a

Ack

oh/ah 3 times

Ack

Interjection 'ack', mistagged as a proper noun.

• »Ack, herr Ermenrich!» sade pojken.
• — »Ack, har det varit vårfest?»
• Det var, som om de ville säga: »Ack, han är en människa!

ack

ack 6 times

ack

Onomatopoeic chatter sound made by a magpie, not a common noun.

• »Hack, ack, ack, ack! Där far en, som har väl reda på sig. Hack, ack, ack, ack!» skrattade en skata.

aderton

eighteen once

aderton

Archaic spelling of modern Swedish arton.

• Nu var det bråttom, ska jag säga, att söka förtjäna något, för det var bara aderton skilling kvar av de tjugufyra, som jag hade hemifrån.

afton

evening 3 times

afton, aftonen

• När det led mot aftonen, hände det sig, att han råkade få se en bergyta, som glänste likt guld.
• Han har blivit sjuk i afton.»
• Men så hade det råkat hända, att den stora festen till vårens ära, som firas varje år i Uppsala, hade ägt rum denna afton.

Ag

Agar 6 times

Agar

Proper name of the carrier pigeon; not a plural common noun.

• Agar sändeduva, som var den bästa budbäraren i hela landet, träffade vildgåsflocken borta på Dalälvstranden, och när skymningen inbröt, kommo hon och Akka farande och slogo ner framför Svavelkoket.
• När han gick och kände sig som värst modlös, fick han syn på Agar sändeduva, som hade slagit sig ner på en björkkvist.
• »Det var förträffligt, Agar, att jag råkade dig,» sade Smirre.

Akka

Akka; Akka's 289 times

Akka, Akkas

proper noun, nominative; noun; noun, nominative, neuter, singular

proper name of the lead wild goose; keep untranslated.

• Då de vildgässen, som flögo sist, märkte, att den tame inte kunde följa med, började de ropa till den gåsen, som for i spetsen av vinkeln och ledde tåget: »Akka från Kebnekajse! Akka från Kebnekajse!»
• »Akka, Akka, Akka från Kebnekajse!» ropade då de, som flögo sist och sågo hur svårt han hade det.
• »Akka, Akka!» ropade då de, som flögo sist.

akt

heed; sterns 14 times

akt, akter

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

Used in the fixed phrase ge/ta akt på, 'to pay heed to / be careful of'.

• Det fanns gamla linjeskepp med sidorna späckade av kanoner, med höga uppbyggnader i för och akter och masterna tyngda av ett virrvarr av segel och tåg.
• Nödställda flyttfåglars rop hade ljudit över havet hela dagen, utan att någon hade givit akt på dem, men nu, när man inte mer såg vem det var, som upphävde dem, föreföllo de dystra och skrämmande.
• »Men om du går här ensam, får du ta dig väl i akt för alla sprickor, som löper fram över berget,»

Akta

watch out!; watch out 11 times

Akta

adverb; verb, past, indicative, active

imperative of akta sig ('to be careful/watch out'), not a true adverb.

• Han hörde nog, att gåskarlen ropade efter honom: »Akta dig, Tummetott! Akta dig!»
• Plötsligen fick ändå en gås syn på honom, och som hon inte kunde tro, att en räv hade smugit in bland gässen i någon god avsikt, började hon ropa: »Akta er, vildgäss!
• Akta er!»

akta

watch out/beware; be careful; valued 13 times

akta, aktade, aktad

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, imperative, active

• Hon undrade om han visste hur många fiender han hade att akta sig för, han, som var så liten.
• När han gick i parken, sade hon, skulle han akta sig för räven och mården; när han kom till sjöstranden, skulle han ha en tanke på uttrarna; satt han på stengärdsgården, skulle han inte glömma vesslan, som kunde krypa genom de minsta hål, och om han ville lägga sig att sova i en lövhög, skulle han först undersöka om inte huggormen sov sin vintersömn i samma hög.
• Och så får man inte glömma den långa Ottenby mur, som går från strand till strand och skiljer Ottenby från den övriga ön, så att djuren kunna veta hur långt den gamla kungsgården sträcker sig och akta sig att ge sig in på annan mark, där de inte äro så väl fredade.

al

alder; the alders 4 times

al, alarna

adverb; noun, nominative, common gender, plural

• På flera ställen tränger den fram mellan branta bergväggar, som stå lodräta upp ur vattnet och äro alldeles överväxta med kaprifolium och hägg, med hagtorn och al, med rönn och vide, och det finns inte mycket, som kan vara angenämare en vacker sommardag än att ro fram på den lilla mörka ån och se uppåt på allt det mjuka, gröna, som hakar sig fast vid de barska bergväggarna.
• Det bryr den sig inte om, utan kantar den med björk och al, alldeles som om den vore en vanlig sötvattenssjö.
• Pilarna och alarna, som vuxo i strandbrädden, hade redan vattnet högt uppåt stammarna.

ala

alders 3 times

alar

verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

• Ekar och lindar ha stått i utkanterna och i dalgångarna, björkar och alar kring sjöstränderna, tallar uppe på de branta avsatserna och granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i.
• Gässen störtade sig genast i vattnet för att bada och leta efter föda, men Nils Holgersson hade på morgonen tappat sin ena träsko, och han begav sig in bland alar och björkar, som växte på stranden, för att söka efter något, som han kunde binda om foten.
• Nere i dalen, som låg under honom, gick en liten bäck, som var kantad av alar och små björkar.

aldrig

never 221 times

aldrig

• Pojken tyckte, att han aldrig hade sett mor så fortfärdig.
• Pojken hade nog hört talas om tomtar, men han hade aldrig tänkt sig, att de kunde vara så små.
• Aldrig mer skulle han svika sitt ord till någon, aldrig mer skulle han vara elak, aldrig mer skulle han somna ifrån predikan.

Aldrig

never 9 times

Aldrig

• Aldrig mer skulle han svika sitt ord till någon, aldrig mer skulle han vara elak, aldrig mer skulle han somna ifrån predikan.
• Aldrig förr hade han farit fram med så god fart, och att rida fort och vilt, det hade han alltid tyckt om.
• — »Aldrig har jag sett en tamgås springa, och aldrig har jag själv gjort det heller,» sade gåskarlen och gjorde saken värre, än den var.

all

all; everything 861 times

alla, allt, all, Alla, Allt

determiner, plural; determiner, neuter, singular; adverb

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Det fanns vatten i alla diken, och hästhovsörten stod i blom på dikeskanten.
• Allt det krattet, som växte på stengärdsgården, hade blivit brunt och blankt.

All

all; ever since then 3 times

All, Allt

determiner, singular; determiner, common gender, singular; adverb

• All den glänsande prakten var borta.
• All ungdom i Dalarna var tvungen att resa bort för att skaffa pengar.
• Allt sedan dess hade han gått och längtat efter den dagen, då han skulle få resa hem med Mårten gåskarl och bli människa.

allareda

already once

allaredan

Older form of modern Swedish redan.

• »Jag tror, att hålet är tillräckligt stort allaredan.»

allaredan

already twice

allaredan

An older emphatic form of modern redan.

• ’Vet du inte, att Östergötland är vittberyktat allaredan?
• Här är jag, var är du?» ropade han och var nästan förvånad, att inte Mårten gåskarl allaredan stod bredvid honom.

alldeles

quite 182 times

alldeles, Alldeles

• Men nu var det för andra gången alldeles så, som om far skulle ha kunnat se tvärsigenom honom.
• Nu såg pojken i spegeln alldeles tydligt, att locket till kistan stod öppet.
• »Den där är ju klädd alldeles som jag,» sade pojken och slog ihop händerna av förvåning.

allenast

only twice

allenast

An archaic or formal word for only.

• Boet var så gammalt, att många buskar och örter hade slagit rot däruppe, och när storkmor låg på ägg i den runda hålan mitt i boet, hade hon inte allenast den granna utsikten över en god del av Skåne att fröjda sig åt, utan hon hade också nyponblommor och taklök att titta på.
• Det var inte allenast barnen, som lekte, utan också de vuxna.

allesammans

all; everyone 3 times

allesammans

noun, genitive, common gender, singular; noun, nominative, common gender, singular

• De voro allesammans så ståtligt utstyrda, att de kunde ha varit kungar.
• »De är allesammans, som hade de vuxit på en örtasäng i kungens trädgård,» tänkte han.
• Hon hade blickat från det ena ansiktet till det andra inne i tältet, men allesammans hade hört till lappfolket.

allén

the avenue 8 times

allén

Despite the plural tag, surfaces as the singular definite 'allén' (the avenue/tree-lined lane) in all examples.

• Vid slutet av allén skymtade gavlar och torn av rött tegel, prydda med ljusa ränder och sirater.
• Han mötte inte någon i hela allén, och det var ju gott, för sådana som han bruka vara ängsliga för att bli sedda av människor.
• Parveln stod ännu kvar med fingret på näsan och tänkte, då han hörde steg bakom sig, och när han vände sig om, såg han en hel skara folk komma gående uppför allén.

allihop

all of them; all; everyone 9 times

allihop

pronoun, plural; adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, plural

• Och allihop skrattade förstås åt henne och sade, att hon bara hade drömt.
• Nu blevo allihop så ivriga, att de föllo varandra i talet.
• De hade varit präktiga allihop och glada och arbetsamma.

Alln

up to now; ever since; up until now 3 times

Allt

Lemma should be 'all'/'allt'; surface 'Allt' means 'all/entirely'.

• Allt hittills hade pojken tänkt för sig själv, att Småland inte var ett så fattigt land, som han hade hört.
• Då rätade Åsa gåsapiga på sig än mer och sade med hög, klar röst: »Allt sedan lille Mats var nio år, har han varken haft far eller mor, utan han har måst försörja sig själv alldeles som en vuxen.
• Allt hittills hade gumman tegat, likt en, som är van att ta emot ovett.

allra

very; of all; most 28 times

allra, Allra

"Most of all" only fits "allra ondast" (angriest of all); in "allra vackraste," "allra tunnaste," and "allra förskräckligaste" allra intensifies the following superlative and renders as "very" (the very loveliest/thinnest/worst).

• Ute var det allra vackraste vårväder.
• Majros var den äldsta och klokaste av dem, och hon var allra ondast.
• Vildgässen foro inte så särdeles högt, därför att den nykomna reskamraten inte kunde andas i den allra tunnaste luften.

Allra

of all 5 times

Allra

• Allra sist föllo hans blickar på en gammal flughåv, som hängde på fönsterkarmen.
• Allra sist gingo de in på en öppen gård, där galjonsbilderna från gamla linjeskepp stodo uppställda.
• Allra först finge man då rota ut ljungen, för med den förhåller det sig så, att fastän den bara har en liten förkrympt stam, små förkrympta grenar och torra, förkrympta blad, inbillar den sig, att den är ett träd.

alls

at all 37 times

alls

• I första ögonblicket visste pojken alls inte vad han skulle ta sig till med sin fångst.
• Men han måtte ha legat mycket stilla, för portörens ägare märkte inte alls, att han bar honom med sig.
• Nej, det visste han alls inte, och då började Akka räkna upp dem för honom.

allt

ever; everything; all/everything 108 times

allt, Allt

adverb; determiner, neuter, singular

• Där förvarade mor allt det, som hon hade ärvt efter sin mor, och som hon var särskilt rädd om.
• Men det där, som till en början var skugglikt, blev allt tydligare, och snart märkte han, att det var något verkligt.
• Men när tomten nästan var ute ur håven, kom pojken att tänka på att han borde ha betingat sig stora ägodelar och allt möjligt gott.

Allt

everything; all; ever since 4 times

Allt

adverb; pronoun, neuter, singular; determiner, neuter, singular

• Allt förblev oförändrat i skogen så lång tid ungefär, som en gås behöver för att äta sitt frukostmål, men just som morgonen höll på att övergå till förmiddag, kom en ensam vildgås flygande under det täta grentaket.
• Allt ifrån det, att de voro små gula gässlingar, hade också föräldrar och släktingar, ja, till och med den gamla fiskaren tydligt låtit dem märka, att de tyckte mera om Dunfin än om dem, och därför hade systrarna alltid hatat henne.
• Allt ifrån början av höstresan hade vildgässen flugit rakt söderut, men när de lämnade Fryksdalen, slogo de in i en annan riktning och foro över västra Värmland och Dalsland bort mot Bohuslän.

alltför

too 8 times

alltför

• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.
• I hasselsnåren kunde han bli fångad av sparvhöken; skator och kråkor funnos överallt, och dem skulle han inte tro alltför väl, och så snart det blev skymning, skulle han hålla öronen spända för att lyssna efter de stora ugglorna, som flögo fram med så ljudlösa vingslag, att de kunde komma alldeles inpå honom, innan han märkte dem.
• Denna dans hade många turer och föreföll åskådarna, som inte voro inne i dansreglerna, alltför enformig.

alltid

always 67 times

alltid, Alltid

• Men då sade alltid en gammal gåsamor: »Var nu inte galna!
• Aldrig förr hade han farit fram med så god fart, och att rida fort och vilt, det hade han alltid tyckt om.
• Gåskarlen hade alltid fått lära sig, att det var mest passande att gå sakta och rultande, men dessa gingo inte, utan de halvsprungo.

alltifrån

ever since 3 times

alltifrån

• Dessa gråråttor hade inte bott i landet alltifrån urminnes tid såsom svartråttorna.
• På detta sätt växer den och växer, och när den äntligen är samlad och styr upp mot Kullaberg, är den inte längre bara en sky, utan ett helt moln, som är så stort, att det kastar skugga på marken alltifrån Höganäs till Mölle.
• Far hade låtit honom sköta den alltifrån början.

alltihop

the whole thing; it all; the whole story 7 times

alltihop

pronoun, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; pronoun, accusative, plural

• Om det vore jag, som ägde det här, skulle jag hugga bort alltihop.»
• Det lät, som om någon ville göra sig lustig över hans visdom, och han höll på att bli ond, när han märkte, att alltihop bara var ett misstag.
• »Så där, nu tror jag, att du ska ha fått nästan alltihop,» sade han till sist och ställde sig flämtande på fönsterbrädet.

allting

everything 28 times

allting, Allting

pronoun, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; particle

• Han var skild från allting nu: inte kunde han leka med andra pojkar, inte kunde han överta torpet efter föräldrarna, och rakt inte kunde han få någon tös att gifta sig med.
• Pojken kunde inte låta bli att skratta, när han såg hur rutigt allting var.
• Så började det att dagas, och pojken blev glad, därför att allting blev sig likt igen, fast kölden kändes ännu vassare än förut under natten.

alltjämt

still 28 times

alltjämt

• Han höll sig alltjämt fast i rävsvansen och svängde med den över åt andra sidan, när räven försökte fånga honom.
• Han gick alltjämt kvar på åkern och såg inte en gång efter vart barnen styrde kosan.
• En hel vecka hade gått, sedan pojken hade blivit förtrollad, och alltjämt var han lika liten.

Alltjämt

still 4 times

Alltjämt

• Alltjämt voro svartråttorna osynliga.
• Alltjämt gick det framåt för Storån.
• Alltjämt betraktade han sig som en av dem.

alltmer

more and more 6 times

alltmer

• Och för varje ny vildgåsflock, som flög förbi, blevo tamgässen alltmer oroliga.
• Himlen blev alltmer jämngrå, och solen gömde sig så väl, att ingen kunde begripa var den fanns.
• Han flydde och flydde, men stegen blev alltmer osäkra och stapplande.

alltsamma

all of it 3 times

alltsammans

• I mitten låg en pöl med svart vatten, och runt omkring alltsammans stodo höga granar, som voro nästan barrlösa av ålder och vantrevnad.
• Det var alltsammans sånger om Dalarna.
• Det var alltsammans nytt för henne.

alltsammans

all of it; it all; everything 22 times

alltsammans, Alltsammans

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Om han inte hade känt hur högra kinden brände efter örfilen, skulle han ha varit frestad att tro, att det hade varit en dröm alltsammans.
• Det vita linhåret och fräknarna över näsan och lapparna på skinnbyxorna och stoppen på strumpan, alltsammans var sig likt, med undantag av att det hade blivit förminskat.
• Men så händer det kanske, att han viker av från vägen, går ut mot bergets sidor och ser ner för branterna, och då finner han med ens så mycket sevärt, att han knappast vet hur han skall hinna beskåda det alltsammans.

alltså

so 12 times

alltså

• På den tiden, då Nils Holgersson drog omkring med vildgässen, fanns det alltså inga människor på Glimmingehus, men därför saknade det visst inte invånare.
• Ugglemannen hade kommit tillbaka med budskapet, att svartråttorna skulle vara hemma igen strax efter soluppgången, och det var alltså inte mer någon fara att låta tornugglans pipa tystna och lämna gråråttorna frihet att gå vart de behagade.
• Pojken gjorde alltså färden upp till Kullaberg ridande på storkrygg.

alltsedan

ever since 4 times

alltsedan

• I höstas blev jag såld till Holger Nilsson i Västra Vemmenhög, och där har jag varit alltsedan.»
• »Detta har jag misstänkt, alltsedan jag först såg dig här på stranden,» sade Akka.
• Till storken sade hon endast, att hon inte kunde tro, att han skulle vilja flytta bort från ett hus, där storkar hade haft sitt tillhåll, alltsedan det byggdes.

allvar

in earnest; serious; serious matter 10 times

allvar

• Äntligen började Akka förstå, att detta var allvar.
• När det hade regnat en dag, började snömassorna i granskogarna smälta på allvar, och vårbäckarna kommo i gång.
• Men det är kanske därför, att den vanligen visar sig så vänlig och mild, som det blir sådant spektakel, när den ibland om vårarna lägger av den leende minen och visar, att den kan bli farlig på allvar.

allvarlig

gravely; solemn; serious 10 times

allvarligt, allvarliga, allvarlig, allvarligare

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

Used adverbially: 'seriously/gravely'.

• De orkade inte hålla sig så allvarliga som hittills, utan de började sända lustiga rop ner över nejden.
• Han kom rätt fram mot Akka och såg deltagande och allvarlig ut.
• Åsbjörn märkte, att han var rädd, och började skratta, men Klement tog saken djupt allvarligt.

allvarsam

serious 8 times

allvarsam

• Pojken hade redan blivit allvarsam.
• Han höll sig allvarsam en stund, men snart kom han till att skratta igen.
• När pojken hörde detta skämt, skrattade han först, men så trängde sig en tanke på honom, som på en gång gjorde honom allvarsam.

allvarsamma

solemn; grave 4 times

allvarsamma

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular; adverb

• Det var stora, starka karlar och kvinnor med allvarsamma ansikten.
• Han kommer till stora, gammaldags rum, med tvärbjälkar synliga i taket och alla väggar täckta av höga, mörka tavlor, där allvarsamma herrar och damer äro avbildade i besynnerliga, styva dräkter.
• När hon satt uppe på en molnkant och såg ner på Närke, som låg vänligt och välmående under henne med präktiga bondgårdar på slätten och rika gruvor och bruk uppe i bergstrakterna, med den tröga Svartån och de grunda, fiskrika slättsjöarna, med den goda staden Örebro, som utbredde sig runt om det allvarsamma gamla slottet med de stadiga hörntornen, så måtte hon visst ha tänkt: »Här skulle människorna ha det alldeles för bra, om inte jag vore.

Alvar

the Alvar 3 times

Alvaret

proper noun, nominative; noun, nominative, neuter, singular

The Stora Alvaret limestone plain on Öland.

• Men om du nu går in på det, att Alvaret och landborgarna, som står runt omkring det, är bildade av fjärilkroppen, så kan du väl ha rätt att fråga var det landet, som ligger nedanför landborgarna, har kommit ifrån.»
• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»
• »Jag ville allt veta,» sade han med än lägre röst, »om någon kan förklara varför det bor en sådan längtan häroppe på Alvaret.

Alvastra

Alvastra twice

Alvastra

Abbey ruin in Östergötland.

• Eller tror du, att det finns något landskap i Sverige, som kan berömma sig av att äga på samma gång två sådana kloster som de i Alvastra och Vreta och en sådan skön domkyrka som den i Linköping?’
• Jag fruktar, att det ska komma en tid, när de inte vill ge oss någon ära varken för Alvastra eller Vreta eller för vår domkyrka.’

an

do; possible; all right 19 times

an

adverb; subordinating conjunction

Used only in the fixed idiom 'gå an' meaning 'to be all right/permitted'.

• Men med stenarna och guldet hade det väl ändå gått an, om det inte hade legat så mycket otyg i vattnet runt omkring ön.
• — ’Då går det väl inte an, att jag frågar er om något, som ligger mig på hjärtat,’ sade bonden.
• Om det vore en bokskog, ginge det väl ändå an, för där ligger marken nästan bar, men sådana här björkskogar och granskogar, som är så ovägade och vilda, begriper jag inte hur folk kan tåla sig med.

ana

imagined; suspected 3 times

anat, anade

verb, active, supine; verb, past, indicative, active

• Vad skulle de ha sagt, om de hade anat, att han flög fram högt över deras huvuden?
• Han anade, att han hade fått större rikedom än någon av bröderna, och nu började han så småningom begripa hur hans gamla mor hade menat det med sitt arvskifte.»
• Pojken hade aldrig anat, att han skulle komma att hälsa Bataki med ett så glatt välkommen, som han nu gjorde.

anbud

offers 3 times

anbud

• »Den där tomten är lättretlig, och jag är rädd för att om du inte tar emot hans anbud nu, så blir det svårt för dig att beveka honom en annan gång.»
• Och så tog han emot Klements anbud.
• Jag tycker, att du skulle ha tagit emot deras anbud, jag, far.»

anda

to breathe; breath; spirit 7 times

andas, andan, anda

noun, nominative, common gender, singular; verb, passive, infinitive

• Vildgässen foro inte så särdeles högt, därför att den nykomna reskamraten inte kunde andas i den allra tunnaste luften.
• Det var alls ingen ordning, men det var mycken lustighet över hararnas lek, och de många djuren, som stodo och betraktade dem, började andas hastigare.
• De voro stora, dristiga och vilda, fyllda av samma stolta anda, som hade utrustat de stora skeppen.

andetag

breath; breaths 4 times

andetag

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han försökte att ta djupare andetag och slå snabbare vingslag, men i alla fall blev han flera gåslängder efter de andra.
• Allt detta lyckades hunden ropa ut i ett andetag, och gässen flögo fram och åter över gården och hörde på honom, ända tills han måste göra ett uppehåll.
• När den ståtliga gamla herrn hade satt sig på bänken, såg han först ett par ögonblick ner över Stockholm, som i all sin prakt utbredde sig under honom, och han drog ett djupt andetag, som om han hade velat inandas all traktens skönhet.

andlös

breathless 3 times

andlös

• Åter måste de våga en mödosam och farlig klättring genom murarna, medan de i andlös ängslan väntade, att fienden skulle kasta sig över dem.
• Runt omkring på kullarna rådde andlös stillhet, medan de stridskunniga hjortarna drabbade samman.
• Han blev andlös av välbehag, när vattnet smög sig mjukt och kyligt omkring hans kropp.

andrak

the drake 3 times

andraken

• Och på en sjöstrand stod andraken och krumbuktade sig för andhonan.
• Jag ska vara dig trogen i alla mina dar,» sade andraken.
• — »Vad är du för en?» ropade andraken.

andre

other 23 times

andre

• Pojken hade så roligt av att se på träkarlen, att han rent glömde bort den andre, som han flydde för.
• Och han höjde sin långa käpp och gav den andre ett dånande slag över axeln.
• Den ena herden var ung och såg ut, som folk gör mest, den andre var en gammal besynnerlig en.

anfall

attack; attacked 9 times

anfallet, anfall, anfallen, anfalla

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Gråråttan satt en stund stilla i gluggen och väntade, att hon skulle bli anfallen.
• Inte lyckades det Jarro att göra sig fri, men det där anfallet hade ändå det goda med sig, att drängen märkte, att fågeln levde.
• Pojken stod färdig med en ny sticka, men, besynnerligt nog, gjorde inte björnfar om anfallet.

anförar

the leader 4 times

anföraren

• Den ena gråråttan efter den andra följde anföraren.
• De allra flesta skulle resa vidare och hade slagit ner bara för att få vila, och så snart som anföraren för en flock tyckte, att kamraterna hade vederkvickt sig tillräckligt, sade han: »Är ni nu färdiga, så ger vi oss väl av.»
• »Ni tror väl inte, att jag ämnar låta er äta så mycket, att ni inte kan röra er?» sade anföraren, smällde i vingarna och satte av.

anförare

leader 4 times

anförare

• Då tog gråråttornas anförare mod till sig och hoppade ner i den kolmörka källaren.
• Om allt hade gått rätt till, borde han till och med ha varit anförare för hela flocken, därför att den värdigheten hade sedan urminnes tid tillhört den äldsta av Vitfjädrarna.
• Alla voro ense om att han inte det minsta bråddes på förfäderna, och att han inte kunde duga till anförare.

anförtro

to entrust; entrust 4 times

anförtro

noun, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

Infinitive verb 'anförtro', mistagged as a noun.

• Ugglekvinnan skickade hon till Flammea, tornugglan, som bodde i Lunds domkyrka, med ett uppdrag, som var så hemligt, att Akka bara med viskande röst vågade anförtro henne det.
• ’Jag vet inte om du är så hemma i konsten, att jag kan anförtro dig att ta vid där jag slutar,’ svarade han.
• »Du törs nog inte anförtro dig åt mig,» hade korpen sagt.

angå

as for; concerned 3 times

angår, angått

verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• I stället låg han stilla, som om hela saken inte hade angått honom.
• Vad Bataki angår, brukade han aldrig kasta en blick åt den östra stadsdelen och inte heller åt den vackra sjön Varpan.
• Vad Nils Holgersson angår, så var han för hungrig att kunna somna.

anläggning

the works; the grounds 4 times

anläggningarna

• Därpå vandrade de båda karlarna igenom de stora anläggningarna: segelsömmareverkstaden och ankarsmedjan, maskin- och snickeriverkstäderna.
• Tänk på den vackra sjön och de gula strandbergen och på Grenna och Jönköping med tändsticksfabriken och Munksjö, och tänk på Huskvarna och alla de stora anläggningarna där!»
• Här äro anläggningarna av annat slag.

anledning

reason 3 times

anledning

• På den tiden, när Nils Holgersson for omkring med vildgässen, fanns där också en stuga med en liten bit röjd jord omkring, men folket, som en gång hade bott där, hade av en eller annan anledning flyttat därifrån.
• Bataki, korpen, älskade allt, som var hemlighetsfullt, allt, som gav anledning till grubbel och funderingar och satte tankarna i rörelse, och mycket sådant fann han på stadens svarta sida.
• Hon hade inte varit där på många år, och hon tyckte inte illa om att få en anledning att resa dit.

annan

other; others; anything else 665 times

andra, annat, annan, annans, Andra

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.
• »Måtte Gud bryta hans ondska och ge honom ett annat sinnelag!» sade mor.

annars

otherwise 30 times

annars, Annars

• »Annars blir han till en olycka för både sig själv och oss.»
• De voro mycket prydliga och väl putsade annars, men på fötterna såg man, att de voro fattigt vildmarksfolk.
• »Lägg ner henne genast, annars ska du få se vad stryk du får!

annorlunda

different; differently 5 times

annorlunda

adverb; adjective, nominative

• Men i Blekinge går det helt annorlunda till, när hav och land mötas.
• Han visste inte om det bara berodde på dräkterna, men han tyckte, att människorna sågo helt annorlunda ut här än på andra håll, mycket ståtligare och förnämare.
• Nu är att märka, att på den tiden såg det helt annorlunda ut i Jämtland än i våra dagar.

ansågo

considered 3 times

ansågo

verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

Historical plural past form of anse.

• Om pojken hade fått välja, skulle han väl aldrig ha tänkt på att slå ner där, men fåglarna ansågo visst detta för ett riktigt paradis.
• De glömde alldeles bort den gamla fiendskapen och ansågo skogen som sin bästa vän.
• De flesta ansågo nästan, att det var synd om Klement att nödgas tävla med honom.

anse

considered; considers; been considered 10 times

ansåg, anser, ansetts

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, passive, supine

• Fastän hon flög så långsamt och illa, att Smirre ansåg sig kunna fånga henne utan särdeles stor svårighet, var han nu rädd att misslyckas och ämnade låta henne flyga förbi oantastad.
• Om Nils Holgersson genast hade ropat på hjälp, skulle den vita gåskarlen säkerligen ha kunnat befria honom, men pojken ansåg väl, att han borde kunna reda sig ensam mot ett par kråkor.
• »De anser sådant för den bästa föda, men du tör väl få bättre mat i utlandet.»

anseende

reputation 6 times

anseende

• Hon hade så stort anseende, att de bästa vildgäss, som funnos, brukade sluta sig till henne.
• Råttor hållas just inte i högt anseende av de andra djuren, men svartråttorna på Glimmingehus utgjorde ett undantag.
• Han kände sig mycket förödmjukad och tyckte, att hela hans anseende som jägare stod på spel.

ansenlig

imposing; substantial; the grandest 7 times

ansenliga, ansenlig, ansenligt, ansenligaste

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

• Bronskarlen gick fram mot ett hus med låga väggar, små fönster och ett ansenligt tak.
• Den ligger ganska ansenlig på en udde, som är överskuggad av rika fruktträd.
• Kort därpå komma de till det ansenligaste av de många dockhusen.

ansikt

the face; faces 13 times

ansiktet, ansikten

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Och en märkvärdigare syn hade pojken aldrig sett, för dessa bilder hade otroligt mäktiga, skräckinjagande ansikten.
• Kroppen var stor och knotig, men huvudet var litet, och ansiktet hade veka och milda drag.
• Sedan gick han fram till henne, tryckte igen hennes ögon, lade hennes händer i kors över bröstet och strök det tunna, gråa håret tillbaka ur ansiktet.

ansikte

face; the faces 24 times

ansikte, ansiktena

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han hade ett gammalt, rynkigt, skägglöst ansikte och var klädd i svart långrock, knäbyxor och bredskyggig, svart hatt.
• Skollärarens ansikte blev mörkare för varje sekund, som gick, och pojken tänkte på att läraren var mera noga med att de skulle kunna sin geografi än något annat.
• Han höll en lång käpp i handen och såg ut, som om han skulle kunna göra bruk av den också, för han hade ett fasligt strängt ansikte med en stor, krokig näsa och en ful mun.

ansträng

exerted 3 times

ansträngt

• Om inte pojken hade ansträngt all sin kraft för att hjälpa honom, hade han aldrig kommit till rätta igen.
• Han hörde hur liv och blod hade vågats, hur den sista skärven hade offrats för att bygga krigsskeppen, hur snillrika män hade ansträngt all sin kraft för att förbättra och fullkomna dessa fartyg, som hade varit fäderneslandets värn.
• Det var övermänskligt, vad han hade ansträngt sig för att bistå alla, som voro i nöd.

antal

number 5 times

antal

• För att väggarna skola få behålla sin styrka, är endast ett ringa antal fönster upptaget i de övre våningarna, och i den nedersta finnas inga alls, bara smala ljusöppningar.
• Bara på ett och annat gammalt och ensligt ställe kunde man råka på några få av dem, och ingenstans funnos de till så stort antal som på Glimmingehus.
• Men så småningom, när gråråttorna hade växt till i antal, blevo de djärvare.

antingen

either; whether 4 times

antingen

conjunction; auxiliary verb, active, infinitive

'Antingen' pairs with 'eller' (either/or) or introduces a concessive 'whether'.

• Och antingen hade de haft otur med att degarna inte hade velat jäsa, eller också voro de väl senfärdiga av sig, för de måste arbeta länge efter sedan det hade blivit mörkt.
• De skulle antingen bli krossade mellan isflaken eller ihjälbitna av sälarna eller skingrade av stormen.
• Men efter två dagars sökande, antingen de så hade funnit honom eller inte, skulle de mötas i nordvästra Småland på en hög bergtopp, som liknade ett tvärt avhugget torn och kallades Taberg.

Antingen

either twice

Antingen

Correlative with 'eller' (either...or).

• Antingen störtade en torrfura över honom, eller också råkade han ut för ett bergras.
• Antingen måtte alla bönder i Hälsingland ha för sed att sända sin boskap uppåt skogarna på en och samma dag, eller också bara föll det sig så det året.

använda

use; be used; uses 11 times

använda, användas, använder

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, passive; verb, present, indicative, active

• Det lilla huset, som hade både dörr och fönster, skulle ekorrhonan använda till matrum och sängkammare; därför lade de dit en bädd av löv och satte in en skål mjölk och några nötter.
• I deras ställe leva där stora skaror av unghästar, som skola användas vid våra kavalleriregementen.
• Människorna hade räddat honom för att kunna använda honom som lockfågel.

arbeta

worked; work; works 67 times

arbeta, arbetade, arbetat, arbetar, arbetades, arbetande, arbetats

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Past-tense verb 'arbetade' (worked), mistagged as an adjective. Gloss must be the past tense 'worked', not the present participle 'working'.

• Smirre räv lämnade isen, där den stötte mot land, och just som han arbetade sig uppför strandsluttningen, ropade pojken till honom: »Lägg ner gåsen, din lymmel!»
• Och antingen hade de haft otur med att degarna inte hade velat jäsa, eller också voro de väl senfärdiga av sig, för de måste arbeta länge efter sedan det hade blivit mörkt.
• Och sedan, hur länge hade de inte måst arbeta och sträva, innan de från timmerstugan med det enda rummet hade nått fram till att resa en borg med hundra rum sådan som Vittskövle!

arbetarbostäd

workers' cottages; the workers' cottages' 7 times

arbetarbostäder, arbetarbostädernas

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, plural

• Stora verkstäder och fabriker lågo under bergväggarna, över dalbottnen utbredde sig arbetarbostäder, omgivna av trädgårdstäppor, och mitt i dalen lågo skolhusen.
• Runt omkring lågo stora stenhögar, en ångmaskin flåsade i ett skjul, kvinnor och barn sutto i en ring på marken och sorterade stenar, på en smal hästbana rullade några vagnar, lastade med gråa stenstycken, och i skogsbrynet lågo små arbetarbostäder.
• Ett stycke därifrån lågo arbetarbostäder under gröna träd, och ändå längre bort reste sig en stor, vit herrgårdsbyggnad.

arbetare

workers; worker 18 times

arbetare, arbetarna, Arbetare

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Han visste, att de hade varit som stora verkstäder, fulla av alla slags arbetare.
• »Vart ska ni fara? Vart ska ni fara?» ropade en arbetare.
• När arbetarna hörde svaret, trodde de, att det var deras egen längtan, som kom gåskacklet att ljuda som människotal.

arbete

work; labors 105 times

arbete, arbetet, arbeten

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Han hade tagit upp ur kistan en broderad smäck och satt och såg på det gammaldags arbetet med sådan andakt, att han inte märkte, att pojken hade vaknat.
• Gåskarlen var stor och tung, så att det blev ett drygt arbete för pojken, men till sist lyckades han.
• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.

arm

arm; wretched 13 times

armen, arm, arma

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Det största av dem stack in honom under sin arm och bar bort honom.
• Akka visade sig också mycket vänlig mot honom, strök sitt gamla huvud flera gånger mot hans arm och prisade honom, därför att han hade hjälpt dem, som voro i betryck.
• Nätt och jämnt var pojken gömd, nätt och jämnt hade träkarlen fått ner armen på rätt plats igen, så stannade bronskarlen framför honom och stötte ner käppen i marken, så att träkarlen skakade på sin pall.

arma

poor 3 times

arma

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative

• De hade kastat sig över arma, fjättrade fångar och pinat dem, de hade frossat på lik, de hade stulit bort den sista rovan i den fattiges källare, bitit fötterna av sovande gäss, rövat ägg och dunungar från hönsen och gjort tusen ogärningar.
• Men när den sista sången hade dött bort, hade pojken känt hur bedrövligt hans eget liv var, och det hade burit emot för honom att efter detta vända tillbaka till sina arma reskamrater.
• Han kände en stor ömkan med de arma kreaturen, som var under vilddjursvälde, fast de väl inte borde ha någon annan herre än människan.

armarna

the arms 9 times

armarna

• Då började han att dra sig i håret och nypa sig i armarna och svänga sig runt, och ögonblickligen gjorde han efter det, han, som syntes i spegeln.
• Han blev så glad, att han hade velat slå armarna om halsen på gåskarlen, men det kom han sig inte för med.
• Och de på land voro nog rädda, för han såg hur en stor jätte stod överst på toppen av ön och sträckte upp armarna liksom i förtvivlan över all den olycka, som skulle övergå honom och hans ö.

arv

inheritance 6 times

arvet, arv

• Hon ville, att han skulle få det bästa arvet, men på samma gång var hon rädd, att det skulle bli ofrid mellan honom och hans bröder, om de märkte, att hon inte hade delat lika mellan dem.
• Då kallade hon till sig alla tre sönerna och började tala med dem om arvet.
• ’Men innan jag lämnar er arvet,’ sade han, ’måste ni lova mig, att om någon främling skulle råka att upptäcka era kopparberg, så ska ni slå ihjäl honom, innan han hinner visa sitt fynd för någon annan.’

Asa-Tor

Asa-Thor; Asa-Thor's 3 times

Asa-Tor, Asa-Tors

proper noun, nominative; proper noun, genitive

The Norse god Thor.

• — »Skulle jag inte vara blek?» sade jätten. »Det kommer en vandrare på vägen, som likaså säkert är Asa-Tor, som du är min hustru.»
• Det torde inte ha varit utan deras vilja och åtgöranden, som landet låg så öde och ogästvänligt, och det var nog på goda grunder, som bergresen kände sig ängslig, när han såg Asa-Tor nalkas hans stuga.
• Kvar voro också de härliga fjällen, som ge Jämtland dess skönhet, och som åt alla, som gästa dem, skänka styrka, sundhet, glädje, mod, levnadslust, så att ingen av Asa-Tors bragder synes förnämligare än den, som han utförde, när han kastade ut fjällmassorna, allt ifrån Frostviksfjällen i norr till Helagsfjället i söder, allt ifrån Oviksfjällen strax bortom Storsjön ända till Sylarna vid riksgränsen.

Asker

Asker's; Asker 3 times

Askers, Asker

proper noun, genitive; proper noun, nominative

Swedish parish name.

• Namnet Kajsa hade hon fått därför, att hon hade mycket att göra med storm och blåst och sådana där vindtroll alltid bruka kallas så, och tillnamnet därför, att hon skulle vara kommen från Ysätterskärret i Askers socken.
• Det tycks nog, som om hon skulle ha haft sitt egentliga hemvist i Asker, men hon brukade också visa sig på andra håll.
• Och gammalt folk berättar, att en gång, när Askers kyrka höll på att brinna, kom Ysätters-Kajsa farande, slog ner bland eld och rök på kyrktaket och avvärjde faran.

Aslak

Aslak 6 times

Aslak

proper noun, nominative; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Medan Ola Serka funderade, sutto Åsa gåsapiga och Aslak, den unga lappgossen, som hade stirrat på henne förra kvällen, på platsen framför tälten och språkade.
• Aslak hade varit i skola och kunde tala svenska.
• »Du vet inte vad du talar om,» sade Aslak.

Assarsson

Assarsson; Assarsson's 9 times

Assarsson, Assarssons

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• Hon tänkte på hur det hade gått, när de hade kommit till Malmberget och frågat efter en arbetare, som hette Jon Assarsson, och som hade sammanvuxna ögonbryn.
• Och eftersom de voro Jon Assarssons barn, så kunde de ju hålla till i kåken, som han hade bott i, medan de väntade på honom.
• Han ville inte, att Åsa skulle få tillfälle att göra honom flera frågor om Jon Assarsson.

att

that; to 6296 times

att, Att

subordinating conjunction; particle

infinitive marker before a verb.

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Nu var det en söndagsmorgon, och pojkens föräldrar höllo på att göra sig i ordning för att gå i kyrkan.
• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.

av

of; by; with 1438 times

av

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• Där lågo ett par gammaldags bondkvinnedräkter av rött kläde med kort liv och veckad kjol och pärlbesatt bröstsmäck.

avbilda

depicted; pictured 3 times

avbildade, avbildad

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular

• Samma hästar och samma ryttare voro avbildade mångfaldiga gånger.
• Det var alldeles herr Karl, sådan som far hade sett honom avbildad på tavlor på alla herrgårdar, där far hade...
• Han kommer till stora, gammaldags rum, med tvärbjälkar synliga i taket och alla väggar täckta av höga, mörka tavlor, där allvarsamma herrar och damer äro avbildade i besynnerliga, styva dräkter.

avbränd

burned; burned-over 3 times

avbrända

adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Men en dag i början av sommaren samlades alla barnen i den socknen, där det avbrända berget fanns, framför ett av skolhusen.
• Så kom tåget då till sist upp till den stora, avbrända bergvidden.
• Så kommo människorna strömmande upp till det avbrända berget.

avbrott

interruption 5 times

avbrott

• Här blev det ett nytt avbrott i berättelsen.
• När den ståtliga gamla herrn hade hunnit så långt i sin berättelse, vände han sig mot Klement och såg på honom, och Klement nickade allvarligt till honom, men han sade ingenting för att inte vålla något avbrott i berättelsen.
• Och efter denna flock kom skara på skara utan avbrott.

avbröt

broke off/interrupted; broke off 5 times

avbröt

verb, active, supine; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active

• Här avbröt han sig och nickade och smålog åt sig själv.
• — »Vad är det du säger?» avbröt Karr.
• De ryckte till av ängslan, när gumman ett par gånger avbröt sig mitt i berättelsen och frågade om de inte hörde hur det prasslade.

avlöpa

to turn out 3 times

avlöpa

• Alla de andra köpmännen stodo och försökte att se hur handeln skulle avlöpa, och när de märkte, att pojken började gräva i fickorna, kastade de sig över diskarna, togo händerna fulla av guld- och silversmycken och bjödo ut dem till honom.
• Han förstod, att nu gjorde han klokast i att fly, men han var så nyfiken att se hur mötet mellan trollet och solen skulle avlöpa, att han blev stående.
• Då grepos också barnen av förfäran över att hon ville företaga sig något så dristigt, och en liten grupp av dem följde med för att se hur det skulle avlöpa.

avsats

ledges; a ledge 4 times

avsatserna, avsats

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Men när strömmarna kommer till avsatserna mellan trappstegen, måste de kasta sig huvudstupa utför dem, och härav kommer vattnet i sådan skummande fart, att det får kraft att dra kvarnhjul och maskiner, och sådana har det också växt opp vid varenda fors.
• Men pojken kunde ändå efteråt komma ihåg, att han hade sett trappstegsgavlar, som buro bilder av Kristus och hans apostlar på de olika avsatserna, gavlar, där bilder stodo i nisch vid nisch hela väggen uppefter, gavlar, som voro inlagda med mångfärgade glasbitar, och gavlar, som voro randiga och rutiga av vit och svart marmor.
• Ekar och lindar ha stått i utkanterna och i dalgångarna, björkar och alar kring sjöstränderna, tallar uppe på de branta avsatserna och granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i.

avsikt

intention 7 times

avsikt

• Plötsligen fick ändå en gås syn på honom, och som hon inte kunde tro, att en räv hade smugit in bland gässen i någon god avsikt, började hon ropa: »Akta er, vildgäss!
• Den där pilten hade visserligen för avsikt att springa in på varvet och sticka sig undan där.»
• Korpen kunde ju inte bryta malm för egen räkning, och därför var det säkert hans avsikt att skänka upptäckten till Nils Holgersson.

avstå

to give up; given up 4 times

avstå, avstått

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• När en pojke hade avstått från att bli människa för att få resa omkring med några fattiga vildgäss, så borde de väl begripa, att han inte hade lust att förråda dem.
• ’Inte tror jag, att Fjätälven vill avstå från att göra färden på egen hand,’ sade skogen.
• Sörmland ville inte skänka annat än ett par Mälarfjärdar, och Dalarna tyckte likaså, att det inte ville avstå någon fast mark, och frågade om Uppland ville hålla till godo med ett stycke av Dalälven.

avstånd

distance; distances 14 times

avstånd, avståndet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det är skogsfågel från Göinge härader: orrar och tjädrar, som komma flygande i långa rader med ett par meters avstånd från varandra.
• Så snart som ekorren hade blivit infångad, och jakten var till ända, gick Smirre fram till mården, men stannade på två stegs avstånd, till ett tecken att han inte ville beröva honom jaktbytet.
• Smirre gick emot honom, men stannade på två stegs avstånd för att visa, att han inte ville ta ifrån honom jaktbytet.

ax

ears of grain; in ear; an ear of grain 4 times

ax

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Tänk, om den åkern, som just nu gled fram under honom, och som väl knappt kunde vara mer än nysådd, för han såg inte ett grönt strå på den, skulle åka i väg ner till Söderslätt i Skåne, där rågen stod med ax vid den här tiden!
• Tätt bredvid honom marscherade rågstrån med tunga ax i topparna, blommande blåklint och gula gullkragar; äppleträd pustade fram, nertyngda av frukter, och efter dem följde fullsatta bönrankor, stora stånd med prästkragar och hela snår av bärbuskar.
• Pojken lydde rådet, och det dröjde inte länge, förrän han hittade ett ax.

axel

shoulder; shoulders 7 times

axeln, axel, axlar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Den satt tämligen högt uppe på väggen, men råttorna ställde sig på varandras axlar, och det dröjde inte länge, förrän den modigaste ibland dem satt i gluggen, färdig att tränga in på Glimmingehus, utanför vars murar så många av hennes förfäder hade stupat.
• Och han höjde sin långa käpp och gav den andre ett dånande slag över axeln.
• Den gamle visslar åt rödstjärten, den kommer till honom och slår tryggt ner på hans axel, och när ugglan flyger efter den i sin jaktiver, jagar han bort henne med spaden.

ä

are 4 times

ä

Dialectal contraction of 'är' (is/are), used in direct speech.

• De på marken blevo alldeles ursinniga och skreko: »Måtte ni bli skjutna, så många som ni ä’, så många som ni ä’!»
• Åter hörde de gässen skrika över deras huvuden, och i gåskacklet urskilde de ett par ord: »Stå stilla, där ni ä’! Stå stilla, där ni ä’!»

ädla

noble 5 times

ädla

Mistagged as a verb; ädla is the plural form of the adjective ädel ("noble").

• På sjuttonhundratalet funnos där ett stuteri, där ädla rashästar uppföddes, och ett schäferi, där flera hundra får underhöllos.
• Här såg han hur vapensmeder hamrade ut tunna bröstharnesk, hur guldsmeder satte in ädla stenar i ringar och armband, hur svarvare förde sina järn, hur skomakare sulade röda, mjuka skor, hur gulddragaren tvinnade guldtråd, och hur vävarna slogo in silke och guld i sina vävar.
• Men den, som ägde kjorteln, prydde vadmalsvåden med så mycket pärlor och ädla stenar, att den lyste skönare och dyrbarare än gyllentyget.

äg

owned; the owners 6 times

ägde, ägarna

verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

• Han undrade om ekorrarna ännu ägde kvar något av sitt vinterförråd, och han bad den vita gåskarlen föra honom över till udden, så att han kunde få tigga ett par hasselnötter av dem.
• Det utbredde sig nämligen en stor, vid skog på alla sidor om det gamla bruket, och den skogen var beryktad både bland djur och människor, därför att ägarna sedan många år tillbaka hade varit så måna om den, att de knappast hade nänts att fälla träd till vedbrand.
• De beslöt, att det landskapet, som kunde visa, att det ägde mest klokhet och duglighet, skulle få kungen och huvudstaden.

äga

owned; owns; to have 25 times

äga, äger, ägt, ägde

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• Vintern var ännu knappast förliden, och Smirre mindes dagar och nätter, när han hade måst driva omkring sysslolös utan att äga ett villebråd att jaga, när flyttfåglarna voro borta, när råttorna gömde sig under den frusna jordytan, och när hönsen voro instängda.
• Under en mångfald av år hade svartråttorna ägt Skåne och hela landet.
• När mötet skall äga rum, göra kronhjortarna, rådjuren, hararna, rävarna och de övriga vilda fyrfotingarna färden till Kullaberg redan på natten för att inte bli bemärkta av människorna.

ägare

owner; owners 6 times

ägare, ägaren

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De flesta stugorna hade väl namn efter sina ägare, såsom det brukas i Skåne, men i stället för att svara, att detta var Per Matssons eller Ola Bossons, hittade tupparna på sådana namn, som de tyckte vara passande.
• Men han måtte ha legat mycket stilla, för portörens ägare märkte inte alls, att han bar honom med sig.
• Det händer ibland, att man råkar på ett bygge, som har blivit så stort tilltaget från början, att ägaren aldrig har lyckats att få det färdigt.

ägde

owned 18 times

ägde

• Det var så, att mor ägde en stor, tung, järnbeslagen ekkista, som ingen annan än hon själv fick öppna.
• Det gamla stenhuset ägde så säkra murar, och så få råttgångar ledde genom dessa, att svartråttorna hade lyckats försvara dem och hindra gråråttorna från att tränga in.
• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»

ägg

egg; eggs 31 times

ägg, äggen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det var sant, att han inte hade förmått göra mycket ont, så liten som han var, men nog kunde han ha förstört många fågelbon och slagit sönder många ägg, om han hade haft lust.
• De hade kastat sig över arma, fjättrade fångar och pinat dem, de hade frossat på lik, de hade stulit bort den sista rovan i den fattiges källare, bitit fötterna av sovande gäss, rövat ägg och dunungar från hönsen och gjort tusen ogärningar.
• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»

ägna

devote 3 times

ägna

• Detta gjorde, att arbetet i den stora gruvan blev så fruktat, att ingen ville ägna sig däråt av fri vilja.
• Hela trakten är översållad av gamla bergsmansgårdar, men de, som bor på dem, får lov att ägna sig åt jordbruk eller skogshantering.
• Han hade talat vid sin morbror om detta, och den gamle hade insett, att det skulle vara en stor lycka, om människor kunde ägna sig åt handarbete på lediga stunder.

äldste

the eldest 10 times

äldste

• Och för att alla rävar i Skåne skulle veta, att Smirre var fågelfri i landskapet, bet den äldste bland rävarna av honom den högra öronspetsen.
• Då vek ett par av dem åt sidan, men den äldste körde rätt på.
• Den äldste skulle plöja mittfåran, de två näst äldsta ställde sig på ömse sidor om honom, de två, som var närmast dem i ålder, tog plats bortom dem, och de två yngsta plöjde var sin fåra, den ene vid västra kanten av utmarken och den andre vid den östra.

älg

moose; the moose's 46 times

älgen, älgarna, älgar, älg, älgens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, singular

• Skogvaktaren började då berätta om älgarna, och Karr gjorde sig så liten han kunde och kröp ihop bakom skogvaktarens ben liksom för att gömma sig.
• Kunde det vara möjligt, att han skulle få behålla livet bara därför, att han hade varit orolig för älgarna?
• Här levde älgen i flera år och växte till ett starkt och ståtligt djur.

älgarna

the moose 5 times

älgarna

• Han sade, att det var tydligt, att hunden hade vetat, att älgarna voro i nöd, och hade velat rädda dem.
• Du vet, att dina stamfränder har till valspråk, att älgarna är ett med skogen, men du har inte en gång varit inne i en skog.»
• Karr förstod, att älgarna hade svårt att komma fram med vad de ville säga, och han försökte hjälpa dem.

Älgen

the moose 7 times

Älgen

• Älgen var alltjämt sorgsen och syntes vara loj och oföretagsam, men Karr förstod konsten att få honom lekfull och glad.
• Älgen tittade under lugg ner på Karr, som hoppade över inhägnaden flera gånger om dagen, så liten han än var, gick fram till stängslet, gjorde ett språng och var ute i det fria, nästan utan att han visste hur det hade gått till.
• Älgen hade hört Karr tala om de giftiga huggormar, som funnos i skogen, och när ormen lyfte huvudet, sträckte ut sin kluvna tunga och väste mot honom, trodde han, att han hade råkat på ett förfärligt farligt djur.

älgkalv

moose calf 5 times

älgkalven, älgkalv

• Älgkorna hade helt nyss fött sina ungar, och förra kvällen hade det lyckats hunden att skilja en älgkalv, som inte kunde vara mer än fem dagar gammal, från hans mor och driva honom ner på en myr.
• När det var lugnt på skogvaktarbostället, när inga steg hördes på vägen och husbonden gick och sysslade med sina trädplantor, som han drog upp på ett grönsaksland, brukade Karr använda tiden till att leka med älgkalven.
• Men som han följde husbonden överallt, gick han också med honom till lagården, när han gav älgkalven mjölk, och han brukade sitta utanför kätten och betrakta honom.

älgkon

the cow moose 4 times

älgkon

Actually a noun (definite form of 'älgko', cow moose), mistagged as an adverb.

• Karr stod och såg på utan att våga dra andan, men när han märkte, att älgkon inte kunde rädda sig, sprang han sin väg, så fort han kunde.
• Det berodde kanske därpå, att han inte hade önskat döda varken älgkon eller hennes kalv, utan hade bragt dem om livet alldeles utan att vilja det.
• Sedan måste han skaffa hjälp till att dra upp den döda älgkon ur myren, och först när allt detta var gjort, kom han ihåg, att han skulle skjuta Karr.

älgtjur

bull moose; the moose bulls 4 times

älgtjuren, älgtjurarna, älgtjur

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Han hade inte så breda horn och så hög puckel och så strid man som de färdiga älgtjurarna, men nog hade han styrka tillräckligt för att kämpa för sin frihet.
• Det var en älgtjur, några älgkor och flera kvigor och kalvar.
• Han bara stirrade på den gamla älgtjuren, som hade breda skovelhorn med många taggar, hög puckel över bogarna och en långhårig skinnflik hängande under halsen.

Älgtjuren

the bull moose 3 times

Älgtjuren

• Älgtjuren reste på sig, när vi slog ner, och kom emot oss.
• Älgtjuren låg lika lugn, men älgkorna blev oroliga. ’Det är kanske, som gässen säger,’ sade de och började resa på sig.
• Älgtjuren stod där, ända tills jägarna kom fram i skogsbrynet.

älska

loved; to love; love 13 times

älskade, älska, älskat, älskar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, active, supine

• Förutom att där ännu finnas kvar hjortar av den gamla stammen och att harar och grav-änder och rapphöns älska att leva där, så utgör den på våren och sensommaren en viloplats för många tusental av flyttfåglar.
• »Tror du, att det kan vara silver?» sade de, och ögonen höllo på att trilla ur huvudet av lystnad, för så märkvärdigt det än kan låta, finns det ingenting i världen, som kråkor älska så mycket som silverpengar.
• Hans hjärta led av den tanken, att människorna aldrig hade älskat honom.

älskad

loved 4 times

älskade

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, singular; adjective, nominative, plural

• Smirre älskade prakt, och hans päls var skinande röd, bröstet var vitt, nosen svart och svansen yvig som en plym.
• Han tyckte, att de voro blida och goda, och han älskade dem.
• Dessutom retades hon ständigt med honom, därför att han älskade människorna.

älv

river; rivers 58 times

älven, älv, älvar, älvarna

noun, nominative, common gender, singular; adverb; noun, nominative, common gender, plural

Mistagged as an adverb; älvar is the plural of älv ("river").

• »Här har de tagit en stor sjö och en stor älv och en stor skog och ett stort berg, hackat dem i stycken, blandat dem om varandra och brett ut dem på jorden utan någon ordning,» tänkte pojken, för han såg ingenting annat än små dalar och små sjöar och små kullar och små skogsdungar.
• I början av färden, när pojken såg bruksskorstenarna sticka upp bakom varje ås, tyckte han, att allt var sig likt som i Västmanland, men när han kom fram till den stora älven, fick han något nytt att se på.
• När vildgässen hade nått Torsångs flottbro, vände de och foro mot nordväst utmed älven, som om de ville bruka den till vägvisare.

Älvkarleby

Älvkarleby 4 times

Älvkarleby

• De vann stor ära vid Söderfors och stor ära vid Älvkarleby, och äntligen nådde de fram till havet.
• ’Det första jag gjorde, sedan jag kom hem,’ fortfor det, ’var att leda in Dalälven på mitt område, och jag ställde det så, att den måste göra två präktiga fall: ett vid Söderfors och ett vid Älvkarleby.
• Nu flög örnen med pojken över hela Uppland och stannade inte, förrän han kom till det stora vattenfallet vid Älvkarleby.

älvstrand

riverbank 6 times

älvstranden, älvstrand

• Kyrkorna höjde sig nere vid älvstranden, och omkring dem samlades gårdarna till stora byar.
• Örnen svingade sig framåt med väldiga vingslag, och om en liten stund kommo de till en älvstrand.
• Här kördes skörden ner till en ödslig älvstrand och lämnades där.

ämna

intended; intended to; intend to 53 times

ämnade, ämnat, ämnar, ämna, ämnad

verb, past, indicative, active; auxiliary verb, active, supine; verb, present, indicative, active

Actually the past tense of the verb ämna "to intend", mislabeled as an adjective.

• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.
• Han begrep med ens, att vildgässen aldrig hade ämnat ta honom med sig upp till Lappland.
• Men jag tror inte, att vårt nattkvarter är till lags varken för dig eller för honom, för vi ämnar ställa oss att sova på den landlösa isen härute.»

ämnad

intended; had intended 3 times

ämnade, ämnat

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, neuter, singular

• Fastän hon flög så långsamt och illa, att Smirre ansåg sig kunna fånga henne utan särdeles stor svårighet, var han nu rädd att misslyckas och ämnade låta henne flyga förbi oantastad.
• Det såg ut som valar och hajar och andra stora havsdjur, men pojken förstod, att det var havstrollen, som hade samlat sig kring ön och ämnade kravla sig upp på den för att strida med landtrollen, som bodde där.
• Örnen hade ämnat fara rakt mot norr, men när han kom ett stycke ut över älven, hörde han hur pojken undrade vem som tog hand om timret, sedan det hade blivit upplagt vid älvbrädden.

än

than; even; however 602 times

än, Än

subordinating conjunction; preposition; adverb

• Och han tänkte förstås, att inte skulle han läsa mer, än han hade lust till.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

änd

ducks 6 times

änder

• Det var änder och grågäss, svärtor och grisslor, lommar och alfågel, skrakar och doppingar, strandskator och sjöorrar.
• Både vildgäss och grågäss och änder och lommar summo ut mellan bankarna, lade sig som en ring runt om svanflocken och stirrade på den.
• Tre änder hade dött för hans skull.

ända

all the way; until; right up to 106 times

ända, Ända, ändat

adverb; adjective, nominative, neuter, singular

• Hönsen och gässen gingo på gården, och korna, som kände vårluften ända in i båsen, gåvo ibland till ett råmande.
• Vartenda hår på hans kropp stod på ända.
• De rutorna, som voro bruna med gula kanter, voro säkert bokskogar, för i sådana stå de stora träden, som växa mitt i skogen, nakna om vintern, men småbokarna, som växa i skogsbrynet, behålla de torra, gulnade bladen ända till våren.

ändan

end; the end 4 times

ändan

adverb; noun

Noun 'ändan' (the end); mistagged as adverb.

• Vid södra ändan ligger en sjöliknande vik av Runn, som heter Tisken och har grunt, orent vatten och sumpiga, fula stränder, belamrade med allt möjligt skräp.
• Det kan ju ha fallit sig så, att pojkar och flickor inte ha kunnat enas om bränslesamlingen, eller också ha barnen, som bo söderut i byn, velat ha elden åt sitt håll, och detta ha de, som bo i norra ändan, inte kunnat gå in på, utan de ha måst skaffa sig en eld för egen räkning.
• Han såg dem låga i Mora vid norra ändan av sjön, på stranden av Sollerön, i Vikarbyn, på höjderna ovan byn Sjurberg, på kyrkudden vid Rättvik, på Lerdalsberget och så vidare på uddar och kullar ända bort mot Leksand.

ändå

still; all the same; after all 126 times

ändå, Ändå

• Men pojken var ändå inte så modig, att han vågade röra vid tomten med händerna, utan han såg sig om i stugan efter något, som han kunde stöta till honom med.
• De flögo högt uppe, men han hörde ändå hur de skreko: »Nu bär det till fjälls.
• Till sist tvang pojken sig ändå att kasta en blick åt jorden till.

änder

ducks; ducks' 5 times

änder, änders

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, neuter, plural

• De voro nog släkt med vanliga änder, för de hade som dessa en tung, satt kropp, bred näbb och simfötter, men de voro mycket praktfullare utstyrda.
• Alla änder skulle tvingas att flytta härifrån och söka sig en annan bostad.
• Du vet, att på Tåkern ännu finns så många änder, att de fyller luften som skyar.

änderna

the ducks 4 times

änderna

• Då skulle där inte längre finnas nate eller andmat för de vuxna änderna och inte fiskyngel eller grodungar eller mygglarver för andungarna.
• Han varnade till och med doppingarna, fastän han avskydde dem, därför att de tränga ut änderna från deras bästa gömslen.
• När han fick höra, att Jarro hade återvänt till Tåkern och änderna, kunde han inte låta sig nöja med detta, utan tänkte jämt på hur han skulle få honom tillbaka.

ändra

changed; change 5 times

ändrade, ändra, ändrat

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, active, infinitive

• Sedan ändrade de riktning och följde ån mot söder.
• Det där maktombytet berodde på att kråkorna på Kråkåsen hade fått lust att ändra levnadssätt.
• Det tycktes just vara färdigt att sluka honom, men så ändrade det tanke och ropade: »Murre och Brumme, ungarna mina, kom hit, ska ni få något gott att smaka på!»

äng

meadows; meadow 31 times

ängar, ängen, äng, ängarna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Men vildgässen, som flögo omkring honom, ropade genast: »Åkrar och ängar.
• Åkrar och ängar.»
• Gåskarlen försökte nog att följa rådet och öka farten, men därvid blev han så utmattad, att han sjönk ända ner mot de klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar.

ängarna

the meadows 3 times

ängarna

• Också denna dag sökte hon sin betesmark långt borta för Smirre rävs skull och slog inte ner förrän på de sumpiga ängarna ett stycke söder om Glimmingehus.
• De sanka ängarna omkring Gripsholm kommo under vatten, så att det stora slottet skildes från land inte bara av en smal grav, utan av breda sund.
• Närmast älven lågo ängar, som voro tätt besatta med små gråa lador, ovanför ängarna vidtogo åkrarna, och vid dalens gräns, där skogen började, stodo gårdarna.

ängsla

anxiety; worried; troubled 8 times

ängslan, ängslade, ängslat

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Han var alldeles förlamad av ängslan för att befriaren skulle bli upptäckt.
• Hunden var i största ängslan över att mista honom, men älgen tog saken lugnt och tycktes varken bli glad eller ledsen.
• De ryckte till av ängslan, när gumman ett par gånger avbröt sig mitt i berättelsen och frågade om de inte hörde hur det prasslade.

ängslan

anxiety 9 times

ängslan

• Nu var det förbi med det glada modet, som pojken hade känt, medan han var uppe i luften, och i sin ängslan såg han sig om efter reskamraterna.
• Åter måste de våga en mödosam och farlig klättring genom murarna, medan de i andlös ängslan väntade, att fienden skulle kasta sig över dem.
• Fastän han visste, att detta var en stor heder, vållade det honom ändå mycken ängslan, därför att herr Ermenrich var en mästare i att flyga och satte av med helt annan fart än vildgässen.

ängslig

anxious; anxiously 46 times

ängslig, ängsliga, ängsligt, ängsligare

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adverb

• När han märkte, att tomten hade varit så omtänksam, att han också hade förvandlat träskorna, blev han ännu mer ängslig.
• Pojken tyckte, att han hade kommit till ett vildmarks- och vinterland, och han kände sig så ängslig, att han hade velat storskrika.
• Men mest ängslig blev han, när han såg på deras fötter.

änka

widow 4 times

änka, änkan

• Därpå talade läraren också litet om de många duktiga män och kvinnor, som hade bebott borgen, om de gamla Brahearna och de gamla Barnekowarna, om Kristian Barnekow, som hade gett konungen sin häst mittunder flykten, om Margareta Ascheberg, som hade varit gift med Kjell Barnekow och som änka hade styrt gården och hela trakten i femtitre år, om bankiren Hagerman, som var torparson från Vittskövle och hade blivit så rik, att han hade köpt hela gården, och om Stjernsvärdarna, som hade skaffat folket i Skåne bättre plogar, så att det hade kunnat överge de gamla spektaklen till träplogar, som tre par oxar knappast kunde rubba.
• Engärdet, var det inte en liten stuga, där en fattig änka hade bott med sina fem barn?
• Men änkan hade stått i skuld hos hans far för några hundra kronor, och för att få ut sin fordran hade fadern låtit sälja hennes stuga.

ännu

still; yet; even 171 times

ännu, Ännu

adverb; proper noun, nominative

Actually the adverb 'ännu', mistagged as a proper noun.

• När han märkte, att tomten hade varit så omtänksam, att han också hade förvandlat träskorna, blev han ännu mer ängslig.
• Och så fanns det rutor, som voro gröna i mitten och omgärdade med brunt: det var trädgårdarna, där gräsmattorna redan började grönska, fast buskarna och träden, som stodo omkring dem, ännu voro i nakna, bruna barken.
• Pojken skulle allt ha velat veta om de gingo kvar här ännu.

äntligen

finally 50 times

äntligen, Äntligen

• Därmed gingo de äntligen, och då pojken stod i dörren och såg efter dem, tyckte han, att han hade blivit fångad i en fälla.
• När solen äntligen steg upp, var den inte gul, utan röd.
• När han äntligen såg upp, voro de alldeles inpå honom, och nu blev han så bestört och förvirrad, att han glömde bort, att han kunde flyga, och skyndade undan dem springande.

Äntligen

at last 4 times

Äntligen

• Äntligen kom han så mycket till sans, att han förstod, att han borde taga reda på vart gässen förde honom.
• Äntligen var han honom så nära, att han fick fatt i svansen.
• Äntligen började Akka förstå, att detta var allvar.

äpple

apple; apples 3 times

äpple, äpplet, äpplen

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Och där på gången, nej, han såg bestämt inte miste, där låg ett stort, grant äpple och blänkte i månskenet!
• Pojken slog sig ner på en gräskant med det stora äpplet framför sig och började skära små stycken ur det med slidkniven.
• Och månne humlen var plockad och alla äpplen nertagna?

ära

honor 8 times

ära

• Men den där jätten är värd mycken tack och ära av Blekingsborna, därför att laxfiske i strömmarna och stenhuggeri i skärgården, det är arbete, som ger föda åt många av dem än i denna dag.»
• Jag fruktar, att det ska komma en tid, när de inte vill ge oss någon ära varken för Alvastra eller Vreta eller för vår domkyrka.’
• Jag tror, att de herrgårdarna ska bringa landskapet lika mycken ära som något annat jag har talat om.’

ärao

are once

äro

Äro is the historical plural present form of vara.

• Små backstugor i skogsbrynet, som alla fattiga vandrare äro glada att råka på, låtsade de inte heller om.

ärend

errand; business 3 times

ärendet

• Nu hade han det ärendet att be kamraten läsa igenom en bok, som han hade skrivit.
• Far vi däremot var för sig och undersöker var sin del av landet, kan hela ärendet vara utfört på ett par dar.’
• Det har gått illa med ärendet, som ni gav mig att utföra.»

ärende

errand 4 times

ärende

• Efter detta dröjde inte bonden att framföra sitt ärende.
• »Jag hade egentligen ett ärende till,» sade han och sänkte rösten till en mild viskning, »men nu har jag väl retat dig så, att du inte mer vill hjälpa mig?»
• Han lät dörren stå öppen, för han kunde inte tro, att flickan hade något långt ärende.

ärlig

honest; honestly; frankly 3 times

ärligt, ärlig

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adverb

• Änderna skulle bort, och Cesar skulle aldrig mer kunna få en ärlig jakt.
• Och studenten var väl glad att få någon förtrogen och berättade ärligt vad som hade hänt honom.
• Akka sade ärligt ifrån, att hon tyckte, att Dunfins föräldrar och syskon inte hade visat henne stor kärlek, när de hade övergivit henne på Öland.

ärm

sleeves; the sleeve 3 times

ärmar, ärmen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Kvinnorna gingo i toppiga mössor, långa kjolar och trånga ärmar.
• De voro klädda i gröna liv med röda ärmar, och på huvudena hade de kulörta dukar med brokiga fransar.
• Han högg studenten i ärmen och frågade om han hade läst något.

äro

are 46 times

äro

auxiliary verb, present, indicative, active; adverb; noun, nominative, common gender, plural

Archaic present plural of 'vara' (to be); modern 'är'.

• Trapporna äro trånga, förstugorna små och rummen fåtaliga.
• De ha för längesedan övergivit det stora Glimmingehus och flyttat in i bostäder, som äro sådana, att ljus och luft kunna tränga in i dem.
• Det måste erkännas, att så länge som svartråttorna voro vid makten, hade de varit lika avskydda av alla andra levande varelser, som gråråttorna äro nu för tiden, och detta med full rätt.

ärta

peas 4 times

ärter

• De tycktes inbilla sig, att de drogo molnet med sig, och när de just nu sågo under sig stora trädgårdar, ropade de helt stolta: »Här kommer vi med sippor, här kommer vi med rosor, här kommer vi med äppleblom och körsbärsknopp, här kommer vi med ärter och bönor och rovor och kål.
• De smala spöna, som man använder till att stödja ärter och bönor med, äro i stor fara och likaså alla gamla omkullblåsta gärdsgårdar, alla sönderbrutna redskap och alla hässjestänger, som ha blivit kvarglömda ute på åkern.
• Men nu hade det blivit varmt, marken stod grön, björkar och popplar voro klädda med sidenskiftande blad, körsbärsträden, ja, alla möjliga fruktträd stodo fulla av blommor, bärbuskarna hade redan småkart på kvistarna, ekarna vecklade med stor försiktighet ut sina blad, ärter, kål och bönor grönskade på Skansens kryddsängar.

äta

eat; eaten 75 times

äta, ätit, äter

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, present, indicative, active

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Han hade ingenting ätit på hela dagen.
• Först tyckte han nog, att det skulle vara omöjligt att äta rå fisk, men så fick han ändå lust att försöka.

ätbar

edible 5 times

ätbart

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, neuter, singular

Actually the adjective 'ätbart' (edible, neuter), mistagged as a noun.

• Det växer ingenting ätbart varken på mark eller träd i mars månad.
• Medan han gick där, kom den gamla gråa förargåsen fram till honom och frågade om han hade funnit något ätbart.
• Om en stund kom Akka till honom och frågade om han hade funnit något ätbart.

ätt

lineage 7 times

ätt

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• — »Du tycks inte ha någon ätt att berömma dig av,» sade förargåsen.
• Och vet, att dessa, liksom de sex gässlingarna, som flyger sist, tre till höger och tre till vänster, alla är högfjällsgäss av bästa ätt!
• Du ska inte ta oss för landstrykare, som slår sällskap med vem som helst, och du ska inte tro, att vi låter någon dela vår sovplats, som inte vill säga av vad för ätt han är kommen.»

även

too; even 3 times

även, Även

• Även där skogen inte blev alldeles bortröjd, blevo de gamla träden fällda och de täta snåren genomhuggna.
• Och även på Södermalm, där berget reste sig tvärbrant från stranden, började man bygga.
• På nordöstra sidan låg ett annat berg, som hette Luossavara, och även det var ett rikt järnberg.

äventyr

adventure; adventures 13 times

äventyr, äventyret

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Och så målade han ut för sig allt, vad han skulle få se, och så många äventyr han skulle få vara med om.
• Men pojken tänkte på sorgfria dagar och lustigt skämt, på äventyr och frihet och färder högt uppe över jorden, som han skulle gå miste om, och han riktigt tjöt av bedrövelse.
• Alla och envar kände de sig modiga och starka, upplivade av återkommande kraft, pånyttfödda av våren, hurtiga och färdiga till alla slags äventyr.

å

stream; River; afoot 18 times

å

preposition; adjective, nominative

Mostly used as the noun for a small river (Ronneby å); the idiom fara å färde 'be afoot/underway' is an old prepositional use.

• Den gåsen, som stod på vakt, kastade sig genast upp i luften med smällande vingslag, för att hela flocken skulle höra, att det var fara å färde.
• En eftermiddag, då Smirre strök omkring i en ödslig skogstrakt i Mellanbygden, inte långt från Ronneby å, fick han se en flock vildgäss flyga fram genom luften.
• Han såg, att de foro österut, tills de kommo till Ronneby å.

Å

oh 4 times

Å

noun, nominative, neuter, plural; interjection; noun

• — »Å, gå på du bara!»
• — »Å,» sade korpen, »det är en lång historia.
• »Å, inte lär du vilja byta med mig,» sade pojken.

åar

streams 6 times

åar

• Det hade fyllt opp alla klyftor i berggrunden; och sjöar, åar och bäckar, det såg man överallt, för att nu inte tala om mossar och kärr, som utbredde sig över stora sträckor.
• Nog var det skogigt och fullt av bergåsar, men utmed åar och sjöar lågo odlade marker, och någon riktig ödslighet hade han inte råkat på.
• Åt det hållet syntes idel vackra berg, mjuka dalar och slingrande åar ända fram till den stora sjön Vättern, som låg isfri och skinande klar och lyste, som om den inte vore fylld med vatten, utan med blått ljus.

Åar

rivers 3 times

Åar

• »Åar och åsar, vägar och järnvägar,» svarade vildgässen.
• »Åar och åsar, vägar och järnvägar.»
• Åar kommo brusande ner från Västergötland och Småland och bröto slättens enformighet.

åare

the rivers; the streams 3 times

åarna

• Snön låg ännu hög mellan träden, åarna var frusna med en och annan svart vak, och på åstränderna var snön delvis borta.
• Nere vid åarna låg stora timmerhögar oppvräkta.
• Men du ska få en av de här små åarna, som silar fram över slätten, om du kan göra dig någon nytta av den.’

åarna

the rivers 5 times

åarna

• Där åarna rinner ut i sjön, får han goda hamnplatser, så att jag tror, att det ska växa opp både byar och städer på hans område.
• Bäckarna ilade så hastigt som möjligt fram till Mälaråarna, och åarna gjorde sitt bästa för att föra vattenmassorna ner till Mälaren.
• Men då kastade alla småsjöar i Uppland och i Bergslagerna på en och samma dag av sina istäcken, så att åarna fylldes av isflak och helt hastigt stego ända upp till sina bräddar.

ådal

river valley 5 times

ådalen, ådal

• Kungsörnen hade lämnat Medelpad redan förra kvällen, och knappt hade han farit över gränsen till Ångermanland, förrän pojken hade fått syn på en ådal och en älv, som voro så ståtliga, att de överglänste allt, vad han förut hade sett i den vägen.
• När pojken hade fått se den rika ådalen, hade han börjat jämra sig över att han kände sig hungrig.
• — »Fjäll i väster, skog i öster, bred ådal genom hela landet,» svarade tuppen.

ådalare

the river valleys 3 times

ådalarna

• Han visste inte om den hade härjat uppe i det riktiga Samelandet, där de nu befunno sig, men i Jämtland hade den farit fram så grymt, att bland Samefolket, som bodde där i skogar och fjäll, hade alla dött utom en gosse på femton år, och av svenskarna, som bodde i ådalarna, hade ingen lämnats kvar utom en flicka, som också var femton år gammal.
• Flickan klagade och pustade och sade många gånger, att hon var så trött, att hon måste vända om ner till ådalarna, men hon följde ändå med, hellre än att bli lämnad ensam utan en levande människa i sin närhet.
• Flickan stannade hos gossen hela livet och längtade aldrig tillbaka till ådalarna.

Åja

oh; oh yes; oh well 5 times

Åja

noun, nominative, common gender, singular; noun; noun, nominative, neuter, singular

Interjection meaning 'oh yes'; mistagged as noun.

• »Åja,» sade den unga herden plötsligt, »nog borde det ha gått opp för någon av dem, som har suttit en kväll på kanten av landborgen och hört näktergalarna slå i lövängen under dem och sett över Kalmar sund, att den här ön inte kan vara tillkommen som alla andra.»
• ’Åja, det är inte så lätt heller,’ sa Vår Herre.
• »Åja, gå in då,» svarar han, »men akta dig för biskop Rogge!

åka

field; ride; riding 30 times

åker, åka, åkande, åkte

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative

Mislemmatized: surface is 'åker', the noun ('a field'), in both attested examples ('slog ner på en åker', 'stänger för en åker') — not a form of the verb åka ('to ride/drive'). Gloss corrected to the noun sense actually attested.

• En flock vildgäss kom en morgon och slog ner på en åker borta i östra Skåne, inte långt från den stora gården Vittskövle.
• De störtade med vild iver upp ur bingarna, åkte ner genom de trånga hålen i murarna och tumlade över varandra i sin iver att komma ut.
• Den höga muren löpte runt om hela staden, omstängde den, som en gärdsgård stänger för en åker.

åker

field; fields 20 times

åkern, åkrar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Gåskarlen försökte nog att följa rådet och öka farten, men därvid blev han så utmattad, att han sjönk ända ner mot de klippta pilträden, som kantade åkrar och ängar.
• De voro nu rätt nära Östersjön, och på åkern, där gässen hade slagit ner, var jorden sandblandad, såsom den brukar vara vid havskuster.
• Barnen voro honom så nära, att han inte tordes springa över åkern fram till den vite.

åkerfält

fields; field 9 times

åkerfält, åkerfälten

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Stora, härliga gäss, som hade ätit sig feta på de tyska åkerfälten och hedarna, svävade hela dagen fram genom skogen så nära honom, att han många gånger rörde vid dem, och han fick inte stilla sin hunger med en enda.
• De förde honom ut ur skogen, över ett par åkerfält, upp på en väg och till sist fram genom en herrgårdsallé.
• På det breda bergtaket ligga skogar och åkerfält och en och annan ljunghed.

åkr

fields 19 times

åkrarna

• Smirre var en storrövare, som inte nöjde sig med att bara jaga råttor och sorkar på åkrarna, utan också vågade sig fram till gårdarna för att stjäla höns och gäss.
• Vildgässen foro bort på en av de vida åkrarna öster om herrgården för att beta gräsrötter och höllo på med detta i timtal.
• Han tyckte, att han hade den ensliga parken vid Övedskloster, som var stor som en skog, alldeles för sig själv, och han längtade inte tillbaka till den trånga stugan och de små åkrarna därhemma.

åkra

fields 16 times

åkrar

noun, nominative, common gender, plural; verb, present, indicative, active

Plural noun 'åkrar' (fields); mistagged as a verb.

• Sedan gick han omkring både nere på strandbrädden, som så småningom vidgade ut sig och blev så stor, att där fanns plats för åkrar och ängar och bondgårdar, och uppe på det platta höglandet, som intog mitten av ön, där det inte fanns andra byggnader än väderkvarnar, och där växtmattan var så tunn, att det vita kalkberget lyste fram under den.
• ’Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla opp mossarna och röja opp åkrar ur stenbackarna!’
• för åkrar där, men det fanns ypperligt bete överallt.

ålder

age; of old age 3 times

ålder, ålderns

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, singular

• Allt detta var ålderns verk.
• I mitten låg en pöl med svart vatten, och runt omkring alltsammans stodo höga granar, som voro nästan barrlösa av ålder och vantrevnad.
• Den äldste skulle plöja mittfåran, de två näst äldsta ställde sig på ömse sidor om honom, de två, som var närmast dem i ålder, tog plats bortom dem, och de två yngsta plöjde var sin fåra, den ene vid västra kanten av utmarken och den andre vid den östra.

ålderdom

old age 4 times

ålderdom, ålderdomen

• Och det förtröt honom, att han i sin höga ålderdom skulle vara tvungen att gå utför den långa trappan för att meta lax i havet.
• Han var så innerligt bedrövad över att hon hade måst leva fram sin ålderdom i ensamhet och längtan.
• Under den långa väntan hade ålderdomen smugit sig över Karr.

ålderdomlig

old-fashioned 3 times

ålderdomliga

• På en smal landremsa, som sträckte sig åt höger från porten hela hamnen utefter, lågo ålderdomliga byggnader.
• Och bortom gatorna, mitt i den stora stenöknen, ligger Falu gruva med gruvkonster och hissar och pumpverk, med ålderdomliga byggnader, som stå lutande på den undergrävda marken, med svarta, branta slaggberg och långa rader av rostugnar.
• De lågo med massor av smala fabriksskorstenar, med djupa gator mellan höga, röksvärtade hus, med stora, vackra parker och promenader, med hamnar fulla av fartyg, med gamla fästningsverk och slott och med ålderdomliga kyrkor.

ån

the river; the stream 22 times

ån

noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative; verb, past, indicative, passive

Mistagged as a proper noun; ån is simply the definite form of å ("river").

• Sedan ändrade de riktning och följde ån mot söder.
• På flera ställen tränger den fram mellan branta bergväggar, som stå lodräta upp ur vattnet och äro alldeles överväxta med kaprifolium och hägg, med hagtorn och al, med rönn och vide, och det finns inte mycket, som kan vara angenämare en vacker sommardag än att ro fram på den lilla mörka ån och se uppåt på allt det mjuka, gröna, som hakar sig fast vid de barska bergväggarna.
• Men nu, då vildgässen och Smirre kommo till ån, var det kall och ruskig vårvinter, alla träd stodo nakna, och det var nog ingen, som tänkte det allra minsta på om strandbrädden var ful eller vacker.

Ånej

oh no 15 times

Ånej

Interjection (Ånej = Å nej, 'oh no'), tagged as a proper noun by the parser.

• — »Ånej, inte om dagen, då kan jag nog försvara mig och de mina,»
• »Ånej, mor, berätta ni bara!» sade sonhustrun.
• »Ånej, men jag tänkte bara, att eftersom den här hästen har varit i er ägo förut, så skulle ni kanske vilja skaffa den en lugn ålderdom, för det behöver den,» hade hästhandlaren svarat.

ångbåt

steamboats; steamer 7 times

ångbåtar, ångbåt, ångbåtarna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Fullastade pråmar och skutor, båtar och fisksumpar voro på väg österut och möttes eller gingos förbi av en mängd vackra, vita ångbåtar.
• Där flottades timmer, där styrde ångbåtar från brygga till brygga, där rasslade sågverken, där lastades stora fraktfartyg, där fångades lax, där roddes, där seglades, där flögo en massa svalor, som hade sina bon i älvbrinken.
• Allt var lugnt där i närheten, ingen ångbåt nalkades, som behövde hjälp i den trånga farleden.

Ångermanland

Ångermanland 3 times

Ångermanland

Swedish province name.

• När örnen hade farit ett stycke uppåt Ångermanland nästa morgon, sade han, att i dag var det han, som var hungrig och måste skaffa sig mat.
• Pojken fann en god sittplats i en grenklyka och satt där och såg ner över Ångermanland.
• Kungsörnen hade lämnat Medelpad redan förra kvällen, och knappt hade han farit över gränsen till Ångermanland, förrän pojken hade fått syn på en ådal och en älv, som voro så ståtliga, att de överglänste allt, vad han förut hade sett i den vägen.

ångest

anguish 7 times

ångest, ångesten

• Pojken var nära att gråta av ångest, men solen stod nu på himmelen guldgul och glad och satte mod i hela världen.
• Men all ångest, som Smirre hade erfarit under den jäktande jakten, var inte att jämföra med den, som han kände var gång han misslyckades att gripa en av vildgässen.
• Men härvid började pojken på att skratta mitt i ångesten.

ångra

to regret; regretted; regrets 13 times

ångra, ångrade, ångrar, ångrat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Pojken ville säga dem, att han ångrade, att han hade varit stygg mot dem, och att han aldrig skulle bli annat än snäll, om de bara sade honom var tomten fanns.
• Det kan allt komma en dag, när du ångrar detta.»
• »Nej,» sade pojken, »det är ingenting att ångra.

år

year; years; years old 164 times

år, året, åren, År, års

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, neuter, plural

• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Sist drog hon fram till bordet den stora länstolen, som blev köpt på auktionen i Vemmenhögs prästgård förra året, och där eljest ingen annan än far fick sitta.
• Han hade gjort dem gott under många år, sade han, och var värd bättre medfart.

årorna

the oars 5 times

årorna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, plural

• Han orkade inte bruka årorna, men i stället satte han sig att vagga och gunga i ekan.
• Den ene satt vid årorna, den andre stod på aktertoften och höll i handen ett kort spjut, som var försett med grova hullingar.
• Men kamraten lyfte inte årorna, utan satt och såg sig omkring.

ås

ridge; ridges; the ridge's 33 times

åsen, åsar, ås, åsarna, åsens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Det enda ställe på heden, där inte ljungen är allrådande, är en låg, stenig ås, som stryker fram mittöver den.
• Byggmästaren har tröttnat och gått ifrån arbetet, innan han har hunnit att resa upp sådana där långa branter och vassa toppar och åsar, som bruka stå som väggar och tak på de färdigbyggda bergen.
• Så snart som en slätt höll på att växa sig stor, kom en kulle och ställde sig i vägen, och om kullen ville länga ut sig till en ås, tog slätten vid igen.

Åsa

Åsa; Åsa's 80 times

Åsa, Åsas

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• Åsa gåsapiga och lille Mats, som voro hans kamrater i fjol!
• De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats, ett par barn, som hade gått vall med gäss på åkrarna liksom han själv.
• Fast nog var det synd att säga, att Åsa gåsapiga hade retat honom.

åsarna

the ridges 5 times

åsarna

• Sedan jag hade fått det så bra ordnat oppe i norr, sträckte jag ut de västmanländska åsarna, och jag tänjde på dem så, att de nådde fram till Mälaren och bildade uddar och öar, som klädde sig med grönt och har blivit fagra som lustgårdar.
• Läs om hur åsarna ha sänkts och sunden ha fyllts!
• Och så bortom allt detta, uppe på de skogbeväxta åsarna, såg han den tredje världen.

Åsbjörn

Åsbjörn 10 times

Åsbjörn

• »Vad i alla mina dar, Åsbjörn!» sade han.
• Åsbjörn märkte, att han var rädd, och började skratta, men Klement tog saken djupt allvarligt.
• »Tala om för mig, Åsbjörn, var du har kommit över honom!» sade han.

åsta

off/away; off 8 times

åstad

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, participle, common gender, singular, nominative; verb, past, indicative, active

Duplicate entry for the adverb 'åstad'; lemma mis-split as 'åsta'.

• Och så for han åstad med dem, och när han hade fört dem så långt bort från den stora stråkvägen, att de inga rop hörde, försvann han i dimman.
• Vind-Ile for själv åstad med femtio kråkor och sade, att han snart skulle vara tillbaka.
• Då stannade han liksom för att invänta dem, och när de omigen var inom synhåll, stormade han åstad på nytt.

åstad

off; off/away; onward 24 times

åstad

verb, past, participle, common gender, singular, nominative; verb, active, infinitive; proper noun, nominative

Adverb 'åstad' (off, away); mistagged as proper noun.

• Men pojken tyckte, att en så liten hund behövde han väl inte vara rädd för, och stormade åstad.
• Därmed sträckte storken fram halsen, slog ut med vingarna och satte åstad som pilen, när den far från en hårt spänd båge.
• På morgonen, när de drogo åstad, hade det varit klart och lugnt.

åt

to; at; in 350 times

åt

preposition; adverb

Mostly the adverb åt with the senses listed, but example ch02-p31-s1 ('Hela tiden, som pojken åt...') is not this adverb at all — it is åt as the past tense of äta ('ate'). The gloss's senses list must cover this example or a downstream consumer will render 'ate' as a directional adverb.

• Han förstod nästan inte hur han hade burit sig åt, men han hade verkligen fångat tomten.
• Och vad gick det åt stolen?
• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.

Åt

for; in; to 3 times

Åt

• Åt sig själv drog han ihop en liten bädd av halm och väntade sig, att han genast skulle falla i sömn, han också.
• Åt det hållet syntes idel vackra berg, mjuka dalar och slingrande åar ända fram till den stora sjön Vättern, som låg isfri och skinande klar och lyste, som om den inte vore fylld med vatten, utan med blått ljus.
• Åt höger, åt vänster och rätt fram fanns det ingenting annat än skogsåsar, som så småningom övergick till nakna fjäll, och nakna fjäll, som så småningom reste opp sig till höga bergstoppar.

åta

undertake; undertook; undertaken 5 times

åta, åtog, åtagit

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• För honom berättade han nu om den gamla snokhonans död och bad, att han, som kunde ge så farliga bett, skulle åta sig att hämnas.
• Så snart som Storån fick veta detta, sände den den vanliga hälsningen, och skogen åtog sig som förut att framföra den.
• »Nu har jag uppfyllt det, som jag har åtagit mig,» sade han och gjorde ett stolt kast med huvudet.

åter

again 48 times

åter

adverb; preposition

• Då han tänkte på detta, glömde han åter alldeles, att han var liten och vanmäktig.
• Till sist gick läraren åter ut på borggården, och där talade han om människosläktets långa arbete för att skaffa sig verktyg och vapen, kläder och hus, möbler och prydnader.
• Allt detta lyckades hunden ropa ut i ett andetag, och gässen flögo fram och åter över gården och hörde på honom, ända tills han måste göra ett uppehåll.

Åter

again 5 times

Åter

Mistagged as a noun; this is the adverb åter ("again").

• Åter måste de våga en mödosam och farlig klättring genom murarna, medan de i andlös ängslan väntade, att fienden skulle kasta sig över dem.
• Åter ljöd pipan med stark och skärande klang, och nu skedde något märkvärdigt.
• Åter hörde de gässen skrika över deras huvuden, och i gåskacklet urskilde de ett par ord: »Stå stilla, där ni ä’! Stå stilla, där ni ä’!»

återig

again; once again 17 times

återigen

noun, nominative, common gender, singular; adverb

This is the adverb återigen 'again', mistagged as a noun.

• En liten stund gick, och återigen kom en vildgås.
• Detta var återigen en god sovplats, i synnerhet så där sent på kvällen, när inga människor voro i rörelse.
• Vattendropparna lågo som pärlstänk på hennes sidenskiftande fjädrar, och Tummetott tänkte återigen, att hon var en riktig liten prinsessa.

Återigen

again 4 times

Återigen

Actually the adverb 'Återigen', mistagged as a noun.

• Återigen vände Vind-Ile huvudet mot pojken och befallde honom att tiga, men Fumle-Drumle, som bar honom, sade: »Låt honom prata, så tror småfåglarna, att vi kråkor har blivit kvicka och roliga fåglar!»
• Återigen blev de andra landskapen förargade, men det, som var beslutat, måste de stå fast vid.
• Återigen jämrade hon sig över att hon hade blivit gammal.

återta

taking up; resumed; reclaim 3 times

återtog, återta

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Och det var inte underligt, att Vår Herre blev bedrövad, när han såg det,» fortfor lille Mats, i det han återtog sin berättelse.
• Men så besinnade han väl, att det bara var en gammal okunnig Hälsinglandsgubbe, som han talade med, och han återtog sitt vänliga sätt.
• Och på alla slätter hade det funnits gott om dungar och hagar, liksom för att det skulle synas, att skogen när som helst kunde återta landet.

åtminstone

at least 20 times

åtminstone

• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• Men när pojken kom in, blev det ett bölande och ett oväsen, så att man gott kunde tro, att de voro åtminstone trettio.
• Och då lågo där på lövbädden i kammaren fyra små halvnakna och halvblinda ungar, som voro åtminstone ett par dar gamla.

åto

ate 4 times

åto

proper noun, nominative; adverb; noun

Åto is the historical plural past form of äta.

• Dessa voro hemlösa, utsvultna stackare, som höllo till i själva hamnen, simmade omkring bland pålarna under bryggorna och åto avfall, som kastades i vattnet.
• När han gick än närmare, upptäckte han en mängd gråvita larver, som trevade sig fram utmed trädgrenarna och åto av barren.
• Det fanns fullt av dem på var gren, de gnagde och åto.

åtta

eight 5 times

åtta

• Den sträcker sig åtta mil utefter framsidan av Smålandshuset, och den, som vill gå trappan utför ända ner till Östersjön, han har fyra mil att vandra.
• När klockan är åtta, har det knappast börjat skymma.
• Det var annat, det, än att få sätta sig på tåget, som kullorna nu gör, och bara åka dit så orimligt bekvämt på en åtta, nie timmar.