en krokig näbb och stora fjäderkransar kring de glödande ögonen, och då lugnade han sig.

glömde

forgot 16 times

glömde

• Då blev pojken ond och glömde alldeles hur liten och maktlös han nu var.
• Då han tänkte på detta, glömde han åter alldeles, att han var liten och vanmäktig.
• När han äntligen såg upp, voro de alldeles inpå honom, och nu blev han så bestört och förvirrad, att han glömde bort, att han kunde flyga, och skyndade undan dem springande.

glömma

forgotten; to forget; forgets 30 times

glömt, glömma, glömmer

verb, active, supine; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• »Kom hit du bara,» sade Majros, »så ska du få dig en spark, som du inte ska glömma på länge!»
• Men det tycktes gåskarlen alldeles ha glömt.
• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.

glugg

vent; openings; opening 6 times

gluggen, gluggar, glugg

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.
• Gråråttan satt en stund stilla i gluggen och väntade, att hon skulle bli anfallen.
• Höga skorstenar sände ut svarta rökmoln, masugnarnas lågor flammade, och ur alla fönster och gluggar lyste ljus.

gnistor

sparks 3 times

gnistor

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Nu var det en eldbrand, som sprakade till, så att gnistor och kol stänkte framåt golvet.
• Marken var svart omkring dem, himlen välvde sig skönt mörkblå över masugnslågorna, forsen strök förbi dem vitskummande, och själva stodo de och sände ut ljus och rök och eld och gnistor.
• Lokomotivet sände ut rök och gnistor, det hördes ända upp till pojken hur hjulen rasslade mot skenorna, men tåget rörde sig inte.

Goa-Nisse

Goa-Nisse; Goa-Nisse's 3 times

Goa-Nisse, Goa-Nisses

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, genitive

A friendly household spirit/nickname; kept as proper name.

• Hon kunde inte tro annat, än att det var självaste Goa-Nisse, och hon tappade saxen i förfäran, slog ihop händerna och glömde att hålla fast gåskarlen.
• Och minns du, att när vi kom till Vittskövle, berättade en tös, att hon hade sett en Goa-Nisse med träskor, som flög bort på ryggen av en gås?
• De vände på träskon och betraktade den noga, för det är inte alla dar, som man hittar Goa-Nisses träsko på landsvägen.

god

good; best; plenty 283 times

god, gott, goda

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Men när tomten nästan var ute ur håven, kom pojken att tänka på att han borde ha betingat sig stora ägodelar och allt möjligt gott.
• »Det är då gott, att det finns rättvisa till i världen.»
• Men så litet och fattigt, som stället var, så var det nu alldeles för gott för honom.

God

good 3 times

God

In greetings like 'God dag'/'God kväll' this is the adjective 'good', not the name Goddag.

• »God dag, Klement!» sade han.
• ’God kväll!’ sade fadern, när han kom.
• ’God kväll, far!’ sade den äldste av dem.

goddag

good day 4 times

goddag

• Han vände sig om för att se vad de voro för slags folk, men han hade inte betraktat dem en sekund, förrän han ilade emot dem och ropade: »Se goddag, Åsa gåsapiga!
• Se goddag, lille Mats!»
• Och så snart han fick se dem, sprang han upp på stengärdsgården och ropade: »Se goddag, Åsa gåsapiga!

Goddag

good day 3 times

Goddag

• »Goddag, mor Akka!» sade pojken.
• »Goddag, Majros!» sade pojken och sprang utan fruktan in i båset.
• »Goddag i stallet!» sade pojken.

godo

make do (with) 3 times

godo

Archaic dative form of 'gott', almost always in 'hålla till godo med' = 'to make do with'.

• De sökte sin föda i rännstenar och sophögar och höllo till godo med allt skräp, som svartråttorna inte gitte ta vara på.
• Därbredvid låg en hög med agnar och boss, och den bad hon dem hålla till godo med.
• Sörmland ville inte skänka annat än ett par Mälarfjärdar, och Dalarna tyckte likaså, att det inte ville avstå någon fast mark, och frågade om Uppland ville hålla till godo med ett stycke av Dalälven.

gods

estate; goods 4 times

gods, godset

• Till den här kojan hör det största godset i Skåne, era tiggare.
• I vändningen förlorade räven en smula tid, och innan han på nytt hade hunnit upp pojken, hade denne skyndat fram till ett par karlar, som hela dagen och kvällen hade varit ute på sjön för att bärga kringdrivande gods och nu voro på hemväg.
• — »Jag vet, att det, som jag har fått lära i år hos er, är mera värt än gods och guld,» sade pojken.

godvänsfolk

sweethearts once

go’vänsfolk

The surface go’vänsfolk is a colloquial contracted form.

• Se, Jon och jag, vi hade blivit go’vänsfolk i Stockholm.

gol

crowed 4 times

gol

adverb; noun

• »Kukeliku,» gol tuppen, »det var rätt åt honom.
• En av dem gol och ropade med en kraft, som om han ville höras ända upp till solen: »Detta är Dybecks herrgård.
• »Gammal bergsmansgård. Gammal bergsmansgård,» gol han.

golv

floor; the floors 36 times

golvet, golven, golv

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.
• Han hoppade ner på golvet och började söka.
• Men längre hann han inte, för nu vågade inte parveln stanna längre i portören, utan stod med ett språng på golvet och rusade ut.

Gorgo

Gorgo 55 times

Gorgo

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, plural; proper noun, nominative

Proper name of an eagle character.

• Jag önskar, att du måtte bli söndersliten av Gorgo, örnen.
• »Nu, Gorgo,» sade Akka en dag till honom, »kan jag inte mer komma till dig med fisk.
• Härnere kom Gorgo att tillbringa sin sommar i sällskap med de små gässlingarna och blev en god kamrat för dem.

goss

boy 18 times

gossen

Older form of 'gosse'.

• Han kunde inte tänka sig, att matmodern skulle vilja vrida halsen av honom, och inte heller kunde han tro något sådant om hennes son, den lilla gossen, som brukade sitta i timtal bredvid hans korg och jollra och småprata.
• Han blev då mycket smekt av matmodern, och den lilla gossen sprang ut på gården och plockade åt honom de första grässtråna, som hade kommit upp.
• När matmor eller den lilla gossen kom fram för att smeka honom, stack han in näbben under vingen och låtsade, att han sov.

gosse

boy 12 times

gosse, gossen

• Om han bara finge bli människa igen, så skulle det bli en så präktig och snäll och lydig gosse av honom.
• Om nu allt hade varit som vanligt, hade Cesar också åtlytt befallningen, och gossen hade blivit så väl övervakad, att han inte hade lupit den ringaste fara.
• Han hörde, att någon ropade på honom med det namn, som han hade haft bland människorna, och han förstod, att gossen hade gett sig ut på Tåkern för att söka honom.

Gossen

the boy 3 times

Gossen

• Gossen hade i handen en räfsa, och om han kom och räfsade utanför ett hus, betydde det, att därinne skulle många dö, men inte alla, för räfsan har glesa pinnar och tar inte allt med sig.
• »Gossen och flickan hade vandrat omkring i det öde landet en hel vinter för att söka efter människor, och framemot våren hade de äntligen råkat samman,» berättade Aslak vidare.
• Gossen lärde flickan att sno tråd av rensenor, att bereda hudar, att sy kläder och skor av skinn, att göra kammar och verktyg av renhorn, att löpa på skidor och färdas efter ren i ackja.

gott

good; plenty; well 34 times

gott, Gott

adverb; adjective, nominative, neuter, singular

• Han hade gjort dem gott under många år, sade han, och var värd bättre medfart.
• Men när pojken kom in, blev det ett bölande och ett oväsen, så att man gott kunde tro, att de voro åtminstone trettio.
• Barnen hade ett gott försprång, men pojken hade ingen svårighet att behålla dem i sikte, förrän han kom till en sänka i marken, där en vårbäck brusade fram.

Gottland

Gotland 8 times

Gottland

Older spelling of Gotland.

• »Den ligger utanför Gottland, och det är inga andra än får och havsfåglar, som bor här.»
• Det är en gammal överenskommelse mellan oss och bönderna i en gård inne på Gottland, att de ska förse oss med foder, ifall det blir snövinter, och till gengäld får de föra bort dem av oss, som blir övertaliga.
• Rakt österut låg Gottland med jämn och långsträckt kust och i sydväst Stora Karlsön, som var byggd på samma sätt som Lillön.

gömd

hidden 11 times

gömd, gömt

adjective, nominative, common gender, singular; pronoun, common gender, singular; verb, active, supine

Mistagged as pronoun; it is the past participle of 'gömma' (to hide), used adjectivally.

• Pojken sprang omkring spegeln ett par gånger för att se efter om det stod någon liten karl gömd bakom den.
• Han hade legat gömd djupt i lyan, medan taxarna hade krupit inne i gångarna och varit nära att finna honom.
• Knappt var han gömd, förrän den unge mannen lyfte upp portören, hängde den på sig och smällde igen locket.

gömde

hid 16 times

gömde

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Han gömde sig hastigt under ett stort, torrt tistelblad och uppgav på samma gång ett varningsrop.
• Han smög sig med största hast bakom en vattentunna, som råkade stå bredvid portvalvet, och gömde sig.

gömed

hidden 3 times

gömda

• Inte mer än en enda gång lyckades hon hålla dem gömda, och det var, när hon hade lagt dem i en halmstack
• Skogar och berg fanns det visserligen överallt, men det var otroligt så många märkvärdiga ställen som lågo gömda mellan dem.
• Där lågo tjäderhönor på ägg, där stodo älgarna gömda i de täta snåren, där lurade lodjuren, där knaprade ekorrarna, där doftade barren, där stod blåbärsriset i blom, där slogo trastarna.

gömma

to hide; hides 13 times

gömma, gömmer

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• På så sätt kom hon ända ner till Djupafors, där ån först gömmer sig i en underjordisk ränna och sedan klar och genomskinlig, som om den vore av glas, störtar sig ner i en trång klyfta, mot vars botten den slår sönder sig i glittrande droppar och kringflygande skum.
• Inte kunde han springa undan kråkorna, och inte fanns det något ställe, där han kunde gömma sig.
• Därpå hoppade han upp i krukan för att gömma sig i den.

gömställ

hiding places 3 times

gömställen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• Om han gjorde sig till deras vän, så kunde de varna honom för faror, skaffa honom gömställen, och i stort nödfall kunde de slå sig tillsammans och försvara honom.
• Där fanns det också gott om gamla gruvhål och andra bra gömställen, och jag tyckte, att det såg ut, som om en skulle få gå tämligen fredad för människor...
• »Förfäderna mina har hållit till i de här trakterna, allt sedan det började att växa skog i landet, och jag har ärvt jaktmark och betesmark och iden och gömställen av dem och har bott här i god ro i all min tid.

gömställe

hiding place; hiding places 8 times

gömställe, gömställen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Och så svårt, som det var, att få reda på några gömställen i en stad, där alla portar stodo stängda!
• Men den var ett dåligt gömställe, för den var nästan till randen full av små tunna silverslantar.
• Sätt dig opp på min rygg, så ska jag föra dig till ett gömställe, där du kan vara säker för i natt!

gömt

hidden 3 times

gömt

verb, active, supine; adjective, nominative, neuter, singular

• Men när snön äntligen töar bort i Sunnerbo i början av april, visar det sig, att det, som ligger gömt under den, inte är annat än torra sandhedar, nakna klipphällar och stora, sanka mossar.
• De stego i land, och han letade fram sälhamnen under stenen, där han hade gömt den.
• Han letade fram torkat renkött och renost, som hans folk hade gömt däroppe på höjden, när de hade varit där förra sommaren.

göra

did; do; done 534 times

göra, gjorde, gjort, gör, göras, gjordes

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.
• Vill du lova, att du gör det?»
• »Ja,» sade pojken, »det kan jag väl göra.»

Göta

Göta 4 times

Göta

Part of place names Göta kanal / Göta älv.

• Gässen hade lämnat Ombergstrakten och foro mot öster utefter Göta kanal.
• Det gick väl heller inte an att bygga med småstenar, när det gällde att mot havet resa ett värn, som skulle sträcka sig från Iddefjorden till Göta älv.
• När jag var liten pilt, fanns det ingen stor slätt i Västergötland, utan där slätten nu breder ut sig, låg en bergvidd, som sträckte sig från Vättern till Göta älv.

grad

degree; degrees 3 times

grad, grader

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Men dessa fåglar fördjupa sig till den grad i sin sång, att de varken höra eller se.
• Från all avröjd och öppen mark är snön borttöad, och mittpå dagen, då solen står högt på himlen, kan det kännas riktigt varmt, men det finns ännu djupa drivor kvar i skogarna, isen täcker sjöarna, och mot natten blir det ibland många grader kallt.
• Då längtade han hem till den grad, att han fruktade, att han skulle bli tvungen att säga upp sin plats.

gran

spruce; fir trees; the spruce 25 times

gran, granar, granarna, granen, grant

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• »Småland är ett högt hus med granar på taket,» sade läraren, »och där framför ligger en bred trappa med tre stora trappsteg, och den trappan kallas Blekinge.
• Det översta, som ligger Småland närmast, är till största delen täckt med mager jord och småsten, och där vill det just inte växa andra träd än glasbjörk och hägg och gran, som tål kölden däroppe i höjden och är nöjda med litet.
• Den ser ut, som om den bara tänkte på havre och rovor och potatis och gran och tall.

grann

splendid; fine; neighbors 26 times

granna, grann, grannar, grannaste

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

Functions as the adjective 'grann' (fine/splendid), mistagged as a noun.

• De stora, välbärgade bondgårdarna fingo granna namn av tupparna, sådana som Lyckåker, Äggeberga och Penningby.
• På morgonen, när leken började, hade Smirre räv varit så grann, att gässen hade häpnat, när de sågo honom.
• På samma gång gjorde han en grann svängning med halsen och satte ner parveln på den dunglatta ryggen.

granna

fine; neighbors 7 times

granna, grannar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

adjective granna ('fine, splendid, gaily colored'); mistagged as noun.

• Till sist faller hela skyn ner över en kulle, hela skyn på en gång, och ögonblicket därefter är kullen fullkomligt skyld av gråa lärkor, granna röd-grå-vita bofinkar, spräckliga starar och gröngula mesar.
• — »Om de inte vore så granna, skulle de inte behöva gräva sina bon nere i jorden, utan kunde ligga oppe i dagen som en annan,» sade en brun gräsandhona.
• De där vingarna var blåa och silverblänkande och så granna, att när fjärilen var ute och flög, stod alla andra djur och stirrade efter den.

grannare

finer; grander; more splendid 4 times

grannare, grannarna

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, comparative

The surfaces list wrongly merges two distinct words: comparative adjective 'grannare' (finer, grander) and the unrelated noun 'grannarna' (the neighbors).

• Skogvaktaren kallade kalven Gråfäll, därför att han inte tyckte, att han förtjänade ett grannare namn, och Karr var enig med honom om den saken.
• De ville ha det än grannare.
• De ströko fram över nordvästra delen av landskapet, och där var det ännu grannare än i Värmland.

grannaste

finest 3 times

grannaste

• Det var det största och grannaste djur, som vi nånsin hade sett.
• Själv kom han i hemmavävda och hemmasydda kläder, och kärran var simpel och omålad, men hästen var den grannaste, som körde upp på kyrkbacken.
• Den grannaste hästen på kyrkbacken, det ska bli du, det, än en gång.

granskog

spruce forest; spruce forests 7 times

granskog, granskogen, granskogar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Strax därpå döko de ner i en granskog, trängde mellan de risiga grenarna ända till skogsbottnen och satte ner pojken under en tät gran, där han var så väl gömd, att inte en gång en falk hade kunnat få syn på honom.
• Blickade man åt öster, åt söder eller åt väster, så var det nästan intet annat att se än ett fattigt högland med mörka granskogar, bruna mossar, istäckta sjöar och blånande bergåsar.
• Han rusade in i den tätaste granskogen tvärsigenom snåren utan att följa väg eller stig.

granskoga

spruce forests 3 times

granskogar

Mistagged as a verb; 'granskogar' is the plural noun 'spruce forests'.

• Om det vore en bokskog, ginge det väl ändå an, för där ligger marken nästan bar, men sådana här björkskogar och granskogar, som är så ovägade och vilda, begriper jag inte hur folk kan tåla sig med.
• För, ser ni, när jag hade lagt alla mina lövängar och beteshagar och ekbackar till den ena lotten och alla mina åkrar och nyodlingar till den andra och skulle börja samla ihop litet till den tredje, så märkte jag, att jag inte hade något annat kvar på egendomen än tallbackar och granskogar och bergåsar och klintar och gråstenshällar och magra ensnår och fattiga björklundar och småsjöar.
• ’Jag har inte sett annat än furuskogar och granskogar under hela resan.

grant

fine/splendid; brightly; splendidly 18 times

grant

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; adjective, nominative, common gender, singular

• Men när människor bli gamla och ha fått vänja sig att vara nöjda med litet, då äro de mer glada åt det Visby, som finns, än åt ett grant Vineta på havsbottnen.
• Ja, den där hästen hade varit ett bra grant och gott djur.
• Pojken tyckte, att det var grant att se järnet, men än präktigare var det att se arbetarna, som viga och smidiga fattade de glödande ormarna med sina tänger och tvingade dem in under valsarna.

grantopp

spruce top; spruce tops 3 times

grantopp, grantoppar

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural

• I en hög, mörk skog satt själva trasten med hängande vingar och förtjockad strupe uppe i en grantopp och slog slag på slag.
• Karr hörde då hur en trast, som satt i en grantopp, började ropa: »Där går Gråfäll, som har förstört skogen!
• Det var som barrsus i grantoppar, som klang av stål, som vildsvanssång ute i havsbandet.

grav

grave; moat; graves 11 times

graven, grav, gravar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

grav can mean either a burial grave or a moat, depending on context.

• Runt omkring det fanns en vattenfylld grav, och över denna ledde fordomdags en bro, som kunde vindas upp.
• Men sedan sade folk, att herr Karl för det talets skull efter döden inte hade fått ro i sin grav, utan var natt brukade komma till Stora Djulö och gräva i sin lustgård.
• När vildgässen kommo farande, hade inte alla människor hunnit in i kyrkan, utan flera kvinnor gingo ännu kvar på kyrkogården och sågo på sina gravar.

gräl

quarrel 3 times

gräl

• Han ställde till gästabud samma natt, drack och dansade och spelade tärning, och till sist råkade han i gräl och slagsmål och blev nerstucken av en bland dryckesbröderna.
• Det såg ut, som om vandraren hade ämnat ge ett häftigt svar, men säkerligen ville han inte börja gräl med en kvinna, utan han svarade helt lugnt:
• Det uppstod häftigt gräl om detta, och ingen var i stånd att övertyga de andra, att han hade rätt.

gräla

quarreled; to scold; are quarreling 3 times

grälade, gräla, grälar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Den gamla strimmiga katten var viss om att gråråttorna skulle bita ihjäl honom, när de i så stort antal trängde in i borgen, och han grälade oupphörligen på svartråttorna.
• Du behöver inte gräla på mig,» sade mården.
• — »Vi sitter här och grälar om vilken del av Värmland som är den yppersta.

gräma

troubles; torment himself; grieve 3 times

gräma, grämer

verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Och eftersom det ännu grämer mig, att jag förra kvällen inte uppförde mig mot honom på ett passande sätt, så ska det bli jag, som bär honom på min rygg ända till mötesplatsen.»
• Då han hade suttit där en stund tänkte han, att han inte mer ville gräma sig över att han inte hade kunnat rädda den sjunkna staden.
• »Detta kommer att gräma mig till döds,» sade Guldöga.

gräns

border; borders 13 times

gränsen, gränser, gräns

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Dit ska både höga och låga vallfärda, och alla ska prisa det här landskapet, därför att det äger en så helig ort inom sina gränser.’
• Norr om Bråviken, där gränsen går fram mellan Östergötland och Sörmland, reser sig ett berg, som är flera mil långt och mer än en mil brett.
• »Det var en fjällsjö oppe vid norska gränsen.

gränsa

bordered; borders 3 times

gränsade, gränsar

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, singular; verb, present, indicative, active

• Under tiden gick pojken in i den stora parken, som gränsade intill åkern, sökte reda på en nöthage och började titta uppåt buskarna för att se om det inte hängde någon nöt kvar sedan förra hösten.
• De kolnade träden voro fällda och bortförda, och det stora brandfältet hade börjat beklädas med växtlighet i utkanterna, där det gränsade till den friska skogen.
• De två resenärerna höjde sig åter i luften, och korpen förde pojken söderut till Lillhärdals socken, som gränsar mot Dalarna.

gräs

grass 16 times

gräs, gräset

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular

• »Jag ber dig nu bara, att du i all hast samlar ihop så mycket boss och gräs, som du kan bära.»
• När pojken hade famnen full av torrt gräs, knep gåskarlen tag i hans skjortlinning, lyfte honom och for ut på isen, där vildgässen redan stodo och sovo med näbben under vingen.
• »Bred nu ut gräset på isen, så att jag får något att stå på och inte fryser fast!

gräsända

wild ducks 3 times

gräsänder

Mistagged as a verb; 'gräsänder' is the plural noun 'gräsand' (mallard/wild duck).

• »Jag undrar, Jarro, vad ni gräsänder ska ta er till nästa år, när Tåkern blir urtappad och förvandlad till åker,» sade Klorina.
• Och nu undrar jag vart ni gräsänder då ska ta vägen.»
• Så länge som ni gräsänder ännu hade väldet på Tåkern, ville de inte tappa ur den, för av er hade de ändå någon nytta.

gräsänderna

wild ducks; the mallards' 3 times

gräsänderna, gräsändernas

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, plural

• De första, som slogo sig ner där, voro gräsänderna, och de bo där ännu i tusental.
• Han önskade, att han vore frisk, så att han kunde flyga ner till Tåkern och tala om för gräsänderna, att deras gamla fiender inte voro farliga, och att de alls inte behövde frukta dem.
• De måtte väl veta, att Tåkern är gräsändernas egendom.

gräsmatta

lawns 5 times

gräsmattor, gräsmattorna

• Vildgässen foro fram över Övedsklosters herrgård, som låg i en härlig park öster om sjön och såg mycket präktig ut med sitt stora slott, sin vackra, stenlagda borggård, omgiven av låga murar och paviljonger, och sin fina, gammaldags trädgård med klippta häckar, täckta lövgångar, dammar, vattenkonster, härliga träd och rätskurna gräsmattor, där kantlisterna stodo brokiga av vårblommor.
• Den måtte vara utlagd i något gammaldags manér, för en sådan myllrande mängd av små kullar och små blomplaner och små häckar och små gräsmattor och små bersåer fick man inte se nu för tiden.
• Marken är utjämnad till breda gräsmattor, som avbrytas av jordgubbsland, kålsängar och bärbuskar.

grässtrå

blade of grass 3 times

grässtrå

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Han uppförde sig så, som skulle ingen fara finnas, nappade ett grässtrå här och ett annat där och såg sig inte om åt något håll.
• Jarro hade knappt tid att smaka på ett grässtrå, så upptagen var han av att hålla vakt.
• Det hängde små droppar på varje grässtrå och på varje liten ört, så att han fick en riktig regndusch över sig, bara han rörde på sig.

grät

wept; was crying 11 times

grät

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, passive; verb, past, indicative, active

mistagged as a noun; it is the past tense of 'gråta' (to weep).

• Medan han sökte, grät han och bad och lovade allt tänkbart.
• Så kom han ihåg hur illa han hade det ställt för sig, och då grät han.
• Han sade inte ett ord, utan vände sig bara bort och grät.

gräto

wept once

gräto

Gräto is the historical plural past form of gråta.

• De blevo så rådvilla och förskräckta ute på den bristande isen, att de till sist bara stodo stilla och gräto.

gräva

dig; dug; digs 22 times

gräva, grävt, gräver, grävde

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, present, indicative, active

• På ett ställe gräver det och filar och för bort, och på ett annat lägger det till.
• De där fårorna har det grävt opp till dalar, dalväggarna har det täckt med mylla, och sen har buskar och rankor och träd klängt sig fast vid dem så tätt och så rikt, att de nästan skymmer bort vattenströmmen, som går fram nere i djupet.
• — »Om de inte vore så granna, skulle de inte behöva gräva sina bon nere i jorden, utan kunde ligga oppe i dagen som en annan,» sade en brun gräsandhona.

grå

gray 52 times

gråa, grå

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• De voro mycket mindre än han, och ingen av dem var vit, utan de voro alla gråa med vattring i brunt.
• Det var en, som var så gammal, att hon var alldeles grå och inte hade ett mörkt streck på kroppen.
• I flocken funnos tretton gäss av vanlig grå färg och en vit gåskarl, som bar på sin rygg en liten parvel, som var klädd i gula skinnbyxor, grön väst och vit toppluva.

gråben

gray-legs twice

gråbenen

An old euphemistic name for a wolf.

• ’Nej, det får gå, hur det vill,’ sade han och höll in hästen, ’men jag kan inte lämna henne ensam med gråbenen.’
• Slädmedarna gnisslade mot isen, men det oaktat hörde han hur vargarna flåsade, och han förstod, att nu hade gråbenen hunnit opp honom.

Gråfäll

Gråfäll; Gråfäll's 74 times

Gråfäll, Gråfälls

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, passive

Proper name of a moose.

• Skogvaktaren kallade kalven Gråfäll, därför att han inte tyckte, att han förtjänade ett grannare namn, och Karr var enig med honom om den saken.
• Gråfäll hade levat fem somrar på skogvaktarbostället, då brukspatronen fick ett brev från en zoologisk trädgård i utlandet med förfrågan om den finge köpa älgen.
• — »Vad skulle det tjäna till att göra motstånd?» sade Gråfäll.

grågäss

greylag geese; gray geese 7 times

grågäss

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, singular; adverb

• De råkade där tillsammans med några grågäss, och dessa blevo förvånade att se dem, eftersom de mycket väl visste, att deras fränder vildgässen helst fara fram över det inre av landet.
• Det var änder och grågäss, svärtor och grisslor, lommar och alfågel, skrakar och doppingar, strandskator och sjöorrar.
• — »Akta er, grågäss!» skrek någon från ett annat håll.

grågås

greylag goose; the gray goose's 5 times

grågås, grågåsens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• När de hade slutat, sade en grågås, som tycktes vara lika gammal och lika klok som själva Akka: »Det var en stor olycka för er, att räven blev förklarad fredlös i sitt eget land.
• — »De må bjuda till hur mycket som helst, så kan de då aldrig komma att ta sig något ut med en sådan näsa, som de har,» sade en grågås.
• Uppe i stenröset låg en ung grågås, som ropade av glädje, när gåskarlen kom.

grågåse

greylag goose 13 times

grågåsen

• Ingen av dem hade någonsin varit där förut, men grågåsen hade givit dem goda vägmärken.
• Det blev än värre, när de nådde fram till det stora fågelsträcket, som grågåsen hade talat om.
• Pojken smög närmare, så att han hörde vad de sade, och fick då veta, att grågåsen var skadad i ena vingen, så att hon inte kunde flyga, och att hennes flock hade rest ifrån henne och lämnat henne ensam.

gråråtta

gray rats; gray rat 11 times

gråråttor, gråråttorna, gråråtta

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Dessa gråråttor hade inte bott i landet alltifrån urminnes tid såsom svartråttorna.
• Det är nästan omöjligt att förstå varför inte svartråttorna samlade sig till ett stort, gemensamt härnadståg och tillintetgjorde gråråttorna, medan dessa ännu voro fåtaliga.
• De sutto stilla på sina egendomar, och under tiden togo gråråttorna ifrån dem lantgård efter lantgård, by efter by, stad efter stad.

gråråttorna

the gray rats 12 times

gråråttorna

Lemma is the fixed definite-plural form as it recurs as a near-proper name for this rat-folk.

• Men så småningom, när gråråttorna hade växt till i antal, blevo de djärvare.
• Det gamla stenhuset ägde så säkra murar, och så få råttgångar ledde genom dessa, att svartråttorna hade lyckats försvara dem och hindra gråråttorna från att tränga in.
• Då frågade storken hastigt om gässen hade sett gråråttorna, som tågade mot Glimmingehus, och när Akka svarade, att hon hade sett otyget, började han berätta henne om de tappra svartråttorna, som i många år hade försvarat borgen.

gråråttornas

the gray rats' 4 times

gråråttornas

• »Men i denna natt kommer Glimmingehus att falla i gråråttornas våld,» sade storken suckande.
• Akka förstod nu, att storken hade blivit så förargad över gråråttornas handlingssätt, att han hade sökt upp henne för att få beklaga sig över dem.
• De båda ugglorna sutto och rullade med sina stora ögon, vredo på ögonkransarna och talade med hemska, skarpa röster om gråråttornas stora grymhet, och att de måste flytta bort ur sitt bo, därför att de hade hört om dem, att de varken skonade ägg eller dunungar.

gråst

gray stone 4 times

gråsten

• Det har gått både dagar och år, sedan de första trappstegen höggs ut av gråsten och lades ner jämna och släta till en bekväm farled mellan Småland och Östersjön.
• Pojken kunde inte begripa vad detta var för något, och han ropade med full hals neråt marken: »Vad är det här för ett ställe, där de hämtar opp så mycket gråsten ur jorden?»
• »Han kan inte skilja järnmalm från gråsten. Han kan inte skilja järnmalm från gråsten.»

gråta

to cry; wept; are crying 14 times

gråta, gråtit, gråter

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, present, indicative, active

• »Kom hit,» sade hon, »så att jag får ge dig betalt för alla de gånger, som du har ryckt mjölkpallen undan mor din, och för alla de krokben, som du har satt för henne, när hon har kommit bärande med mjölkspannen, och för alla de tårar, som hon har stått här och gråtit över dig!»
• Pojken var nära att gråta av ångest, men solen stod nu på himmelen guldgul och glad och satte mod i hela världen.
• »Tack!» sade pojken och kände sig så lycklig, att han måste gråta av glädje, liksom han förut hade gråtit av sorg.

gren

branch; branches 28 times

gren, grenar, grenen, grenarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Pojken hade det inte för gott, där han satt och red på en svag gren.
• Han frös så, att han höll på att stelna och släppa taget om grenen, och han var förfärligt sömnig, men han tordes inte somna, av fruktan för att han skulle ramla ner.
• Skyarna på himlen, de sidenglatta bokstammarna, skogstakets små sammanflätade grenar, rimfrosten, som täckte boklövet på marken, allt flammade upp och blev rött.

grenare

the branches 3 times

grenarna

• Han såg på ekorren, som rörde sig bland grenarna så lätt, som om han hade kunnat flyga.
• De stackars larver, som hunno att bli fullvuxna, kröpo upp på grenarna, spunno in sig i vita trådar och sutto ett par veckor som orörliga puppor.
• Men knappt var den fullväxt, förrän den med samma hast började vissna, grenarna föll, stammen blev ihålig, och trädet multnade ner, så att snart ingenting mer fanns kvar av det än en rotstubbe.

grenarna

the branches 6 times

grenarna

• Överallt eljest var marken bar, men under de risiga grenarna låg det snö, som hade smultit och frusit, smultit och frusit, så att den var hård som is.
• »Jag satt redan på en av de nedersta grenarna och tänkte över hur jag skulle komma åt att riva ihjäl en hel mängd av gässen, när en liten parvel, som inte var större än en ekorre, rusade opp och kastade en sten i huvudet på mig med sådan kraft, att jag föll i vattnet, och innan jag hann att kravla mig opp...
• Strax därpå döko de ner i en granskog, trängde mellan de risiga grenarna ända till skogsbottnen och satte ner pojken under en tät gran, där han var så väl gömd, att inte en gång en falk hade kunnat få syn på honom.

grentak

canopy of branches 5 times

grentaket

• Hon kunde därför inte hjälpa pojken på något sätt, utan hon sökte sig upp genom ett hål i grentaket och flög ner till sjön igen.
• Då fick han syn på en liten ungbok, som hade skjutit i höjden så smal som en sticka för att snart nå upp i fria luften ovan grentaket, som de gamla bokarna bredde ut över den.
• Allt förblev oförändrat i skogen så lång tid ungefär, som en gås behöver för att äta sitt frukostmål, men just som morgonen höll på att övergå till förmiddag, kom en ensam vildgås flygande under det täta grentaket.

grepa

gripped/seized; seized 10 times

grep

verb, past, indicative, active; verb, imperative, active

Past tense (grep) of gripa, an older strong-verb spelling.

• Den grep han raskt, sam intill stranden med den och lade den framför pojken.
• Pojken gjorde så, och när han var färdig, grep gåskarlen honom än en gång vid skjortlinningen och stack in honom under sin vinge.
• Han slungade sig framåt, som om han hade varit kastad, grep en gås vid vingbenet och rusade tillbaka mot land igen.

grimma

halter; the halter 4 times

grimma, grimman

noun, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative

• Men tidigt en morgon lade matmodern över Jarro en grimma eller snara, som hindrade honom från att bruka vingarna, och lämnade honom därpå till drängen, som hade hittat honom ute på gården.
• Jarro fick, med grimman över vingarna och tjudrad vid båten med ett långt snöre, vandra omkring ute på grundet.
• Dessa skott voro inte väl avlossade, förrän den lilla parveln sprang i land, drog en liten kniv ur slidan och skar sönder Jarros grimma med ett par raska snitt.

grina

grinned; curled his lip; grimaced 4 times

grinade

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural

• Här höll han inne, men när mården bara grinade åt honom helt oförsynt, fortfor han: »Kan det vara möjligt, att du inte har sett vildgässen, som står här under bergväggen?
• När Cesar hörde dessa ord, grinade han styggt med överläppen, men om ett ögonblick släppte han Jarro.
• Men räven bara grinade åt honom och vek inte ur fläcken.

grind

gate; the gates 11 times

grinden, grind, grindarna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han öppnade en grind och vandrade ner mot sjön på den där smala stigen, som löpte fram över maderna.
• Han drar därpå igen grindarna och stänger dem med en tung nyckel, som han stoppar i bältet.
• »Se här,» säger han, »håll i den här, medan jag låser opp grinden!»

gripa

seize; been seized 7 times

gripa, gripits

verb, active, infinitive; verb, passive, supine

• Han fick gripa djupt ner i fjäder och dun med båda händerna för att inte ramla i backen.
• Smirre svängde runt, runt, men svansen svängde också, och pojken höll sig fast i den, så att räven inte kunde gripa honom.
• Och Smirre förföljde dem och gjorde hopp, som voro ett par famnar höga, men var inte i stånd att gripa en enda ibland dem.

Gripsholm

Gripsholm twice

Gripsholm

Castle on Lake Mälaren.

• »Det här är Gripsholm, och här ska du akta dig, så att du inte råkar ut för kung Erik.»
• De sanka ängarna omkring Gripsholm kommo under vatten, så att det stora slottet skildes från land inte bara av en smal grav, utan av breda sund.

gris

pigs; pig 3 times

grisar, gris

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Då de först flyttade dit, kunde där inte födas mer än en gris och ett par höns, men de voro ovanligt strävsamma och duktiga människor, och nu hade de både kor och gäss.
• På landsvägen kom en man, som drev framför sig en flock skånska grisar, som inte voro mer än några veckor gamla och skulle säljas uppåt landet.
• Vid staketet, som löpte runt om gården, voro bundna en tretti, fyrti hästar och nötkreatur, utan något skydd mot regnet, och inne på gården stodo kärror med höga lårar, där får och kalvar, grisar och höns voro instängda.

grissla

guillemots; the oven peel 3 times

grisslor, grisslan

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det var änder och grågäss, svärtor och grisslor, lommar och alfågel, skrakar och doppingar, strandskator och sjöorrar.
• När gumsen gick ända fram till kanten av bergtaket, så att pojken kunde se neråt bergväggarna, märkte han, att de voro alldeles fulla av fågelbon, och i det blåa havet nedanför honom lågo svärtor och ejdrar och kryckjor och grisslor och tordmular så vackert och fredligt och sysslade med strömmingfiske.
• Ugnsrakan och grisslan reste sig i ett hörn, spinnrocken stod uppflyttad på en bänk, på hyllan ovan fönstret lågo blånor och lin, ett par garnhärvor, ett talgljus och en bunt tändstickor.

groda

frog; frogs 6 times

groda, grodor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Detta konststycke gjorde han om sju gånger, allt under det att pojken skrek och gässen ropade: »Vad tar ni er till, herr Ermenrich? Det är ingen groda. Det är en människa, herr Ermenrich.»
• »Vad är det för en groda han bär på sin rygg?» frågade en.
• »De tror visst, att vi inte ska se, att det är en groda, därför att han är klädd som en människa.»

grop

pit 6 times

gropen, grop

• Hon visade dem fram till en grop i marken, som var full av vatten.
• Vind-Ile, Fumle-Drumle och ett par andra hade flugit ner i en stor grop, som befann sig i ena hörnet av heden.
• På kanten av gropen satt en räv och blickade ner till dem.

grotta

caves; cave; the cave's 13 times

grottor, grottan, grotta, grottorna, grottans

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Där finnas ensamma klipp-pelare, som stå rätt upp ur vattnet, och mörka grottor med trånga ingångar.
• Då märkte han också, att framför dem öppnade sig den halvrunda mynningen till en grotta.
• Det kom ännu så mycken dager in genom öppningen, att de kunde se, att grottan var både djup och vid.

grov

coarse; heavyset; massive 10 times

grov, grova, grövre

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, comparative

• Huvudet var större, benen voro grövre och fötterna mer slitna än någon annans.
• Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.
• Det var en grov karl på korta ben med ett brett, rödblommigt ansikte, blankt, svart hår och svart helskägg.

grova

coarse; thick 4 times

grova

adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active

• Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.
• Gässen tänkte, att de aldrig hade sett ett får med så långa och grova horn.
• Karr stod under en gran, som hade yviga, släpande grenar och grova, mörkgröna barr.

grön

green 54 times

gröna, grönt, grön

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, singular

• Det var inte grönt än, men det var friskt och knoppande.
• Katten öppnade litet på ögonen, så att den gröna elakheten började lysa fram.
• De klargröna rutorna kände han först igen: det var rågåkrarna, som hade blivit sådda förra hösten och hade hållit sig gröna under snön.

grönska

greenery; grew green 8 times

grönska, grönskade

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Och så fanns det rutor, som voro gröna i mitten och omgärdade med brunt: det var trädgårdarna, där gräsmattorna redan började grönska, fast buskarna och träden, som stodo omkring dem, ännu voro i nakna, bruna barken.
• Det blir också allt vänligare, ju längre inåt det kommer, rullar sina vågor mindre höga, dämpar sina stormar, lämnar grönska kvar i sprickor och rämnor, fördelar sig i små sund och vikar och blir till sist inne vid land så ofarligt, att småbåtar våga sig ut på det.
• Han förstod, att den, som var van vid att bo i ljus och grönska vid den skinande Siljan, inte kunde trivas härnere.

gröt

porridge 4 times

gröt, gröten

• Vill du göra mig den tjänsten att ta de här slantarna, köpa en blå skål för dem och sätta ut den i morgon med litet gröt och mjölk under trappan till Bollnässtugan?»
• — »Slå dig då ner där på bänken,» sade kvinnan, »så ska jag sätta grytan på elden och koka gröt åt dig!»
• Men när gröten var nästan färdig, vände hon sig till gästen.

Grövelån

Grövelån 4 times

Grövelån

noun, nominative, neuter, plural; proper noun, nominative

Proper name of a stream, mistagged as a plural noun.

• ’Men det ska jag säga dig, att den, som du hör brusa, är ingen annan än Grövelån ifrån Grövelsjön.
• Men Storån hade sitt lynne för sig, och när den hörde detta, sade den till skogen utan att betänka sig ett ögonblick: ’Den där Grövelån är nog bara en stackare, som inte kan hjälpa sig själv.
• ’Nog ska jag framföra hälsningen, fast inte tror jag, att Grövelån blir nöjd med den.’

grubbla

pondered; to brood 11 times

grubblade, grubbla, grubblat

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Hon blev stående och grubblade på detta.
• Han tyckte sig så småningom begripa vad människor hade måst tänka och fundera, innan de hade hittat på hur de skulle smälta fram det ur malmen, och han tyckte sig se gamla svarta smeder stå lutade över ässjan och grubbla över hur de rätt skulle hantera det.
• Det var kanske därför, att de hade grubblat så mycket över järnet, som förståndet hade kommit i växt hos människorna, tills de äntligen hade hunnit så långt, att de kunde bygga sådana här stora verk.

grund

shallow; foundation; background 13 times

grunden, grund, grunda, grunder

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Fågeln syntes svart mot den ljusa grunden, och vingarna sträckte sig från den ena kanten av månskivan till den andra.
• Men efter urtappningen har sjön blivit så grund, att den nästan ingenstans är mer än ett par meter djup.
• Det är inte utan, att den, som får se det där gränsberget, kan komma att tänka på en sådan övergiven byggnad, för det ser nästan ut, som om det inte skulle vara ett färdigbyggt berg, utan bara grunden till ett berg.

grunde

shoal 5 times

grundet

• När pojken hörde, att det låg svanor på grundet, skyndade han ut på tångbankarna.
• Jarro fick, med grimman över vingarna och tjudrad vid båten med ett långt snöre, vandra omkring ute på grundet.
• Nästa morgon fördes Jarro återigen ut på grundet.

grunt

shallow 3 times

grunt

adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Den var skild från land bara genom ett smalt och grunt sund, och man kunde nog tänka sig, att det gick an att komma ditöver torrskodd, när det var lågvatten.
• Vid södra ändan ligger en sjöliknande vik av Runn, som heter Tisken och har grunt, orent vatten och sumpiga, fula stränder, belamrade med allt möjligt skräp.
• Hjälstaviken har flacka stränder, grunt vatten och en mängd vassruggar, alldeles som Tåkern.

grupp

groups; group 3 times

grupper, grupp

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Den dagen var det konfirmation i Rättviks kyrka, och läsbarnen, som hade kommit i god tid, stodo i små grupper på kyrkvallen och samtalade.
• Men om den vidsträckta tallmon, som nu låg under honom, där tallarna inte stodo stela och raka som i vanliga skogar, utan hade yviga grenar och rika kronor och hade ordnat sig i behagliga grupper på den skönaste matta av vit renmossa, om den tallmon skulle tåga ner till Övedsklosters park, då skulle den präktiga parken nödgas medge, att den hade funnit sin vederlike.
• Då grepos också barnen av förfäran över att hon ville företaga sig något så dristigt, och en liten grupp av dem följde med för att se hur det skulle avlöpa.

grus

gravel 6 times

grus, gruset

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Efter ett par år började det att växa mossa och lav på den, torrt gräs och torra löv blåste ner över den om höstarna, och om vårarna blev den höljd av nedrasande stenar och grus.
• Och så har sten och grus rasat ner från både östra och västra landborgen.
• Där det var som bäst, låg det lera och tungt grus över hällarna, men det såg så magert ut, att det var lätt att förstå, att där knappast skulle kunna växa annat än gran och en och mossa och ljung.

gruva

mine; mines 12 times

gruva, gruvan, gruvor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Människorna togo upp gruvor, de reste hyttor och bruk på den gamla skogsmarken.
• Då förstod pojken, att det, som han såg, var en gruva.
• Pojken vaknade av att han rev lös sten och grus, när han hasade sig ner i den gamla gruvan.

gruvan

the mine 15 times

gruvan

• åkern och av gruvan.
• Han var för gammal att klättra på gruvstegarna, men han bodde kvar nära gruvan i en liten stuga.
• Bössan, som hade utrotat vilddjuren, var av järn och likaså hackan, som hade brutit upp gruvan.

gruvarbetare

miners; miner 6 times

gruvarbetare

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Så snart som detta blev kunnigt, skyndade gruvarbetare och bergsmän upp i skogen för att söka reda på dess rikedomar.
• Härpå kommo han och de båda plöjarna i samspråk, och de fingo snart veta, att han var en gruvarbetare från Norbergs bergslag.
• Då erbjöds livdömda förbrytare och män, som strök omkring fredlösa i skogarna, att de skulle få tillgift för sina brott, om de ville bli gruvarbetare i Falun.

gruvarbetarna

the miners 4 times

gruvarbetarna

• De första, som sågo vildgässen den dagen, voro gruvarbetarna på Taberg, som bröto malm vid själva bergytan.
• När gruvarbetarna hörde orden, trodde de, att det var deras egen längtan, som hade kommit gåskacklet att ljuda som människotal.
• Nu är att märka, att den malm, som låg så till, att den kunde brytas oppifrån, som man bryter sten ur ett stenbrott, började ta slut, och gruvarbetarna blev tvungna att söka malmen djupt under jorden.

gruvfält

mining field; mining fields 6 times

gruvfält, gruvfältet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

This parser bucket mixes plural gruvfält with singular ett gruvfält.

• Det fanns gruvfält, där hiss-stängerna höllo på att falla omkull, och där marken var genomborrad av gruvhål, och det fanns gruvfält, där arbetet fortgick, där de dova gruvskotten hördes ända upp till vildgässen, och där hela byar av arbetarbostäder reste sig i skogskanten.
• Vildgässens flykt gick över Grängesbergs väldiga gruvfält, över de stora anläggningarna vid Ludvika, över Ulvshyttans järnverk och Grängshammars gamla nedlagda bruk fram till Stora Tunas slätter och Dalälven.
• Han hade funderat på den stora Stöten, den ofantliga öppningen i jorden mitt i gruvfältet, och flugit ner till dess botten för att undersöka hur detta väldiga tomrum hade uppkommit.

gruvkonster

mine-engines twice

gruvkonster

Gruvkonster is an older mining term for water- and ore-lifting machinery.

• Och bortom gatorna, mitt i den stora stenöknen, ligger Falu gruva med gruvkonster och hissar och pumpverk, med ålderdomliga byggnader, som stå lutande på den undergrävda marken, med svarta, branta slaggberg och långa rader av rostugnar.
• För att råda bot på alla brister vid gruvan tog bergsmännen sig för att kalla in utlänningar, som var kunniga i gruvarbete, och dessa utländska mästare lärde dem bygga gruvkonster, som pumpade bort vattnet och fraktade opp malmen.

grymm

cruel; cruelest 4 times

grymma, grymmaste

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, superlative; adjective, nominative, singular

• När pojken på fredagen kom in i parken, hörde han bofinkarna sjunga i vartenda snår om hur Sirle ekorres hustru hade av grymma rövare blivit bortförd från sina späda ungar och hur Nils gåsapåg hade vågat sig in ibland människorna och burit de små ekorrbarnen till henne.
• Ögonblicket därefter var mården på väg utför branten, och medan Smirre satt och såg hur han svängde sin ormsmala kropp från gren till gren, tänkte han: »Den där vackra trädjägaren har det grymmaste hjärta i hela skogen.
• Han tyckte, att de hade grymma, snikna, vaksamma och djärva utseenden alldeles som bovar och landstrykare.

gryning

dawn 3 times

gryningen

• Han spelade i gryningen, han spelade i soluppgången, och alltjämt följde hela skaran av gråråttor efter honom och lockades allt längre och längre bort från de stora sädesloften på Glimmingehus.
• Vildgässen voro uppe i första gryningen för att hinna skaffa sig en smula mat, innan de skulle börja resan uppåt Östergötland.
• Men i första gryningen vaknade jag vid att en örn kom susande över mig, tog mig i sina klor och förde bort mig.

gryta

pot 5 times

grytan, gryta

• Järn klädde krigsfartygen, som han hade sett i Karlskrona, på järnskenor rullade lokomotiven fram genom landet, av järn var nålen, som sydde rocken, saxen, som klippte fåren, grytan, som kokade maten.
• Det viktigaste var att lägga ut litet granris och några hudar på golvet och att hänga upp den stora grytan, där de brukade koka sitt renkött, på en kedja, som fästes uppe i toppen av tältstängerna.
• Flickan, som hade följt med honom, förstod ingenting av samtalet, utan satt tyst och såg förvånad på gryta och kaffekittel, på eld och rök, på lappar och lappkvinnor, på barn och hundar, på väggar och golv, på kaffekoppar och tobakspipor, på brokiga kläder och utskurna verktyg.

gubb

old man 7 times

gubben

• Hur mycket han än skyndar sig, hinner han inte se halva huset, förrän trädgårdsmästaren ropar på honom, och när han kommer ut, står gubben och biter i mustascherna av otålighet.
• Men pojken har ingenting sett, och då säger gubben, som han brukar, fast med än djupare förtvivlan: »Har kung Erik fått gå till vila, men inte jag!»
• Men gubben hör inte alls på honom, utan går bara rätt fram till porten.

Gud

God; God's 12 times

Gud, Guds

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• »Måtte Gud bryta hans ondska och ge honom ett annat sinnelag!» sade mor.
• Han kom till kyrkan, och han tänkte på att människorna hade rest den, för att de där skulle få höra talas om en värld utom denna, som de levde i, om Gud och uppståndelse och ett evigt liv.
• Om det var Guds mening, att sorgen skulle komma och öppna hennes hjärta till barmhärtighet just i dag, innan det var för sent att avstyra den grymma handlingen?

gudstjänst

church service; the service's 4 times

gudstjänsten, gudstjänst, gudstjänstens

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• När han red till gudstjänsten i Torsång, var hans häst skodd med silver, och när hans dotter skulle fira bröllop, lät han brygga öl av tjugo tunnor malt och steka tio stora oxar på spett.
• Några timmar efteråt vaknade han vid att kyrkklockorna i Rättvik ringde till gudstjänst.
• I Gagnef hade de begravt en död före gudstjänsten den dagen.

gul

yellow 22 times

gula, gul

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.
• De voro gula och lyste, som om det hade brunnit en eld bakom dem.
• När solen äntligen steg upp, var den inte gul, utan röd.

guld

gold 12 times

guld, guldet, guld-

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, common gender

• Det var en hög klippö, som var täckt med stora, kantiga block, och mellan de svarta blocken lyste det fram fläckar av klart, skimrande guld.
• Men med stenarna och guldet hade det väl ändå gått an, om det inte hade legat så mycket otyg i vattnet runt omkring ön.
• Här såg han hur vapensmeder hamrade ut tunna bröstharnesk, hur guldsmeder satte in ädla stenar i ringar och armband, hur svarvare förde sina järn, hur skomakare sulade röda, mjuka skor, hur gulddragaren tvinnade guldtråd, och hur vävarna slogo in silke och guld i sina vävar.

guldmynt

gold coin; the gold coins 3 times

guldmynt, guldmynten

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• »Kan han mena, att han vill sälja allt detta för ett guldmynt?» undrade pojken.
• Han fann inga påsar, men när han hade grävt ett rätt djupt hål, hörde han ett klingande av metall och såg, att han hade träffat på ett guldmynt.
• »När de här guldmynten ligger kvar i klyftan ännu efter så många år, är det väl säkert, att det inte finns någon ägare till dem,» sade förargåsen, »och jag tycker, att du kan ta vara på dem.»

Guldöga

Guldöga 16 times

Guldöga

proper noun, nominative; numeral, nominative

Name of a wild goose, Dunfin's sister.

• Dunfin hade två systrar: Vingsköna och Guldöga.
• När vildgässen landade på skäret, gingo Vingsköna och Guldöga och betade på en liten grön plätt ett stycke från stranden och fingo genast syn på främlingarna.
• »Se, syster Guldöga, sådana ståtliga vildgäss, som slår ner på ön!» sade Vingsköna.

Gull-Lilja

Gull-Lilja 4 times

Gull-Lilja

Proper name of a goat.

• »Kom hit,» sade Gull-Lilja, »så ska du få dansa på mina horn!»
• »Kom hit, så ska du få betalt för getingen, som du släppte in i örat på mig!» vrålade Gull-Lilja.
• Hur mår katten och gässen och hönsen, och var har du gjort av Stjärna och Gull-Lilja?»

gult

yellow 4 times

gult

• Och just som pojken gick förbi, slogos balkongdörrarna upp, och ett gult ljus strömmade fram genom fina, lätta gardiner.
• Själva fjäderskruden var vit, kring halsen buro de ett brett gult band, vingspegeln blänkte i grönt, rött och svart, vingspetsarna voro svarta, och huvudet var svartgrönt och skiftade som siden.
• Töcknen hade tagit färg av solskenet och svävade fram i ljusaste rött, blått eller gult.

gumma

old woman; old women 30 times

gumman, gumma, gummor

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det var en kringbyggd gård, och den blev så väl upplyst, att gumman kunde se sprickor och hål i rappningen på väggen mittemot.
• Och strax därpå rusade han bort än en gång med sådan hast, att gumman knappt kunde följa honom med ögonen.
• De stodo och väntade både länge och väl i den kalla marsnatten, och gumman började fundera på att gå in igen, när hon hörde slammer mot stenläggningen och såg, att den lilla parveln till tomte kom traskande än en gång.

Gumman

the old woman 7 times

Gumman

Common noun 'gumman' (the old woman), mistagged as a proper noun.

• Gumman såg, att när tomten inte kunde få upp dörren, kom ekorrhonan ut i ståltrådshjulet.
• Gumman trodde inte, att hon skulle få se något mer av tomten den natten, men hon dröjde i alla fall kvar vid fönstret.
• Gumman såg honom tydligt med sina långsynta ögon, och hon såg till och med, att han bar något i händerna, men vad det var kunde hon inte begripa.

gumse

the ram; ram 11 times

gumsen, gumse

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular

gumsen is singular ('the ram'), despite the plural tag.

• En stor gumse med långa, vridna horn tycktes vara den förnämsta av flocken.
• Men då reste sig den stora gumsen och gick fram till dem.
• sade gumsen.

Gumsen

the ram twice

Gumsen

Definite of 'gumse' (ram); used as a semi-proper reference.

• Gumsen måttade ett förfärligt slag, som träffade den andra räven i sidan.
• Gumsen gick först upp på bergtaket och visade pojken de goda betesmarkerna där, och denne fick lov att erkänna, att ön tycktes vara särskilt skapad för får.

gunga

to rock; swing; rocked 6 times

gunga, gungade, gungat

verb, active, infinitive; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• De brydde sig inte om att gå i land, utan vilade sig genom att ligga och gunga på vattnet.
• De ansträngde sig inte med att simma, utan läto sig sköljas upp på vågkammarna och ner i vågdalarna och hade lika roligt som barn i en gunga.
• Han orkade inte bruka årorna, men i stället satte han sig att vagga och gunga i ekan.

gyllne

golden once

gyllne

Gyllne is a poetic shortened form of gyllene.

• Men nu visste han hur de en gång hade sett ut, att de hade varit täckta av bildverk och målningar, att koret hade ägt smyckat altare och gyllne kors, och att där hade rört sig präster, som hade varit klädda i guldskrudar.