l

la

laid; lay down; noticed 74 times

lade, ler, lades

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, passive

"lade han märke till" is the fixed idiom lägga märke till ("to notice"), not literal "laid".

• I ett nu var hon borta vid vägghyllan, tog ner Luthers postilla och lade den på bordet framme vid fönstret med dagens predikan uppslagen.
• Hon slog också upp i evangelieboken och lade den bredvid postillan.
• Men när han nu gick fram mot bordet, så lade han märke till något underligt.

lada

barn; barns 10 times

ladan, lada, lador

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Det var en vindil, som kom brusande med hisklig fart och kastade upp dörren till en stor lada mittframför honom.
• Han gick in efter nyckeln, stängde ladan och stoppade nyckeln i rockfickan.
• Just då höll han på att lösgöra kreaturen för att föra dem till ladan i bondgården.

lades

was laid 3 times

lades

• Det har gått både dagar och år, sedan de första trappstegen höggs ut av gråsten och lades ner jämna och släta till en bekväm farled mellan Småland och Östersjön.
• Runt omkring bruken blev den alldeles nerhuggen, och där lades marken ut till åkrar.
• Pojken tänkte på hur sädesstackarna i hans trakt lades upp tätt vid gårdarna, som om de vore deras bästa prydnad.

lador

barns 5 times

lador

• De hade funnits i varenda källare, på varenda vind, i lador och logar, i visthus och bagarstugor, i ladugårdar och stall, i kyrkor och borgar, i brännerier och kvarnar, i varje av människor rest byggnad, men nu voro de fördrivna från allt detta och nästan utrotade.
• Utom boningshus och stall och lagård funnos där långa längor med lador och logar och bodar och redskapsskjul.
• Det blev överfullt inte bara i boningsrummen, utan också i stall och lador.

lag

company; now; last hour 8 times

laget, lag

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

In the idiom 'ge sig i lag med' (to keep company with).

• Han märkte, att han hade gett sig i lag med något, som var främmande och hemskt och inte hörde hans värld till, och han var bara glad att bli av med otyget.
• »Vad är det då, som gör dig så stormodig, att du vill vara i lag med vildgäss?»
• Då gick det ett susande av förundran och harm genom laget, och med ens var det slut med det fina uppförandet.

laga

to see to it; get; laid out 20 times

laga, lagt, lagade, lagda

verb, active, infinitive; verb, active, supine; adjective, nominative, plural

Mistagged as an adjective; covers two distinct past participles, 'lagda' (laid, from 'lägga') and 'lagade' (repaired, from 'laga').

• »Och nu må du genast laga dig bort.
• Jo, det ville pojken mycket gärna, om storken bara lagade så, att han komme tillbaka till vildgässen före soluppgången.
• I morgon ska jag laga så, att du kommer tillbaka till vildgässen.»

lagård

cow house 19 times

lagården, lagård

• Utom boningshus och stall och lagård funnos där långa längor med lador och logar och bodar och redskapsskjul.
• Emellertid hade han, som var vaken, räknat ut vilket hus som var lagården.
• Den vakne stannade helt förskräckt i dörren, när han märkte, att inte lagården stod tom.

lagårdsdörre

the barn door 6 times

lagårdsdörren

• Han ruskade upp reskamraterna ur deras sömn och förde dem fram mot lagårdsdörren.
• Men när lagårdsdörren svängde upp med ett gällt gnisslande, hörde han, att en ko började råma.
• Därmed öppnade han lagårdsdörren och begav sig ut på gårdsplanen.

laggkärl

the wooden vessels; wooden vessels 3 times

laggkärlen, laggkärl

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

Laggkärl are vessels made from joined wooden staves.

• »Jag har hört, att för länge i världen sedan skulle vargarna ifrån Sonfjället ha överfallit en karl, som var ute för att sälja laggkärl,» sade Bataki.
• ’Jag kan inte begripa varför du inte kastar av laggkärlen och lättar lasset.
• Han lät gumman sköta tömmarna, lossade repet, som höll fast laggkärlen, och kastade ner dem.

lagom

just right 4 times

lagom

• »Vänta bara, tills du blir lagom fet!
• Trappstegen äro lagom höga, och han kan öppna vart lås.
• »Det var lagom av arbete och lagom av nöje, och det var glädje alla dagar.

lags

satisfaction; proper 3 times

lags

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular

Used only in the expression till lags, meaning pleasing or satisfactory.

• Men jag tror inte, att vårt nattkvarter är till lags varken för dig eller för honom, för vi ämnar ställa oss att sova på den landlösa isen härute.»
• »Det är kanske inte till lags, att vi har kommit in här i huset?»
• ’Du är inte lätt att göra till lags,’ sade Ulvåsa-frun, ’men nog kan jag se så långt framåt, att jag kan säga dig, att innan Vadstena kloster har mist sin glans, kommer det att därinvid resas ett slott, som blir det präktigaste på sin tid.

lampan

the lamp 5 times

lampan

• Han hade inte en gång hunnit släcka lampan, som brann på nattduksbordet bredvid honom, innan han somnade.
• Studenten spratt upp ur sömnen och såg, att lampan stod och brann på nattduksbordet.
• »Se där, nu har jag glömt att släcka,» tänkte han och reste sig på armbågen för att skruva ner lampan.

land

land; countries; country's 292 times

land, landet, länder, landets

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, neuter, singular

One example uses land nautically to mean "shore" rather than "country".

• Ja, ett undrande skulle det bli över hela landet, och folk skulle komma både från Östra Vemmenhög och från Torp och från Skurup; från hela Vemmenhögs härad skulle man komma för att titta på honom.
• Men när vildgässen hörde, att han skrattade, ropade de liksom bestraffande: »Fruktbart och gott land.
• Fruktbart och gott land.»

Land

the land 4 times

Landet

• Landet hade redan varit färdigt i norr och öster, när Sankte Per hade börjat arbetet, men södra och västra delen och hela inlandet hade han ensam fått skapa.
• Landet, som låg under dem, var södra Medelpad, och där fanns rakt ingenting annat än ödsliga skogar.
• Landet väster om honom var uppfyllt av åsar och bergtoppar, som blevo högre och vildare, ju längre bort de stodo.

landa

landed; land 3 times

landade, landa

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• De landade på en ödslig havsstrand, som var täckt med jämn, fin sand.
• När vildgässen landade på skäret, gingo Vingsköna och Guldöga och betade på en liten grön plätt ett stycke från stranden och fingo genast syn på främlingarna.
• »Det var märkligt att se vildgäss landa här på skäret,» sade gåsbonden.

landback

shoreland; the shoreland 6 times

landbacken

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

Dialectal/archaic word for the coastal mainland as seen from the sea.

• Men det kan också hända, att när landet kommer ner emot havet, reser det upp en mur av berg framför sig, som om havet skulle vara något farligt; och när landet gör så, går havet emot det med vreda bränningar, piskar och ryter och slår mot klipporna och ser ut, som om det ville slita sönder landbacken.
• Och tänk så på landbacken!
• Inte heller den bryr landbacken sig om att krusa för, utan den får samma beklädnad som den första.

landborg

coastal cliffs; the coastal cliff 5 times

landborgarna, landborgen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Men om du nu går in på det, att Alvaret och landborgarna, som står runt omkring det, är bildade av fjärilkroppen, så kan du väl ha rätt att fråga var det landet, som ligger nedanför landborgarna, har kommit ifrån.»
• Och så har sten och grus rasat ner från både östra och västra landborgen.
• »Jo, det är bara detta, som jag ville veta,» sade herden, medan han sänkte rösten, så att han nästan viskade fram orden, och såg inåt dimman med sina små ögon, som syntes vara uttröttade av att speja efter allt det, som inte finns, »bara detta ville jag veta: om bönderna, som bor i de kringbyggda gårdarna nere under landborgarna, eller fiskarna, som tar opp strömmingen ur havet, eller köpmännen i Borgholm eller badgästerna, som far hit var sommar, eller de resande, som vandrar omkring i Borgholms slottsruin, eller jägarna, som om hösten kommer hit och jagar rapphöns, eller målarna, som sitter här på Alvaret och målar av fåren och väderkvarnarna, — jag skulle vilja veta om någon av dem förstår, att den här ön har varit en fjäril, som har flugit omkring med stora, blänkande vingar.»

landlös

detached from shore 4 times

landlös, landlösa

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Den var redan landlös och hade runt omkring sig ett brett bälte av svart, blankt vatten.
• Men jag tror inte, att vårt nattkvarter är till lags varken för dig eller för honom, för vi ämnar ställa oss att sova på den landlösa isen härute.»
• Mitt i natten flyttade sig den landlösa isskorpan på Vombsjön, så att den på ett ställe kom att stöta intill stranden.

landsflykt

exile 4 times

landsflykt

• Han blev genast omringad av en skara rävar och dömd enligt gammal sed, som bjuder, att vem helst som stör freden på den stora lekdagen, måste gå i landsflykt.
• — »Om det vore en annan än Hjälplös, som lovade detta, skulle jag genast gå i landsflykt,» sade älgen.
• — »Säg du till snoken Hjälplös, att Gråfäll går i landsflykt i denna natt!»

landskap

province; provinces; landscape 56 times

landskapet, landskap, landskapen, landskapets, Landskapet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, neuter, singular

• Och för att alla rävar i Skåne skulle veta, att Smirre var fågelfri i landskapet, bet den äldste bland rävarna av honom den högra öronspetsen.
• Han hade hittills uppehållit sig i norra delen av landskapet, och där hade han ännu inte sett några herrgårdsparker eller djurgårdar, fulla av rådjur och läckra rådjurskalvar.
• Hon följde ån, så länge som hon såg den slingra fram genom det månljusa landskapet som en svart, blänkande orm.

landstrykare

vagabonds; wanderer; tramp 5 times

landstrykare

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Du ska inte ta oss för landstrykare, som slår sällskap med vem som helst, och du ska inte tro, att vi låter någon dela vår sovplats, som inte vill säga av vad för ätt han är kommen.»
• »Kallar ni det här för en koja, ni, era landstrykare?
• Han var en landstrykare som alla uttrar, hade många gånger fiskat vid Vombsjön och kände väl till Smirre räv.

landsväg

highway; highways 15 times

landsväg, landsvägen, landsvägar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• När parveln hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han sakta vandra från gårdsplanen ut på landsvägen, och alla gråråttorna följde honom, därför att tonerna ur den där pipan ljödo så ljuvliga i deras öron, att de inte kunde stå emot dem.
• Den, som går på landsvägen, som löper fram mittöver berget, kan inte låta bli att känna sig en smula besviken.
• På landsvägen kom en man, som drev framför sig en flock skånska grisar, som inte voro mer än några veckor gamla och skulle säljas uppåt landet.

lapp

Lapps; Lapp 29 times

lapparna, lappen, lappar, Lappen, lapp

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

Period term for the Sami people; preserved as in the historical source text.

• Det vita linhåret och fräknarna över näsan och lapparna på skinnbyxorna och stoppen på strumpan, alltsammans var sig likt, med undantag av att det hade blivit förminskat.
• Så hade allt Skansfolket, lappar, dalkullor, byggnadsarbetare och trädgårdsmästare, kommit för att bjuda honom farväl, och han hade inte hunnit att skaffa den blåa skålen.
• Lappen hade också mycket riktigt gått ner till Djurgårdsstaden för att köpa skålen, men när han inte såg någon blå, som han fann passande, köpte han en vit.

Lappar

Lapps twice

Lappar

Historical term for the Sami people, as used in the period source text.

• Lappar och renar, fjällugglor och fjällrävar och snöripor förenade sig med det.
• Lappar och renar höllo också på att flytta ner från fjällen.

lapparna

the Lapps 7 times

lapparna

All four examples refer to the Sami people (lapplägret 'the Lapp camp', lapphundarna 'the Lapp dogs'), not to 'patches'; lapp = 'patch' is a false friend here.

• Den var så undangömd mellan bergen, att det inte var mången, som kände till den, inte en gång bland lapparna.
• Medan lapparna språkade som bäst vid kaffekoppen, kom en båt roende från Kirunasidan och lade till vid lapplägret.
• Lapphundarna rusade emot dem under högt skall, och en av lapparna stack ut huvudet genom tältöppningen för att se vad som stod på.

lappgosse

Lapp boy 3 times

lappgossen, lappgosse

• Medan Ola Serka funderade, sutto Åsa gåsapiga och Aslak, den unga lappgossen, som hade stirrat på henne förra kvällen, på platsen framför tälten och språkade.
• — »Säg inte så!» sade lappgossen.
• Med de orden slutade Aslak lappgosse sin historia, och i detsamma tog hans far, Ola Serka, pipan ur munnen och reste sig.

lappgubb

old Lapp man; the old Lapp; the Lapp men 9 times

lappgubben, lappgubbarna, lappgubbens

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, common gender, plural

Dated period ethnonym for a Sámi man, kept as historical vocabulary.

• Det var stort att berätta detta här på Skansen för lappgubbarna och dalkullorna, men vad var det mot att få tala om det därhemma?
• Det led mot avresan, och till sist hade han inte sett någon annan utväg än att bedja lappgubben om hjälp.
• »Men jag bad lappgubben göra det.

lappkvinna

Sámi women; Lapp woman 3 times

lappkvinnor, lappkvinna

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

The Swedish source uses the now-dated term lapp for Sámi people.

• Flickan, som hade följt med honom, förstod ingenting av samtalet, utan satt tyst och såg förvånad på gryta och kaffekittel, på eld och rök, på lappar och lappkvinnor, på barn och hundar, på väggar och golv, på kaffekoppar och tobakspipor, på brokiga kläder och utskurna verktyg.
• Söderberg måtte ha sagt något om henne, för nu togo lappar och lappkvinnor den korta pipan ur munnen och stirrade åt hennes håll.
• En lappkvinna slog i en stor kopp kaffe, som räcktes henne med mycket besvär, och en lapp-pojke, som kunde vara ungefär lika gammal som hon, kröp och slingrade mellan de sittande, tills han kom bredvid henne.

Lappland

Lapland; Lapland's 32 times

Lappland, Lapplands

proper noun, nominative; proper noun, genitive

• Han begrep med ens, att vildgässen aldrig hade ämnat ta honom med sig upp till Lappland.
• Då sade plötsligen den där parveln, som han bar på sin rygg: »Kära Mårten gåskarl, du förstår väl, att det är omöjligt för dig, som aldrig har flugit förr, att följa med vildgässen ända opp till Lappland.
• — »Det skulle allt vara mycket hedersamt för mig, om jag kunde följa med dem ända opp till Lappland och visa dem, att också en tamgås kan duga till något.»

lapplägr

the Sámi camp twice

lapplägret

The historical compound uses the now-dated term lapp for Sámi people.

• Medan lapparna språkade som bäst vid kaffekoppen, kom en båt roende från Kirunasidan och lade till vid lapplägret.
• När karlen från Kiruna, som hade rott Åsa gåsapiga över till lapplägret, vände tillbaka fram på dagen, hade han med sig i båten två människor, som sutto tätt bredvid varandra på toften och höllo varandra troget i hand, som om de aldrig mer ville skiljas.

lapsk

Lappish; Sámi 5 times

lapska

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

Lapsk is a now-dated term; modern Swedish normally uses samisk.

• Pojken tyckte, att det syntes på honom, fastän han sov, hur stolt han var över att stå och vakta sin hustru uppe i de lapska fjällen.
• Det var en god vän till lapparna, en vänlig och språksam man, som kunde tala lapska, och lappen ropade åt honom, att han skulle krypa in i tältet.
• Karlen började genast prata lapska med värdfolket.

larm

din 3 times

larm

• Men han hade inte flugit långt, förrän han fick höra ett förfärligt larm och oväsen nerifrån jorden.
• Från byggnaden hördes ett obeskrivligt larm.
• Men innan örnen ännu hade nått till marken, hade det uppstått ett förfärligt larm omkring dem.

Larsson

Larsson 15 times

Larsson

Surname, Klement Larsson.

• För några år sedan fanns på Skansen, den stora trädgården utanför Stockholm, där man har samlat ihop så mycket märkvärdigt, en liten gubbe, som hette Klement Larsson.
• När han sedan vände sig till Klement Larsson för att tacka honom, var denne redan borta.
• Efter detta var den lilla gubben Klement Larsson som yr i huvudet i flera dar, och det var nästan inte möjligt att få ett klokt ord av honom.

larv

larvae; larvae's 27 times

larverna, larver, larvernas

noun, nominative, common gender, plural; noun, genitive, common gender, plural

Also rendered "grubs" in the translation.

• »Nu får vi regn, regnet ger oss vår, våren ger oss blommor och gröna blad, gröna blad och blommor ger oss larver och insekter, larver och insekter ger oss mat; mycken och god mat är det bästa, som finns,» sjöngo småfåglarna.
• Det var sällan mer än några hundra larver, som undgingo förföljarna.
• De stackars larver, som hunno att bli fullvuxna, kröpo upp på grenarna, spunno in sig i vita trådar och sutto ett par veckor som orörliga puppor.

larver

larvae 5 times

larver

• Där stodo fåglarna tätt bredvid varandra och plockade i sig larver, som måtte ha funnits i gränslös mängd, för det märktes aldrig, att det uppstod någon klagan över brist på mat.
• Det finns hela kråkfolk, som föra ett hederligt liv, det vill säga, att de bara äta frön, maskar, larver och redan döda djur, och det finns andra, som föra ett riktigt rövarliv, som kasta sig över ungharar och småfåglar och plundra vartenda fågelbo, som de få syn på.
• När våren kom, kröpo små prickiga larver fram ur äggen och började äta granbarr.

lass

load; loads 8 times

lasset, lass

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Nu såg han tydligt, att molnen voro ofantliga forvagnar, som körde fram på himlen med skyhöga lass: några av dem voro lastade med väldiga, gråa säckar, några med tunnor, som voro så stora, att de kunde rymma en hel sjö, och några med stora kar och flaskor, som voro uppstaplade till en förfärlig höjd.
• »Alla tomtar, som jag har hört talas om, har varit så starka, att de har kunnat dra ett helt lass hö och slå ihjäl en ko med ett knytnävslag.»
• Fanan bars i spetsen, lärare och lärarinnor gingo vid sidan, och efter följde ett par skogvaktare och en häst, som drog ett lass med tallplantor och granfrön.

last

cargo; a charge; burden 5 times

last

noun, nominative, common gender, singular; adverb

• Somliga lågo och togo in last, andra kastade just ankar.
• Han var mycket fattig, och han visste, att därhemma skulle han falla socknen till last.
• På ett ställe byggdes nya staplar, på ett annat plockades de gamla ner, och plankorna buros ombord på ett par stora skepp, som lågo och väntade på last.

lasta

loaded 5 times

lastade, lastad

adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det första, som han märkte, var ett svart hål, som bar rätt ner i jorden, över hålet var rest ett hissverk av grova stockar, och hissverket hämtade just med gnissel och tjut upp en tunna, lastad med stenstycken.
• Runt omkring lågo stora stenhögar, en ångmaskin flåsade i ett skjul, kvinnor och barn sutto i en ring på marken och sorterade stenar, på en smal hästbana rullade några vagnar, lastade med gråa stenstycken, och i skogsbrynet lågo små arbetarbostäder.
• Det löpte linbanor fram genom luften, på vilka korgar, lastade med malm, sakta färdades fram.

lax

salmon 5 times

laxen, lax

• Och det förtröt honom, att han i sin höga ålderdom skulle vara tvungen att gå utför den långa trappan för att meta lax i havet.
• Det syntes honom vida lämpligare, att laxen skulle komma opp till honom, där han bodde.
• Och när stenarna föll ner, blev laxen så rädd, att den gick opp ur havet, flydde oppåt Blekingsströmmarna, rände i väg genom forsarna, kastade sig med höga språng oppför fallen och stannade, först när den var långt inne i Småland hos gammaljätten.

laxöring

trout 3 times

laxöring

• »Jag vet nog hur du bär dig åt för att narra till dig en laxöring, Smirre,» sade han.
• En stund efteråt kom hon åter upp till örnboet med en laxöring i näbben.
• De gick tillsammans att sätta snaror för fåglarna, metade laxöring i forsen och plockade hjortron på myren.

lägenhet

circumstances once

lägenhet

In the older phrase efter råd och lägenhet, lägenhet means circumstances or opportunity.

• Alla, som bodde utmed vägen, måste öppna sina dörrar för de marknadsresande och härbärgera dem efter råd och lägenhet.

läger

camp 4 times

läger

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Väster om sjön låg marken fri och öppen, och där hade, som sagt, ett par familjer av lappfolket slagit läger.
• Pysslingen hade sagt, att han uppehöll sig hos lapparna, som hade slagit läger väster om Luossajaure, och hon hade bett om tillåtelse att fara hit upp med ett gruståg, för några riktiga tåg gingo ännu inte på den här banan, och söka efter honom.
• När sommaren var slut, flyttade de så långt neråt fjällen, att de nådde gränsen mellan barrskog och lövskog, och där slog de läger på nytt.

lägga

to lay/put; laid; put 98 times

lägga, lagt, lade, lägger, Lägg, lägg, läggs

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, imperative, active

• »Nu kan jag då ta ner fars bössa och skjuta av ett skott, utan att någon behöver lägga sig i det,» sade han för sig själv.
• Allt eftersom han hade blivit van vid ritten och farten, så att han kunde tänka på annat än att hålla sig kvar på gåsryggen, började han att lägga märke till hur full luften var av fågelflockar, som flögo norrut.
• Smirre räv lämnade isen, där den stötte mot land, och just som han arbetade sig uppför strandsluttningen, ropade pojken till honom: »Lägg ner gåsen, din lymmel!»

lägge

is laid once

lägges

Lägges is the older full passive form of modern läggs.

• »Det är ingen, som blir sliten i stycken. Det är järnet, som sprakar och fräser, när det lägges under hammaren.»

läml

lemmings 3 times

lämlar, lämlarna

noun, nominative, common gender, plural; verb, present, indicative, active

• Din far och mor är döda, så att av dem kan du inte få någon hjälp, men vill du ligga här och svälta ihjäl, medan du väntar på ripor och lämlar, så ska jag inte hindra dig.»
• »Varför springer ripor och lämlar och gömmer sig, när min skugga faller över fjället?» frågade han.
• fjällugglorna och lämlarna och lapparna, som voro skapade för att leva där.

lämna

left; leave; leaves 91 times

lämnat, lämnade, lämna, lämnar, lämnad, lämnades, lämnats

verb, active, supine; verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Det skulle nog inte ha hänt mor, att hon hade lämnat den kistan öppen, när han var ensam hemma.
• »Jag ska inte lämna dig, förrän jag kan sätta ner dig på dörrtröskeln därhemma.»
• — »Det blir då så, att jag får lämna er, jag med,» sade gåskarlen.

lämplig

suitable 3 times

lämpligt

• Gråråttorna, som bodde på Glimminge gård och i trakten däromkring, fortsatte alltjämt striden och försökte passa på varje lämpligt tillfälle att bemäktiga sig borgen.
• Han vädrade pojken ända till hundkojan och satte sig på lämpligt avstånd för att tänka efter hur han skulle kunna locka ut honom.
• Sätt dig opp på min rygg och följ med mig på en utfärd, så får vi se om det inte kan yppa sig ett lämpligt tillfälle!»

längd

length 3 times

längden

In the idiom 'i längden' (in the long run).

• De stodo inte i längden ut med att föra en så sträng vandel, utan gjorde uppror mot Vitfjädrarna och gåvo makten åt Vind-Ile, som var den värsta boplundrare och rövare, som tänkas kunde, om inte hans hustru, Vind-Kåra, var än värre.
• Om det hade en höjd, som svarade mot längden och bredden, skulle det vara ett av de präktigaste berg, som funnes till, men det har det inte.
• Uppland tyckte, att de andra landskapen betraktade det som ett riktigt utskott, och sådant blir ju retsamt i längden.

länge

long; farther; longer 241 times

länge, längre, längst

adverb; adjective, nominative, comparative

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• Det tycktes, som om det vore meningen, att den här bedrövelsen skulle räcka länge.

längesedan

long ago 11 times

längesedan

• De trodde väl, att räven hade ätit upp honom för längesedan.
• De ha för längesedan övergivit det stora Glimmingehus och flyttat in i bostäder, som äro sådana, att ljus och luft kunna tränga in i dem.
• ’Jag har mitt i ordning för längesedan,’ sa Sankte Per, och det hördes på rösten hur nöjd han var med det, som han hade åstadkommit.

Längre

farther 5 times

Längre

• Längre kom inte pojken.
• Längre vågade han sig inte, utan här blev han stående och funderade på vad han nu skulle ta sig till.
• Längre kunde han inte komma, för stugdörren var låst.

längs

along 9 times

längs, Längs

adverb; preposition

• Längs kusten löpte en lång rad av flygsandskullar med strandråg på topparna.
• Han gick än en gång längs efter honom, och därpå blev han stående i djup begrundan och krafsade sig med foten i nacken.
• Men Gorgo fortsatte inte rakt fram, utan for norrut längs kusten.

Längst

farthest 3 times

Längst

• Längst inne i Rättviken går en ofantligt lång ångbåtsbrygga ut från stranden, och ytterst på denna stod en skara sångare och sjöng ut över sjön i sena natten.
• Längst nere i daldjupet, där älven gick fram, var en värld.
• Längst inne i klyftan satt ett gammalt troll med kropp av is, hår av istappar och mantel av snö.

längta

longed; to long for; longs 19 times

längtade, längta, längtar

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Han tyckte, att han hade den ensliga parken vid Övedskloster, som var stor som en skog, alldeles för sig själv, och han längtade inte tillbaka till den trånga stugan och de små åkrarna därhemma.
• Och vildgässen voro ingalunda sparsamma på beröm, men de sade inte det ordet, som han längtade att få höra.
• Jag ville veta om ingen annan har förstått, att all den trånaden kommer sig därav, att hela ön är en fjäril, som längtar efter sina vingar.»

längtad

longed 8 times

längtade

adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

Past tense of the verb 'längta' (to long/yearn); mistagged as an adjective.

• Därför fanns det nu ingen, som han saknade eller längtade efter.
• Så snart som solen var försvunnen, kände han mörkrädsla och vildmarksskräck och längtade till människorna.
• Tänk, om de där hemma längtade efter honom på samma sätt, som denna gamla hade längtat!

längtan

longing 16 times

längtan

• Det låg vildhet i den, men den känsla, som den väckte, var ändå en ljuv längtan.
• Sådan längtan efter det ouppnåeliga, efter det bakom livet förborgade, kände djuren bara en gång om året, och det var den dagen, då de sågo den stora trandansen.
• »Jag ville allt veta,» sade han med än lägre röst, »om någon kan förklara varför det bor en sådan längtan häroppe på Alvaret.

längtat

longed 4 times

längtat

verb, active, supine; adjective, nominative, neuter, singular

• Tänk, om de där hemma längtade efter honom på samma sätt, som denna gamla hade längtat!
• Han frågade vad detta kom sig av, och de svarade, att de hade åldrats så mycket, därför att de hade längtat efter honom.
• De första veckorna, som han hade varit där, då hade han visst inte längtat.

länsa

scud away once

länsa

The nautical phrase länsa undan means to run or scud before the wind.

• De hade intet annat att göra än att länsa undan.

lär

is said to 6 times

lär

modal expressing hearsay or likelihood.

• De lär nog komma igen, så länge någon av oss finns i livet.
• »Vem som vill, må ångra sig, men inte lär det bli jag.»
• — »Det lär ska vara en älg, och vi skulle nu fråga dig om du vet vem det kan vara.»

lära

learn; learned; teach 63 times

lära, lär, lärt, lärde

verb, active, infinitive; auxiliary verb, present, indicative, active; verb, active, supine

• Far klagade över att han var trög och lat: ingenting hade han velat lära i skolan, och han var så oduglig, att man nätt och jämnt kunde sätta honom till att valla gäss.
• »Hur som helst så lär väl far och mor påstå, att det inte har varit annat,» tänkte han.
• Vildgässen sänkte sig, för att de skulle höras bättre, och ropade: »Kom med, så ska vi lära er att flyga och simma!»

lärare

teacher; teachers 21 times

läraren, lärare, Läraren

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• De voro åtföljda av en lärare, och när de hade hunnit fram till portvalvet, bad denne, att de skulle vänta där en stund, medan han gick in och frågade om de finge bese den gamla borgen Vittskövle.
• Läraren talade långt och utförligt, och parveln, som låg instängd i portören, var nog bra otålig.
• Läraren stannade i varje ögonblick för att förklara och undervisa.

lärarinna

teacher; female teachers 25 times

lärarinnan, lärarinnor, Lärarinnan, lärarinna

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Fanan bars i spetsen, lärare och lärarinnor gingo vid sidan, och efter följde ett par skogvaktare och en häst, som drog ett lass med tallplantor och granfrön.
• Då lärarinnan hade varit i tjänsten några år, föreslog skolrådet, att hon skulle gå igenom Nääs slöjdseminarium, så att hon hädanefter skulle kunna lära barn att arbeta inte bara med huvudet, utan också med händerna.
• Lärare och lärarinnor från hela landet samlades dit för att lära att bruka sina händer, ja, det kom till och med människor från utlandet.

lärd

learned; taught; most learned 4 times

lärd, lärdaste

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, superlative

Mistagged as a noun; two distinct lemmas collide here — the adjective 'lärd' (learned, erudite) and the past participle of the verb 'lära' (to teach) in constructions like 'lärd att göra ngt' (taught/trained to do something). Example ch-p 'Jag är lärd att vara rädd' means 'I've been taught to be afraid', not 'I am learned'.

• »Jag är lärd att vara rädd för allt, vad människor heter, de må vara stora eller små,» sade hon.
• Men jag vill inte dölja för dig, att Bataki, korpen, som är den lärdaste av alla fåglar, en gång har berättat för mig, att på den här stranden förr i världen har legat en stad, som kallades Vineta.
• Det sades om honom, att han skulle vara mycket lärd, men han var så rädd och blyg, att han aldrig hade vågat sig upp i en tentamen.

lärdom

learning 5 times

lärdom, lärdomen

• På så sätt har jag lärt mig inte bara att förstå deras språk, utan jag har också inhämtat mycket av deras lärdom.
• Jag har inte gått i skola, jag, så att jag har aldrig fått någon riktig lärdom, men det, som mor talade om, har jag kommit ihåg i hela mitt liv.»
• — »Jo, det är lärdomen, som bor och regerar i den här staden,» hade korpen sagt, »och de stora byggnaderna, som du ser på alla håll, är resta åt honom och hans folk.»

lärka

larks; lark 10 times

lärkor, lärkan, lärkorna, lärka

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Stugdörren stod på glänt, så att det hördes in i rummet hur lärkorna drillade.
• Akka svarade genast, att pojken borde försöka ställa sig väl med smådjursfolken i skog och på fält, med ekorrfolk och harfolk, med finkar och mesar och spettar och lärkor.
• Sirle, ekorren, skall ge honom nötter, de fattiga hararna skola leka med honom, rådjuren skola ta honom på sin rygg och fly undan med honom, när Smirre räv närmar sig, mesarna skola varna honom för sparvhöken, och finkar och lärkor skola sjunga om hans hjältebragd.»

läsa

to read; read; read! 47 times

läsa, Läs, läser, läste, läst

verb, active, infinitive; verb, imperative, active; verb, present, indicative, active

• »Eftersom du inte vill gå i kyrkan med mor och mig,» sade han, »så tycker jag, att du åtminstone kan läsa predikan hemma.
• Och han tänkte förstås, att inte skulle han läsa mer, än han hade lust till.
• Pojken satt och tänkte, att mor gjorde sig alltför mycket besvär med den där uppdukningen, för han ämnade inte läsa mer än en eller annan sida.

läsbarn

the catechumens once

läsbarnen

Läsbarn is an older term for children receiving confirmation instruction.

• Den dagen var det konfirmation i Rättviks kyrka, och läsbarnen, som hade kommit i god tid, stodo i små grupper på kyrkvallen och samtalade.

lät

let; sounded; put 52 times

lät

• Han lät blickarna vandra från liggsoffan till slagbordet och från slagbordet till spisen.
• — »Vad vill ni nu igen?» frågade förargåsen och lät fasligt vresig.
• — »Kan ni inte låta mig flyga i fred?» frågade förargåsen och lät än mera otålig än förut.

läte

let 3 times

läte

adjective, nominative, neuter, singular; adjective

Historical past subjunctive of låta, despite the parser's adjective label.

• Akka började nu tro, att de gamla örnarna verkligen hade blivit skjutna, och hon tänkte på att om hon läte örnungen svälta ihjäl, skulle hon kanske slippa hela rövarföljet för all framtid.
• Men också om han stannade och läte henne stiga opp på slädbottnen, var det inte sagt, att hon skulle bli räddad fördenskull.
• Han satt och grubblade, medan han åt, och till sist undrade han om det inte vore så gott, att han stannade, där han nu var, och läte vildgässen fara mot söder utan honom.

läto

let twice

läto

adjective, nominative, singular; adjective, nominative

Läto is the historical plural past form of låta.

• De ansträngde sig inte med att simma, utan läto sig sköljas upp på vågkammarna och ner i vågdalarna och hade lika roligt som barn i en gunga.
• De två gamla och förslöade fångarna läto sig inte störas av bullret, men Gorgo vaknade.

lätt

easy; easily; light 89 times

lätt, lätta, lättare, lättast

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; adjective, nominative, common gender, singular

ch01-p14 'ett lätt buller' renders as 'a faint noise' in the translation, a distinct sense from weight/air-lightness or ease.

• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.
• Och inte var det en lätt sak heller att hålla sig kvar på den glatta ryggen mellan de två svängande vingarna.

lätta

lighten; light 3 times

lätta, lättar

adjective, nominative, plural; verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• De liknade små, små tranor, hade liksom dessa små kroppar, höga ben, långa halsar och lätta, svävande rörelser, men de voro inte gråa, utan bruna.
• När karlen hörde vargarna tjuta och såg vilken stor skara det var, som han hade efter sig, förlorade han all besinning och tänkte inte en gång på att han borde kasta byttor och såar och kar ner från lasset för att lätta det.
• ’Jag kan inte begripa varför du inte kastar av laggkärlen och lättar lasset.

lätteligen

easily once

lätteligen

An older literary adverb corresponding to modern lätt.

• De voro säkra om att den, som en gång hade fått sin hand uppövad till att väl sköta kniven, han skulle lätteligen lära sig att föra smedens slägga och skomakarens hammare.

läxa

lesson 3 times

läxa

• »Mor blir så ond på oss, när hon får höra, att vi inte har kunnat vår läxa i dag heller,» sade det ena av barnen.
• »Vad gråter de här barnen för?» frågade gumman, och då berättade de små, att de inte hade kunnat sin läxa i skolan, och nu skämdes de så, att de inte ville gå hem.
• »Vad kan det ha varit, som var så svårt, att ni inte kunde lära er det?» sade den gamla, och barnen talade om, att det, som de hade haft i läxa, var hela Uppland.

låg

low; lay; lower 97 times

låg, låga, lågt, lägre, lägsta

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• Håret låg slätt och blänkte i solskenet.
• Han visste inte om de flögo högt eller lågt, eller vart det bar av med dem.
• Då tyckte han, att under honom låg utbredd en stor duk, som var indelad i en otrolig massa små och stora rutor.

låga

flames; flame; blazed 9 times

lågor, lågan, lågade, Lågan

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

The surface lågade is a past-tense verb, despite the parser's adjective label.

• Nu hade de kommit vandrande för att få återse sitt hem, och så hade det stått i lågor, då de hade nått fram till det!
• Under honom lågo stora högar av kol och malm, och mittibland dessa stod en hög, åttkantig, rödmålad byggnad, som sände en hel kvast av lågor mot himlen.
• Björnfar fnös till, när kan kände svavellukten, och därmed var det ute med lågan.

låge

were lying; lay twice

låge

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, comparative

Låge is a historical subjunctive form of ligga.

• De stego och stego, havet sjönk djupt ner, men flykten gick så sällsamt lätt, att det nästan föreföll, som om de låge stilla i luften.
• — »Om en enda av de stora mossarna låge ofrusen och vore så sank och våt, att en räv inte vågade sig ut på den, så vore det också ett riktigt bra natthärbärge,» sade den andra.

lågo

lay 102 times

lågo

noun, nominative, common gender, plural; adjective, nominative, comparative; noun, nominative, common gender, singular

Past plural of 'ligga' (to lie); mistagged as a noun. Lemma should be 'ligga'.

• Där lågo ett par gammaldags bondkvinnedräkter av rött kläde med kort liv och veckad kjol och pärlbesatt bröstsmäck.
• Vildgässen lågo i sjön före honom.
• De hade badat och putsat sig, och nu lågo de och sörplade i sig halvrutten nate och vattenklöver.

lågorna

the flames 4 times

lågorna

• Strax börja lågorna arbeta, det fräser och knastrar i riset, de tunnaste kvistarna bli glödröda, röken väller fram, svart och hotande.
• Där sitta de och stirra in i lågorna, tills en av dem faller på den tanken, att de borde koka litet kaffe, när det finns en så präktig eld.
• Det syntes genom röken hur lågorna flögo från träd till träd.

lån

loans; loan 4 times

lån

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• Det var bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att ha stora lån att dras med som de andra hemmansägarna.
• Det är bättre att kallas snål och sitta på en skuldfri gård än att dras med lån som de andra hemmansägarna.»
• Mor gick och talade med far om att han borde försöka få ett lån av hennes svåger.

låna

borrow; borrowed 3 times

låna, lånat

verb, active, infinitive; verb, active, supine

• När man såg denna fågel, kunde man tro, att han hade lånat kropp, hals och huvud av en liten vit gås.
• De fingo låna bänkar och bord från godtemplarsalen och koppar och fat från handelsbodarna.
• »Nej, jag vill inte låna mer pengar,» sade far, just då han gick förbi stallet.

lång

long; longer; tall 226 times

långa, lång, längre, långt

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

Comparative adverb forms of 'lång' (long); English rendering shifts between spatial 'far/further' and temporal 'longer' depending on context.

• Han var så där en fjorton år gammal, lång och ranglig och linhårig.
• Pojken stod en lång stund och funderade om han skulle läsa predikan eller inte.
• Den stackaren låg på bottnen av den långa håven med huvudet neråt och kunde inte komma upp ur den.

långhårig

long-haired 3 times

långhårig, långhåriga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

• Det var ingen mindre än Cesar själv, den långhåriga fågelhunden, som nyfiket nosade på honom.
• Han bara stirrade på den gamla älgtjuren, som hade breda skovelhorn med många taggar, hög puckel över bogarna och en långhårig skinnflik hängande under halsen.
• Pojken hade ämnat gå med dem in, men när han hade kommit på förstubron, hade han sett en stor, präktig, långhårig bandhund komma utrusande ur sin koja för att hälsa på husbonden.

långlig

very long once

långliga

Långliga is an older emphatic form meaning ‘very long.’

• Han hade inte tänkt på honom på långliga tider förrän nu i kväll.

långrock

long coat 3 times

långrock

• Han hade ett gammalt, rynkigt, skägglöst ansikte och var klädd i svart långrock, knäbyxor och bredskyggig, svart hatt.
• Pojken såg länge på statyn, som föreställde en stor, grov karl i trekantig hatt, långrock, knäbyxor och grova skor, och undrade vad det var för en.
• Brudgummen gick i blå långrock, knäbyxor och röd mössa.

långsam

slowly; slow 29 times

långsamt, långsam

adverb; adjective, nominative, common gender, singular

• — »Säg honom, att det går lättare att flyga fort än långsamt!» ropade förargåsen och sträckte på som förut.
• Fastän hon flög så långsamt och illa, att Smirre ansåg sig kunna fånga henne utan särdeles stor svårighet, var han nu rädd att misslyckas och ämnade låta henne flyga förbi oantastad.
• Det blev en långsam vandring.

långsamm

more slowly; slower 7 times

långsammare

adverb; adjective, nominative, comparative

• För hans skull flögo de också litet långsammare än vanligt.
• Hon tog samma väg som den första och flög ännu lägre och långsammare.
• Ännu lägre och långsammare flög hon, ännu svårare tycktes hon ha att leta sig fram mellan bokstammarna.

långt

far; long 178 times

långt

adverb; adjective, nominative, neuter, singular

Both examples ('for fram ett långt stycke' = 'sped along a long stretch', 'tog ett långt hopp' = 'took a long leap') mean 'long' (length), not 'far' (distance).

• Året var inte längre kommet än till den tjugonde mars, men pojken bodde i Västra Vemmenhögs socken långt nere i södra Skåne, och där var våren redan i full gång.
• Bokskogen långt borta stod och liksom svällde och blev tätare för varje ögonblick.
• Det låg inte långt från hans hem, och här hade han förra året haft plats som vaktarpåg.

lår

crates; the thigh 3 times

lårar, låret

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, neuter, singular

Here lår means large boxlike crates, not thighs.

• Det var Krokrygg, som var en liten älg, men hade större puckel än någon annan, Hornkrone, som var den ståtligaste av älgfolket, Strävmane med den täta pälsen, och en gammal och högbent en, som hette Storstarke och hade varit förfärligt hetsig och stridslysten, ända tills han vid sista höstjakten hade fått en kula i låret.
• Vid staketet, som löpte runt om gården, voro bundna en tretti, fyrti hästar och nötkreatur, utan något skydd mot regnet, och inne på gården stodo kärror med höga lårar, där får och kalvar, grisar och höns voro instängda.
• Somliga hade byggt sig kojor av obarkade timmerstockar, andra hade uppfört kåkar av lårar och tomma dynamitlådor, som de hade lagt på varandra som tegelstenar.

låre

crates once

lårar

Lår here is an older word for a large chest or crate.

• De gå var dag till handelsmannen för att tigga gamla lårar, och om någon har lyckats komma över en tom tjärtunna, gömmer han den som sin bästa skatt och törs inte ta fram den förrän i sista stunden, strax innan eldarna skola tändas.

lås

lock; locks 9 times

lås, låset

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Det var en lycka, att stugdörren stod på glänt, för han skulle inte ha kunnat nå upp till låset och öppna den, men nu slapp han igenom utan hinder.
• Men eljest sköter vi oss själva hela året om, och vi bor inte i hus med dörrar och lås, utan vi håller till i sådana här grottor.»
• Pojken hade hoppat upp i spisen och försökte att öppna luckan till bakugnen, när han hörde, att en nyckel stacks i låset och sakta vreds omkring.

låsa

locked; unlock 4 times

låst, låser

adjective, nominative, common gender, singular; verb, present, indicative, active

Mistagged as an adjective; 'låst' is the past participle of 'låsa' (to lock).

• Längre kunde han inte komma, för stugdörren var låst.
• När människorna hade dragit bort från stugan, hade de skjutit till spjället, lagt på fönsterhakarna och låst dörren.
• »Se här,» säger han, »håll i den här, medan jag låser opp grinden!»

låt

tunes; calls; let 3 times

låtar, låt

noun, nominative, common gender, plural; verb, imperative, active

• Han var från Hälsingland, och till Skansen hade han kommit för att spela folkdanser och andra gamla låtar på sin fiol.
• Från de mörka skogsdjupen hörde han hela dagen valljäntornas låtar och koskällornas pinglande.
• Sätt dig ner och dikta sagor och berättelser, som du brukar, och låt en annan skriva denna boken, som måste vara lärorik och allvarlig, och där det inte får finnas ett osant ord!»

låta

to let; let; sends 145 times

låta, Låt, låter, låtit, låt

verb, active, infinitive; verb, imperative, active; verb, present, indicative, active

• Pojken ville inte låta skrämma sig av en katt, utan tog än ett steg framåt.
• Jag ska låta dig slippa undan den här gången för matmors skull.
• Tamgässen kunde inte låta bli att sträcka upp huvudena och lyssna.

låtsa

pretended; pay attention; pretend 16 times

låtsade, låtsa

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive

• Så snart hönsen sågo katten, tystnade de och låtsade inte tänka på annat än att krafsa i jorden efter mask.
• När han hade kommit dit, smackade han med läpparna och låtsade, att han satt och körde.
• Därutanför gick en av flottans matroser på vakt, men bronskarlen skred bara förbi honom och sparkade upp porten, utan att matrosen låtsade något därom.

led

rank; suffered; joint 28 times

led, leden

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active

Second example 'när det led mot kvällen' = 'as evening drew near' is the verb lida ('led' = past tense), not the noun led — mistagged here.

• De rörde sig mycket snabbt och sprungo fram tätt packade, led vid led, och voro så många, att de en god stund täckte hela gärdsgården.
• I somliga led kom en ensam, i andra sprungo tre eller fyra i bredd.
• Gåskarlen kunde han emellertid inte finna, och när det led mot kvällen, och pojken måste vända åter till stranden, kunde han inte tro annat, än att reskamraten var förlorad.

leda

led; leads; to lead 29 times

ledde, leder, leda, ledas

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• Då de vildgässen, som flögo sist, märkte, att den tame inte kunde följa med, började de ropa till den gåsen, som for i spetsen av vinkeln och ledde tåget: »Akka från Kebnekajse! Akka från Kebnekajse!»
• På östra sidan fanns ett djupt portvalv, som ledde in på borggården.
• Runt omkring det fanns en vattenfylld grav, och över denna ledde fordomdags en bro, som kunde vindas upp.

ledig

free; smoothly; time off 6 times

ledig, ledigt, lediga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular; adverb

• Den enda, som låg lös och ledig, var en gammal, gisten eka, som var så dålig, att ingen tänkte på att begagna den.
• Det gick obegripligt lätt och ledigt för honom, fastän han var så stor och tung, och så snart han kom upp, började han springa inåt skogen.
• Pojken var en god löpare, men det var givet, att han inte kunde tävla i snabbhet med en räv, när denne var lös och ledig och inte hade något att släpa på.

ledsaga

accompanied; is accompanied 3 times

ledsagade, ledsagas

verb, present, indicative, passive; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• Och detta var verkligen sant, för när gässen kastades mot öster, hade de först farit över Hedströmmen, som går fram mellan två åsar och ledsagas av en järnväg.
• Vallhunden gick vid sidan av hjorden, men varken vallgosse eller vallpiga ledsagade den.
• De sex unggässen, som ledsagade flocken förra hösten, hade nu lämnat den för att sköta sig själva.

ledse

sad 8 times

ledsen

Lemma normalized to older form 'ledse'; modern spelling is 'ledsen'.

• Jag är så ledsen, att det inte gick, som ni ville, herr Ermenrich.»
• Hunden var i största ängslan över att mista honom, men älgen tog saken lugnt och tycktes varken bli glad eller ledsen.
• »Ni ska inte vara ledsen för detta, herr Karl av Södermanland,» säger han, »för det finns ingen, som skulle sköta om er lustgård så väl, som ni gör det.»

leende

smile; smiling 4 times

leende

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Kattan såg ner på Cesar med ett illparigt leende.
• Hela trakten hade synts honom ljus och leende, långt mer än han hade väntat.
• Men det är kanske därför, att den vanligen visar sig så vänlig och mild, som det blir sådant spektakel, när den ibland om vårarna lägger av den leende minen och visar, att den kan bli farlig på allvar.

lega

lain 14 times

legat

Supine of 'ligga' (to lie); lemma should be 'ligga'.

• Han hade legat gömd djupt i lyan, medan taxarna hade krupit inne i gångarna och varit nära att finna honom.
• Han rusade genom den och började leta efter den lilla ärggröna kopparslanten, som hade legat på stranden för en stund sedan.
• Då talade gumman om, att det en gång skulle ha legat ett slott norr om Stora Djulö på en backe, där det numera inte fanns annat än skog, och framför det slottet skulle ha legat en skön lustgård.

legaa

lain 3 times

legat

• Och alldeles mittför honom, där det förut hade legat bara några tångbankar, öppnade sig den stora murporten.
• Men han hade inte legat där länge, förrän han vaknade vid knallen av ett bösskott.
• Men innan han ännu hade hunnit lyfta den, var kvinnan försvunnen, och där jättegården hade legat, syntes ingenting annat än en grå bergvägg.

legat

lain 11 times

legat

• Men han måtte ha legat mycket stilla, för portörens ägare märkte inte alls, att han bar honom med sig.
• Nu var det väl redan en timme, som han hade legat orörlig.
• Men med stenarna och guldet hade det väl ändå gått an, om det inte hade legat så mycket otyg i vattnet runt omkring ön.

lek

play; games 23 times

lek, lekar, leken

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural; verb, present, indicative, active

• De hade bara lockat honom hemifrån på lek.
• På morgonen, när leken började, hade Smirre räv varit så grann, att gässen hade häpnat, när de sågo honom.
• De ämnade hela sommaren fröjda sig åt att se på dess viga rörelser, dess behändiga sätt att skala nötter och dess lustiga lek.

leka

to play; played; plays 32 times

leka, lekte, leker, lekande

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Han var skild från allting nu: inte kunde han leka med andra pojkar, inte kunde han överta torpet efter föräldrarna, och rakt inte kunde han få någon tös att gifta sig med.
• »I morgon, när hon känner sig hemmastadd, kommer hon både att äta och leka.»
• Hela den dagen, som gässen lekte med räven, låg pojken och sov i ett övergivet ekorrbo.

lekfull

playful; playfully 3 times

lekfull, lekfullt

adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Älgen var alltjämt sorgsen och syntes vara loj och oföretagsam, men Karr förstod konsten att få honom lekfull och glad.
• Men han bet inte till hårt, för han var lekfull och ville roa sig med Tummetott en stund, innan han dödade honom.
• Bergen hade flyttat sig långt undan, och Fuluälv hade så lätt att komma fram, att den lade bort all brådska och började att lekfullt vrida sig i krokar och bukter, nästan som om den hade varit en liten ungbäck.

lekplats

playground 7 times

lekplatsen, Lekplatsen

• Strax innan solen går upp, tåga de alla fram till lekplatsen, som är en ljunghed till vänster om vägen inte särdeles långt från bergets yttersta udde.
• Lekplatsen omgives på alla sidor av runda klippkullar, som dölja den för envar, som inte råkar komma alldeles inpå den.
• När fyrfotingarna ha kommit fram till lekplatsen, slå de sig ner på de runda bergkullarna.

Leksand

Leksand 8 times

Leksand

• Så till sist kom den då fram nere vid Leksand.
• Han ville gifta sig med en vacker bonddotter från Leksand och vandrade dit för att fria till henne, men hon nekade att gifta sig med honom, därför att hon inte ville flytta till Falun, där röken från rostugnar och hyttor låg så tungt och tryckande över staden, att hon blev ängslig, bara hon tänkte på den.
• Han hade sett Leksand, Rättvik, Mora, Sollerön.

lekstuga

playhouses; playroom 3 times

lekstugor, lekstuga

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Ståltrådshjulet däremot skulle hon ha till lekstuga, där hon kunde springa och klättra och svinga runt.
• Så vackert, som det är, med alla blommor och slingrande vattendrag, så finns det ändå något annat, som han har mera nöje av, och det är alla de små lusthus och lekstugor, som äro uppsatta i trädgården.
• Men så olika de voro, var det ett, som var lika: de voro inte allvarsamma och enkla som andra byggnader, utan de voro grant och bjärt målade i grönt och blått och vitt och rött som lekstugor.

lerkruka

clay jar 3 times

lerkruka, lerkrukan

• De skyndade till och hade den lyckan att bland nedrasade stenar och tuvor finna en tämligen stor lerkruka, som var stängd med ett trälock.
• Då tog Vind-Ile honom vid armen och släpade honom fram över sanden till en lerkruka av gammaldags fason, som stod mitt i gropen.
• Men så kom han att tänka på lerkrukan.

leta

to search; searched; found their way 30 times

leta, letade, letat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

• Och det klokaste, han kunde företa sig, tyckte han skulle vara att leta reda på tomten och försona sig med honom.
• Hon letade sig tveksamt framåt mellan stammar och grenar och flög mycket sakta.
• Ännu lägre och långsammare flög hon, ännu svårare tycktes hon ha att leta sig fram mellan bokstammarna.

leva

to live; lived; lives 71 times

leva, levde, lever

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Pojken åt upp dem med god aptit, men han undrade allt vad mor skulle ha sagt, om hon hade vetat, att han nu levde på rå fisk och gamla vinterståndna nypon.
• På taket bodde varje sommar ett storkpar i ett stort bo, på vinden levde ett par kattugglor, i lönngångarna hängde flädermöss, i spisen i köket bodde en gammal katt, och nere i källaren funnos några hundratal av de gamla svartråttorna.
• Snart var det bara en lek att leva.

levande

living 12 times

levande

• Försteningen var borta, och det kom fram så märkvärdigt mycket levande.
• Det måste erkännas, att så länge som svartråttorna voro vid makten, hade de varit lika avskydda av alla andra levande varelser, som gråråttorna äro nu för tiden, och detta med full rätt.
• Flera mörka kroppar sjönko ner mot havet, och för var och en, som föll, höjdes höga jämmerskrik av de levande.

levat

lived 21 times

levat

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

Mistagged as a noun; this is the supine of the verb 'leva' ('to live').

• Pojken fick se mer av Skåne på den enda dagen, än vad han hade sett förut under alla de år, han hade levat.
• Det var besynnerligt med den där pojken, att så länge han levat, hade han aldrig tyckt om någon.
• »Jo, därför att nästan alla svartråttorna i går kväll drog till Kullaberg,» sade storken, »eftersom de litade på att alla andra djur också skulle skynda dit. Men ni ser, att gråråttorna har stannat hemma, och nu samlar de sig för att intränga i borgen i natt, när den bara försvaras av några gamla stackare, som inte har orkat följa med till Kullaberg. De kommer nog att nå sitt mål, men i så många år har jag nu levat i grannsämja med svartråttorna, att det inte behagar mig att bo på samma ställe som deras fiender.»

lida

bear; draws toward 3 times

lida, lider

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• »Jag kan inte lida, lille Mats, att du säger, att det är så eländigt i Småland,» sade hon.
• »Men vad jag rakt inte kan lida, det är, att jag har bragt en kamrat i olycka.
• — »Du kan gå, vart du vill, bara du finns här, när det lider mot solnedgång,» sade örnen och for sin väg.

lidi

suffered; worn on; been damaged 6 times

lidit

• Och när det hade lidit framåt natten en stund, såg gamla mor, att ur portvalvet kom sakta och försiktigt smygande in på gården en liten parvel, som inte var mer än en tvärhand hög, men gick i träskor och skinnbyxor som en annan arbetskarl.
• Hon var inte särdeles förvånad att se honom i Skåne så tidigt på våren, därför att hon visste, att storkhannarna bruka fara ditöver i god tid för att se efter, att boet inte har lidit skada under vintern, innan storkhonorna göra sig besvär att flyga över Östersjön.
• När det hade lidit om en stund, kom björnfar klättrande utför klippväggen.

ligga

lay; lies; to lie 375 times

låg, ligger, ligga

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular

mistagged as adjective; the surface 'låg' here is the past tense of ligga 'to lie', not the unrelated adjective låg 'low'.

• Den stackaren låg på bottnen av den långa håven med huvudet neråt och kunde inte komma upp ur den.
• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.
• På den gamla ekbrädan, som låg framför förstudörren, hoppade en gråsparv.

liggande

lying 13 times

liggande

• Han for först mot ena väggen, sedan mot den andra, till sist sjönk han ner på golvet, och där blev han liggande sanslös.
• Och där blev den liggande, så stor och lång, som den var.
• Nu tänker jag mig, Erik, att om fjärilen hade blivit liggande på land, så hade den snart multnat och fallit sönder.

lik

like; unchanged; corpses 10 times

lik, likt

adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig i själva boken.
• De hade kastat sig över arma, fjättrade fångar och pinat dem, de hade frossat på lik, de hade stulit bort den sista rovan i den fattiges källare, bitit fötterna av sovande gäss, rövat ägg och dunungar från hönsen och gjort tusen ogärningar.
• Den ligger enformig och är sig lik nästan överallt.

lika

equally; like; alike 88 times

lika, likar

adverb; adjective, nominative, plural; noun, nominative, common gender, plural

• Om nu pojken släppte lös honom, så skulle han ge honom en gammal speciedaler, en silversked och en guldpenning, som var lika stor som boetten på hans fars silverur.
• Men det hade det inte, utan han var och förblev lika liten.
• Därmed gick katten sin väg och såg lika slät och from ut som nyss, när han kom.

likadan

the same; the same way 6 times

likadan, likadant

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; noun, nominative, common gender, singular

• Då trappan är så gammal, kan man nog förstå, att den inte ser likadan ut nu, som när den var ny.
• Med detta går det likadant.
• Ja, det går likadant med detta också.

likaledes

likewise 3 times

likaledes

• Och om hösten kunde den likaledes göra ett duktigt arbete, sedan den hade stigit efter höstregnen.
• Han såg, att det stora bokträdet stannade, rådjuret och veteståndet blevo kvar vid vägkanten och likaledes björnbärsbuskarna, de stora gula smörbollarna, kastanjerna och rapphönorna.
• Trollet rörde sig inte, utan bara stirrade mot solen med sitt hemska isansikte, och solen stod likaledes stilla, gjorde ingenting annat än log och strålade.

likaså

likewise 13 times

likaså, Likaså

• Och likaså borde de begripa, att när han hade offrat så mycket för att få följa dem, så var det deras plikt att låta honom se allt märkvärdigt, som de kunde visa honom.
• Det var belagt med kullriga stenar och likaså besvärligt för honom att vandra över, som det är för stort folk att gå på en tuvig äng.
• Bänken vid ena långsidan och bordet under fönstret voro väggfasta och likaså den stora sängen, där han låg, och det brokiga väggskåpet.

likaväl

just as well 3 times

likaväl

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, neuter, plural

• De märkte snart, att om de bara fore förståndigt fram, kunde de få sitt levebröd av skogen likaväl som av
• Jag kunde samla mig ett vinterförråd, jag likaväl som ekorrarna, och om jag bodde i en mörk vrå i stallet eller i lagården, behövde jag inte frysa ihjäl.»
• På det sättet skulle kanske alla barn i Sverige få sin hand uppfostrad likaväl som sin hjärna.

likd

the same 3 times

likt

In the idiom 'vara sig likt' (to remain the same).

• I början av färden, när pojken såg bruksskorstenarna sticka upp bakom varje ås, tyckte han, att allt var sig likt som i Västmanland, men när han kom fram till den stora älven, fick han något nytt att se på.
• När hon satt där och kände igen varenda gård utmed vägen, kunde hon snart inte få för sig annat, än att allt därhemma skulle vara sig likt som förr i världen.
• Men det var sig likt där på det sättet, att människorna gingo som förr och genomvärmdes av välvilja och kände hur det ställdes och styrdes, för att de skulle vara lyckliga och föra med sig inte bara kunskaper, utan också arbetsglädje, när de vände tillbaka till de små skolbarnen runt om i landet.

likna

resembled; resemble; looks like 12 times

liknade, likna, liknar

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, active, infinitive

Mistagged as an adjective; 'liknade'/'likna' are forms of the verb 'likna' (to resemble).

• Äntligen funnos där också de tunga, breda pansarfartygen med torn och kanoner på däcket, som äro i bruk nu för tiden, och smala, blanka torpedbåtar, som liknade långa, smärta fiskar.
• Den förde med sig något, som liknade väldiga massor av vit rök, alldeles som skulle det vara stor eldsvåda någonstans.
• Men det här, som liknade en sönderriven matta, vad kunde det vara för ett land?

liknad

resembled 4 times

liknade

Mislabeled as an adjective; liknade is the past tense of the verb likna ("to resemble").

• De liknade små, små tranor, hade liksom dessa små kroppar, höga ben, långa halsar och lätta, svävande rörelser, men de voro inte gråa, utan bruna.
• Ingångsdörren fanns på ena gavelväggen vid sidan av spisen och var så smal, att den snarast liknade en lucka.
• Han såg flera fåglar, som liknade gräsanden, men de flögo förbi utan att låtsa om honom, och alltså kunde han förstå, att ingen av dem var den rätta.

liksom

as if; as though; like 56 times

liksom, Liksom

preposition; adverb; subordinating conjunction

• »Predikan är fjorton och en halv sida,» sade mor liksom för att råga måttet.
• Bokskogen långt borta stod och liksom svällde och blev tätare för varje ögonblick.
• Men när vildgässen hörde, att han skrattade, ropade de liksom bestraffande: »Fruktbart och gott land.

likt

like; the same; itself 17 times

likt

adverb; adjective, nominative; adjective, nominative, neuter, singular

• Det vita linhåret och fräknarna över näsan och lapparna på skinnbyxorna och stoppen på strumpan, alltsammans var sig likt, med undantag av att det hade blivit förminskat.
• Men det var nog så, att ingenting var sig riktigt likt, när man såg det så där uppifrån.
• Så började det att dagas, och pojken blev glad, därför att allting blev sig likt igen, fast kölden kändes ännu vassare än förut under natten.

likvisst

indeed once

likvisst

Likvisst is an older adverb, usually meaning nevertheless or all the same.

• Den morgonen, då han skulle resa, hade han likvisst tänkt på att sätta ut pysslingens mat i en blå skål, men till all olycka hade han inte kunnat finna någon.

Lilla

Little 3 times

Lilla

Part of the place name 'Lilla Karlsön' (Little Karlsö).

• — »Detta är Lilla Karlsön,»
• — »Ja, det ska inte dröja länge, förrän det är slut med alla fåren på Lilla Karlsön,»
• Hon hade blivit kastad mot Gottland och hade måst resa över hela ön, innan hon av några kråkor hade fått höra, att reskamraterna befunno sig på Lilla Karlsön.

lille

little 78 times

lille

adjective, nominative, masculine, singular; verb, past, indicative, passive; noun

• Åsa gåsapiga och lille Mats, som voro hans kamrater i fjol!
• De enda, som han något så när hade kunnat samsas med, hade varit Åsa gåsapiga och lille Mats, ett par barn, som hade gått vall med gäss på åkrarna liksom han själv.
• Men den, som kunde vara retsam med besked, det var hennes bror, lille Mats.

Lille

Little 6 times

Lille

Part of the name 'Lille Mats' (Little Mats).

• Lille Mats var död.
• Lille Mats var död och skulle begravas.
• Lille Mats hade dött tidigt en morgon, och ingen mer än hans syster Åsa hade varit inne i rummet och sett honom dö.

lillkammare

little chamber 5 times

lillkammaren

• Husmodern hade plockat undan kvällsvarden och bäddat hans säng, och sedan hade hon gått in och satt sig i lillkammaren.
• Nu öppnade hans mor dörren från lillkammaren, och han skyndade sig att svänga stolen så, att han vände ryggen åt henne.
• Hon hade sett från lillkammaren hur allt hade gått till i stugan, så att hon behövde ingenting fråga.

Lillön

Little Karlsö twice

Lillön

Literally 'the little island', island name.

• Rakt österut låg Gottland med jämn och långsträckt kust och i sydväst Stora Karlsön, som var byggd på samma sätt som Lillön.
• Nästa morgon fann fyrvaktaren på Stora Karlsön en bit bark instucken under förstudörren, och däri stod inristat med sneda, kantiga bokstäver: »Rävarna på Lillön är nerfallna i Helveteshålet.

lin

flax; the flax 4 times

lin, linet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Ugnsrakan och grisslan reste sig i ett hörn, spinnrocken stod uppflyttad på en bänk, på hyllan ovan fönstret lågo blånor och lin, ett par garnhärvor, ett talgljus och en bunt tändstickor.
• De slogo sig ner utanför bastun och började bråka sönder linet.
• Efter arbetet med linet kom det stora knäckebrödsbaket, fårklippningen och pigflyttningen.

linbråkning

the flax-breaking once

linbråkningen

Linbråkning is the breaking of flax stalks during fiber preparation.

• Då finge de ta till med linbråkningen.

lind

linden 3 times

lind

adjective, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Där växer lönn och ek och lind, hängbjörk och hassel, men just inga barrträd.
• Han förde nu älgen till skogens utkanter, där det växte ståtliga lövträd: ek och asp och lind.
• Stora lövträd, både bok och ek och lind, gingo i sakta mak mittpå vägen, susade stolt med kronorna och veko inte för någon.

linda

lindens; wound 4 times

lindar, lindade

verb, present, indicative, active; verb, past, indicative, active; noun, nominative, common gender, plural

• Den vill inte mer veta av tallar och granar, utan kastar bort dem som gamla vardagskläder och ståtar sedan med stora ekträd och lindar och kastanjer och med blommande lövängar och blir så grann som en herrgårdspark.
• Ekar och lindar ha stått i utkanterna och i dalgångarna, björkar och alar kring sjöstränderna, tallar uppe på de branta avsatserna och granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i.
• Han lindade tyglarna om armen och började vandringen.

linje

lines; line 3 times

linjer, linje

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• De tänkte inte på annat än att stirra efter några långa, gråa linjer, som skymtade fram här och där på de vinternakna fälten.
• Så visa sig raka, prickade linjer i öster och nordost.
• När Akka kom i närheten av svanorna, hejdade hon sig för att se efter, att gässen, som följde henne, summo fram i rak linje och med jämna mellanrum.

linjeskepp

ships of the line; ship of the line 3 times

linjeskepp, linjeskeppet

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular

• En gång i tiden högbåtsman på linjeskeppet Dristigheten, efter slutad krigstjänst kyrkvaktare vid Amiralitetskyrkan, på sistone skuren i trä och utställd på kyrkogården som fattigbössa.»
• Det fanns gamla linjeskepp med sidorna späckade av kanoner, med höga uppbyggnader i för och akter och masterna tyngda av ett virrvarr av segel och tåg.
• Allra sist gingo de in på en öppen gård, där galjonsbilderna från gamla linjeskepp stodo uppställda.

Linköping

Linköping twice

Linköping

City in Östergötland.

• Eller tror du, att det finns något landskap i Sverige, som kan berömma sig av att äga på samma gång två sådana kloster som de i Alvastra och Vreta och en sådan skön domkyrka som den i Linköping?’
• Linköping låg kring sin domkyrka som en pärlinfattning kring en dyrbar sten, och gårdarna på landet voro som små bröstnålar och knappar.

lita

to trust; trusted; trusts 11 times

lita, litade, litar

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• Det är en sanning, att is alltid är trolös och ingenting att lita på.
• »Jo, därför att nästan alla svartråttorna i går kväll drog till Kullaberg,» sade storken, »eftersom de litade på att alla andra djur också skulle skynda dit. Men ni ser, att gråråttorna har stannat hemma, och nu samlar de sig för att intränga i borgen i natt, när den bara försvaras av några gamla stackare, som inte har orkat följa med till Kullaberg. De kommer nog att nå sitt mål, men i så många år har jag nu levat i grannsämja med svartråttorna, att det inte behagar mig att bo på samma ställe som deras fiender.»
• »Hur kunde ni lita på gråråttorna? Det är alldeles oförlåtligt.»

lite

less; smaller; other 19 times

mindre

adverb; adjective, nominative, comparative

Surface 'mindre' is the shared comparative of both 'lite' (less) and 'liten' (small); in ch. examples it renders as predicate-adjective 'smaller' (mycket mindre än han, mindre höga) as often as adverbial 'less' (nöjde sig inte med mindre).

• De voro mycket mindre än han, och ingen av dem var vit, utan de voro alla gråa med vattring i brunt.
• Det blir också allt vänligare, ju längre inåt det kommer, rullar sina vågor mindre höga, dämpar sina stormar, lämnar grönska kvar i sprickor och rämnor, fördelar sig i små sund och vikar och blir till sist inne vid land så ofarligt, att småbåtar våga sig ut på det.
• Det var nog ingen mindre än självaste Karl den elfte, som han hade råkat ut för.

liten

small; little; least 511 times

små, liten, litet, lilla, minsta, mindre

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, singular

this type bundles the positive and comparative degree forms (litet, mindre) under one entry.

• Han visste inte om han hade sovit litet eller länge, men han vaknade vid att han hörde ett lätt buller bakom sig.
• På själva fönsterbrädet rätt framför pojken stod en liten spegel, och i den syntes nästan hela rummet.
• Pojken hade nog hört talas om tomtar, men han hade aldrig tänkt sig, att de kunde vara så små.

litet

a little 29 times

litet

adverb; adjective, nominative, neuter, singular

• Katten öppnade litet på ögonen, så att den gröna elakheten började lysa fram.
• För hans skull flögo de också litet långsammare än vanligt.
• Han skulle just till att bita av henne strupen, men dessförinnan kunde han inte låta bli att retas litet med parveln.

liv

life; alive; death 99 times

liv, livet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, neuter, plural

• Där lågo ett par gammaldags bondkvinnedräkter av rött kläde med kort liv och veckad kjol och pärlbesatt bröstsmäck.
• Han kom bara ihåg, att pojken just nyss hade räddat livet på honom.
• »Han har varit gåsvaktare i hela sitt liv.

livlig

lively; livelier; more life 5 times

livlig, livligare, livliga

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, comparative; adjective, nominative, plural

• — »Och minns du inte,» fortfor Åsa, »att skollärarinnan sa, att en så livlig och vacker trakt som den biten av Småland, som ligger söder om Vättern, finns inte i hela Sverige?
• Pojken visste inte så noga vart de nu skulle komma, men han märkte, att ju längre de foro mot öster, desto livligare blev det på sjön, och desto tätare bebyggda blevo stränderna.
• Första veckan, då Gorgo befann sig i fångenskap, var han ännu vaken och livlig, men sedan började en tung dåsighet smyga sig över honom.

livs

something to eat twice

livs

Used in the expression få något till livs, meaning to get something to eat.

• — »Ingen människa har ännu fått vara med om djurens möte på Kullaberg,» sade Akka, »och jag vågar inte ta Tummetott med mig dit. Men vi får tala vidare om detta längre fram på dagen. Nu måste vi först och främst tänka på att få oss något till livs.»
• Han hade inte fått något till livs på två hela dar, sade han, och nu var han alldeles utsvulten.

ljöd

rang out; sounded 10 times

ljöd

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, singular; pronoun, plural

Mislabeled as an adjective; ljöd is the past tense of ljuda ("to sound/ring out"), identical to the verb entry of the same spelling.

• »Trirop! Trirop!» ljöd det.
• Åter ljöd pipan med stark och skärande klang, och nu skedde något märkvärdigt.
• »Se på de där alorna!» ljöd det i dimman.

ljödo

sounded 3 times

ljödo

noun, nominative, common gender, singular; noun, genitive, common gender, plural

Ljödo is the historical plural past form of ljuda.

• När parveln hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han sakta vandra från gårdsplanen ut på landsvägen, och alla gråråttorna följde honom, därför att tonerna ur den där pipan ljödo så ljuvliga i deras öron, att de inte kunde stå emot dem.
• När de hade fått fatt i något riktigt gott, gåvo de till höga rop, som ljödo likt trumpetstötar.
• Jakthorn ljödo ur skogarna, hundarnas vassa skall hördes upp till den flygande skaran.

ljud

sound 8 times

ljudet, ljud

• Men knappt hade gråråttorna sväljt de första vetekornen, förrän nerifrån gården hördes det skarpa ljudet av en liten gäll pipa.
• Det fanns så mycket sång och ljud i luften.
• Han tyckte, att han kände igen Gråfälls röst, och skyndade åstad efter ljudet.

ljuda

to sound 3 times

ljuda

• När gruvarbetarna hörde orden, trodde de, att det var deras egen längtan, som hade kommit gåskacklet att ljuda som människotal.
• När arbetarna hörde svaret, trodde de, att det var deras egen längtan, som kom gåskacklet att ljuda som människotal.
• Han hade inte trott, att människosång kunde ljuda så.

ljudit

rung out 5 times

ljudit

noun, nominative, neuter, plural; verb, active, supine

Mislabeled as a noun; ljudit is the supine of ljuda ("to sound/ring out").

• Nödställda flyttfåglars rop hade ljudit över havet hela dagen, utan att någon hade givit akt på dem, men nu, när man inte mer såg vem det var, som upphävde dem, föreföllo de dystra och skrämmande.
• Hur ömkansvärt rädd hade inte Jarro varit förra sommaren, när han ännu var en liten gul dununge, var gång det hade ljudit över vassruggarna: »Cesar kommer!
• Knappt hade ropet ljudit tre gånger, förrän alla traktens småfåglar på pilsnabba vingar i en stor, bullersam svärm ilade ner mot Hjälstaviken.

ljuga

is lying 4 times

ljuger

• »Vem, vem, vem är det, som ljuger på mig?» kuttrade duvhannen och försökte att få syn på den, som hade skrikit till honom.
• »Det är Kråktagen, som ljuger på dig,» svarade pojken.
• »Jaså, du tror jag ljuger,» sade hon.

ljung

heather 7 times

ljung, ljungen

• Då det inte fanns något träd, där de kunde ta plats, rusade de ner på lekfältet, där ljungen stod så hög, att bara deras skönt svängda stjärtfjädrar och deras tjocka näbbar syntes, och började att sjunga: »Orr, orr, orr.»
• Där det var som bäst, låg det lera och tungt grus över hällarna, men det såg så magert ut, att det var lätt att förstå, att där knappast skulle kunna växa annat än gran och en och mossa och ljung.
• På hela heden växer ingenting annat än ljung, och det skulle inte vara lätt heller att förmå andra växter att trivas där.

Ljungan

Ljungan 3 times

Ljungan

• En liten stund därefter hunno de fram till den stora älven Ljungan, som flöt fram i en bred dalgång.
• Då svängde Gorgo om och for österut neråt Ljungan.
• Örnen fortfor att långsamt flyga neråt Ljungan.

ljungen

the heather 5 times

ljungen

• Allra först finge man då rota ut ljungen, för med den förhåller det sig så, att fastän den bara har en liten förkrympt stam, små förkrympta grenar och torra, förkrympta blad, inbillar den sig, att den är ett träd.
• Det enda ställe på heden, där inte ljungen är allrådande, är en låg, stenig ås, som stryker fram mittöver den.
• Därför var det inte nog med att träden hade brunnit och att allt växande på marken: ljungen och getporsen och mossan och lingonriset, också hade strukit med, utan själva myllan, som täckte berggrunden, hade efter branden blivit torr och lös som aska.

ljunghed

heather moors; heather heath 5 times

ljunghedar, ljunghed

noun, nominative, common gender, plural; noun; numeral, nominative, common gender, singular

• På det breda bergtaket ligga skogar och åkerfält och en och annan ljunghed.
• När jag hade fått allt färdigt i norr och i söder, gick jag fram till östra kusten, och nu tog jag reda på alla de kala skär och stenbackar och ljunghedar och nakna marker, som ni hade gett mig, och kastade ut dem i havet.
• De voro från Småland, från Sunnerbo härad, och de hade en gång bott med sina föräldrar och fyra syskon i en liten stuga ute på en stor ljunghed.

ljunghede

heath 7 times

ljungheden

• Åsen på ljungheden var nämligen inte så ödslig, som man kunde tro, utan den var bebodd av ett stort kråkfolk.
• De flyttade till utlandet på vintern, på höstarna foro de från den ena åkern till den andra i hela Götaland och plockade säd, om somrarna spridde de sig till gårdarna i Sunnerbo härad och levde av ägg, bär och fågelungar, men varje vår, när de skulle bygga bo och lägga ägg, kommo de tillbaka till ljungheden.
• Solen var nergången, men det var ännu full dager, när kråkorna nådde den stora ljungheden.

ljus

light; pale/light; bright 61 times

ljus, ljusa, ljusare, ljuset, ljust, ljusen, ljusaste

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural; adjective, nominative, singular

• På andra sidan sjön tycktes det finnas öppen och ljus bygd, men där gässen hade slagit ner, låg en stor tallplantering.
• Och nu gick det upp ett ljus för gamla mor.
• Vid slutet av allén skymtade gavlar och torn av rött tegel, prydda med ljusa ränder och sirater.

ljusan

bright; broad 4 times

ljusan

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, common gender, singular

In the idiom 'i ljusan låga' (ablaze, in bright flame); 'ljusan' is an inflected form of the adjective 'ljus'.

• »Vad är det här för ett ställe, där ingen frågar efter, att ett hus står i ljusan låga?» ropade pojken neråt marken.
• För en stund var elden hejdad, men så kastade sig en lång flamma fram till den stora torrfuran, som stod en bit uppåt sluttningen, och strax slog denna upp i ljusan låga.
• Barnen begåvo sig först till sitt lilla hem på ljungheden i Sunnerbo, och till sin stora förvåning funno de stugan i ljusan låga.

ljusning

brightening 3 times

ljusning

• När den fjortonde kom, tog det sig mycket vackert ut, därför att den var vit, och det glimmade som en ljusning i den mörka skogen, när den svängde sina stora vingar.
• När pojken säger detta, blir den gamla trädgårdsmästaren helt stilla och tyst, och pojken tycker, att det går som en ljusning över de hårda dragen.
• Det var, som om det hade gått en ljusning över den gråa bergshöjden, när socknens alla barn spredo sig över den.

ljussk

gleam of light 3 times

ljussken

• I köket hade de för värmens skull ställt upp dörren, och genom den strömmade ett klart ljussken ut på gården.
• Ingen rök steg upp ur skorstenen, intet ljussken lyste ur fönstren, ingen människa rörde sig på gårdsplanen.
• Knappt hade han fått upp ögonen, förrän det föll ett så starkt ljussken in i dem, att han började blinka.

ljust

light; bright; brightly 15 times

ljust

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, neuter, singular

Describes daylight/brightness, e.g. "det var ljust" = "it was light out."

• Nu då det var ljust, hade han kommit i sitt rätta lynne igen och kunde inte begripa vad som hade gått åt honom förra kvällen.
• Han skulle försöka att få se litet mer av varvet och fartygen, sedan det hade blivit ljust. — — — — — —
• Det var så klart ljust uppåt himlen, att inte den minsta svarta punkt kunde röra sig i luften, utan att han skulle märka den.

ljustr

the leister once

ljustret

A leister is a pronged spear used for catching fish.

• »Se där!» sade han, medan han lossade ålen från ljustret.

ljuv

sweet 3 times

ljuv

• Det låg vildhet i den, men den känsla, som den väckte, var ändå en ljuv längtan.
• Det är svårt att säga hur de togo sig ut på nära håll, men så, som pojken såg dem uppifrån, tyckte han, att så ljuv brud och så stolt brudgum och så ståtlig brudskara kunde inte finnas på något annat håll.
• Det var detta, som gjorde mödan så ljuv och sorgen så lättglömd och förhoppningarna så ljusa.

ljuvlig

delightful; lovely; loveliest 9 times

ljuvliga, ljuvligt, ljuvlig, ljuvligaste

adjective, nominative, plural; adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular

• När parveln hade spelat alla gråråttor ut ur Glimmingehus, började han sakta vandra från gårdsplanen ut på landsvägen, och alla gråråttorna följde honom, därför att tonerna ur den där pipan ljödo så ljuvliga i deras öron, att de inte kunde stå emot dem.
• Överallt stå de stoltaste träd och de ljuvligaste blommor, och vattnet i de små kanalerna ligger klart och djupgrönt och speglande.
• Och den äger så många ljuvliga, trädklädda öar, holmar och uddar.

lock

lid 12 times

locket

• I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.
• Nu såg pojken i spegeln alldeles tydligt, att locket till kistan stod öppet.
• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.

locka

lured; lure/tempt; was lured 26 times

locka, lockat, lockade, lockades, lockar

verb, active, infinitive; verb, active, supine; verb, past, indicative, active

• De hade bara lockat honom hemifrån på lek.
• Därpå kommo fem gäss, men dessa flögo bättre än de föregående, och fast också de tycktes vilja locka Smirre till språng, stod han emot frestelsen.
• Och fast de lockades av den härligaste lukt från sädesbingarna, tvingade de sig att med största ordning undersöka de forna knektarnas pelarstödda borgstuga, deras stenbord och spisel, de djupa fönsternischerna och hålet i golvet, som man i forna dagar hade tagit upp för att därigenom kunna hälla ner kokande beck över en inträngande fiende.

lockande

tempting 3 times

lockande

• Men för andra hade den inte mycket lockande.
• Morgonsolen göt sitt klara sken över isen, och den såg inte mörk och otrevlig ut, som våris brukar, utan lyste vit och lockande.
• För det kan vara roligt att gå och så sin åker på våren och tänka på säden, som skall komma upp ur jorden, men detta var något ännu mera lockande.

lockfågel

decoy 4 times

lockfågel

• Människorna hade räddat honom för att kunna använda honom som lockfågel.
• Jag är bara en lockfågel.»
• Jag är bara en lockfågel,» att ett doppingbo kom flytande fram mot grundet, där han stod bunden.

lockton

calling notes; calling note 3 times

locktoner, lockton

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Det ljöd oupphörligt locktoner uppifrån luften.
• Han sökte uppge en lockton, som skulle kalla ner dem till honom.
• Alla skreko fram sina locktoner, endast en vildgåsflock for tyst framåt, så länge som han kunde följa den med blickarna.

lodjure

lynxes 3 times

lodjuren

• Bakom vargarna smög lodjuren omkring, styvbenta och klumpiga, lika stora, vanskapade kattor.
• Ledet bakom lodjuren intogs av järvarna, som hade hundansikte och björnpäls.
• Där lågo tjäderhönor på ägg, där stodo älgarna gömda i de täta snåren, där lurade lodjuren, där knaprade ekorrarna, där doftade barren, där stod blåbärsriset i blom, där slogo trastarna.

lodrät

sheer 3 times

lodräta

• Den var som ett stort hus med lodräta väggar och platt tak.
• Knappt hade pojken och gässen höjt sig i luften, förrän de fingo syn på ett högt berg med nästan lodräta väggar och en tvärt avbruten topp, och de förstodo, att detta måste vara Taberg.
• Det var ett rum, så stort som en kyrka, med nästan lodräta klippväggar på alla sidor och alldeles utan tak.

log

threshing barns; smiled 3 times

logar, log

noun, nominative, common gender, plural; pronoun, common gender, singular

• De hade funnits i varenda källare, på varenda vind, i lador och logar, i visthus och bagarstugor, i ladugårdar och stall, i kyrkor och borgar, i brännerier och kvarnar, i varje av människor rest byggnad, men nu voro de fördrivna från allt detta och nästan utrotade.
• Pojken blev först ängslig och ville skynda undan, men köpmannen bara vinkade och log och bredde ut på disken ett härligt stycke sidendamast liksom för att locka honom.
• Utom boningshus och stall och lagård funnos där långa längor med lador och logar och bodar och redskapsskjul.

logo

smiled once

logo

Historical plural past form of le, ‘to smile.’

• Full dager var det, och fäbodjäntorna sysslade ivrigt med sina handarbeten, men emellanåt lyfte de huvudet, sågo inåt skogen och logo för sig själva.

lokomotiv

the locomotive; the locomotives 3 times

lokomotiven, Lokomotivet, lokomotivet

noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, singular

• Järn klädde krigsfartygen, som han hade sett i Karlskrona, på järnskenor rullade lokomotiven fram genom landet, av järn var nålen, som sydde rocken, saxen, som klippte fåren, grytan, som kokade maten.
• Lokomotivet sände ut rök och gnistor, det hördes ända upp till pojken hur hjulen rasslade mot skenorna, men tåget rörde sig inte.
• När han viftade med den lilla flaggan, sände lokomotivet upp ännu svartare rökvirvlar än förut och pep ängsligt liksom för att jämra sig över att det stod stilla.

lomm

loons 4 times

lommar

• Det var änder och grågäss, svärtor och grisslor, lommar och alfågel, skrakar och doppingar, strandskator och sjöorrar.
• Både vildgäss och grågäss och änder och lommar summo ut mellan bankarna, lade sig som en ring runt om svanflocken och stirrade på den.
• Men de äga inte mer hela sjön, utan de ha måst dela med sig av utrymmet åt svanor, doppingar, sothöns, lommar, skedänder och en hel hop andra.

lommen

the loon 3 times

lommen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Efter tjädern kom lommen, som hade granskat landbältet bortom skogstrakten.
• ’Jag förstår inte vad tjädern menar med sin skog, och inte heller vet jag var lärkan och fiskmåsen har haft sina ögon,’ sade lommen.
• ’Jag förstår inte vad lommen menar med sina sjöar, och inte heller begriper jag vad tjädern och lärkan och fiskmåsen kan ha sett för ett land,’ sade han.

lopp

course 3 times

lopp

In the idiom 'i tidernas lopp' (over the course of time).

• I ett rum fanns en gammal spisel, och framför denna stannade läraren för att tala om de olika eldstäder, som människorna hade brukat under tidernas lopp.
• Det var att rycka omkull tall efter tall för att få fritt lopp.
• Det var mig en glädje att se dem, breda och mäktiga, i lugnt lopp färdas över den jämna slätten.

lossa

loosened; fired; fire 14 times

lossade, lossa

verb, past, indicative, active; verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural

• Medan storken klagade, kunde Akka, vildgåsen, som ingenstans ägde huld eller skydd, inte låta bli att tänka för sig själv: »Om jag hade det så bra som ni, herr Ermenrich, så skulle jag hålla mig för god att klaga. Ni har förblivit en fri och vild fågel, och ändå står ni så väl hos människorna, att ingen vill lossa ett skott på er eller stjäla ett ägg ur ert bo.»
• I en lång rad lågo små båtar, fyllda av skyttar, som lossade skott på skott.
• »Men jag ska lossa din halslänk och öppna dörren för dig, så att du kan gå ut och dricka i en av vattenpussarna på gården, och så ska jag försöka klättra opp på höloftet och vräka ner hö i din krubba.»

lott

share; shares 14 times

lotten, lotter, lott

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• ’Nu har jag delat all min egendom i tre lotter, som ni får att välja emellan,’ sade hon.
• ’Till den ena lotten har jag lagt alla mina ekbackar och lövholmar och blomsterängar och plockat ihop dem nere kring Mälaren.
• Den, som väljer den lotten, får bra bete för får och kor på strandängarna, och på holmarna kan han idka lövtäkt, ifall han inte vill använda dem till trädgårdsodling.

lov

must; had to; have to 34 times

lov

• Han fick lov att försöka med något annat.
• »Kära Misse, du får lov att hjälpa mig,» sade pojken.
• »Jag får allt lov att säga dem min mening rent ut,» tänkte han.

lova

promised; promises; to promise 24 times

lovade, lovar, lova, lovat

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• Vill du lova, att du gör det?»
• Medan han sökte, grät han och bad och lovade allt tänkbart.
• Men vad han än lovade, så hjälpte det inte det minsta.

lovat

promised 4 times

lovat

• »Jag har lovat att inte överge honom.»
• Pojken var öm i hela kroppen efter den färden, som han hade gjort förra dagen, och han tyckte, att det var skönt att få ligga stilla, medan han väntade på Fumle-Drumle, som hade lovat, att han skulle komma och hämta honom.
• Barnen hade fått behålla rummet mot det, att de hade lovat att valla gässen, för det är alltid svårt att finna barn, som vilja åtaga sig den sysslan.

löft

the promise; the promise's 7 times

löftet, löftets

noun, nominative, neuter, singular; noun, genitive, neuter, singular

• Den andra hade ett mera milt sinnelag, och fadern såg, att hon betänkte sig, innan hon gav löftet.
• Strax därefter dog gammaljätten, och långa tider framåt var båda döttrarna lika noga att hålla löftet.
• Då berättade hon honom om gammaljätten, om löftet, som hon hade gett, och om systern, som hade fått brorslotten.

löfte

promise 9 times

löfte

• När ormen hade givit detta löfte, kröp han ihop i rundel och lade sig att fundera.
• — »Nu har du gett mig ett gott löfte, Kryle,» sade Hjälplös, »och jag är glad, att jag begav mig hit till dig.»
• »När mor gick bort ifrån mig,» svarade då en liten klar röst, »tog hon löfte av mig, att jag var kväll skulle läsa min aftonbön.

löjlig

ridiculous; ridiculously 3 times

löjligt, löjliga

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, plural

• Då Smirre räv märkte, att han blev tagen för en strykrädd hund, fann han detta så löjligt, att han höll på att tappa gåsen.
• Pojken försökte hålla sig tyst, men fågeln var så löjligt högtidlig, där han gick och pratade för sig själv, att han inte kunde låta bli att skratta.
• Ni gör er ju löjliga allihop.»

lön

reward; worthwhile; pay 13 times

lön, lönt

noun, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, neuter, singular

In the idiom 'det är lönt' (it's worth it, no use).

• Smirre inte bara gjorde ett högt språng efter henne, utan han förföljde henne springande och hoppande ända ner mot sjön, men inte heller den gången fick han någon lön för mödan.
• Men som lön för detta råd begärde han, att de skulle utlämna Tummetott till honom, så snart som han hade skaffat dem silverpengarna.
• »Inte är det lönt att förlora humöret, därför att jag har blivit bortstulen av kråkorna,» tänkte han.

löna

is worth (it); reward; pay 6 times

lönar, löna, lönade

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active

• »Det är en lycka för oss, att vi kan löna honom för allt, vad han i natt har utstått för vår skull.
• »De, som bor i den gården, är så snåla och ohjälpsamma, att det inte lönar sig för någon att be dem om husrum.»
• Men du får bryta opp några stenkullar ur jorden och ta med dig, om du tycker, att det lönar mödan.’

löpa

ran; run; runs 17 times

löpte, löpa, löper

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

The surface löpte is past tense, despite the supine label.

• Räven begav sig nu in i en skog av stora, präktiga bokar, och pojken följde efter utan en tanke på att han kunde löpa någon fara.
• Den, som går på landsvägen, som löper fram mittöver berget, kan inte låta bli att känna sig en smula besviken.
• Det var, som om tankarna bara löpte runt i huvudet på honom.

löpt

ran twice

löpte

The surface löpte is a past-tense verb, despite the adjective label.

• Över portvalvet fanns ännu i dag ett vakttorn, utmed borgens sidor löpte väktargångar, och i hörnen stodo fasta torn med metertjocka väggar.
• På stränderna löpte landsvägar och järnvägar, alla mot samma mål.

löpte

ran 12 times

löpte

verb, past, indicative, active; verb, active, supine; adjective, nominative, plural

• I första ögonblicket tyckte både de och pojken, att alla de gråa kullerstenarna, som gärdsgården bestod av, hade fått ben under sig och börjat springa, men snart sågo de, att det var en skara råttor, som löpte fram över den.
• Längs kusten löpte en lång rad av flygsandskullar med strandråg på topparna.
• Gula landsvägar, blanka järnvägsskenor och blåa kanaler löpte fram mellan orterna som silkesydda slingor.

lös

loose 23 times

lös

• Om nu pojken släppte lös honom, så skulle han ge honom en gammal speciedaler, en silversked och en guldpenning, som var lika stor som boetten på hans fars silverur.
• De bråkade så, att han blev rädd för att någon av dem skulle lyckas slita sig lös, och han tyckte, att det var bäst att smyga sig bort ur kostallet.
• Han sökte rycka sig lös, men innan detta hade lyckats honom, skyndade ännu en kråka fram, högg fast i hans ena strumpa och ryckte omkull honom.

lösa

loose; released 11 times

lösa, löst

verb, active, infinitive; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

In all four examples 'lösa' is the plural/definite form of the adjective 'lös' ('loose': lösa styltor, hundarna lösa, lösa pappersbladen/bladen), not the verb 'lösa' ('to solve'). The gloss 'to solve' does not match a single example.

• Han hade långa, gängliga ben, som sutto under kroppen som lösa styltor.
• Jägarna släppte hundarna lösa, och själva skrann de efter honom på sina skidor i så stark fart, som det var dem möjligt.
• Han samlade ihop alla de lösa pappersbladen, varav handskriften bestod, och lade dem till rätta på bordet.

löv

leaves; a leaf 6 times

löv

noun, nominative, neuter, plural; noun, nominative, neuter, singular; noun, nominative, common gender, plural

• — »Inte ett löv på träden och kallt vatten i sjöarna,» kom det till svar.
• Först när Smirre räv sjönk ner på en hög torra löv, alldeles kraftlös och matt, nästan färdig att ge upp andan, slutade de att gäckas med honom.
• Det lilla huset, som hade både dörr och fönster, skulle ekorrhonan använda till matrum och sängkammare; därför lade de dit en bädd av löv och satte in en skål mjölk och några nötter.

löväng

leafy meadows; the leafy meadow 5 times

lövängar, lövängen

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular

• Brukar kojorna ha en park, där det finns både bokskogar och hasselsnår och lövängar och ekdungar och granhult och en djurgård, som är full av rådjur, vov, vov, vov?
• Den vill inte mer veta av tallar och granar, utan kastar bort dem som gamla vardagskläder och ståtar sedan med stora ekträd och lindar och kastanjer och med blommande lövängar och blir så grann som en herrgårdspark.
• »Åja,» sade den unga herden plötsligt, »nog borde det ha gått opp för någon av dem, som har suttit en kväll på kanten av landborgen och hört näktergalarna slå i lövängen under dem och sett över Kalmar sund, att den här ön inte kan vara tillkommen som alla andra.»

lövholm

leafy islets 3 times

lövholmar

• Den ene av plöjarna var född i Fellingsbro, och han talade gott om slätten, men den andre var från Västeråstrakten, och han ansåg, att Mälarstränderna med deras lövholmar och täcka uddar voro den bästa delen av landskapet.
• ’Till den ena lotten har jag lagt alla mina ekbackar och lövholmar och blomsterängar och plockat ihop dem nere kring Mälaren.
• De här holmarna voro från början bara vanliga lövholmar, sådana, som det finns så gott om i Mälaren än i dag, och de lågo i långa tider alldeles obebodda.

lövskog

deciduous forest 5 times

lövskog, lövskogen

• Men nu sänkte sig kråkorna, och med ens märkte han, att den stora mattan under honom var jorden, som här var klädd med grön barrskog och brun, naken lövskog, och att hålen och revorna voro blänkande fjärdar och småsjöar.
• Barrskog bytte om med lövskog, åkrar med mossar och herrgårdar med bondstugor.
• Somliga stodo i trädgårdar, men de flesta voro lagda i lövskogen, som kantade stranden, utan vidare plantering.

lövtäkt

leaf-fodder gathering once

lövtäkt

Lövtäkt is the traditional harvesting of leafy branches as livestock fodder.

• Den, som väljer den lotten, får bra bete för får och kor på strandängarna, och på holmarna kan han idka lövtäkt, ifall han inte vill använda dem till trädgårdsodling.

lövträd

deciduous trees 4 times

lövträd, Lövträden

• Han förde nu älgen till skogens utkanter, där det växte ståtliga lövträd: ek och asp och lind.
• Lövträden voro inte så snara att fatta eld som barrträden.
• Det fanns en bäck och en bred rand av lövträd också nere i denna sänkan, och bakom dem arbetade människorna.

lövträde

the deciduous trees 5 times

lövträden

noun, nominative, neuter, plural; noun, genitive, neuter, plural

• Gråfäll blev häpen över de väldiga lövträden, som välvde sina gröna kupor över honom.
• Växtligheten blev kargare, lövträden blevo sällsynta, tallarna togo väldet.
• Gnistorna kastade sig som ett regn av eld över lövträden, de långa flammorna foro fräsande ut ur röken, som om skogen på andra sidan sög dem till sig.

lucka

hatch; shutters 8 times

luckan, lucka, luckor

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Ingångsdörren fanns på ena gavelväggen vid sidan av spisen och var så smal, att den snarast liknade en lucka.
• Pojken hade hoppat upp i spisen och försökte att öppna luckan till bakugnen, när han hörde, att en nyckel stacks i låset och sakta vreds omkring.
• Det är bara i nordöstra hörnet, där Hjälmaren går ut ur landskapet, som det finns en lucka i den långa bergsgärdsgården.

luft

air 103 times

luften, luft, Luften

• Det var, som sagt, en ofantligt vacker dag med en luft, som det måtte ha varit en sann glädje att flyga i, så frisk och så lätt.
• Han bredde ut vingarna och höjde sig i luften, men han var så ovan att flyga, att han föll ner till marken igen.
• Han kunde inte hejda sig för att skaka av pojken, utan denne fick följa med upp i luften.

lugen

calm 4 times

lugna

adjective, nominative, plural; adjective, nominative

Mistagged; 'lugna' here is the adjective plural of 'lugn' (calm).

• Sedan gråråttorna så samvetsgrant hade genomforskat hela borgen, kände de sig lugna.
• Han hade lagt märke till att såväl människorna som Cesar hade lugna ögon, som det gjorde en gott att se in i.
• »Håll dem lugna här, medan jag går och hämtar nyckeln!»

lugg

brow once

lugg

In under lugg, the word refers to hair or brow lowered over the eyes.

• Älgen tittade under lugg ner på Karr, som hoppade över inhägnaden flera gånger om dagen, så liten han än var, gick fram till stängslet, gjorde ett språng och var ute i det fria, nästan utan att han visste hur det hade gått till.

lugn

calm; calmer; unconcerned 21 times

lugn, lugnare, lugna, lugnt

adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, comparative; adjective, nominative, plural

• När han var kommen till buren, ruskade han i det lilla gröna husets dörr, som om han hade velat öppna den, men gamla mor satt lugn, för hon visste, att barnen hade satt hänglås för dörren, av fruktan för att granngårdspojkarna skulle försöka stjäla bort ekorren.
• »Ser du inte, att mor Akka och Tummetott har kommit hit för att rädda borgen? Du kan vara viss om att det skall lyckas dem. Nu måste jag ställa mig att sova, och jag gör det med största lugn. I morgon, när jag vaknar, finns nog inte en enda gråråtta på Glimmingehus.»
• Allt det där kan man ju inte riktigt se, förrän det blir sommar, men pojken märkte ändå hur mild och vänlig naturen var, och han började känna sig lugnare än förut på natten.

lugna

calmed 3 times

lugnade

• Men han lugnade sig, när träkarlen fortsatte: »Ers Majestät är på orätt spår.
• Men de gamla och visa fåglarna, som hade skickat ut dem, hade hört deras tal med glädje och lugnade de stridslystna.
• Detta såg ut som ett riktigt trolleri, men pojken märkte snart, att stubben hade en krokig näbb och stora fjäderkransar kring de glödande ögonen, och då lugnade han sig.

lugnd

calmly 14 times

lugnt

adjective, nominative, neuter, singular; adverb

used adverbially, 'calm/quiet'.

• Alla vildgässen flögo upp, men den vite gick lugnt kvar på marken.
• Storgumsen stannade inte framför de döda, utan gick lugnt förbi dem.
• När det var lugnt på skogvaktarbostället, när inga steg hördes på vägen och husbonden gick och sysslade med sina trädplantor, som han drog upp på ett grönsaksland, brukade Karr använda tiden till att leka med älgkalven.

lugnt

calm; calmly 11 times

lugnt

adjective, nominative, neuter, singular; adverb; proper noun, nominative

• På morgonen, när de drogo åstad, hade det varit klart och lugnt.
• Det var vackert och lugnt, men förut på dagen hade det stormat och regnat, och människorna trodde visst, att ovädret fortfor ännu, för knappt någon enda av dem hade vågat sig ut på gatan.
• Det var alldeles lugnt, så att hela vattenytan låg i ostörd vila med undantag av strimman, där båten hade gått fram.

lukt

smell 7 times

lukt, lukten

• Och han hade förstås aldrig tänkt på att det kunde kännas så friskt, som det gjorde, uppe i luften, och att det steg upp från jorden en så god lukt av mylla och kåda.
• Genast vid sitt inträde möttes gråråttorna av lukten från säden, som förvarades i stora bingar på golvet.
• Och fast de lockades av den härligaste lukt från sädesbingarna, tvingade de sig att med största ordning undersöka de forna knektarnas pelarstödda borgstuga, deras stenbord och spisel, de djupa fönsternischerna och hålet i golvet, som man i forna dagar hade tagit upp för att därigenom kunna hälla ner kokande beck över en inträngande fiende.

lukta

smells; smell 5 times

luktar, lukta

verb, present, indicative, active; verb, active, infinitive

• »Känner du inte hur det luktar i skogen?»
• »Jo, jag känner hur det luktar,» sade han, men gav sig inte tid att ta reda på vad det kom sig av, utan skyndade vidare efter Gråfäll.
• »Här luktar det människa,» sade björnfar, så fort han kom fram till björnmor, och brummade som en åska.

Luleå

Luleå twice

Luleå

Town in Norrbotten.

• Så beställdes skorpor och kringlor hos en bagare i Boden och svart och vit konfekt hos en sockerbagare i Luleå.
• Och sång och musik och kaffebjudning skulle det vara, och graven klädd med granris, och konfekt från Luleå!

Lund

Lund's; groves 3 times

Lunds, Lundar

proper noun, genitive; noun, nominative, common gender, plural

Genitive of the city Lund.

• Ugglekvinnan skickade hon till Flammea, tornugglan, som bodde i Lunds domkyrka, med ett uppdrag, som var så hemligt, att Akka bara med viskande röst vågade anförtro henne det.
• Flammea, tornugglan, hade funnit det i en nisch i Lunds domkyrkotorn.
• Lundar och höjder och taken och spirorna av Jönköpings stad, som skymtade fram på Vätterstranden, lågo omsvepta av ljust blått, som smekte ögat.

lund

grove; groves 3 times

lund, lundar

noun, nominative, common gender, plural; noun, nominative, common gender, singular; proper noun, nominative

• Med detsamma som de första vårskurarna smattrade mot marken, höjdes sådana glädjeskrik av alla småfåglar i lundar och hagar, att hela luften genljöd av dem, och pojken hoppade högt, där han satt.
• Och där finns den berömda Ottenby lund med de hundraåriga ekarna, som ge skugga för sol och lä för den stränga Ölandsblåsten.
• Han vågade sig fram till Ottenby gård, och han sökte igenom varenda en av de gamla ihåliga ekarna i Ottenby lund, men han fann inte något spår av gåskarlen.

Luossajaure

Luossajaure 4 times

Luossajaure

Lake name in Lapland.

• På västra stranden av Luossajaure, en liten sjö, som låg många mil nordligare än Malmberget, fanns ett litet lappläger.
• En eftermiddag i juli regnade det alldeles förfärligt uppe vid Luossajaure, och lapparna, som annars inte voro mycket inne under sommaren, hade, så många som de voro, krupit in i ett av tälten och sutto kring elden och drucko kaffe.
• Pysslingen hade sagt, att han uppehöll sig hos lapparna, som hade slagit läger väster om Luossajaure, och hon hade bett om tillåtelse att fara hit upp med ett gruståg, för några riktiga tåg gingo ännu inte på den här banan, och söka efter honom.

lura

lay in wait; lies in wait 5 times

lurade, lurar

verb, present, indicative, active; adjective, nominative, plural; verb, past, indicative, active

• Han visste nog, att Smirre räv lurade på honom, och han förstod, att han måste hålla sig i barnens närhet.
• Han står och lurar bakom knuten.»
• Där lågo tjäderhönor på ägg, där stodo älgarna gömda i de täta snåren, där lurade lodjuren, där knaprade ekorrarna, där doftade barren, där stod blåbärsriset i blom, där slogo trastarna.

lust

desire 41 times

lust, lusten

• Inte stort dugde han till: han hade mest av allt lust att sova och äta, och därnäst tyckte han om att ställa till odygd.
• Och han tänkte förstås, att inte skulle han läsa mer, än han hade lust till.
• Ett par gånger flaxade de med vingarna, som om de skulle ha haft lust att följa med.

lustgård

pleasure garden; pleasure gardens 9 times

lustgård, lustgården, lustgårdar

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Då talade gumman om, att det en gång skulle ha legat ett slott norr om Stora Djulö på en backe, där det numera inte fanns annat än skog, och framför det slottet skulle ha legat en skön lustgård.
• Och sedan han hade spisat och druckit, hade han gått ut i lustgården, stått där både länge och väl och sett ut över Stora Djulö sjö och de vackra stränderna.
• Men sedan sade folk, att herr Karl för det talets skull efter döden inte hade fått ro i sin grav, utan var natt brukade komma till Stora Djulö och gräva i sin lustgård.

lustig

amusing; merry; fun 20 times

lustigt, lustig, lustiga, lustigaste

adjective, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, common gender, singular; adjective, nominative, plural

• Och eftersom tomten satt där så upptagen av sitt, att han varken såg eller hörde, tänkte pojken, att det skulle vara lustigt att spela honom ett spratt: knuffa ner honom i kistan och slå igen locket över honom eller något i den vägen.
• Så eländigt hon än hade det, började det att kackla helt lustigt djupt nere i strupen på henne, nästan som om hon hade skrattat.
• De ämnade hela sommaren fröjda sig åt att se på dess viga rörelser, dess behändiga sätt att skala nötter och dess lustiga lek.

luta

leaned; leaning; lean 16 times

lutade, lutad, luta

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; verb, active, infinitive

• Så kom en vacker, ung fru ut på balkongen och lutade sig över räcket.
• Hon hade stått lutad mot båset och talat om, att två bönder hade varit hos henne och bett att få köpa mossen.
• Gässen förstodo inte vad han sade, men pojken lutade sig ut över gåsryggen och svarade i deras ställe: »Dit, där det varken finns hacka eller hammare.»

lutande

leaning 4 times

lutande

• Husen hade gråa, mosslupna, lutande väggar, som tycktes vara färdiga att ramla omkull.
• Hon blev på en gång lutande och grå, och hon stapplade, då hon gick, som om hon inte mer orkade röra sig.
• Och bortom gatorna, mitt i den stora stenöknen, ligger Falu gruva med gruvkonster och hissar och pumpverk, med ålderdomliga byggnader, som stå lutande på den undergrävda marken, med svarta, branta slaggberg och långa rader av rostugnar.

luva

cap 6 times

luva, luvan

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Men han var inte rädd nu mer, utan han lyfte sin vita luva och ropade: »Hurra för dig, Långläpp!»
• Han går fram till trädgårdsmästaren med luvan i handen, bugar och frågar om det går an att få se trädgården.
• Det första han gjorde, sedan han hade kommit ner till marken, var att riva luvan av huvudet och vifta med den, för att den stora vita gåskarlen skulle se var han fanns.

lybsk

from Lübeck once

lybsk

Lybsk is an older adjective meaning ‘of or from Lübeck.’

• De härstammade från ett par fattiga invandrare, som för en hundra år sedan stego i land i Malmö från en lybsk skuta.

lycka

succeeded; luck; happiness 75 times

lycka, lyckades, lyckats, lyckas, lyckan, Lyckan

noun, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active; verb, active, supine

Impersonal 'det lyckades honom' = 'he succeeded'; lemma should be 'lyckas'.

• Det var en lycka, att stugdörren stod på glänt, för han skulle inte ha kunnat nå upp till låset och öppna den, men nu slapp han igenom utan hinder.
• De bråkade så, att han blev rädd för att någon av dem skulle lyckas slita sig lös, och han tyckte, att det var bäst att smyga sig bort ur kostallet.
• Den vita gåskarlen hade den lyckan att få syn på en liten abborre.

lyckades

managed 9 times

lyckades

• Gåskarlen var stor och tung, så att det blev ett drygt arbete för pojken, men till sist lyckades han.
• Till all lycka hade månen inte gått ner, och med hjälp av dess ljus lyckades det henne att finna en annan av de sovplatser, som hon kände till där i trakten.
• Det var inte utan, att det lyckades de skälmarna att göra Akka huvudyr.

lycklig

happy; safely; happier 31 times

lycklig, lyckligt, lyckliga, lyckligare, lyckligaste

adjective, nominative, common gender, singular; adverb; adjective, nominative, plural

lyckligt often means "safely/successfully," not just "happily" — a minor false-friend trap.

• Pojken själv satt i skjortärmarna på bordskanten och tänkte på hur lyckligt det var, att både far och mor gingo sin väg, så att han skulle få rå sig själv under ett par timmar.
• Men hur lycklig han än var, kunde det inte hjälpas, att han började tröttna frampå eftermiddagen.
• De försökte att genskjuta honom i porten, men det var inte så lätt att få fatt i en, som var så liten, och han kom lyckligt ut i det fria.

lyckönska

congratulated; congratulate; congratulations 5 times

lyckönskade, lyckönskar, lyckönskan

verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active; noun, nominative, common gender, singular

• »Nu går de nog och lyckönskar sig till att ha hittat på det så bra, att jag måste sitta och hänga över predikan hela tiden, som de är borta,» tänkte han.
• Men far och mor gingo visst inte och lyckönskade sig till något, utan i stället voro de ganska bedrövade.
• Han hälsade mycket vänligt på mården och lyckönskade honom till fångsten.

lyda

to obey; answer to; obey 13 times

lyda, lyder

verb, active, infinitive; verb, present, indicative, active

• Ni kan inte se en bit jord, där ni hänger i skyn, som inte lyder under den här kojan, vov, vov, vov.»
• Hon kallade fram Yksi från Vassijaure och befallde honom att föra gässen upp till Vombsjön, och när gässen gjorde invändningar, sade hon myndigt: »Jag tror, att det blir bäst för oss alla, att ni lyder mig. Jag måste flyga fram till det stora stenhuset, och om ni följer mig, kan det inte undgås, att gårdsfolket får se oss och skjuter ner oss. Den ende, som jag vill föra med mig på denna resa, är Tummetott. Han kan göra mig mycken nytta, därför att han har goda ögon och kan hålla sig vaken om natten.»
• Det var tydligt, att kråkan menade vad hon sade, och pojken hade intet annat att göra än att lyda.

lydde

obeyed; belonged to; read 6 times

lydde

verb, past, indicative, active; verb, past, indicative, passive

• Per Ola lydde honom, och han och parveln hjälptes åt att driva fram ekan.
• Nu hände det sig, att just den kvällen sutto några människor i ett torp, som lydde under Stora Djulö, och pratade vid spisbrasan.
• Barnen sade inte ett ord till varandra om det, som de hörde, men de lydde och stodo stilla.

lydig

obedient; obediently 4 times

lydig, lydigt

adjective, nominative, common gender, singular; adverb

• Men så kom han överens med sig själv, att den här gången var det bäst att vara lydig.
• Om han bara finge bli människa igen, så skulle det bli en så präktig och snäll och lydig gosse av honom.
• ’Ifall du når så långt, att du kan göra dig hörd av älven,’ sade Storån, ’så kan du hälsa och säga den där älvstackarn, att Storån från Vånsjön erbjuder sig att ta den med till havet emot det, att den tar mitt namn och lydigt följer med i min fåra.’

lyfa

lifted 20 times

lyfte, lyft

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; verb, active, supine

Mistagged as an adjective; 'lyfte' is the past tense of the verb 'lyfta' (to lift).

• I detsamma som nu pojken lyfte huvudet, råkade han titta i spegeln, och då såg han, att locket till mors kista hade blivit uppslaget.
• När pojken hade famnen full av torrt gräs, knep gåskarlen tag i hans skjortlinning, lyfte honom och for ut på isen, där vildgässen redan stodo och sovo med näbben under vingen.
• Knappt var han gömd, förrän den unge mannen lyfte upp portören, hängde den på sig och smällde igen locket.

lyft

lifted; lift 3 times

lyft, lyften

verb, active, supine; noun, nominative, common gender, singular

Lyften is a historical plural imperative form: ‘lift (you all).’

• Ödmjukast jag er ber, Fast rösten nog är matt: Kom lägg en penning ner, Men lyften uppå min hatt!
• Hon hade lyft huvudet och följt honom med blickarna.
• Men när vildgässen fortsatte resan söderut längs det smala kustlandskapet, hade pojken suttit och hängt ut över gåshalsen och inte lyft ögonen från marken.

lyfta

to lift; raised; lift 16 times

lyfta, lyftade, lyfter, lyftad, lyft

verb, active, infinitive; adjective, nominative, plural; verb, present, indicative, active

• Med vingarna behagfullt lyftade rörde de sig i ofattbar hast.
• I stället ville alla, både de bevingade och de, som inga vingar hade, höja sig oändligt, lyfta sig ovan skyarna, söka vad som fanns där bortom, lämna den tyngande kroppen, som drog ner mot jorden, och sväva bort mot det överjordiska.
• »Jag lyfter hatten för den, som utvalde hamnen och grundade varvet och nyskapade flottan, för den kung, som har väckt allt detta till liv.»

lyfte

lifted; rose; raised 29 times

lyfte

verb, past, indicative, active; adjective, nominative, common gender, singular; verb, imperative, active

ch11-p13-s6 uses lyfte intransitively for a bird taking off ("rose"), not "lifted" something.

• Härmed lyfte hon vingarna och flög ut över isen, och den ena efter den andra av vildgässen följde henne.
• Helt plötsligt kom Smirre ihåg sin fånge och lyfte ögonen mot ungboken.
• När han såg de andra fly, lyfte han huvudet och ropade efter dem: »Inte behöver ni flyga undan för de där.

lyftea

was lifted; lifted 4 times

lyftes, lyfte

verb, present, indicative, passive; verb, past, indicative, active

• De kände ingen vrede mot varandra, dock lyftes överallt vingar, nackfjädrar restes, klor vässades.
• Om prostinnan i Glanshammar hade dukat kaffebordet ute i sin trädgård en sommarsöndag och det kom en vindil, som lyfte duken från bordet och kastade omkull både koppar och fat, då visste man vem som ställde till det skämtet.
• På en gång tycktes det dem, som om isen lyftes just på det stället, där de sprungo: lyftes och sjönk ner igen, som om någon hade stött till den underifrån.

lykta

lantern; lanterns 4 times

lyktan, lyktor, lykta

noun, nominative, common gender, singular; noun, nominative, common gender, plural

• Hela ön var en stad, och de lysande guldfläckarna voro lyktor och upplysta fönsterrader.
• Han sade inte mer, men han kastade hastigt på sig rocken, tände en lykta och gick ut.
• Nu lyste han med lyktan inåt ladan och såg, att över hela golvet lågo sovande kreatur.

lynne

mood; mind 14 times

lynne

noun, nominative, neuter, singular; adjective, nominative, singular; pronoun, accusative, common gender, singular

• Pojken var i sitt trilska lynne den dagen, och när han hörde vad Akka sade, sträckte han på sig för att bli så stor han kunde och steg fram med händerna på ryggen och näsan i vädret och ämnade säga, att han visst inte ville vara med om att slåss med gråråttor.
• Nu då det var ljust, hade han kommit i sitt rätta lynne igen och kunde inte begripa vad som hade gått åt honom förra kvällen.
• De tyckte, att de hade råkat väl ut och voro i sitt bästa lynne.

lyra

high balls once

lyror

Here lyra means a ball hit high into the air, not a bat or the musical instrument.

• De kastade till måls med stenar, och de slogo bollar upp i luften med så granna lyror, att de nästan nådde till vildgässen.

lysa

to shine; shining; shone 13 times

lyste, lysa, lysande, lyser

verb, active, infinitive; adjective, nominative; verb, past, indicative, active

Mistagged as an adjective; 'lysande' is the present participle of 'lysa' (to shine).

• Katten öppnade litet på ögonen, så att den gröna elakheten började lysa fram.
• Hela ön var en stad, och de lysande guldfläckarna voro lyktor och upplysta fönsterrader.
• Men än i dag finns det inte så mycken växtlighet på Alvaret, att berget blir riktigt skylt, utan det lyser fram både här och där.

lyssna

to listen; listened; listens 23 times

lyssna, lyssnade, lyssnar, lyssnat

verb, active, infinitive; verb, past, indicative, active; verb, present, indicative, active

• Men korna lyssnade inte till honom.
• Tamgässen kunde inte låta bli att sträcka upp huvudena och lyssna.
• Men detta talet slapp parveln att lyssna till, för eleven, som bar honom, hade blivit törstig på nytt och smög sig in i köket för att be om en dryck vatten.

lyssnad

listened 5 times

lyssnade

Past tense of lyssna ("to listen"), not an adjective.

• Han var så förvånad, att han blev stående stilla på trappsteget och lyssnade.
• Runt omkring sig hade han redan en hel krets av råttor, som häpna och tjusade lyssnade till honom, och flera kommo till för varje ögonblick.
• Räven rullade krukan fram och tillbaka och lyssnade uppmärksamt.

lyste

shone 19 times

lyste

adjective, nominative, common gender, singular; verb, past, indicative, active; verb, past, participle, common gender, singular, nominative

Tagged as an adjective but is the past tense of lysa, 'to shine'.

• Ryggen hade krökt sig, benen hade längt sig, klorna skrapade i marken, svansen hade blivit kort och tjock, öronen lade sig bakåt, munnen fräste, ögonen stodo vidöppna och lyste av röd eld.
• De lyste klarare, liksom yngre än någon av de andras.
• Väggarna voro strukna med ljus oljefärg, dörrar och fönsterkarmar lyste i blått och grönt eller till och med i rött.